No description available.

Vi befinner oss i en föränderlig värld med stor rörlighet, där vi förflyttar oss, möter nya språkoch kulturer och andra former av texter än tidigare. Såväl nyanlända som kommer till Sverige,som svenskfödda på resande fot i olika delar av världen, möts av nya blandade uttrycksformeroch förmågan att hantera dessa utmanas. Som flerspråkig elev, och som lärare i grupper medflerspråkiga elever, ökar behovet av att hantera multimodala texter och att se multilitteracitetsom resurs och möjlighet i en undervisning på hög kognitiv nivå.Med inspiration av aktionsforskning har denna undersökning sin grund i bildundervisning,med metodutveckling, språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt i fokus. Studiengenomfördes på en gymnasieskola med elever på språkintroduktionsprogrammet.Kunskapsområdet som studeras inom ramen för undervisningen är bildanalys ochrelationsskapandet mellan text och bild. Utifrån ett designteoretiskt perspektiv och utprövningav didaktiska metoder, såsom cirkelmodellen och genrepedagogik, undersöks hurundervisningen kan organiseras och med vilka hjälpmedel kunskapen ges form. Syftet är attutveckla metoder inom bildundervisning som språkutvecklande arbetssätt. Dokumentation avplanering och genomförande av undervisningen redovisas. Som tolkningsram bearbetasmaterialet utifrån socialsemiotiskt perspektiv och multimodala aspekter, med syfte att titta påtecken för lärande, vilken form av kunskap som kan ses, i en specifik social inramning. Medelever som möjliga medforskare, med ett rikt material avseende deras egenproducerade texteroch bilder, visas kvaliteter och multimodala tecken på lärande inom bildundervisning ochspråkutveckling. Med bilden som utgångspunkt och som semiotisk resurs, visar studien påbildämnets specifika utmaningar och möjligheter, då bildundervisning och språkutvecklandearbetssätt integreras.

Denna fallstudie är en undersökning om lärares arbeten med högläsning för de elever som är nyanlända till Sverige. Undersökningens syfte var att ta reda på hur tre lärare arbetar med högläsning i förberedelseklasser och på vilka sätt det arbetet var språkutvecklande. I vår forskning har vi ett lärarperspektiv och vi belyser lärarnas tankar genom intervjuer och deras arbetssätt genom observationer. Undersökningens slutsatser handlar i stort om vikten av att bearbeta texter före, under och efter högläsningen samt att läraren har en aktuell kompetens. Rapporten avslutas med ett nytt begrepp som vi ser behovet av när det gäller flerspråkiga elever och högläsning samt förslag på vidare forskning som vi gärna skulle vilja ta del av.

En av utmaningarna svensk skola ställs inför idag är att ge nyanlända ungdomar möjlighet att tillägna sig det svenska språket samtidigt som de utvecklar sina ämneskunskaper. Denna studie undersöker hur språkutvecklande matematikundervisning bedrivs i två klasser inom språkintroduktionsprogrammet på gymnasiet genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer med två lärare som undervisar i matematik på språkintroduktion. Materialet analyseras och diskuteras sedan i relation till tidigare forskning om språkutvecklande ämnesundervisning och flerspråkig matematikundervisning. Resultatet visar att lärarna är medvetna om att elevernas flerspråkighet kan vara ett stöd i matematikinlärningen och att de strävar efter att bedriva undervisning som till viss del gynnar flerspråkighet och språkutveckling. Möjliga utvecklingsområden kan vara att bjuda in eleverna mer i undervisningen och öka förekomsten av elevaktivitet.

Barn behöver stöd för att utveckla sin språkutveckling. Syftet med denna studie är att erhålla kunskap om hur några förskollärare arbetar med språkutveckling, vilket material de använder och hur de använder det. I studien undersöks även hur de stödjer språkutvecklingen för barn med annat modersmål. Genom att intervjua sju förskollärare från fem förskolor om detta erhålls kunskap om hur de arbetar och vilket material de anser stödja barns språkliga lärande. TAKK, babblarna och böcker är några material som nämnts i intervjuerna.

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare på högstadiet beskriver att de arbetar med anpassningar till elever i läs- och skrivsvårigheter i biologiundervisningen. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer och det är lärarnas beskrivning av deras arbete med anpassningar som lyfts fram i undersökningen. Det sammanfattade resultatet visar att lärarna beskriver att de arbetar främst med pedagogiska anpassningar samt arbetar mindre med kompensatoriska hjälpmedel. Lärarna beskriver pedagogiska anpassningar som till exempel språkutvecklande arbetssätt och grupparbete, medan kompensatoriska hjälpmedel syftar på till exempel inläsningstjänst och dator. Flera orsaker till varför kompensatoriska hjälpmedel inte används framkommer i studien, bland annat att det tar tid att använda kompensatoriska hjälpmedel men också att kunskaper saknas om hur de fungerar. En annan orsak är att elever i behov av anpassningar känner sig utpekade när de ensamma använder kompensatoriska hjälpmedel. En bidragande faktor till att pedagogiska anpassningar ofta används, är för att det innebär ett stöd som alla elever i klassen har nytta av. Slutligen visar studien på att elever i läs- och skrivsvårigheter inte alltid får individanpassat stöd i biologiundervisningen.

No description available.

No description available.

No description available.

Abstrakt Statistiken visar att gruppen av arabisktalande elever i Sverige är stor, vilket gör det intressant att uppmärksamma och förstå skolans förutsättningar att stödja dessa elever. Studien syftar till att bidra med kunskaper kring språkutvecklande arbetssätt i ämnet matematik. Inblick ges i språkets sociala dimensioner och språkutvecklingens roll för lärandet samtidigt tydliggörs interaktionen mellan språk och matematikförståelse utifrån tidigare känd kunskap och forskning. Det teoretiska ramverket utgörs av tre perspektiv på specialpedagogik; kategorisk-, relationellt- och dilemma perspektivet. Metoden har både en kvalitativ- och kvantitativ ansats och insamlingsmetoden är webbenkät. Resultat, analys och diskussion mynnar i några slutsatser: en är att lärarnas synsätt på undervisning kan kategoriseras in i dilemmaperspektivet, en annan är att lärare uppvisar ett kategoriskt synsätt på studiehandledares och modersmålslärarens roll och en tredje är att upplevd tidsbrist skulle kunna verka hämmande på utvecklingen mot ett relationellt perspektiv på lärande. Studien är av mindre karaktär gällande svarsfrekvens och omfattning vilket läsaren kan ta i beaktande. / Abstract Statistics shows that the group of Arabic-speaking students in Sweden is large, which makes it interesting to pay attention to and understand the school's prerequisites for supporting these students. The aim of the study is to contribute with knowledge about language development work in the subject of mathematics. Knowledge is given in the social dimensions of language and the role of language development in learning while clarifying the interaction between language and mathematical understanding based on prior knowledge and research. The theoretical framework consists of three perspectives on special education, categorical, relational and dilemma perspectives. The method has both a qualitative and quantitative approach and the collection method is web-based. Results, analysis and discussion eventuate in some conclusions: one is that teachers' viewpoints on education can be categorized into the dilemma perspective; another is that teachers show a categorical approach to the role of language tutor and mother tongue teacher, and a third is that perceived time shortages could hamper development towards a relational perspective on learning. The study is of a minor nature regarding the response rate and extent, the reader should take that into consideration.