Denna empiriska studie syftar till att undersöka hur verksamma lärare arbetar med skrivundervisning för flerspråkiga lågstadieelever. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där interaktioner mellan eleverna är gynnsamt för att lärande och utveckling ska ske. Inom densociokulturella teorin nämns stödstrukturer som ett centralt begrepp ihop med begreppen stöttning och utmaning. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av skriftliga intervjuer där åtta lärare från olika delar i Syd- och Mellansverige deltog. Materialet strukturerades med hjälp av en innehållsanalys utifrån studiens frågeställningar, som därefter analyserades med hjälp av Gibbons fyrfältsmodell. Resultatet visar hur viktigt det är att skrivundervisningen för flerspråkiga elever är strukturerad, tydlig och väl anpassad utifrån elevernas kunskapsnivå och behov. Vidare visar resultatet att lärare arbetar mycket med kooperativt lärande och undervisning där interaktioner mellan eleverna är av stor vikt. Slutligen visar resultatet att lärarna önskar mer resurser, kunskap och utbildning i syfte att kunna bemöta flerspråkiga elevers behov.

Förmågan att kunna uttrycka sig i skrift har blivit allt viktigare eftersom skriften numera används dagligen i flera sammanhang. I skolan ges eleverna möjlighet att utveckla denna förmåga genom undervisningen. Detta ställer därmed krav på att läraren kan göra en bedömning av elevernas skrivförmåga för att ge dem möjlighet att utvecklas. Syftet med den empiriska studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 upplever att formativ bedömning fungerar i skrivundervisningen. Studien undersöker även vilka möjligheter och utmaningar lärarna ser i bedömningsarbetet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Vygotskijs sociokulturella teori med den formativa bedömningen som ett underperspektiv. Detta perspektiv utgår från fem olika strategier för att uppnå en framgångsrik bedömning i undervisningen. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av bedömningsstrategierna och de upplever att den strategi som ger störst effekt på elevernas skrivutveckling är när eleverna får återkoppling från läraren. De upplever dock att det är svårt att få tiden att räcka till. I studien framkommer också en problematik med begreppet formativ bedömning, men om lärarna har en fördjupad kunskap om begreppet samt vet hur de ska arbeta med det i undervisningen på ett effektivt sätt, kan det bidra till att eleverna ges större möjligheter att utvecklas i skrivandet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisning med genrepedagogiska drag påverkar elevers argumenterande texter i åk 6. Studien utgår från tre frågeställningar som ligger till grund för undersökningen. Dessa frågor rör vilka genredrag elever använder i argumenterande texter före undervisning, hur undervisningen genomförs och vilka genredrag elever använder i argumenterande texter efter undervisningen. Materialet för studien baseras på observationer av genrepedagogiskt baserad undervisning och elevtextanalyser av argumenterande texter skrivna av elever i årskurs 6. Till grund för studien ligger den sociokulturella teorin där läraren stöttar eleverna i sitt lärande samt cykeln för undervisning och lärande. För att analysera texterna före och efter undervisning används en checklista med genretypiska drag för den argumenterande genren. Studien visar tydligt att före undervisning med genrepedagogiska drag har eleverna svårigheter med att skriva väl fungerande argumenterande texter. Med stöd av undervisning om genredrag i argumenterande texter utvecklar eleverna sitt skrivande och skriver i högre grad texter med genrespecifika drag. Dock visar studien att ytterligare stöttning av läraren och mer tid för att lära sig de genretypiska dragen för en text behövs för att eleverna ska klara av att göra egna kreativa val i sina texter.

Studiens syfte är att undersöka elevers berättelseskrivande i relation till lärarens skrivundervisning på lågstadiet utifrån de resurser som erbjuds i undervisningen och som kan stötta eleverna i textskapandet. Studien baseras på ett observerat lektionstillfälle och på analyser av elevtexter. Av de texter som samlats in analyserades fyra på djupet.   Det övergripande resultatet visar att det finns spår av lärarens undervisning i elevernas texter. Exempelvis syns spår av den textstruktur som läraren delgav eleverna vid genomgången och andra resurser som fanns till hjälp under aktiviteten. Studiens slutsats är att lärarens ordval och de resurser för meningsskapande som används i skrivundervisningen verkar ha påverkat elevernas texter och i viss mån styrt texternas innehåll.

Studiens syfte är att undersöka vilka resurser som erbjuds i undervisningen inför och under textskapandet av berättande texter. Vidare syftar studien att undersöka vad som karaktäriserar de berättande elevtexter som skapas i undervisningspraktiken samt vilka samband som synliggörs mellan elevtexterna och lärarens undervisning. Det empiriska materialet i studien utgörs av observationer, fältanteckningar och elevtexter. Studien bygger på socialsemiotisk teori, där språket beskrivs som ett sätt att i ”sociala sammanhang skapa betydelser och kommunicera” (Holmberg & Karlsson 2019:201). I elevtexterna har ord och bilder analyserats med hjälp av verktyg från systemisk-funktionell lingvistik, en språkmodell som beskriver hur språket fungerar i kommunikativa sammanhang (Holmberg, Karlsson & Nord 2011:10). Studien visar att det finns en del tydliga samband mellan lärarens undervisning och elevernas texter. Det kunde även iakttas ett generellt mönster i elevtexterna utifrån innehållet och uppbyggnaden av texterna. Vidare visar resultaten att bilderna ofta uttrycker samma som orden i texten och att läraren verkar lägga störst fokus på den verbala texten.

Den här kunskapsöversikten syftar till att redogöra för olika aspekter som bidrar till ökad motivation hos elever i de tidiga skolårens skrivundervisning. Kunskapsöversikten är en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar som har tagits fram genom en systematisk litteratursökning via databasen ERIC via Proquest. Genom våra söksträngar har vi velat undersöka vad forskningen menar vara bidragande aspekter till ökad skrivmotivation. Studierna som används i denna kunskapsöversikt har visat på resultat som lyfter olika aspekter som bidrar till ökad skrivmotivation. Dessa resultat har därmed analyserats, tematiserats, presenterats och diskuterats. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter i undervisningen som påverkar elevernas skrivmotivation. En aspekt som lyfts och diskuteras extra är arbetet med digitala verktyg, då våra valda studier har ställt sig olika till detta. I slutsatsen diskuteras sedan lärares förhållningssätt till digitala verktyg utifrån gjorda praktikerfarenheter, valda studier samt utifrån styrdokumenten. Utifrån diskussionen dras en slutsats om hur lärare har möjlighet att påverka elevernas skrivmotivation genom utformningen av skrivundervisningen. Slutligen ges det förslag på hur vidare forskning inom området skulle kunna utformas.

Tillgången till studiehandledning på elevers modersmål är begränsad i skolans verksamhet,vilket ställer krav på lärares undervisning av flerspråkiga elever att tillgodose deras förutsättningar och behov för att utvecklas. I denna kvalitativa intervjustudie är syftet att undersöka svensklärares beskrivningar av sin skrivundervisning för flerspråkiga elever i årskurs 4–6. I studien undersöks vilka arbetssätt och aktiviteter svensklärare beskriver att de använder sig av i sin skrivundervisning samt vilken roll flerspråkiga elevers förstaspråk spelar i skrivundervisningen. Fem verksamma lärare i årskurs 4–6 har intervjuats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig på det sociokulturella perspektivet där språkutveckling i samband med stöttning på olika nivåer är centralt i undervisningen för att utveckla flerspråkiga elevers lärande. Genom det sociokulturella perspektivet på lärande tydliggörs vikten av stöttning och modellering vilket även är centralt i respondenternas beskrivningar av sin skrivundervisning. Resultatet visar även att användningen av flerspråkiga elevers förstaspråk är begränsat till när elever är nyanlända eller i början av sin andraspråksutveckling. Användningen av flerspråkiga elevers förstaspråk i skrivundervisning kräver, enligt studiens resultat, att eleverna har goda kunskaper i sitt förstaspråk för att lärare sedan ska kunna implementera språket i sin skrivundervisning för eleverna.

Denna studie har haft som syfte att undersöka vilka sociala undervisningspraktiker utifrån Luke och Freebodys resursmodell som kan identifieras i lärares svenskundervisning i årskurs 1, och i vilken utsträckning elever ges möjlighet att röra sig i dessa genom balanserad undervisning. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvalitativa observationer och intervjuer. Resultatet visar att lärares undervisning innefattar samtliga sociala undervisningspraktiker och att elever ges rika tillfällen att utveckla literacyförmågor i dessa. Dock finns möjlighet att utveckla undervisningen för att stötta elever i att kritiskt utforska digitala multimodala texttyper och även för hur de kan läsas. Slutsatsen är att undervisning kan ge elever rika möjligheter att göra språkliga upptäckter, både enskilt och tillsammans med andra och i såväl talat som skrivet språk i olika texttyper men att digital multimodal textanvändning och för hur den kan avkodas bör ges mer plats.

Enligt nuvarande läroplan ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt skrivande både för hand och med digitala verktyg. Enligt skrivforskning är undervisning i årskurs 4–6 ett område som har ägnats alltför lite uppmärksamhet åt, främst när det gäller digital skrivning eftersom merparten av forskningen fokuserar på elever i de yngre och äldre åldrarna. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur olika svensklärare i årskurs 4–6 beskriver att de arbetar med digitala verktyg i skrivundervisningen och deras uppfattningar av digitala skrivverktyg. Frågeställningar som besvarats är: Hur beskriver verksamma svensklärare användandet av digitala verktyg i svenskämnets skrivundervisning? Vilka uppfattningar har olika svensklärare av digitala verktyg i skrivundervisningen? Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svensklärare för att bevara studiens frågeställningar. Datamaterialet har analyserats med en fenomenografisk ansats. Resultaten visar att eleverna använder digitala skrivverktyg i hög grad jämfört med att skriva för hand. Dessutom visar utfallet av den fenomenografiska analysen på sju olika sätt att uppfatta digitala skrivverktyg. / According to the current curriculum, students should be given the opportunity to develop their writing both by hand and with digital tools. According to research on writing, teaching in grades 4-6 is an area that has received too little attention, especially when it comes to digital writing, as most of the research focuses on students in the younger and older ages. The purpose of this study is to contribute knowledge about how different Swedish teachers in grades 4-6 describe how they work with digital tools when they teach writing and their perceptions of digital writing tools. The research questions that have been answered are: “How do Swedish teachers describe the use of digital tools in writing instruction?” and “What perceptions do different Swedish teachers have of digital tools in writing instruction?” Semi-structured interviews were conducted with four Swedish teachers to preserve the study's issues. The data material has been analyzed with a phenomenographic approach. The results show that students use digital writing tools to a greater extent compared to writing by hand. In addition, the outcome of the phenomenographic analysis shows seven different ways of perceiving digital writing tools.

Digitaliseringen har fått ett större utrymme i skolans undervisning och kan leda till förändringar i skrivundervisningen. Elevers röster och åsikter behöver tas i beaktande när skrivundervisningen planeras. Syftet med studien är att belysa elevers uppfattningar om skrivutveckling, skrivundervisning samt analoga och digitala skrivverktyg. För att besvara syftet användes frågeställningarna; Hur upplever elever skrivundervisning och syftet med skrivandet och vilka erfarenheter och uppfattningar har elever av olika skrivverktyg? För att besvara frågeställningarna intervjuades fem elever genom en semistrukturerad intervju som sedan transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys. Studien tar sin utgångspunkt i Simple View of Writing. Resultatet redovisas genom fyra rubriker som är kopplade till studiens syfte; Skrivundervisning och skrivutveckling, skrivsituationer, skrivverktyg och elevers uppfattning av redigering med olika skrivverktyg. Resultatet påvisar att eleverna inte har så stor kunskap om sin skrivutveckling och varför de lär sig skriva. Resultatet visar dessutom att elever mestadels använder lärplattan när de skriver. / Digitization has been giving a lot more room in the education system. This might lead to changes in the writing classes. Therefore, the opinions of pupils need to be considered when planning writing classes. The aim of this study is to investigate how pupils perceives writing development, writing education as well as analog and digital writing tool. To achieve the goal of this study the following questions were asked; How do pupils experience writing classes and the purpose of writing, also what experience do pupils have of different tools of writing? Five pupils were interviewed through a semi-structured interview which later was transcribed and analyzed based on a thematic analysis. The study is based on Simple View of Writing. The results are reported through four headings that are linked to the purpose of this study: Writing education and writing development, writing situations, writing tools and students’ understanding of editing with different writing tools. The result shows that the pupils have little knowledge about their writing development and why they learn to write. Also, the result shows that most of the writing is done on the learning board.