Global ETD Search

11	”Man måste ju tillåta sig själv att ha känslor, det är ju ändå människor vi har att göra med” : En kvalitativ undersökning om utredande socialsekreterares hantering av sina emotioner utifrån mötet med klienten Törnkvist, Anna, Cohen, Jacline January 2015 (has links) Studien avser att genom ett kvalitativt fältarbete få förståelse för hantering av känslor för socialsekreterare inom socialt arbete på en socialförvaltning. Syftet är även att få en inblick i vilka faktorer som eventuellt har en inverkan på denna hantering och vad denna emotionella hantering kan ha för konsekvenser för socialsekreteraren. Det insamlade materialet i studien baseras på intervjuer för att få en detaljrik uppfattning om informanternas arbetssituation. Intervjuerna utfördes med åtta socialsekreterare som utreder ärenden angående barn, unga och familjer inom en specifik kommun. Att de arbetade under en gemensam arbetsstruktur och kultur underlättade ytterligare vår undersökning. Resultatet visar att det som minskar risken för psykisk ohälsa hos socialsekreterarna är social respons och stöd från bl.a. kollegor där de får möjlighet till utrymme och utlopp för sina känslor i en avslappnad miljö. Till följd av att socialsekreterarna är i behov av att bygga en relation med sina klienter, befinner de sig i ett komplext läge i klientmötet där de använder sig av en kombination mellan ett ytligare och djupare agerande. Socialsekreterarna måste således visa sig mänskliga under samtalet för att konstruera en känsla av trygghet, vilket kräver en balans av en viss känslomässig frihet att respondera utan att göra avsteg från rollen som professionell. / The study’s intention is to achieve an understanding for social workers' management of feelings within social work at a social service centre through qualitatively fieldwork. Our intention is also to receive an insight of the components that might have an impact on the feeling management and also what consequences this feeling management might have for the social worker. The gathered material in the study is based on interviews to receive a detailed view of the informants' work situation. The interviews were performed on eight social workers investigating cases concerning children, young adults and families in a specific county, which contributed to a common working structure and culture that have simplified our research. The result shows that what reduces the risk of psychological illness for the social workers is social response and support from, among others, colleagues where they have a chance of space and can express their feelings in a relaxed environment. Because of the need for social workers to build a relationship to their clients, they are in a complex situation in the meeting with the client where they have a combination of a more surfaced acting and a deeper acting. Therefore social workers must show their humanity during the client meetings to construct a feeling of security, which demands a balance between having a certain emotional freedom to express oneself without breaking the role as a professional. social worker managing feelings emotional work professional role abstract sociality social response socialsekreterare hantering av känslor emotionellt arbete professionell roll abstrakt socialitet social respons
12	Digitalisering av brädspel : Hur automation av spelmekanik kan förändra sociala interaktioner vid spelande / Digitisation of Board Games : How the Automation of Game Mechanics Can Change Social Interaction During Gameplay Bengtsson, Ellen, Hoff, Isabelle January 2017 (has links) När det kommer till brädspel är social interaktion och nöje kopplade. Brädspel och digitala versioner av dem används ofta parallellt och erbjuder därför en unik undersökningsmöjlighet. Automation är ett verktyg som ofta används för skapandet av digitaliserade brädspel, men hur påverkar det socialitet och hur skiljer det sig från fysiska brädspel? Detta är frågan som denna uppsats utforskar genom en observationsstudie av två versioner av brädspelet Ticket to Ride. Både den ursprungliga, fysiska versionen och en digital motsvarighet. Två grupper av spelare blev inspelade medan de spelade båda versionerna av spelet i olika ordning. Under observationen av spelsessionerna har sju olika spelmekaniker använts som infallsvinkel för att avgöra hur skillnader i social interaktion är kopplade till själva spelet. Dessa var turtagning (tid), spelyta (rymd), objekt (tillstånd), handlingar (strategi), regler (automatisering), bokföring och chans men även ej spelrelaterade interaktioner undersöktes. Två av spelmekanikerna visade sig ha störst påverkan på den sociala interaktionen i dem olika versionerna av spelet; regler och turtagning. Dessa två mekaniker var viktiga för inlärning av spelet och för att bibehålla fokus genom spelomgången. / Enjoyment and social interaction are closely connected, and board games can be synonymous with both of these things. Board games and digital versions of those games are often used in parallel, which offers a unique position of inquiry. Automation is a tool commonly used in the creation of digital board games, but how does it affect the sociality and how does it differ from physical board games? This is the question that this paper explores through an observational study of the game Ticket to Ride, both in its original, physical form as well as its digital counterpart. Two groups of players were recorded while playing both versions of the game in a different order. Throughout the observation of these game sessions, seven different game mechanics have been used as the lens to determine how the difference in social interaction is connected to the game itself. These game mechanics were turn-taking (time), game surface (space), object (state), actions (strategy), rules (automation), bookkeeping and chance, but social interactions unrelated to the game were also examined. Two of the seven game mechanics turned out to have the most effect on social interaction in the different versions of the game; rules and turn-taking. These two mechanics were important to the learning of the game and for maintaining focus throughout the game. board games sociality observational study Ticket to Ride game mechanics digitisation brädspel socialitet observationsstudie Ticket to Ride spelmekanik digitalisering Media and Communication Technology Medieteknik
13	Välbefinnandet bland utlandsfödda : Drivkraft som skapas genom motgångar Muhikira, Arielle, Mannrös, Doua January 2022 (has links) Studiens syfte är att undersöka välbefinnandet bland unga vuxna som bott i Sverige i tio år eller mindre. Studien undersöker bland annat välbefinnandet i relation till arbetslivet och studier. Men även deras upplevelser att etablera sig i ett nytt land, det vill säga vilka hinder de har mött på och vad som har varit drivkraften. Studiens syfte besvarades med kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer utfördes på sex utlandsfödda. Studien använde sig utav snöbollsurval och datamaterialet insamlades. Därefter gjordes en tematisk analys på insamlad datamaterialet. Datamaterialet har analyserats med stöd av socialitet och KASAM som bidrog till djupare förståelse för fenomenet. Resultatet visar att utlandsfödda unga vuxna har mött på motgångar under integrationsprocessen som har påverkat deras välbefinnande. Trots alla motgångar visar resultat på att utlandsfödda unga vuxna har en drivkraft och strävar efter framgång. Resultat visar därmed på att drivkraft är en faktor som främjar deras välbefinnande. Ur den tematiska analysen framkom språkets betydelse och att det anses vara en nyckel till integration i det nya samhället. Språket är en väsentlig faktor för känslan av tillhörighet och delaktighet i samhället. / The purpose of this study is to examine young immigrant adults who’s been living in Sweden for ten years or less. The study examines, among other things, well-being within work and study environment. But also, their experiences of establishing themselves in a new country, what obstacles they encountered and what’s been the driving force. The study used a qualitative method and semi-structured interviews were conducted on six young immigrants’ adults. The study used a snowball sampling to collect the data. Then a thematic analysis was made of the collected data. The data has been analysed with the support of sociality and sense of coherence, which contributed to a deeper understanding of the subject. The results showed that young immigrant adults have encountered misfortunes during their integration process that have affected their well-being. Despite all the misfortunes, the results showed that young immigrant adults have a driving force and strive for success. The results showed that the driving force is a contributing factor to their well-being. The spoken language in the new country appeared as highly important and considered a key to integration into the new society. Language is an essential factor for the feeling of belonging and participation in society. Young adults immigrants well-being sense of coherence driving force sociality Unga vuxna utlandsfödda välbefinnande KASAM socialitet drivkraft Social Work Socialt arbete
14	Socialitet – vad är det? : En sociologisk forskningsöversikt Andersson, Charlotte January 2015 (has links) Denna studie har genomförts utifrån iakttagelsen att det i forskningssammanhang inom samhällsvetenskaperna hänvisas till begreppet eller fenomenet socialitet utan att det egentligen redogörs för vad som åsyftas. För att ge ökad förståelse av socialitet har syftet för denna studie varit att belysa hur socialitet som begrepp eller fenomen beskrivs inom mikrosociologisk teoribildning och empirisk forskning. Studien är en forskningsöversikt där empirin genomgått deskriptivt kvalitativ innehållsanalys. Översikten presenterar beskrivningar av socialitet möjliga att kategoriseras under fyra olika teman varav ett av dessa är personlighetens socialitet och där socialiteten beskrivs som en emergent spiralformad dialektisk process genomsyrad av elementär och avancerad responsivitet. Studien visar även på att socialiteten kan vara genomkorsad av skillnad utifrån vitt skilda önskemål om form, miljö och mängd. Här diskuteras hur socialiteten idag ter sig utsatt för ökade spänningar där alla anses söka gemenskap för välbefinnande och där individen ställs som ansvarig för sina personliga framgångar, ledande till ett socialitetens dilemma. sociality perspective of others social responsivity personality loneliness social competence shame socialitet perspektivtagande social responsivitet personlighet ensamhet social kompetens sociala relationer skam hänsynsfull ouppmärksamhet
15	Teknologi i den tredje åldern : - Hur relationen mellan äldre och digitalisering avbildas inom forskning och media / Technology in the Third Age : - How the Relationship Between Seniors and Digitization are Portrayed in Research and Media Algborn, Sebastian, Brankovic, Mahir January 2021 (has links) Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för hur äldre människors relation till digitaliseringen avbildas inom forskning och media. Detta har gjorts genom att utföra en kvalitativ diskursanalytisk litteraturstudie över 13 st publicerade och referentgranskade forskningsartiklar samt 13 st publicerade artiklar i svenska dagstidningar. Resultaten från de olika diskurserna har sedan jämförts med varandra under ett avsnitt som täcker dess likheter och skillnader. Sammanfattningsvis så avbildas gruppen ”äldre” olika inom forskningsdiskursen och den mediala diskursen, där det finns märkbara skillnader över hur äldre avbildas som grupp i sig, samt vilka vägar som är bäst att gå när det kommer till äldres potentiella bemötande av digitaliseringsprocessen. / The purpose of this essay is to create a deeper understanding of how seniors' relationship with digitization are portrayed in research and media. We have done this by performing a qualitative discourse analytic literature study over 13 published and peer-reviewed research articles as well as 13 articles published in Swedish newspapers. The results from the different discourses have afterwards been compared with each other under a section that covers their similarities and differences. In summary, the group ”seniors” are portrayed differently within the research discourse and the media discourse, where there are noticeable differences over how seniors are portrayed, as well as a group within itself, also regarding which paths are best to take when it comes to the potential treatment of the process of digitization. Capital power sociality acceleration digitization tools technology postmodernity individual group seniors age economics education knowledge language discourse discourse analysis theme media research politics exclusion Kapital makt socialitet acceleration digitalisering teknik teknologi postmodernitet individ grupp äldre ålder ekonomi kunskap språk diskurs diskursanalys tema media forskning politik utanförskap Sociology Sociologi

Page generated in 0.0634 seconds