Syftet med litteraturstudien är att göra en begreppsanalys av begreppet identitet samt att diskutera detta i relation till styrdokumenten för religionskunskapsämnet i åk 7-9 och gymnasiet. Detta har gjorts utifrån fyra frågeställningar. Vilka olika innebörder, synonymer och asymmetriska motbegrepp kan identifieras i primärkällorna? Vilka andra begrepp finns i samma semantiska fält som begreppet identitet i primärkällorna? Hur har författarna i samtida forskning använt begreppet identitet i sin forskning? Vad implicerar de olika tolkningarna och användningarna av begreppet identitet i förhållande till aktuella styrdokument? Metoden för undersökningen har varit begreppsanalys där både samtida forskning och deras primärkällor har analyserats. Detta mot en teoretisk utgångspunkt som utgjorts av socialkonstruktionism och essentialism. Undersökningen visar att en essentialistisk tolkning av identitet är problematisk som utgångspunkt för lärare i religionskunskapsämnet.

Att kommunicera är ett mänskligt grundbehov och en mänsklig rättighet. Att barn inte kan göra sig förstådda påverkar deras delaktighet och inflytande i förskolan. Denna studie tar därmed sin utgångspunkt i förskollärares sagda ord i samtal, och syftet med studien är därmed att undersöka hur förskollärare samtalar om förutsättningar för barns delaktighet och inflytande när den verbala kommunikationen är begränsad. Studien tar sin utgångspunkt i det socialkonstruktionistiska perspektivet med diskuspsykologi som analysverktyg. Studien är genomförd i Sverige och studiens empiri har samlats in via ljudinspelning av två fokusgrupper med fyra deltagare i den ena och tre i den andra. Resultatet visar vilka diskurser som framträder när förskollärare berättar och framställer delaktighet och inflytande när kommunikationen är begränsad. I det empiriska materialet som har analyserats synliggjordes diskurser om arbetssätt samt språket i förskolan, har för betydelse för delaktighet och inflytande när kommunikationen är begränsad. Vidare dras slutsatsen att kommunikation, delaktighet och inflytande är alla beroende av varandra.

Syftet med studien är att undersöka vilka rådande diskurser som visar sig i pedagogers berättelser om samverkan med nyanlända familjer samt att problematisera diskurserna i förhållande till förskolans verksamhet. Insamling av empiri har skett genom ostrukturerade intervjuer med fyra verksamma pedagoger i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism och diskurspsykologi. Genom analys studeras de diskurser som pedagogerna använder sig av när de berättar om samverkan med nyanlända familjer. Studiens resultat synliggör fem olika teman samt diskurserna: språkets betydelse, pedagogens positionering och behovet av stöd. Resultatet visar även att pedagogerna beskriver samverkan med nyanlända som en problematik men att viljan för att samverkan ska fungera är stor. Genom resultat, analys och diskussion synliggörs didaktiska dilemman i samverkan med nyanlända familjer då berättelserna pekar mot att viljan att samverka finns men pedagoger och föräldrar behöver stöd i form av kompetensutveckling och språkstöd.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepedagoger i samtal med varandraframställer dokumentationen som görs i verksamheten och barns delaktighet idokumentationsarbetet. Två fokusgruppsamtal genomfördes tillsammans med pedagoger fråntvå förskolor, där ljudupptagning användes för att samla in det empiriska materialet. Studienutgår från det socialkonstruktionistiska perspektivet och diskurspsykologi används för attanalysera kommunikationen. Detta med avsikt att få en djupgående analys kring vilkaförhållningssätt som verkar ligga till grund för pedagogernas resonemang i samtalen, och vaddessa kan innebära för barns delaktighet i dokumentationsarbetet. Resultatet visar att detgenomgående uttrycks varierande förhållningssätt till dokumentation och barns delaktighet iden. Beroende på pedagogernas barnsyn och hur de förhåller sig till dokumentation,konstrueras dokumentationsarbetet på olika sätt. Dokumentation som framställs som ettverktyg för att utveckla verksamheten, möjliggör barns delaktighet betydligt mer, än i de falldär dokumentation görs för att man måste. Tid och intresse uttrycks vara aspekter sompåverkar barns delaktighet i dokumentationsarbetet och pedagogerna uttrycker varierandeförhållningssätt och strategier för att hantera dessa aspekter Det framställs en smal syn på vadbarns delaktighet i dokumentationsarbetet innebär, där delaktigheten karaktäriseras av attvälja och samtala kring bilder. Delaktighet framställs även som något som är beroende av vilka förmågor barnet har.

Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vårdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen på förskolan. Empirin har bestått av fokusgruppdiskussioner där sex pedagoger och tre vårdnadhavare på en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet är socialkonstruktionism och diskursanalys har använts som metod för att synliggöra vilka föreställningar de ger uttryck för när de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vårdnadshavarna. Resultatet visar bland annat på att kommunikationen mellan förskola och hem är av stor vikt och där tvåvägskommunikation är en förutsättning. Det framkommer även i resultatet att konflikter i arbetslaget kan leda till ett oprofessionellt bemötande och icke relevant information till vårdnadshavarna. Studien visar också att både pedagoger och vårdnadshavare värdesätter den dagliga kontakten i tamburen. Det uttrycks att det är i tamburen som det delges viktig information.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ”komma ut” som icke-heterosexuell i förhållande till rådande samhällsnormer samt undersökt deras upplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhälle. I studien intervjuades åtta kvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjälp av heteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgår att respondenterna upplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhället att ha annan sexuell läggning än heterosexuell. Det framgår av informanterna att det främst sker en slags indirekt diskriminering som inte är riktad till en specifik individ men som kan uppfattas diskriminerande, att individer förutsätts vara heterosexuella tills att motsatsen är bevisad. Ett mönster som påvisats i studien är att de som inte fått acceptans och stöttning av familjen har upplevt det svårare i processen att “komma ut” än de som erhållit positiv respons från familjen.

I denna studie undersöks hur romer som tigger framställs i svensk dagspress. Med hjälp av en kritisk diskursanalys har artiklar från olika tidningar analyserats för att upptäcka vilka stereotyper som framställs i den svenska dagspressen. Empirin baseras på 21 artiklar från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Utifrån en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har vi valt teorierna ”stereotyping” och andrafiering. Resultatet presenteras under fyra tydliga teman som uppkom under analysprocessen. Dessa teman är; skräck och mörker, nationalitet och etnicitet, symboler samt när ”de andra” ses som ett hot mot ”vår” ordning. Undersökningen tyder på att det sker en stereotypisering och andrafiering av romer som tigger i svensk dagspress. Studiens resultat påvisar även medias inflytelserika position i samhället och som en bidragande faktor till den strukturella diskrimineringen. Resultatet visar att det också finns ett fåtal artiklar som inte enbart vidmakthåller de gamla stereotyperna och ett ”vi” och ”dem”, utan även belyser den existerande diskrimineringen av romer som tigger.

Syftet med studien är att skildra yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Fokus är möjligheter och svårigheter förskollärarna beskriver med arbetsmetoden pedagogisk dokumentation i förhållande till yngre barns delaktighet och inflytande. Våra frågeställningar som studien utgår ifrån är, vilka uppfattningar har förskollärarna om yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? På vilka sätt beskriver förskollärarna de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Samt vilka svårigheter och möjlighetet beskriver förskollärarna i arbetet med de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Vi har använt oss av kvalitativ undersökning i studien. Genomförandet skedde genom att vi intervjuade fyra förskollärare som arbetar med pedagogisk dokumentation på förskolorna. Studiens resultat visade att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som gör barnen delaktiga och ger dem inflytande. Förskollärarna använder sig av pedagogisk dokumentation för att synligöra innehållet i verksamheten. Förskollärarna vill att barnen är delaktiga och har inflytande på förskolan, i resultatet synliggjordes att barnen mestadels gjordes delaktiga genom bilder. Förskollärarna såg främst pedagogisk dokumentation som en möjlighet för barnen och för sig själva i sitt arbete. De nämnde tiden, etiken, att avgränsa sin dokumentation och att tolka barnen som en svårighet.

Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandlar den här studien vilka rådande maktstrukturer som visar sig i den pedagogiska dokumentationen och vilka konsekvenser det får för förskolans verksamhet. Detta behandlar vi genom att studera hur maktstrukturer konstrueras genom språket i pedagogisk dokumentation. I den här studien innebär makt vilket inflytande pedagoger har när de skapar pedagogisk dokumentation och struktur står för vilka mönster som kan avläsas när pedagogerna talar om pedagogisk dokumentation. Framställningen av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer. Dessa genomfördes på en förskola tillsammans med tre pedagoger. Empirin behandlade vi sedan utifrån en kritisk diskursanalys som vi angripit utifrån Faircloughs tredimensionella teori, vilket innebär att studien har analyserats utifrån textproduktion/textkonsumtion, diskursiv praktik och social praktik. Studiens resultat behandlar fyra kategoriseringar: chefen, pedagoger, kolleger och arbetslag och tid. Det är utifrån de här kategorierna som resultatet analyseras. Ett framträdande resultat i studien är att reflektionstiden är en komponent som konstruerar hinder för pedagogens inflytande i den pedagogiska dokumentationen. Studien är relevant för samtliga instanser i förskolans verksamhet då det tidigare inte gjorts mycket forskning kring maktstrukturer i pedagogisk dokumentation. Men även ur ett samhällsperspektiv då det är många som kommer i kontakt med den. Studiens bidrag är att synliggöra hur pedagogens inflytande vid konstruktionen av den pedagogiska dokumentationen kan konstruera maktstrukturer i verksamheten. Genom att studera detta ämne vill vi skapa medvetenhet om att maktstrukturer konstrueras i skapandet av den pedagogiska dokumentationen. Vi menar att denna medvetenhet möjliggör att det kan skapas jämnare balans i konstruktionen av den pedagogiska dokumentationen för de verksamma instanserna inom förskolans. Detta då denna medvetenhet kan skapa diskussioner i arbetslagen som i sin tur kan utveckla verksamheten.

Vår kvalitativa studie utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där vi har använt oss av diskurspsykologin som metodologi för att analysera våra resultat, samt problematisera dessa utifrån tidigare forskning inom området. Studiens syfte är att genom fokusgruppsamtal undersöka vilka diskurser som framträder när pedagoger samtalar utifrån sin praktik kring ämnet barns inkluderingsmöjligheter i utomhuspedagogiken som sker på förskolegården. Forskningsfrågorna vi utgår ifrån är: Vilka samtalsteman utgår pedagogerna från när de samtalar om barns möjligheter att inkluderas i utomhuspedagogiken på deras förskolegård?  Vilka diskurser blir synliga när pedagogerna samtalar kring hur de arbetar med inkludering och utomhuspedagogik på deras förskolegård? I studien deltar fyra pedagoger från två förskolor i södra delen av Sverige. De resultat som framkom från pedagogernas sätt att tala om inkludering och utomhuspedagogik på deras förskolegård, var att de inte kunde se någon skillnad med hur de jobbade med inkludering inne och ute samt att inkludering sågs som en självklarhet i verksamheten oavsett miljö. Det framgick även att en annan rådande diskurs var att förskolegården uttrycktes vara en mer tillåtande miljö där barnen fick möjlighet att bli sitt bästa jag och där leken blev mer fri än inomhus. De samtalsteman som pedagogerna berörde kring ämnet var materialet och miljön på förskolegården, pedagogernas förhållningssätt, leken på förskolegården, samt att kringgå regler på förskolegården.