Social sustainability is often regarded as a solution to social problems in general. In this study, on the contrary, social sustainability is conceived as a socially constructed concept and the result of a certain way of looking at the world, the human being and the ideal society. The study centers around Kinda municipality in the southern region of Östergötland and a few of its elder inhabitants. What meaning and substance social sustainability is contained with as well as the effects that are produced by these conceptualizations is explored and analyzed. Also, the study examines the encounter between political policy’s and judgments on the one hand and the experiences and preferences held by the municipality’s elder inhabitants on the other.

The aim of this study has been to contribute to the knowledge about food and eating as a social phenomenon, by examining how individuals who diverge from the food norm construct their social reality. This qualitative study were carried out in Umeå 2017. Individuals who identified as vegans and ate an strict vegan diet were interviewed on the base of a semi structured interview guide. Since the theoretical framework on which the study lies is Kathy Charmaz´s social constructionism, the object of the study is not the vegans themself, but the social situations where they encounter food normativity. The results showed that three different processes were in motion when the deviants navigated through the landscape of food normativity; att konfrontera eller inte konfrontera (to confront or not to confront), tidens inverkan på mängden upplevda konflikter (effect of time on the degree of experienced conflicts) and normföljarnas känslor och dess konsekvenser för normavvikarna (the normfollowers feelings and their consequenses for the deviants). The study showed that the effects of social food norms hade a great impact on the deviants social reality.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om metoden Signs-of-Safety kan öka barns delaktighet i barnutredningar gjorda av socialsekreterare. Frågeställningar är: - Hur reflekterar socialsekreterare som använder respektive inte använder Signs-of- Safety kring barns delaktighet i utredningar? Samt: - Varierar graden av delaktighet hos barn mellan utredningar där Signs-of-Safety används jämfört med utredningar där metoden inte används? Vi genomförde två stycken fokusgruppintervjuer med totalt tio socialsekreterare som arbetar med utredningar inom socialtjänsten, samt analyserade sju utredningar varav fyra var skrivna i en kommun som använde sig av Sign-of-Safety. De resterande tre utredningarna var skrivna i en kommun där de inte använde Signs-of-Safety. Teoretisk utgångspunkt var socialkonstruktivism. Det fanns en stor enighet bland socialsekreterarna om att det är viktigt att barn görs delaktiga. Analysen av både intervjuer och utredningar gjordes utifrån Harts delaktighetsstege samt socialkontruktivism och visade att metoden Signs-of-Safety inte verkade öka barns delaktighet, men att metoden tydliggjorde delaktigheten. / The purpose of this qualitative study was to get an insight in if the method Signs-of- Safety might improve childrens’ participation in investigations concerning themselves. Our research questions were; How do social workers who use or do not use Signs-of- Safety reflect on children's involvement in investigations? and; Is there accordingly to the social workers a variation in the degree of participation among children in investigations where Signs-of-Safety is used compared to investigations where the method is not used? Two focus group interviews in two different municipalities, one where Signs-of-Safety had been used and one where the method not had been used, were performed. The interviews and four written investigations i each work group were analysed by using Hart´s participation ladder and social constructivism. The result showed that all our informants regarded childrens’ participation as important. No differences in the degree of participation of the children could be identified.

The aim of this study was to examine how care workers at retirement homes reason on elderly who abuse alcohol with emphasis on following aspects: approach regarding elderly alcohol abusers, personal treatment in interaction with care recipients, discovering of alcohol abuse, courses of action, practical arrangements and the type of care given. The data has been analyzed on the basis of gender theory and social constructivism. Method that was implemented combined focus group interviews with vignettes. The results indicate that approach regarding elderly alcohol abusers, encounters between care workers and care recipients, discovering of alcohol abuse, courses of action, practical arrangements, the type of care given and attitudes and personal values regarding elderly who abuse alcohol are all influenced by gender. In addition, patterns that indicate that caretakers’ sympathetic attitudes towards seniors alcohol abuse are impacted by gender norms were detected. / Syftet med denna studie var att undersöka hur omsorgspersonal som är verksamma inom äldreboende, resonerar kring äldre som missbrukar alkohol utifrån aspekter som synsätt, bemötande, upptäckande av alkoholmissbruk, tillvägagångssätt, praktiska åtgärder samt vård. Studiens resultat analyserades utifrån genus- och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Metoden som implementerats är en kombination av fokusgruppsintervjuer med vinjetteknik. Resultatet tyder på att synsätt, bemötande, upptäckande, praktiska åtgärder samt vård attityder och värderingar angående äldre som missbrukar påverkas av genus. Utöver detta finns det mönster i materialet som tyder på att även förståelse för äldres missbruk påverkas av genusrelaterade normer.

Syftet med denna studie är att studera medias framställning av kvinnors depression samt undersöka vilka konsekvenser detta eventuellt kan medföra ur ett genusperspektiv. Vårt urval består av gruppen kvinnor med ett särskilt fokus på hur media konstruerar bilden av den deprimerade kvinnan och hur de beskriver deras depression. Studien utgår utifrån kritisk diskursanalys. Det empiriska materialet utgörs av nyhetsartiklar av de två kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen samt dagstidningen Svenska Dagbladet. Studien avgränsar sig till artiklar mellan åren 2013–2020. För analys av studiens empiriska material används Norman Faircloughs tredimensionella modell. Först använder vi oss av textanalys och diskursiv praktik för att studera empiriskt material och därigenom identifiera medias framställning av kvinnors depression. Sedan använder vi oss av social praktik för att undersöka vidare vilka eventuella konsekvenser medias framställning kan medföra. Vi har använt oss av tidigare forskning som belyser ökad medialisering, genus och depression samt media i förhållande till genus. Studiens teoretiska ramverk utgörs av genusteori och socialkonstruktivism. Media skapar och upprätthåller diskurser om kvinnors depression. Gruppen kvinnor framställs som en högriskgrupp för sjukdomen depression vilket medför ett individualiserat hälsoansvar. Överrepresentationen av kvinnor i medias diskurser om depression som av kvinnlig symtomatologi förklaras genom socialkonstruktivism och genusteori. Dess konsekvenser innebär dels ett fortsatt förtryck på grund av medias skapande och upprätthållande av diskurser. Men även en överdiagnostisering av kvinnors depression vilket resulterar i att mäns emotionella besvär förbises. Medias diskursiva makt har en stark påverkan på människors sociala förhållanden och världsuppfattningar. Medias bild av den deprimerade kvinnan upprätthåller maktstrukturer och könsnormer, vilket påverkar det kliniska arbetet. / The purpose of this study is to examine media’s depiction of women’s depression, and what consequences this may possibly have from a gender perspective. This study has a certain focus that consists of the group women and on how media constructs and the describes the image of the depressed woman. The study is based on the critical discourse analysis. Our empirical material consists of news articles by the two Swedish evening newspapers Aftonbladet and Expressen, and the newspaper Svenska Dagbladet. The study is limited to articles between the period 2013-2020. Norman Fairclough’s three-dimensional model is used for analysis of the study’s empirical material. At first, we used textual analysis and discursive practice to study our empirical material. Thereby we identified media’s depiction of women’s depression. Then we used the third dimension, social practice, to further examine what consequences media’s depiction possibly may have. We used previous research regarding the increased mediatization, gender and depression as well as media in relation to gender. The theoretical framework of the study consists of gender theory and social constructivism. Our study shows that media creates and maintains discourses on women’s depression. Women are depicted by media as a high-risk group concerning the disease depression. Media’s depiction of women’s depression results in an individualized health responsibility. The over-representation of women in media’s discourses on depression is described as female symptomatology, which is explained through social constructivism and gender theory. Media’s production and maintenance of discourses results in consequences as continued repression of women. It also results in an overdiagnosis of women’s depression, which leads to men’s emotional distress being overlooked. Media’s power through discourses has a strong impact on people’s social conditions and perceptions of the world. Media’s depictions of the depressed women lead to maintenance of structures and gender norms, which also affects clinical work.

The purpose of this essay was to examine how mental illness among children and adolescents is conveyed in a few of the Swedish daily and evening newspapers in an attempt to create an understanding of the depiction. This was examined by analyzing 14 articles in three Swedish daily and evening newspapers, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter and Aftonbladet during the period 2015–2019. To answer the study's purpose and research question, a qualitative text analysis was used, which was supplemented with the social constructivist perspective and the framing theory. The conclusion of the study showed that these three Swedish daily and evening newspapers tended not to present a holistic perspective on the phenomenon of children and adolescents' mental illness. The depiction was mainly about research and experts that were allowed to speak on the subject, which resulted in the description of children and adolescents' mental illness being primarily from a scientific perspective. The articles did not address the affected children and adolescents to the extent required, which meant that their perspectives were not communicated. Based on the framing theory and social constructivism, this can be interpreted as part of the maintenance of social constructions and norms around mental illness.

This essay contains own collected material wherein seven religious women are interviewed. Theprincipal focus in this work is about god pronoun in relation to a social constructionist analyticalframe circling around androcentric language. In the research overview and in the theory section ofthis work you can find the feminist and social constructionist theories that represents thegroundwork of this essay. "To name god with masculine pronoun influence individuals and theirgodrepresentation" is my main hypothesis of this work. The social constructionist analytical frameof pronoun the interviewed women use proves my feminist point of view that androcentric languagepermeate the interviewing persons speech about god and their god representation. / Denna uppsats innehåller eget insamlat intervjumaterial där sju religiösa kvinnor intervjuats.Huvudfokus i arbetet kretsar kring gudspronomen med en socialkonstruktivistisk analys avandrocentriskt språk. Under forskningsöversikten och i teoriavsnittet presenteras mer utförligt defeministiska och socialkonstruktivistiska forskningsunderlag som använts till grund för arbetet. "Attbenämna gud med maskulina pronomen påverkar individer och deras gudsrepresentation" ärhuvudhypotesen till denna uppsats. Den socialkonstruktivistiska analysen av de pronomenintervjupersonerna använder samt hur de talar om gud bevisar min feministiska utgångspunkt attandrocentriskt språk genomsyrar de intervjuades tal om gud och gudsrepresentation.

Today, quality reviews of education for newly arrived students show major deficiencies in the Swedish school system. The newly arrived students do not get equal opportunities to achieve goals as other students in the classroom. Thus, an intervention study has started at two primary schools in central Sweden, where the purpose is to investigate whether cooperative methods can benefit students' participation and vocabulary learning in Swedish teaching. Therefore, the questions in this study are “in what ways can cooperative learning contribute to the participation of newly arrived students in Swedish teaching?” and “does cooperative learning have any visible effect on newly arrived students' vocabulary learning in Swedish?”. To answer the study questions a qualitative research method was conducted, with structured classroom observations, in two different primary schools. The participants in the study werefive newly arrived students in fourth and sixth grade. The results were analyzed using three theories, such as social constructivism, a participation model and vocabulary learning as a theoretical concept.   The analysis of the results showed that there are several advantages for the newly arrived students' communicative and linguistic development in cooperative learning, at the same time as it opens up for an increased participation in Swedish lessons. Didactically, the results of the study imply that the work with cooperative teaching methods leads to a progression in vocabulary learning and participation. This can be modeled in different ways, by grouping the newly arrived students in mixed groups or with other newly arrived students. What is further made visible in the study is that the newly arrived students are more active and involved when they are allowed to work and use the language in playful environments.

Statistik från Socialstyrelsen (2019) visar att en stor mängd av den äldre befolkningen besväras av sin ensamhet i dagens Sverige. Äldre personer som bor på äldreboenden tycks besväras i större utsträckning av ensamhet. Folkhälsomyndigheten (2019) menar att det finns tydliga kopplingar mellan ensamhet och psykisk ohälsa och där depression bland äldre är så pass vanlig att det idag klassas som ett folkhälsoproblem i Sverige.  Regeringskansliet (2018) skriver i sin handlingsplan utifrån Agenda 2030 att de ska arbeta förebyggande för att minska den psykiska ohälsan tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. Därför fokuserar den här studien på hur enhetschefer inom kommunala äldreboenden arbetar förebyggande genom att minska den ensamheten som bidrar till psykisk ohälsa bland äldre. Studiens syfte var att genom forskningsintervjuer undersöka hur enhetschefernas förebyggande arbete för att minska äldres ensamhet på kommunala äldreboenden kan influeras av enhetschefens syn på ensamhet bland äldre och den organisatoriska strukturen. I undersökningen användes socialkonstruktivismen som teori för att analysera enhetschefernas konstruktion av ensamhet bland äldre. New Public Management, individualisering, destabilisering samt medmänsklighet och empati är andra teorier som användes för att se analysera hur organisatoriska förutsättningar kunde influera det förebyggande arbetet för att minska äldres ensamhet. I undersökningen intervjuades fem enhetschefer och resultatet visade att det inte finns någon nationell överenskommelse för hur enhetschefer ska driva ett förebyggande arbete för att minska ensamheten bland äldre. Det finns ingen gemensam överenskommelse för vad ensamhet är och därför konstrueras äldres ensamhet olika beroende på individuellt intresse vilket leder till olika möjligheter för de boende. Även enhetschefernas specifika arbetsuppgifter som sker i uppdrag från kommunpolitiker, deras närvaro i verksamheten och andra aktörer påverkade konstruktionen av ensamhet som influerar det förebyggande arbetet för att minska ensamhet bland äldre.

Denna undersökning undersöker bildlärares syn på bildämnet på svenska utlandsskolor och svenska skolor i Sverige. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och använder sig av en narrativ analysmetod och tematisk analys. Undersökningen utgörs av en kvalitativ intervjumetod med fem informanter på svenska utlandsskolor och två informanter på svenska skolor i Sverige som vi valt att kalla för huvudpersoner. Studien visar på en berättelse som inte innehåller så många skillnader mellan våra urvalsgrupper i relation till våra frågeställningar som lyder: (1) Vilka uppfattningar om ämnet bild formulerar bildlärare i svenska skolor utomlands och i Sverige utifrån tre teman: berättande om bildämnets status, berättande om verksamhet och kampen om resurser och berättande om att undervisa i bild? (2) Vilka skillnader och likheter går att identifiera mellan dessa bildlärares uppfattningar? (3) Hur kan man med narrativ teori förstå lärares uppfattningar om bildämnet utifrån status och förutsättningar? Studien kartlägger däremot hur uppfattningar om bildämnets status och förutsättningar ser ut på utlandsskolor i Sverige ur ett berättande-perspektiv och vissa eventuella kopplingar går att göra mellan resurstillgång, undervisningspraktik och uppfattning om ämnets status.