Barn som samhällsgrupp tenderar att vara tämligen osynliga inom ramen för den fysiska planeringen. Därmed är syftet med denna studie att bidra med en ökad förståelse för hur barnperspektivet implementeras i den fysiska planeringen, men även undersöka hur förtätning påverkar barns utemiljöer, specifikt förskole- och skolgårdar. Detta eftersom det i täta stadsdelar föreligger en problematik gällande att allmänna ytor tas i anspråk för bebyggelse. Den empiri som ligger till grund för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer samt granskning av dokument, vilket sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Genom den tematiska analysen har två huvudteman identifierats, integreringen av barnperspektivet i planprocessen och barns plats i den kompakta staden, som belyser det rådande klimatet i den kommunala fysiska planeringen utifrån de studerade fallen. Utifrån denna tematik, med stöd av tidigare forskning, har det kunnat påvisats att barnperspektivet inte implementeras i tillräckligt stor utsträckning. Detta eftersom det finns flertalet problematiska aspekter i arbetet med stadsutveckling, varav två är resursfrågan och intressekonflikter. / To begin with children can be seen as a rather invisible group within the work of spatial planning. Thus, the aim of this thesis is to contribute with an increased understanding regarding how the child perspective is implemented in spatial planning, but also investigate how outdoor environments for children are affected by densification, specifically preschool yards, and schoolyards. Densified areas tend to be problematic regarding the fact that land often tends to be limited, which results in public areas being claimed for buildings. The empirical basis that the study consists of is a thematic analysis, which is based on qualitative interviews and reviews of documents. Two main themes have been identified through the thematic analysis, these are integration of child perspective and children’s place in the compact city. Furthermore, this illustrates the current climate regarding municipal spatial planning based on the cases that have been studied. The findings in this thesis show that the child perspective is not being implemented to a sufficient extent. Reasons for this are that there are problematic aspects, such as resources and conflicts of interests, these aspects need to be dealt with regarding the implementation of child perspective in spatial planning.

Detta kandidatarbete klargör vilka förändringar som skett i svenska kommuners arbete med grönstrukturplanering gällande omfattning, metoder och åtgärder under de senaste 20 åren samt om det finns spår av relevant forskning i kommunala grönstrukturplaner antagna under samma tidsperiod. Undersökningen är en fallstudie där Jönköpings kommun valts ut som ett representativt fall. Det empiriska materialet är två grönstrukturplaner från Jönköpings kommun antagna 2004 respektive 2019. Studien utgår från ett analytiskt ramverk framtaget utefter den områdes- och forskningsöversikt som presenterats i arbetet. Analysmetoden som används är innehållsanalys. Resultatet av undersökningen kan möjligtvis spegla att en förändring har skett gällande omfattning, metoder och åtgärder i svenska kommuners arbete med grönstrukturplanering. Kommuners arbete med omfattning av grönstruktur i deras grönstrukturplanering har övergått till att i större grad behandla grönstrukturen på en övergripande skala, från att tidigare koncentrerat sig på enskilda grönområden. Arbetsmetoderna som kommunerna använder har förändrats till att i högre grad föreslå offensiva förändringar av stadslandskapet. Över tid har kommunerna använt sig av arbetsmetoden medborgardialog för att inkludera och samarbeta med medborgarna. Däremot har tillvägagångssättet för att nå medborgarna förändrats i takt med samhällsutvecklingen. De åtgärder som kommunerna föreslår i arbetet med grönstrukturplanering har förändrats till att i högre grad inkludera mångfunktionella ytor och nätverksstruktur av grönstrukturen. Även detta skulle kunna vara kopplat till samhällsutvecklingen och då främst frågan om klimatförändringar. / The following bachelor’s thesis seeks to clarify the changes made within Swedish municipalities regarding their work with green planning with respect to the scope, methods and actions used during the last 20 years. The thesis will also study if there are traces from relevant research in municipal green plans adopted during the same time period. The study is done as a case study where Jönköpings kommun has been chosen as a representative. The empirical material consists of two green plans from Jönköpings kommun adopted 2004 and 2019. An analytical framework has been developed from the chosen subject and research area presented in the thesis. Content analysis has been used during the study. The final conclusions can point to a possible change in scope, methods and actions used in the examined green plans. Regarding municipal green area scope there has been a change into a broader overview from previously focusing on individual green areas. The methods used have evolved into more offensive strategies when planning green areas within cities. Citizen dialogue is commonly used but the way that the dialogue happens has changed as society progressed. The actions the municipalities propose has transformed into more of a green infrastructure perspective and including multifunctional green spaces when planning green areas. Societal progress and climate change may be the reason behind this development.

Philosophiae Doctor - PhD / Ocean Governance in South Africa has gained momentum over the last decade with the publication of the Green and White Papers on the National Environmental Management of the Ocean in 2012 and 2014, and the promulgation of the Marine Spatial Planning Act in 2019. Parallel to this South Africa developed and implemented the Operation Phakisa Ocean Economy Development Programme and declared a network of twenty Marine Protected Areas. The timing of this study over the last five years allowed the opportunity to undertake a detailed study of the Ocean Governance Policy Development and Implementation as the formulation of the policy and its early implementation unfolded. The Study is primarily based on interpretation of the Green and White Papers as the primary and directed ocean governance policies produced by the Government of South African and the National Department of Environmental Affairs. It places these most recent specific ocean environmental policies in the context of the many other environmental policies that exits in the country.

Syftet med den här studien är att undersöka och ge en bild av hur svenska kommuner arbetar med att implementera Barnkonventionen i deras planeringsprocess. Studien genomfördes genom att skicka ut en enkätundersökning till alla Sveriges 290 kommuner för att skapa en uppfattning om vilka metoder och tillvägagångssätt kommuner använder, vilket resulterade i svar från 123 kommuner som studiens resultat baserades på. Det undersöktes även vilket av Boverkets tre definitioner av perspektiv på barn (Barns perspektiv, Barnperspektivet och Barnrättsperspektivet) svenska kommuner använder för att ge barn större inflytande och en ökad delaktighet i deras planeringsprocess. Studien undersökte även om det finns en eventuell skillnad i kommuners arbete beroende på deras befolkningsstorlek, samt vad detta kan bero på och leda till. Chi²-tester användes för att analysera kommunernas svar på enkäten och finna eventuella samband mellan variabler som kommunens befolkningsstorlek och deras svar på enkätfrågor. Ett eventuellt samband visar att det finns en skillnad i kommunens befolkningsstorlek och hur långt i arbetet med barns delaktighet i planeringsprocessen kommunen har kommit. Kommunernas svar kommer även att kategoriseras genom en delaktighetsmodell från UNICEF, vilket visar till vilken grad barn är delaktiga i kommunens planeringsprocess. Resultatet visar att svenska kommuner har kommit olika långt samt arbetar på olika sätt med implementeringen av Barnkonventionen. Via analyser, baserad på tillgängliga data går det att finna ett antal samband mellan kommunernas befolkningsstorlek och hur arbetet med barns delaktighet i planeringsprocessen går till. Befolkningsmässigt större kommuner ger barn i bredare utsträckning en mer delaktig roll i sin planering, då undersökningen visade att det är en större procentandel befolkningsmässigt stora kommuner där barn är delaktiga i planeringsprocessen. Samtidigt använder befolkningsmässigt mindre kommuner sig av metoder som ger barnen en större möjlighet att uttrycka sina åsikter och synpunkter på ett värdefullt sätt, som exempelvis workshops där kommunen kan arbeta närmare barnen tack vare den mindre befolkningsstorleken. Studien visar att majoriteten av de medverkande kommunerna uppnår minimikravet i delaktighetsmodellen, dock finns det förbättringspotential i synsättet på barn som en viktig tillgång i den fysiska planeringen. Om fler kommuner väljer att använda sig av Barns perspektiv kan kommuner ha ett synsätt som ger barn en större chans att vara delaktiga och få sina åsikter hörda, och sedan användas som beslutsunderlag / The purpose of this study is to investigate and provide a picture of how Swedish municipalities are working to implement the Convention on the Rights of the Child (CRC) in their planning process. The study was conductedby sending out a survey to all 290 municipalities in Sweden in order to get an idea of the methods and approaches used by municipalities. The survey resulted in 123 answers which the result of the study then was based on. It was also investigated which of three perspectives on children by the definition of the National Board of Housing, Building and Planning (The Children’s perspective, The Children’s rights perspective, and the Child perspective) Swedish municipalities use to give children more influence and participation in their planning process. The study also investigated whether there is a possible difference in the work of municipalities depending on their population size, and its causes. Chi-square tests were used to analyze the municipalities' responses to the questionnaire and to find possible correlations between variables such as the size of the municipality's population and their answers to the questionnaire questions. A possible correlation would show that there is a difference based on the population of the municipality and their progress to implement the CRC. The responses of the municipalities will also be categorized using a UNICEF participation model, in which the municipalities are placed at different levels in the model based on the level of participation by children in the planning process. The results show that Swedish municipalities have made different progress and are working in different ways with the implementation of the CRC. Analyses based on the available data reveal a number of associations between the size of the municipalities' populations and the way in which children's participation in the planning process is handled. Larger municipalities in terms of population give children a more participatory role in their planning, which were shown by the higher level of percentage of child participation in more populated municipalities. While smaller municipalities in terms of population use methods, such as workshops, that give children a greater opportunity to express their views and opinions in a meaningful way. The study shows that the majority of the participating municipalities meet the minimum requirements of the participation model, but there is room for improvement in the approach to children as an important asset in spatial planning. If more municipalities choose to use the Child perspective, municipalities can have an approach that gives children a greater chance to be involved and have their opinions heard, which would then be used as a basis for decisions.

Detta examensarbete i samhällsbyggnadsteknik belyser hur framåtblickande utvärderingsmetoder kan bidra till mer välgrundade beslut i den översiktliga planeringsprocessen. Den nya komplexa verkligheten med tilltagande klimatförändringar och allt fler parametrar att väga in i beslutsprocessen ställer hårdare krav på oss planerare i uppgiften att leda samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. Agenda 2030 och de nationella miljömålen ska vara vår vägvisare i hållbarhetsfrågan, men vi behöver klargöra och konkretisera hur vi väger in och hanterar dessa i våra ställningstaganden. I denna uppsats undersöks möjligheten till en mer tydlig och proaktiv planering genom att i tidigt skede tillämpa metoder för utvärdering. Föreliggande fallstudie analyserar och jämför utvärderingsmetoder utifrån flertalet kriterier där fokus ligger på hur väl de hanterar intressekonflikter kopplat till bebyggelseutveckling. Vidare analyseras tre kommunala översiktsplaner med syftet att ge en bild av hur arbetet bakom besluten ser ut i verkligheten. Av studien framkommer att arbete med utvärderingsmetodik i översiktsplaneringen idag är ett relativt outtalat arbetsmoment. Studien påvisar att de metoder som förespråkas ofta är för tidkrävande och tekniskt avancerade för att kunna tillämpas i planeringpraktiken. Av innehållsanalysen framgår att transparens tillsammans med omfattande planeringsunderlag ger väl motiverade beslut, vilket är gynnsamt för översiktsplanens vägledande funktion. Avslutningsvis uppmuntras vidare studier för att bemöta kommunernas behov av mer flexibla och flerdimensionella metoder anpassad för en långsiktigt hållbar samhällsplanering. / This essay in spatial planning sheds light on how forward-looking evaluation methods can contribute to more well-founded decisions in the comprehensive planning process. The new complex reality with increasing climate changes and more parameters to consider in decisionmaking, require stricter demands on us planners in the task of leading community development in a sustainable direction. Agenda 2030 and the national environmental goals must guide us regarding sustainability issues, but we need to clarify and concretize this in decision making. This study examines the possibility of more distinct and proactive planning by applying methods for evaluation at an early stage. The present case study analyzes and compares evaluation methods based on several criteria where the focus is on how well they handle conflicts of interest linked to building development. Furthermore, three municipal masterplans are analyzed with the aim of visualizing the work behind decisions in reality. The study indicates that work with evaluation methodology in general planning today is a relatively unspoken step in the process. It also points out that the methods that are advocated are often too time-consuming and technically advanced to be applied in planning practice. The content analysis shows that transparency, together with extensive planning documentation, provides well-motivated decisions, which is favorable for the general plan's guiding function. Finally, further studies are encouraged to meet the municipalities' need for more flexible and multidimensional methods adapted for long-term sustainable community planning.

After the breakthrough of the personal car in the early 20th century many cities were planned with the idea that every person should use their own car for transportation within the city. Highways were built, splitting neighborhoods straight through. However, car is a very space inefficient mode of transportation, and the roads and parking lots make other modes of transportation unpleasant. Therefore, it is a bad mode of transportation in cities, where space is valuable and an efficient land use prominent to create a safe, well-functioning and living city. This essay investigate what factors are most important when redesigning roads to encourage a usage of more sustainable modes of transportations, such as biking, walking and public transportation. By collecting previous studies, six themes (travel time, barrier, attractiveness, safety, security, acceptance) were chosen to be used in a thematic analysis of a traffic investigation by the consultant firm Trivector ordered by the council of Umeå. The traffic investigation analyzes how to rebuild a previous thoroughfare avenue through the city center to a more livable place. The purpose is to prioritize sustainable mode of transportation and minimize the number of cars using the road (but still allowing them to). The thematic analysis concluded that the traffic investigation was mostly suggesting measures that focused on changing the travel time between the means of transportation (in favor of biking and public transportation). It also suggested a lot of measures to increase the attractiveness of the roads for people walking. Traffic security was treated mostly by mentioning its importance. Safety concerns was regarded as something that was improved by the attractiveness of the area, since a more crowded area makes the place feel safer. Acceptance was not mentioned at all in the investigation.

Funktionsintegrering är ett planeringsideal som förespråkas i dagens stadsplanering. Funktionsintegreringen kom som en motreaktion till funktionalismens funktionsseparering. Viljan att blanda olika verksamheter och funktionsintegrera kommer från en vilja att skapa en hållbar stad med närhet och ett flöde av människor bland annat skapar trygghet. Trots detta finns det fördelar med funktionsseparering för exempelvis störande verksamheter. Idrottsverksamheter har specifika svårigheter som att de upptar stora ytor, skapar stora flöden av människor och har störande faktorer som buller. Därför analyserar denna uppsats möjligheten att planera för funktionsintegrering i ett tidigare renodlat idrottsområde genom en fallstudie av Gavlehov i Gävle. Gavlehov har sedan 1960-talet varit ett renodlat idrottsområde som sedan början av nollnolltalet har planerats för funktionsintegrering. Studien baseras på besök på platsen, en dokument- och textstudie, enkäter i området samt en intervju av stadsplanerare Petter Jonegård från Gävle kommuns stadsplaneringskontor. Resultatet tyder på att det finns möjligheter att integrera funktioner i ett tidigare renodlat idrottsområde men att det kräver kommunikation, planering och hänsyn till svårigheterna med idrottsverksamheter. Det kan trots möjligheterna att integrera nya funktioner vara svårt att få med sig tjänstemän, politiker och befolkningen. Det kan även ske mycket under tiden som området planeras och byggs som gör att området inte blir som det först var planerat samt det är svårt att skapa funktionsintegrering vid nybyggnation / Mixed use cities are an ideal within city planning today. Mixed used cities came as a counter- reaction to the separation of functions during the functionalist planning era. Mixed used cities are preferred today because of how it creates sustainability through closeness and security. There are however advantages with functionalism when it comes to disruptive or hindering functions. Sports activities have specific difficulties such as demanding large areas, creating large flows of people and have disruptive factors such as noise. Therefore, this essay will analyse the possibility of creating a mixed used city out of an area with former predominantly sports arenas through a case study of Gavlehov in Gävle. Gavlehov has been an area with predominantly sport arenas since the sixties but is being transformed into a mixed used city. The study is based on with an interview of city planner Petter Jonegård from the city planning office in Gävle municipality, questionnaire in the area and document and text studies. The results indicate that it is possible to integrate functions into an area with predominantly sport arenas, but it takes communication, planning and taking the difficulties with sport stadiums into consideration. Despite this it can be difficult to persuade planning officials, politicians and the public to integrate new functions. It can also happen things during planning and building the area that change the outcome of the area and it can be hard to create a mixed use city when building a new area

The integration of public transport planning and spatial planning has become an internationally well-known phenomenon and is seen by planners as a fundamental prerequisite for getting more people to travel sustainably, and thus reduce the emissions of greenhouse gases from the transport sector. The aim is to design the built environment in such a way that sustainable travel is promoted. Through semi-structured interviews, a document analysis, and a small field observation, this thesis examines how the municipality of Norrköping and the regional public transport company Östgötatrafiken collaborate to achieve successful integration. The aim has been to investigate how the process of this integration unfolds in the municipality of Norrköping in Sweden in order to contribute with more in-depth research in a Scandinavian context. This has been analyzed from a theoretical framework of TOD, Institutional theory and Collaborative planning.  The findings shows that both Norrköping municipality and Östgötatrafiken are working towards goals of increasing the share of trips with public transport, but when the purposes behind these differ, goal conflicts arise. This leads to different strategic considerations where Östgötatrafiken wants the built environment to promote time-efficient public transportation, while the municipality of Norrköping want the built environment to promote all sustainable means of transport. As a result, there are differences regarding public transport's mission, resources and priorities. As this study also shows that collaboration is the key to success, I argue that collaboration should take place as early as possible in the process, and already at the formulation of political and strategic goals.

Denna uppsats är ett examensarbete i kandidatprogrammet Lantmätarprogrammet: samhällsplanering och samhällsuppbyggnad och handlar om vilka problem det finns med att implementera en digital tvilling i samhällsplanering. Det presenteras också vilka åtgärder som kan göras. En digital tvilling kan enklast förklaras som en digital kopia av ett fysiskt objekt. Den har flera användningsområden där den exempelvis kan utföra olika simulationer och analyser. De senaste åren har den däremot blivit allt vanligare inom samhällsplaneringen, detta skapar nya problem, dels finns det ingen allmän definition av vad en digital tvilling är inom samhällsplaneringen. Då staden är komplext som innehåller ett socialt system. Det leder till att i denna studie kommer det att undersökas vad ett fortgående digitaliseringsarbete hade kunnat bidra med, hur en allmän definition av en digital tvilling i samhällsplaneringen kan underlätta. Det kommer även presenteras ett antal aspekter som bör tas i beaktning om/närdet skapas nationella riktlinjer för digitala tvillingar inom samhällsplaneringen Studiens frågeställningar besvaras genom en explorativ observationsstudie och intervjuer som utförts med Trollhättans- och Göteborgs stad. Det har genom dessa metoder undersökts hur det ser i dagsläget och vilka problem som finns. Utifrån detta framställdes fyra frågeställningar. En dokumentanalys utfördes för att framställa ett teoretiskt ramverk som speglas mot hur det ser ut i praktiken. I resultatet framställs det empiriska materialet från intervjuer samt från Karlskronas hemsida och videoguider. De aspekter som bör tas i beaktning efter vad som framställts i resultatet är artificiell intelligens, hållbar utveckling, insamling och bearbetning av data samt ett sociotekniskt perspektiv. / This Bachelor thesis is the final work in land surveyor: Urban management and spatial planning and it is about what problems there are in implementing a digital twin in spatial planning. It is also presented which measures that can be taken. A digital twin can most easily be explained as a digital copy of a physical object. It has several uses where it can, for example, perform various simulations and analyzes. In recent years, however, it has become increasingly common in urban planning, this creates new problems, and there is no general definition of what a digital twin is in urban planning. Then the city is complex because it contains a social system. This means that in this study it will be investigated what an ongoing digitization work could have contributed with, how a general definition of a digital twin in urban planning can facilitate. A number of aspects will also be presented that should be taken into account if/when national guidelines for digital twins in urban planning will be created. The study's questions are answered through an exploratory observational study and interviews conducted with the cities of Trollhättan and Gothenburg. Through these methods, it has been investigated how it looks at present and what problems that exist. Based on this, four questions were raised. A document analysis was performed to produce a theoretical framework that is mirrored against how it looks in practice. The result presents the empirical material from interviews as well as Karlskronas website and videoguides. The aspects that should be taken into account according to what has been presented in the results are artificial intelligence, sustainable development, data collection and processing, and a socio-technical perspective.

Tesis por compendio / [ES] Los deslizamientos son uno de los riesgos naturales que más trascendencia tiene en la actividad humana. En Ecuador, en época de lluvias (una de las dos estaciones del año), este tipo de eventos supone una de las mayores preocupaciones y situaciones de peligro en todo su territorio. El estudio de los deslizamientos supone una inversión importante cuando se trata de enfrentarlo aplicando sondeos mecánicos. Desde hace ya unas décadas, el uso de técnicas geofísicas en las investigaciones, incluso en la definición de la superficie de ruptura, ha permitido reducir costes y obtener información más amplia correlacionable con técnicas directas. No obstante, el empleo de geofísica de forma única en los estudios geológicos y geotécnicos precisa de la combinación de varios métodos, de manera que se pueda obtener un modelo ajustado y preciso. Las técnicas del método sísmico son las más empleadas en los estudios de deslizamientos y la sísmica pasiva se han venido aplicando recientemente con éxito. La técnica de cociente espectral (HVSR), que Nakamura definió en los 80, trata de la medida del ruido ambiental (de forma pasiva) mediante un sistema de tres geófonos orientados en las direcciones del espacio. Esta técnica es admitida en la definición del periodo de vibración del terreno (microzonificación sísmica, interacción suelo-estructura), pero su aplicación en otros campos es aún restringida. Esto es debido a su escasa capacidad de definición de los materiales en profundidad a partir de un modelo de dos capas. Sin embargo, aprovechando esta característica se ha desarrollado su aplicación al estudio y determinación de la superficie de ruptura de deslizamientos en Ecuador. Partiendo de los resultados de estudios de la determinación del basamento bajo la Presa de San Marcos (Cayambe, provincia de Pichincha) donde la aplicación de la técnica HVSR ha permitido delinear el substrato rocoso en una zona profunda (más de 80 m) compuesta por rellenos de valle. Esto se ha realizado mediante la correlación de las frecuencias naturales de vibración del terreno y la información en perforaciones que alcanzaron el substrato. Este estudio también permitió definir nuevas estructuras tectónicas. Los resultados fueron transferidos al estudio de dos deslizamientos diferentes. En Pujilí (Cotopaxi) se investigó un deslizamiento de materiales similares (deslizados y estáticos) donde el contraste de impedancias (cambios de velocidad sísmica y densidad del terreno) permitió diferenciar la superficie de ruptura. También se pudo identificar zonas de inestabilidad potencial (continuación del movimiento) y estudiar fracturas interiores en la masa movilizada (usando la directividad), relacionadas con sus tensiones internas. La aplicación del HVSR se respaldó mediante perfiles de sísmica de refracción y MASW para obtener un estudio en dos dimensiones de la zona deslizada, aplicando la relación entre la frecuencia natural del terreno y la velocidad de la onda de corte para los materiales en movimiento. El otro caso es un deslizamiento en Guarumales (Azuay) donde los materiales deslizantes están sobre un basamento metamórfico. Las zonas de actividad fueron analizadas y determinadas comprobándose que se relacionaban con la estabilización acometida en la zona para la habilitación de la vía de acceso a instalaciones de una hidroeléctrica. La metodología empleada fue similar a la empleada en Cayambe, pero basándose exclusivamente en otras técnicas geofísicas (SEV y sísmica activa). Estas investigaciones han podido constatar la aplicabilidad de las técnicas geofísicas como herramientas en estudios preliminares que proporcionan información espacial, con tiempos reducidos de aplicación y procesado y económicamente rentables. Estos estudios pueden ser aplicados en fases iniciales o en análisis premonitorios y ser empleados en la toma de decisiones, permitiendo la identificación de la superficie de ruptura. / [CA] Els lliscaments són un dels riscos naturals que més transcendència té en l'activitat humana. A l'Equador, en època de pluges (una de les dues estacions de l'any), este tipus d'esdeveniments suposa una de les majors preocupacions i situacions de perill en tot el seu territori. L'estudi dels lliscaments suposa una inversió important quan es tracta d'enfrontar-lo aplicant sondejos mecànics. Des de fa ja unes dècades, l'ús de tècniques geofísiques en les investigacions, fins i tot en la definició de la superfície de ruptura, ha permés reduir costos i obtindre informació més àmplia correlacionable amb tècniques directes. No obstant això, l'ús de geofísica de manera única en els estudis geològics i geotècnics precisa de la combinació de diversos mètodes, de manera que es puga obtindre un model ajustat i precís. Les tècniques del mètode sísmic són les més emprades en els estudis de lliscaments i la sísmica passiva s'han vingut aplicant recentment amb èxit. La tècnica de quocient espectral (HVSR), que Nakamura va definir en els 80, tracta de la mesura del soroll ambiental (de manera passiva) mitjançant un sistema de tres geófonos orientats en les direccions de l'espai. Esta tècnica és admesa en la definició del període de vibració del terreny (microzonificació sísmica, interacció sòl-estructura), però la seua aplicació en altres camps és encara restringida. Això és degut a la seua escassa capacitat de definició dels materials en profunditat a partir d'un model de dues capes. No obstant això, aprofitant esta característica s'ha desenvolupat la seua aplicació a l'estudi i determinació de la superfície de ruptura de lliscaments a l'Equador. Partint dels resultats d'estudis de la determinació del basament sota la Presa de Sant Marcos (Cayambe, província de Pichincha) on l'aplicació de la tècnica HVSR ha permés delinear el substrat rocós en una zona profunda (més de 80 m) composta per farciments de vall. Això s'ha realitzat mitjançant la correlació de les freqüències naturals de vibració del terreny i la informació en perforacions que van aconseguir el substrat. Este estudi també va permetre definir noves estructures tectòniques. Els resultats van ser transferits a l'estudi de dos lliscaments diferents. En Pujilí (Cotopaxi) es va investigar un lliscament de materials similars (lliscats i estàtics) on el contrast d'impedàncies (canvis de velocitat sísmica i densitat del terreny) va permetre diferenciar la superfície de ruptura. També es va poder identificar zones d'inestabilitat potencial (continuació del moviment) i estudiar fractures interiors en la massa mobilitzada (usant la directivitat), relacionades amb les seues tensions internes. L'aplicació del HVSR es va recolzar mitjançant perfils de sísmica de refracció i MASW per a obtindre un estudi en dues dimensions de la zona lliscada, aplicant la relació entre la freqüència natural del terreny i la velocitat de l'ona de tall per als materials en moviment. L'altre cas és un lliscament en Guarumales (Azuay) on els materials lliscants estan sobre un basament metamòrfic. Les zones d'activitat van ser analitzades i determinades comprovant-se que es relacionaven amb l'estabilització escomesa en la zona per a l'habilitació de la via d'accés a instal·lacions d'una hidroelèctrica. La metodologia emprada va ser similar a l'empleada en Cayambe, però basant-se exclusivament en altres tècniques geofísiques (SEV i sísmica activa). Estes investigacions han pogut constatar l'aplicabilitat de les tècniques geofísiques com a eines en estudis preliminars que proporcionen informació espacial, amb temps reduïts d'aplicació i processament i econòmicament rendibles. Estos estudis poden ser aplicats en fases inicials o en anàlisis premonitòries i ser emprats en la presa de decisions, permetent la identificació de la superfície de ruptura. / [EN] Landslides are one of the most significant natural risks in human activity. In Ecuador, during the rainy season (one of the two seasons of the year), this type of event is one of the most significant concerns and dangerous situations throughout its territory. The study of landslides represents a significant investment in dealing with it by applying mechanical surveys. For decades now, the use of geophysical techniques in investigations, including in the definition of the rupture surface, has made it possible to reduce costs and obtain broader information correlatable with direct techniques. However, using geophysics in a unique way in geological and geotechnical studies requires the combination of several methods so an adjusted and accurate model can be obtained. The seismic method techniques are the most used in landslide studies, and passive seismic has been successfully applied recently. The spectral ratio technique (HVSR), which Nakamura defined in the 1980s, deals with measuring environmental noise (passively) using a system of three geophones oriented in spatial directions. This technique is accepted in the definition of the ground vibration period (seismic microzonation, soil-structure interaction), but its application in other fields is still restricted. That is due to its poor ability to define materials in depth from a two-layer model. However, taking advantage of this characteristic, its application to the study and determination of the landslide rupture surface in Ecuador has been developed. Based on the results of studies of the determination of the basement under the San Marcos Dam (Cayambe, province of Pichincha), where the application of the HVSR technique has allowed the delineation of the rock substrate in a deep area (more than 80 m) composed of fills of valley. That has been done by correlating the natural vibration frequencies of the ground and the information in drillings that reached the substrate. This study also allowed new tectonic structures to be defined. The results were transferred to the study of two different landslides. In Pujilí (Cotopaxi), a landslide of similar materials (slid and static) was investigated where the contrast of impedances (changes in seismic velocity and ground density) allowed the rupture surface to be differentiated. Identifying areas of potential instability (continuation of movement) and studying internal fractures in the mobilized mass (using directivity) related to its internal tensions was also possible. The application of HVSR was supported by refraction seismic profiles and MASW to obtain a two-dimensional study of the slipped zone, applying the relationship between the natural frequency of the terrain and the shear wave velocity for moving materials. The other case is a landslide in Guarumales (Azuay), where the sliding materials are on a metamorphic basement. The areas of activity were analyzed and determined, proving that they were related to the stabilization carried out in the area to enable the access road to hydroelectric facilities. The methodology was similar to that used in Cayambe but was based exclusively on other geophysical techniques (VES and active seismic). These investigations have confirmed the applicability of geophysical techniques as tools in preliminary studies that provide spatial information with reduced application and processing times and are economically profitable. These studies can be applied in initial phases or premonitory analyses and used in decision-making, allowing the identification of the rupture surface. / Alonso Pandavenes, OM. (2024). Técnicas de sísmica pasiva HVSR aplicadas a la geotecnia. Aplicación al estudio de Movimientos en Masa en la Planificación Territorial e Infraestructura Civil en Ecuador [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/202657 / Compendio