Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sin undervisning med barns delaktighet och inflytande utifrån ett barnrättsperspektiv. Studien har analyserats genom Biestas demokratiska dimensioner kvalificering, socialisering och subjektifiering för att synliggöra vad undervisning kan bestå av för att utveckla demokratiska färdigheter. Resultatet visade att när pedagogerna använde sig av ett tydligt och konkret material, kunde pedagogerna utveckla strategier som bidrog till att arbetet med barnkonventionen kunde genomsyra hela dagen. För att synliggöra alla barns röster använde pedagogerna TAAK och bildstöd i sin undervisning. Röstning, valtavla och veckans hjälpreda var andra arbetssätt som visade att pedagogerna tog barns perspektiv i beaktning. På det sättet kunde pedagogerna skapa förutsättningar för alla barns inflytande och delaktighet i undervisningen. Pedagogernas arbetssätt bidrog till att möjliggöra för barns subjektifiering, där barnen fick möjlighet att agera som självständiga individer. Kvalificering och socialisering framträdde som delar i den undervisning där pedagogerna inom förskolans ramar skapade förutsättningar för barn att få demokratiska färdigheter med sig.

This dissertation aims to find further understanding of how people with special interest in a certain artist utilise music and the fact that they are fans in their everyday lives. I have opted to study two fans included in each group selected for this study: Kiss, Status Quo and Lasse Stefanz, one male and one female fan belonging to each respective group. I have worked according to grounded theory as a method, and through an analysis of their musical life stories, I have attempted to identify why they became fans and how them being fans has affected them in their lives. Four categories, fandom as: a marker of identity, socialisation, a form of self therapy and a pseudo religion and the core category authenticity usage show the results of the study. The categories show that to a large extent it all comes down to the musical identity of these people, i.e. the identity of being a fan, and their experiences of being fans. They have been socialised into a specific genre, which has meant increased interest in a specific artist. Family, media and friends have all played a part in this socialisation. The informants have developed cultural competence as concerns their idols, although they have also gained the subcultural capital resources required in order to come across as credible fans. Various kinds of experiences offer meaning and nourish the fans. Security and stability in everyday lives are also contributing factors to them being fans and the music offers them something that they are unable to acquire from elsewhere. They have established different strategies in order to be able to be fans, one of these being legitimacy. A vital part of this legitimacy consists in them viewing the bands as authentic, i.e. important.

Dagens rörliga arbetsmarknad karaktäriseras av strukturell förändring och teknisk utveckling som ställer krav på organisationer att arbeta aktivt för att behålla sin arbetskraft. Undersökningar visar att anställda som anser att deras arbete meningsfullt samt är nöjda med introduktionsprocessen tenderar att stanna längre på sin arbetsplats, jämfört med anställda som är missnöjda. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om anställdas meningsskapande, vilket vi undersökt genom att studera hur doktorander vid Uppsala universitet tillskriver introduktionsprocessen mening. För att fånga individernas uppfattningar av meningsskapande till introduktionsprocessen har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sex stycken doktorander vilka alla gått samma introduktionsutbildning. För att bidra med kunskap om hur anställda skapar mening till introduktionsprocesser har vi använt oss av Karl Weicks (1995) teori om meningsskapande i organisationer. Genom kodning och tematisering av intervjutranskripten har studiens centrala frågeställningar Hur beskriver doktorander sina upplevelser av introduktionsprocessen? och Hur upplever doktorander att de har påverkats av introduktionsprocessen? besvarats. Resultatet visar att anställda beskriver introduktionsprocessen som en ordningsskapande och kontinuerlig process samt att tidigare erfarenhet och förväntningar påverkar meningsskapandet. Individer skapar mening till introduktionsprocessen genom kommunikation samt genom att motsätta sig och anpassa sig till de budskap som förmedlas från organisationen. Resultatet påvisar även att den mening som de anställda tillskriver introduktionen samspelar med identitetskonstruktion och agerande. / In light of a changeable labor market characterized by structural transformation and technical development, organizations today need to work actively on maintaining their labor force. Studies show that employees who consider their work meaningful and are happy with their introduction tend to stay employed longer at the organization, then employees that are dissatisfied. The purpose of this study is to contribute with knowledge of employees’ sensemaking. This purpose has been achieved by study of how PhD students at Uppsala university make sense of their introduction process. In order to capture the individuals’ sensemaking of the introduction process, semi-structured interviews were conducted with six PhD students, all of whom have participated in the same introduction process. To gain further insight into how sensemaking is expressed, in regard to introduction processes, we have used Karl Weick's (1995) theory of sensemaking in organizations. Through coding and thematization of interview transcripts the research questions How do PhD students describe their experience of the introduction process? and How do PhD students experience that they have been affected by the introduction process? are answered. The results demonstrate that employees experience the introduction as a continuous and sequencing process and that their background and expectations affect their experience. Individuals make sense of the introduction process through communication as well as by opposing and adapting to the messages conveyed from the organization. The results also show that sensemaking interacts with identity construction and action.

Den här studien tar sin utgångspunkt i genusteorier och de naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena i skolsammanhang. Syftet är att undersöka vad flickor tänker om ämnena biologi, kemi, fysik och teknik och hur det påverkar valet av fortsatta studier. I undersökningen deltar flickor i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets årskurs 3. I undersökningen användes intervjuer, fokussamtal och enkäter. Resultaten visar att ett personligt ämnesintresse, den egna förmågan och förebilder i familj och kamrater bidrar till att flickor väljer naturvetenskapliga och tekniska studier. Betydelsefullt är att ämnesintresset på något sätt finns i flickornas vardagsliv exempelvis ett naturintresse. Av vikt för att flickorna väljer dessa studier är att de befinner sig i en omgivning, ex familj, som stödjer och främjar naturvetenskapliga och tekniska intressen och studier. Resultaten visar också några av de egenskaper som behövs för att göra gränsöverskridande studieval. Däremot visar resultatet att arbetssätten påverkar i mindre grad till ett personligt intresse för fortsatta studier. Identifieringen med en grupp för att känna tillhörighet är av betydelse i val av ämnesstudier.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att synliggöra barns uppfostran på ett barnhem i Ghana ur ett utomkulturellt perspektiv. Studien tar ansats i globaliserings- och socialiseringsbegrepp. Den fysiska disciplineringen är en del av socialiseringsprocessen i Ghana, vilket strider mot Barnkonventionen. I denna studie uppmärksammas de motsättningar som kan uppkomma när Barnkonventionen ska implementeras i ett utvecklingsland samt den omedvetenhet som finns kring barns rättigheter. Genom kvalitativ forskning får ni ta del av en volontärs och det inhemska folkets perspektiv på barnuppfostran på ett barnhem i Ghana. / This is a qualitative study whose aim is to highlight the children's upbringing in an orphanage in Ghana from a different cultural perspective. The study’s approach is based on globalization and socialization theories. The physical disciplining is part of the socialization process in Ghana, which is contrary to the CRC. This study highlights the contradictions that might arise from the CRC when implemented in a non-Western country and the unconsciousness of childrens rights in a country as Ghana. Through interviews and observations, you will benefit from both my, the volunteer, and the indigenous people's perspective on raising children in an orphanage in Ghana.

Syftet med studien är att undersöka och förstå de faktorer som kan har betydelse för hur ensamkommandeunga vuxna som bor på stödboende integreras in i det svenska samhället och i vilken utsträckning boendefor-men har relevans i den processen. Ensamkommande barn/ungdomar som jag i uppsatsen hädanefter förkortarEKB och EKU, vilket är en allmän vedertagen benämning inom socialtjänsten. När ensamkommande barnfyller 16 år så anses de vara unga vuxna och därmed redo för att bo på stödboende.För att kunna svara på syftet har jag valt att använda mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sexensamkommande unga vuxna, som idag bor på stödboende, har fått dela med sig av sina personliga upplevel-ser av den processen. Det resultat som har framkommit under intervjuerna har sedan analyserats utifrån treolika teorier, social identitet, KASAM och empowerment men också tidigare forskning. Resultatet redovisasoch tolkas utifrån teorierna och till viss del tidigare forskning. / The purpose of the study is to investigate and understand the factors that may have implications for how un-accompanied young adults living in a support housing are integrated into Swedish society and the extent towhich the housing form is relevant to that process. Unaccompanied refugee children as I in this essay hereaf-ter abbreviate EKU, which is a generally accepted name in the social service. When EKU turn to 16 years,they are considered young adults and thus ready to live in supported housing.In order to be able to respond to the purpose, I have chosen to use qualitative semistructured interviews withsix unaccompanied young adults living in a support housing today, they have shared their personal experi-ences of that process. The result that has emerged from interviews has been analyzed from three differenttheories, social identity, KASAM and empowerment but also previous research. The result is presented andinterpreted based on the theories and to some extent previous research.

Denna studie har för avsikt att undersöka nya medarbetares upplevelser av arbetsintroduktioneni en kommunal förvaltning i Norrbotten där en tillväxt i näringslivet pågår vilket ökar efterfrågan på arbetskraft. När konkurrensen av arbetskraft ökar, kan det personalstrategiska arbetet i organisationer behöva stärkas för att attrahera och behålla personal. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju relativt nya medarbetare genom en kvalitativ metod. Upplevelser har analyserats och tolkats inom ramen för Malin Lindelöws teoretiska modell för introduktion av nya medarbetare (2016) samt Karaseks & Theorells kravkontroll- stödmodell (1990). Det empiriska resultatet visar på olika upplevelser av arbetsintroduktionen. De som haft positiva upplevelser har känt sig välkomna och betydelsefulla av arbetsgivaren. De har upplevt ett gott stöd av sin chef från anställningens början och mötts av en strukturerad agenda för deras introduktion, som de kunnat påverka utefter deras behov vilket lett till en känsla av egenkontroll. De har upplevt det stöd som de behövt för att smidigt socialiseras in i organisationen och gemenskapen på arbetsplatsen. De intervjupersoner som var mindre nöjda med sin introduktion upplevde ett sviktande socialt stöd av chefen genom avsaknad av uppmärksamhet, bristfällig dialog och en utebliven agenda för introduktionen. Om inte de nya medarbetarna fått stöd att socialiseras in i gemenskapen så har de skett ändå, men det hade gått smidigare med stöd av organisationen i processen. Krav som ett nytt arbete innebär behöver alltid balanseras med ett gott socialt stöd visar resultatet, vare sig den nyanställde är erfaren eller inte. / The aim of the study is to investigate new employees' experiences onboarding a new hire. The study was conducted on a municipality in the northern part of Sweden where a growth in business is underway, which increases the demand for labor. This increases competition between employers, why personnel strategy work needs to be developed in organizations to attract and retain staff. Through a qualitative method, empiricism has been collected through seven semi-structuredinterviews with new employees. The analytic tools used of this study are Malin Lindelöw's (2016) theoretical model for onboarding and Karasek & Theorell's job strain model (1990). The empirical results show different experiences regarding their onboarding process.Employees who have had a positive experience felt that they were welcomed and valued by their employer. Having a structured agenda for their introduction and being able to influence it according to their needs gave them a sense of self-control and helped them socialize into the organization and community in the workplace. The interviewees who were less satisfied with the introduction experienced failing support from the manager through lack of attention, inadequate dialogue and a lack of agenda for the introduction. If the new employees had not received support to be socialized into the community, it would have happened anyway, but it would have gone more smoothly with the support of the organization in the process. The resultshowed the demands that a new job entails always need to be balanced with good social support, whether the new employee is experienced or not.

The purpose of this study is to investigate and deepen the understanding of onboarding processes with digital elements within an IT-consultant firm. In this study we also discuss opportunities and challenges with digital onboarding from the perspective of both the employee and the employer. In today's society companies invest a lot of resources to find the best future employee. Effective onboarding programs can ensure that the time and money spent during the recruiting process are well invested. Furthermore, onboarding programs can result in higher productivity and well-being. The digital world we now call our home is affecting our everyday work lives and has been crucial for distance work during Covid-19. Even though digital onboarding has been a known phenomenon for several years, the pandemic left organisations with no choice but to digitalise their onboarding programs. Therefore this study also aims to provide new insights about digital onboarding and the perception of employees that onboarded during this period.  The results show that digital elements can provide the employee with crucial information before entering the workplace for the first time, which reduces anxiety. Thanks to today’s technology it’s possible to use certain features that enhance the usability and the E-learning experience. Furthermore, the digital elements create unique challenges when it comes to social aspects, adaptation of culture and knowledge sharing. This means that certain activities, such as workshops and team building exercises, are more effective in a physical workplace setting rather than through digital technology. Finally the study provides new findings such as the importance of socialisation and cultural adaptation for decreasing drop-outs within IT-firms.

The purpose of this study is to identify opportunities and challenges with the digital onboarding process. Furthermore, it is desired to gain a deeper understanding of which aspects the employer values ​​in a recent IT-graduate without previous experience in consideration. The Covid-19 pandemic accelerated the digitization of the onboarding process, necessitating adaptations for remote work. This created a new dynamic where traditional methods were replaced by digital solutions to meet the emerging challenges. Moreover, the pandemic-induced changes in the employment landscape have heightened the competition, making it particularly challenging for recent graduates to enter these industries, exacerbating anxiety and stress among students transitioning to the workforce. Through qualitative interviews with both employees and employers, this study has been able to gather insights from both side of the onboarding experience. This study partly identifies critical gaps in the current digital onboarding practices, particularly the lack of interactive and engaging activities which are essential for fostering confidence in new employees, and partly the correlation between employee competency and employer expectations. The results indicate that effective onboarding enables quicker adaptation of work ethics, social integration and that productivity and engagement increases among new employees. Key elements such as the integration of digital tools, the balance of theoretical and practical knowledge, and the support for social integration within the workplace are critical for successful onboarding. Importantly, the study concludes that both new hires and companies would benefit from adopting a hybrid approach to onboarding, combining digital and in-person elements to enhance efficiency and improve experiences. This approach can help new IT graduates feel more satisfied with their jobs and stay with the company longer. The findings could help guide future research and the development of more refined onboarding frameworks.

BACKGROUND: Generation Y are habitual technology and internet users who prefer to collect information fast and easy. The search-costs are considered to have decreased since information is more accessible now than before, but the valuation costs have instead increased when both disinformation and misinformation is present. Generation Y’s financial behaviour have been proved by earlier researches to have been affected by financial literacy, financial socialisation, interests and needs, which may also have a crucial part in their information-seeking behaviours. Research has concluded, by a quantitative approach, which information sources is preferred by generation Y but why these information sources are preferred and what costs they cause are missing from the current research literature. AIM: The purpose of this dissertation consists of two parts. Firstly, it is to examine how young adults belonging to generation Y collect and critically value financial information with the help of their own experience, reasoning and influence from other people to substantiate a financial decision. Secondly, the purpose is to analyse generation Y’s perceived transaction costs in their handling of accessible financial information and how these processes are affected by financial socialisation, financial literacy, interests and needs.   COMPLETION: This dissertation takes the qualitative approach as nine semi-structured interviews have been carried out. The respondents have discussed several different aspects which revealed detailed insight in their information-seeking behaviour where there were features of retellings about personal information-seeking in regard to financial information.   CONCLUSION: Generation Y prefer to use people or the internet as information sources because that is where the perceived search and valuation costs are the lowest. Their preferences are affected by the perceived costs, these costs in turn are affected by financial literacy, financial socialisation, interest and needs. Considering the four dimensions of financial capability, it is apparent that interests is the crucial element to generation Y if they want to attain all four dimensions by themselves. In those cases where interests are lacking, financial advisory services can replace generation Y’s need to attain all four dimensions. / BAKGRUND: Teknikvana och internetanvändande generation Y föredrar att inhämta information snabbt och enkelt. Med lättillgänglig information anses sökkostnader vara lägre än tidigare men värderingskostnader ökar då både desinformation och missinformation förekommer. Generation Y:s finansiella beteende har av tidigare forskning visats påverkas av både deras finansiella bildning, ekonomiska socialisering, intresse samt behov, vilka även kan ha en avgörande roll i deras informationssökande. Forskning har med en kvantitativ ansats konstaterat olika informationskällor som generation Y föredrar men varför dessa informationskällor föredras och vilka kostnader de medför saknas i det nuvarande forskningsläget.   SYFTE: Uppsatsens syfte består av två delar. För det första är syftet att undersöka hur unga vuxna från generation Y inhämtar och kritiskt granskar finansiell information utifrån egna erfarenheter, resonemang och påverkan från andra människor för att underbygga ett finansiellt beslut. Därefter är syftet att lyfta fram och analysera generation Y:s upplevda transaktionskostnader i deras hantering av lättillgänglig finansiell information och hur dessa processer påverkas av ekonomisk socialisering, finansiell bildning, intresse och behov.   GENOMFÖRANDE: Studien har haft en kvalitativ ansats och därav har nio semistrukturerade intervjuer gjorts med individer tillhörande generation Y. Respondenterna fick diskutera kring olika aspekter för att få insikt i deras informationsinhämtning där även egna återberättelser om individuella informationsinhämtning om finansiella dilemman förekom.   SLUTSATS: Generation Y föredrar att vända sig till experter, amatörer eller internet för att det är där de lägsta sökkostnader och värderingskostnader upplevs finnas. Deras preferenser påverkas utifrån upplevda transaktionskostnaderna, som i sin tur har influerats av både finansiell bildning, ekonomisk socialisering, intresse och behov. Utifrån de fyra dimensionerna av finansiell kompetens, framgår det att intresse är den avgörande faktorn för att generation Y ska uppnå alla fyra kompetenser på egen hand. I de fall där intresse saknas, kan finansiell rådgivning ersätta generation Y:s behov av att uppnå alla fyra finansiella kompetenser.