Av styrdokument framkommer det att eleverna ska ges möjligheter att fysiskt eller virtuellt arbeta med en konstruktion där något som kan programmeras ingår som en del i arbetet. Tidigare forskning lyfter fram elevers motivation som en väsentlig komponent i lärandeprocessen, där motivation som kommer inifrån prefereras. Således ansågs en jämförande undersökning befogad för att synliggöra hur virtuella konstruktioner och fysiska konstruktioner inverkar på elevers inre motivation. Studiens har sin teoretiska utgångspunkt i socialkonstruktivismen och  självbestämmandeteorin. För att mäta elevernas motivation genomfördes en kvantitativ enkätundersökning. Totalt medverkade 38 elever i undersökningen, varav 18 elever programmerade en fysisk konstruktion och 20 elever programmerade en virtuell konstruktion. Efter programmeringsuppgiften besvarade deltagarna en enkät med påståenden kopplade till intresse & glädje, användbarhet & värde, upplevd kompetens och press & spändhet som är vedertagna indikatorer för inre motivation. Resultatet visade att både den virtuella konstruktionen och den fysiska konstruktionen gav upphov till högt till medelhögt intresse & glädje, medelhög användbarhet & värde och upplevd kompetens samt medellåg nivå av press & spändhet. Av eleverna som arbetade med den virtuella konstruktionen ansåg 85% vilja lära sig mer om programmering. Motsvarande siffra för den fysiska konstruktionen var 89%. Ovanstående resultat tyder på att både virtuella och fysiska programmeringsaktiviteter ger upphov till goda förutsättningar för lärande ur ett motivationsteoretiskt perspektiv. Några generaliserbara slutsatser i motivationsnivå mellan de två respondentgrupperna går inte att se eftersom resultatet saknar tillräcklig statistisk signifikans. Således anses vidare forskning inom området befogat för att vidare klarlägga virtuella och fysiska konstruktioners inverkan på elevmotivation. / The Swedish curriculum states that the students must be given opportunities to work physically or virtually with a construction where something programmable is included. Previous research highlights students' motivation as an essential component in the learning process, where motivation from within is preferred. Thus, a comparative study was justified to examine how virtual constructions and physical constructions affect students' intrinsic motivation. The theoretical framework of the study was social constructivism and self-determination theory. A quantitative survey was conducted to measure students' motivation. A total of 38 students participated in the survey, of which 18 students programmed a physical construction and 20 students programmed a virtual construction. After the programming task, the participants answered a questionnaire with statements linked to interest & enjoyment, usefulness & value, perceived competence, and pressure & tension which are accepted indicators of intrinsic motivation. The results showed that both the virtual construction and the physical construction gave rise to high to medium-high interest & joy, medium usefulness & value and perceived competence as well as medium level of pressure & tension. 85% of the participants in the virtual construction wanted to continue learning in the field of programming. The corresponding figure of the physical construction was 89%. The above results suggest that both virtual and physical programming activities give rise to good conditions for learning from a motivation theoretic standpoint. Any generalizable differences in motivation level between the two constructions could not be seen because of the insufficient statistic significance. Thus, further research in the field is justified to further clarify the impact of virtual and physical constructions on student motivation.

Part of creating relationships in a new context includes trying to understand the sexual scripts in a given discourse. Because creating sexual relationships is a part of sexual health it is, therefore, important to explore how sexual relationships are a part of the sex education curriculum for unaccompanied children and young adults. Through a critical discourse analysis the authors conclude that RFSU’s sex education curriculum includes a specific construct of the concept ‘sexual relationship’ that reveals what RFSU sees as the needs of unaccompanied children and young adults. Sexual relationships are constructed in the sex education curriculum in line with four themes: norm criticism, mutuality/consent/respect, sexual rights, and risk-emphasized education. These themes illuminate the needs that are considered when educating unaccompanied children and young adults. Additionally, the study shows that in the sex education curriculum; The creation of relationships in new contexts is not prioritized. This study also highlights how practical information about sexual scripts, may paradoxically, conflict with the anti-discriminatory and inclusive aim of RFSU’s sex education. However, the authors also conclude that the absence of concrete examples about sexual scripts in the curriculum, might prevent participants from gaining useful tools navigating their sexual relationships.

Denna kvalitativa studie genomfördes med syftet att bidra till lärares didaktiska resonemang och planering kring återkoppling inom matematik. Återkoppling inom matematik kan exempelvis vara när en lärare rekommenderar strategier eller förtydligar för eleven vad hen kan och vad nästa mål är (Hattie & Timperley, 2007). I studien undersöks återkoppling utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket innebär en kunskapssyn som antar att individer lär sig och uppfattar olika saker baserat på tidigare erfarenheter (Patel & Davidson, 2019; Säljö, 2015). Detta teoretiska ramverk möjliggjorde synliggörandet av hur återkopplingsinnehåll kan uppfattas utifrån olika perspektiv: lärarens didaktiska resonemang, det praktiska utförandet och elevernas upplevelse. I studien synliggörs också vilket återkopplingsinnehåll som kan identifieras i ett matematikklassrum för årskurs två. Observationer och intervjuer av lärare och elever på en grundskola i Norrbotten antyder på att lärarens resonemang inte alltid stämmer överens med vad som praktiskt sker i klassrummet och hur eleverna uppfattar återkopplingen. Däremot finns det många fall då uppfattningen ur de olika perspektiven stämmer överens. Visst återkopplingsinnehåll verkar förekomma oftare än annat, och frekvensen i vilket innehåll som förekommer stämmer inte helt överens med tidigare forskning som delvis visar på att återkopplingsinnehåll relaterat till vart elever befinner sig just nu verkar vara vanligast förekommande (Brooks et al., 2019a). / This qualitative study was carried out with the aim of contributing to teachers’ didactic reasoning and planning regarding feedback in mathematics. Examples of feedback in mathematics can be when the teacher recommends strategies or clarifies where the pupil is compared to a learning goal (Hattie & Timperley, 2007). The study examines feedback with a social constructivist theoretical view of knowledge, which assumes that individuals learn and perceive the world in different ways based on previous experiences (Patel & Davidson, 2019; Säljö, 2015). This theoretical perspective allowed the study to research how feedback can be perceived from different perspectives: the teacher’s didactic reasoning, the practical execution, and the students’ experience. The study also highlights which content of feedback can be identified in a year two classroom. Observations and interviews of teachers and students at a primary school in northern Sweden suggests that the teacher’s reasoning does not always agree with what happens in the classroom and how the students perceive the feedback. However, there are also cases where the different perspectives do perceive the feedback in the same way. Some feedback content seems to occur more often than others, and the frequency that the different contents of feedback are used does not fully agree with previous research. Brooks et al. (2019a) suggests that feedback regarding where the students are right now in their process is the most common in their study, that was not the case in the current study.

Syftet med denna studie har varit att belysa föreställningen om höga hus i den samtidaarkitektur- och stadsplanediskursen i svensk media. Genom att konkretisera vilka idéer ochvärdering som kommer till uttryck har vi även synliggjort vilka ståndpunkter som ställerdebattörer för eller mot fenomenet. Diskursanalys har använts som teori och metod med enutgångspunkt i socialkonstruktivismen, där diskurser genom visuell och verbal retorik betraktaskonstruera den sociala verkligheten. För detta arbete har 23 utvalda artiklar från dagspress ochfackpress utgjort det empiriska materialet. Resultatet visar på tre parallella diskurser som gåratt urskilja i utsagorna, vilka är Maktposition, Arkitektonisk kvalitet och Staden förändras.Slutsatserna visar på att kritik mot höghusdebatten kan kopplas till tankar om rationellplanering och avsmak mot 1960-talets funktionalistiska planeringsideal. Slutsatserna visaräven på att samtida diskurser blir en riktlinje för vad som bör prioriteras ur ett planerings- ochutvecklingssammanhang. Media har ett stort inflytande över vilka diskurser somuppmärksammas, och följaktligen vilka sakfrågor som är framträdande i samhällsutvecklingen. / The purpose of this study has been to shed light on the notion of tall buildings in thecontemporary architecture and urban planning discourse in the Swedish media. By concretizingwhich ideas and values are expressed, we have also made visible which viewpoints that positiondebaters for or against the phenomenon. Discourse analysis has been used as a theory andmethod based on social constructivism, where discourses through visual and verbal rhetoric areconsidered to construct social reality. For this study, 23 selected articles from the daily pressand the scientific press constituted the empirical material. The results show three paralleldiscourses that can be distinguished in the statements, which are Position of Power,Architectural quality and The city is changing. The conclusions show that criticism of the highrise debate can be linked to ideas about rational planning and distaste for the functionalistplanning ideal of the 1960s. The conclusions also show that contemporary discourses becomea guideline for what should be prioritized from a planning and development context. The mediahas a great deal of influence over which discourses are noticed, and consequently which issuesare prominent in the development of society.

No description available.

Sammanfattning Huvudsyftet med denna studie var att undersöka nedstämdhet bland studenter som läser Samhällsvetenskapliga programmet och Ingenjörsprogrammet vid Karlstad Universitetet. Syftet var att undersöka studenternas psykiska hälsa/ohälsa, samt att få en ökad kunskap och förståelse för de orsakerna som skulle kunna bidra till att studenterna skulle kunna känna sig nedstämda. Vidare syftet var att undersöka om det finns någon skillnad och likhet mellan de orsakerna som skulle kunna bidra till nedstämdhet bland dessa studenter. Jag har genomför en enkätundersökning där jag delat ut enkäten till 60 respondenter varav 30 läser Samhällsvetenskapliga programmet och 30 Ingenjörsprogrammet. Det insamlade materialet som jag fick från undersökningen visar att respondenterna som läser de två programmen befinner sig i ett psykiskt tillstånd som inte är så positiv, det vill säga att det finns flera indikatorer som säger att studenterna har drabbats av nedstämdhet. Dessa indikatorer är att studenterna känner sig nervösa, ensamma, oroliga, uttråkade, missnöjda med sin ekonomi, ledsna och flera andra faktorer. Dessa indikatorer har starkt samband med andra faktorer såsom socialnätverk, utbildningens svårighetsgrad, ekonomi samt brist på kontakt med psykologer och kuratorer. Trots att respondenterna mår psykiska dåliga, resultatet visar att studenterna i stort skala har aldrig haft kontakt med kurator eller psykolog. Att prata med kurator eller psykolog är en viktig faktor som kunde förebygga studenternas dåliga psykiska tillstånd. Att inte ha kontakt med kurator eller psykolog kopplar jag med att det finns fortfarande tabu när det gäller psykisk ohälsa eller nedstämdhet. Jag associerar också detta med stämplingsteorin där respondenterna vill undvika att besöka kurator eller psykolog på grund av det finns risk att dem blir stämplat som psykisk sjuka. En annan jätteviktig faktor som kan orsaka nedstämdhet är att respondenterna håller problemen för sig själva och här inser jag att detta sker på grund av skamkänslor. Utifrån det resultatet som jag fick och utifrån socialkonstruktivismens synsätt ser vi att psykisk ohälsan är ett socialt problem som krävs mer insatser. Vidare behövs forskningar som belyser om faktorer som: kön, ålder, livhändelser och kulturell bakgrund, som kan påverka studenternas psykiska hälsa.

In recent years media have reported increasing gun violence in what media call “vulnerable areas” (in Swedish “utsatta områden”). This study aimed to analyse the present discourse regarding “vulnerable areas”, with the purpose of highlighting how media produce information about these areas. In this study, the portrait of “vulnerable areas” through news articles from the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet from the last year were analysed. The primary research question was the selection of spokesperson which thereby forms the discourse. Based on discourse theory, social constructivism and the power of language have been used as theoretical tools for analysis. The results indicate that media predominantly portrays “vulnerable areas” with a negative language use. People with authority are often allowed to express themselves and shape the discourse. The three most frequently themes in the articles were: criminality, insecurity, and distrust in authorities. In our concluding remarks we discuss how underlying structural reasons that leads to social consequences in “vulnerable areas” seldom are mentioned and can be better reported by media. Furthermore, we discuss the need of future research. / I takt med det senaste årets intensiva medierapportering om det ökade skjutvapenvåldet har ”utsatta områden” kommit att bli alltmer omskrivna. Denna studie har undersökt den nuvarande diskursen av ”utsatta områden” i syfte att synliggöra hur media konstruerar och framställer dessa områden. Studien hade för avsikt att analysera hur ”utsatta områden” porträtteras i tjugo nyhetsartiklar och reportage från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet det senaste året. En av studiens mest centrala frågor var vilka som får komma till tals och på så sätt forma diskursen. Med utgångspunkt i diskursteori har socialkonstruktivismen och språkets makt utgjort de teoretiska analysverktygen. Resultatet visar att media övervägande porträtterar ”utsatta områden” i samband med ett negativt språkbruk. Det föreligger till viss del en maktasymmetri där personer med auktoritet ofta får uttala sig samt forma diskursen. De tre mest återkommande temana i artiklarna var; kriminalitet, otrygghet och misstro till myndigheter. Avslutningsvis förs en diskussion om huruvida strukturella orsaker som får sociala konsekvenser i ”utsatta områden” sällan lyfts i media samt förslag på framtida forskning.

Människor har genom alla tider alltid varit otrogna, även långt innan sociala medier fanns. Det finns idag en uppsjö av sociala medier och appar som människor kan använda sig av för att interagera med varandra och hitta nya bekantskaper. Sociala medier har tveklöst förändrat människors sexuella beteenden, och gjort det lättare än någonsin att skapa sexuella kontakter. Vi ställde oss då frågan om denna tillgänglighet var något som lockade även när det kommer till otrohet? Syftet med studien var således att undersöka människors erfarenheter av att vara otrogna över sociala medier. Vi ville med hjälp av intervjuer få fram hur synen på otrohet ser ut bland personer som använder sociala medier och har egen erfarenhet av otrohet på nätet, samt på vilket sätt de sociala medierna kunde användas för detta ändamål, och hur detta kan förstås ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. För att få svar på dessa frågor genomfördes tio kvalitativa intervjuer med personer som varit otrogna med hjälp av sociala medier någon gång under de senaste tio åren. Insamlad data har sedan analyserats med en tematisk analys. Resultatet visar att otrohet som sker över sociala medier är svårdefinierat och gör det svårare med gränsdragningarna för vad som klassas som otrohet och inte. Det visar även på att sociala medier har förändrat våra sexuella script, och att de sociala mediernas lättillgänglighet och känsla av anonymitet är en bidragande faktor till detta. Vår studie visar att det behövs mer forskning inom området för att ytterligare undersöka hur den ökande användningen av sociala medier kan komma att påverka etablerade partnerrelationer, och för att få en bredare samsyn kring vad som kan räknas som otrohetspraktiker online. / People have always been unfaithful, even long before social media existed. Today, there is a plethora of social media and apps that people can use to interact with each other and find new acquaintances. Social media has undoubtedly changed people's sexual behaviors, making it easier than ever to make sexual connections. We then asked ourselves if this availability was something that also attracted when it comes to infidelity? The aim of this study was thus to examine people’s experiences of online infidelity. We wanted to interview people who had been unfaithful with the help of social media and investigate their view on online infidelity. And also to get an idea of how the different types of social media were used for this specific purpose, and how it can be understood using a social constructivist perspective. To get the answer to these questions we held ten qualitative interviews with people who had been unfaithful with the help of social media at some point during the last decade. The collected data has been analyzed with a thematic analysis. The results show that infidelity that takes place over social media is difficult to define and makes it more difficult to draw the boundaries of what is classified as infidelity and not. It also shows that social media has changed our sexual scripts, and that social media's ease of access and sense of anonymity is a contributing factor to this. Our study shows that more research is needed in this area to further investigate how the increasing use of social media may affect established partner relationships, and to get a broader consensus on what can be counted as infidelity practices online.

The aim of the study has been to investigate if age is impacting the social workers interpretationand application of the Swedish compulsory care legislation for people with substance abuse, Lag(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall [LVM]. This with a specific focus on the elderly,thus clients over 65 years. Moreover it aims to examine whether the Swedish legal principles ofequality and objectivity are complied with in the practice of social work. The study is based oneight qualitative semi-structured interviews with eight social workers, at the time working withhandling of such matters. The theories used in the analysis are social constructivism with theunderlying concepts of age-coding and client construction, as well as ageism. The findings of thestudy show, despite the fact that the social workers clarifies that all people are covered by theLVM-legislation, that younger client groups are given higher priority than the older whenallocating resources based on the law. The reasons were found to be several, but were, amongother things, attributed to the fact that rehabilitation opportunities were seen less for the elderly,that the social indication of the law was seen as more applicable on a young’s life circumstances,as well as ethical doubts about the use of compulsory care occurred to a greater extent regardingthe elderly. The social worker’s interpretations and applications of the law were seen to beinfluenced by social age-constructions that exist in Swedish society. Constructions which, if theyare not noticed and questioned, can imply discriminatory practices towards the elderly, and thusageism-effects.

The purpose of this thesis has been to explore if the communicative approach towards Russia, from the European Union and the United States has changed since the Russian invasion of Ukraine. To achieve this a comparative mixed method approach has been used, based on three theories of international relations: liberalism, realism and social constructivism. The mixed method was compiled of an ideological analysis and a frequency analysis conducted on speeches and statements from leading figures from both the European Union and the United States.  The main conclusion of this thesis states that the communication from both actors has changed from a liberal standpoint to a more realistic standpoint since the start of the conflict. The main difference between the actors was seen before the conflict, where the United States used a mixed approach of liberalism and realism, and the European Union used a primarily liberal approach. The changing state of the world could be used as an explanation of the changed communicative approach.