Syftet med studien är att bidra med kunskap om några pedagogers erfarenheter av IKT som stöd i läs- och skrivundervisning i grundsärskolan. De forskningsfrågor som ställts är hur pedagoger inom grundsärskolan beskriver att de använder IKT som stöd för elever i läs- och skrivundervisning, vad pedagogerna uttrycker för inställning till IKT och vilka för- och nackdelar som de kan se kring användandet av IKT som stöd i läs- och skrivundervisningen.   Metodvalet för studien är semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar inom grundsärskolans åk 1–9 och använder sig av någon form av IKT i sin undervisning. Respondenterna skulle också arbeta med ämnet svenska. Intervjuguiden skickades ut i förväg för att förberedda respondenten på själva intervjutillfället. Intervjuerna har spelats in och transkriberas för analysarbetet. I analysarbetet har ett sociokulturellt perspektiv på lärande används.        Resultatet med studien visade på att respondenterna anser att IKT kan vara ett stort stöd för elever i grundsärskolan inom läs- och skrivundervisningen. De stora fördelarna var att elever kan ta till sig kunskap genom att få texter upplästa via talsyntes, kunna skriva texter även om de har motoriska svårigheter med till exempel penngrepp. Nackdelar kunde vara den tekniska biten och att eleverna förlorade den finmotoriska träningen som skrivande med penna ger dem. / The purpose of this study is to contribute with knowledge of some educators' experiences of ICT as support for reading and writing education in compulsory schools  for pupils with learning disabilities The research questions are how educators in compulsory schools for pupils with learning disabilities describe that they use ICT as support for students in reading and writing education, which attitudes educators express about ICT and which pros and cons they can see in the use of ICT as support in reading and writing education.   The method selection for the study is semi structured interviews with respondents who work within the grades 1-9 in compulsory schools for pupils with learning disabilities and use some form of ICT in their education. The respondents also work with teaching the subject Swedish. The interview guide was sent out in advance to prepare the respondents for the interviews. The interviews were recorded and transcribed for the analysis work. In the analysis work, a socio-cultural perspective on learning has been used.   The results of the study showed that respondents believe that ICT can be a great support for students in compulsory schools for pupil with learning disabilities regarding reading and writing education. The major advantages were that students can gain knowledge by getting texts read out loud with speech synthesis and writing texts even if they have physical difficulties with their fine motor skills, such as holding a pencil. Disadvantages could be the technical bit and that the students lose their motor skills practice that pencil writing can give them.

Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet? Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning. Sedan fortsätter det med den empiriska delen som är en djupintervju med en lärare vid namn Emmy (fiktivt namn) på en gymnasieskola i Småland. I resultaten, analysen och diskussionen i examensarbetet visas det hur en lärare har försökt att svara på frågeställningen ovan. Den huvudsakliga slutsatsen är att läraren är flexibel och att hon har ett antal olika metoder att arbeta med när hon försöker öka sina elevers skrivförmåga i sin dagliga undervisning. Den här fallstudien visar också något av hennes syn på skrivundervisning inom svenskämnet på gymnasiet. Emmys teoretiska grundsyn ligger nära skrivprocessteorin som representeras av den svenska forskaren Siv Strömquist. Det är omöjligt att dra några generella slutsatser om alla lärare bara på basis av en enda fallstudie. En försiktig tanke som dock uppstår i diskussionen är att det kan vara svårt att vara lärare, om man tittar på och lever sig in i Emmys bild av sin skrivundervisning. Några av hennes ledstjärnor är värdegrunden, den lokala kursplanen, skrivprocessteorin, en bra lärare–elev-relation, mycket läsning, textanalys, bra skrivuppgifter, tydliga uppgiftsinstruktioner, mönsterexempel, mycket skrivträning, nyttig textrespons, infärgning, goda råd till eleverna samt sist men inte minst humor och lust i skrivundervisningen. Allt detta ska leda henne framåt för att öka skrivförmågan hos eleverna.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i lågstadiet uppfattar att de använder digitala verktyg i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Mitt syfte har varit att ta reda på hur elevernas läs- och skrivutveckling kan stöttas genom användningen av digitala verktyg samt undersöka vilka positiva och negativa effekter lärarna lyfter fram som ett resultat av detta. En anledning till att den här studien handlar om digitala verktyg är för att läroplanen reviderades i år för att förtydliga skolans uppdrag angående att stärka elevernas digitala kompetens (Skolverket 2017, s. 2). För att genomföra den här studien har jag intervjuat sex lärare i årskurs 1–3 på tre skolor, där alla lärare har skilda erfarenheter av att arbeta med digitala verktyg. Resultatet i studien har visat att digitala verktyg är gynnsamt för så gott som samtliga elever. Det medför en ökad motivation och lust att arbeta. Eleverna kan skriva texter utan att finmotoriken blir ett hinder och lärandet kan göras på ett lustfyllt sätt. Digitala verktyg gör det även enklare att individanpassa undervisningen. En negativ aspekt som lyfts fram av lärarna är en oro att finmotoriken ska påverkas när de använder digitala verktyg i stor utsträckning. Lärarnas svar tycks bekräfta att digitala verktyg kan fungera som ett värdefullt medierande redskap i undervisningen, ett medel för scaffolding som gör det lättare att träffa den enskilda elevens proximala utvecklingszon. / <p>Svenska</p>

The purpose of this discourse-analytical study is to investigate teachers’ beliefs about writ-ing and writing instruction and how their beliefs and writing instruction can be understood in relation to the Lgr11 syllabus in Swedish. The study included five teachers who teach in grade 6 of primary school, where I applied Roz Ivanič’s theories of written discourses, based partly on interviews with teachers and classroom observations of teaching, partly on the Swedish curriculum for grades 4–6. The result shows that teachers move within creativi-ty, process, genre and social practice discourse, while the skills of discourse and the socio-political discourse lack matching. The result also shows that there are relatively large convergences between teachers and teaching statements. The core content of the curriculum related to writing can be linked to all written discourses, while the overall objectives relat-ing to writing lack a match in two written discourses of creativity and process discourse.

Skrivundervisning påverkas av lärares föreställningar om skrivande, skrivinlärning och vad som bedöms som godtagbart skrivande. För att ta reda på sju lärares didaktiska val i skrivundervisningen har föreliggande studie undersökt deras uppfattningar om skrivundervisningen i årskurs 3 utifrån Ivaničs skrivdiskurser. Studiens resultat visar att lärarna förhåller sig till flera olika skrivdiskurser men vanligast är genrediskursen, färdighetsdiskursen och processdiskursen. Resultatet visar även att de nationella proven påverkar innehållet som berörs i skrivundervisningen och tre av lärarna anser att det tar för mycket tid från ordinarie undervisning. Samtidigt uppskattas det bedömningsstöd som kommer med de nationella proven eftersom det kan användas i all skrivundervisning. Lärarna anser att de nationella proven är tidskrävande samtidigt som dem kan ses som en utvärdering av skrivundervisningen. Skrivundervisningen påverkas även av elevernas olika behov och eleverna erbjuds stöd i form av kompensatoriska verktyg och specialundervisning för att stötta deras skrivutveckling och utmana de med ett utvecklat skrivande. De särskilt begåvade eleverna har istället högre krav på  i skrivundervisningen. / Writing instruction is affected by teachers’ ideas about writing, learning to write, and what is judged to be acceptable writing. To ascertain seven teachers’ didactic choices when teaching writing, the present study has investigated their perceptions of writing instruction in grade 3, based on Ivanič’s writing discourses. The results of the study show that the teachers relate to several different writing discourses, but the most common are the genre discourse, the skills discourse, and the process discourse. Another finding is that the national tests affect the content of writing instruction, and three of the teachers think that it takes too much time from the ordinary teaching. At the same time, they appreciate the assessment support that comes with the national tests, since this can be used in all writing instruction. The teachers find the national tests time-consuming, while they can simultaneously be regarded as an evaluation of the writing instruction. The teaching of writing is also affected by the pupils’ different needs, and the pupils are offered support in the form of compensatory tools and special teaching to further their writing development and challenge them to achieve more advanced writing as a result of higher demands.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare på tre olika skolor i Sverige un-dervisar om läs- och skrivlärande och multimodala texter med hjälp av smartboardtavla. Vi-dare har syftet varit att se vilket resultat det ger på elevernas läs- och skrivutveckling.  Tillvägagångssättet har varit tre stycken observationer, en intervju med lärare och elevenkäter på varje skola. Studien har baserats på både kvalitativ och kvantitativ forskning där intervju-erna och observationerna har varit till största delen kvalitativa och elevenkäterna kvantitativa. Utifrån litteraturen som har använts i undersökningen har det visat sig att undervisningen med stöd av multimodala texter ökar med hjälp av den nya tekniken, samt att lärarna och lärarstu-derande kan behöva mer digital kompetens så att de kan hantera den teknik som finns ute på skolorna samt hur undervisningen med hjälp av digital teknik kan se ut. Det kan alltså bli en teknisk fråga och en pedagogisk fråga. Utifrån mina undersökningar har jag fått fram att smartboardtavlan är ett bra och roligt verktyg att använda i klassrummet där multimodala tex-ter ingår. När det gäller de multimodala texterna har litteraturen visat att det både kan vara en svårighet för elever när det kommer till att förstå bilderna men att det även kan medföra att kunskaper lättare kan befästas. / The purpose of this investigation is to find out how teachers in three different schools in Swe-den teaches about read- and writing-developing and multimodal texts with the help from a smartboard. The investigation also aims to examine whether it gives a result on the pupils read- and writing-developing. The methods of this study have been three observations on each school, one interview at each school and pupil survey for all of the pupils in each class. The study has been based on both quality and quantitative research were the interview and the ob-servations mostly have been qualitative and the pupil surveys have been quantitative. The literature used in the result on this study have shown that multimodal texts increases with the help from the new technology that exits. It also shows that teachers and teachers students need a deeper digital competence so they can use the technology that exits on the schools and to know how to teach from it. The result of my investigations show that smartboards is a good and fun tool to use in the classroom were multimodal texts existed. The literature has shown that the multimodal texts can be a difficulty for some children when it comes to understanding pictures, but it also can result in easier knowledge accomplishment.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares inställning till digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Syftet är också att undersöka hur lärare anser att digitala verktyg kan påverka elevers läs- och skrivutveckling. Genom kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i svenskämnet i årskurs 4–6 visar undersökningen att lärares inställning till att använda digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen är positiv överlag och framför allt gäller det i skrivundervisningen. Enligt informanterna motiveras eleverna till skrivandet och till att bearbeta sina texter när det görs genom digitala verktyg. Samtidigt finns det också enligt informanterna vissa negativa aspekter med användningen av digitala verktyg såsom att handstilen försämras och att digitala verktyg kan leda till onödig distraktion av olika hemsidor. Sammanfattningsvis visar studien att de intervjuade lärarna inte anser att digitala verktyg. / The aim of this study is to examine teachers’ attitudes towards the use of digital tools in the teaching of reading and writing. The aim is also to find out how teachers perceive the impact of digital tools on pupils’ development in reading and writing. Based on semi-structured interviews with teachers teaching Swedish in year 4-6, the study finds that teachers’ attitudes towards digital tools is positive overall, especially in relation to the teaching of writing. According to the informants, digital tools provide motivation for pupils to write and rework their texts. However, the informants also addressed certain negative aspects of the use of digital tools, such as possible deterioration in pupils’ handwriting and unnecessary distraction of different web pages. To sum up, the study shows that the interviewed teachers do not think that digital tools alone, have any great effect on pupils’ development in reading and writing. Rather, the teachers believe that a varied approach to teaching is necessary and that digital tools can be useful in such an approach.

Digitala verktyg har blivit allt viktigare inslag i grundskolans skrivundervisning. Forskning inom området har undersökt olika aspekter av digitaliserad undervisning i svenska, men det saknas forskning som fokuserar på användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen i ämnena svenska och svenska som andraspråk.  Syftet med denna studie är därför att belysa hur verksamma lärare i årskurs 1–6 arbetar med digitala verktyg i skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk. Materialet till studien samlades in via tre fokusgruppsamtal med tre deltagande i varje samtal. En grupp bestod av både svensklärare och SVA-lärare, en grupp bestod endast av svensklärare och en grupp endast av SVA-lärare. Det insamlade materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar inga tydliga skillnader vad gäller användandet av digitala verktyg i svenska och svenska som andraspråk. En tydlig likhet är att alla lärare som deltog i fokusgrupperna använde liknande program i sin undervisning för att stötta eleverna framåt i skrivundervisningen genom anpassning till elevers individuella behov. Genom resultatet kan vi visa att verksamma lärare individanpassar användningen av digitala verktyg men att de inte särskiljer skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk.

No description available.

This study examines how a reader in the Swedish subject can be used in the younger ages ofSwedish schools to meet the requirements of equal education in Sweden. The reader is a partof a teaching material called the ABC-klubben and is based on the same story but available inthree different levels of textbooks.The Study analyses how the different books differ between each other and how the techingmaterial can be used in its whole to increase the equal education. The study shows that in itswhole and if the material are used to create a shared reading experience between everyone inclass, it do contribute to equal education for students. The material has some difficulties andthe teacher needs to be aware he or she may need to compensate for some parts of thematerial.