What do executives do, and how do their actions impact on the company’s results? Questions such as these are constantly targeted in leadership research. Despite thousands of reports in the field, there is no consensus on what the concept of leadership entails. Nor can companies and organisations be said to have a clear idea of what executives actually do. Nevertheless, the investments in leadership development seem to indicate that executives are considered vital to the company’s results. The vague notions about what executive work entails, together with assumptions concerning their importance to the company or organisation, lend a certain magical aura to their work. In this study, executives are regarded as a professional category, and are consequently examined with a qualitative method whereby the professionals begin by reflecting in writing on their skills, and then take part in a group discussion on their skills based on their written reflections. This method, known as the dialogue seminar method, has been used on other professional categories with good results. Since executives have not previously been studied in terms of their skills, the results have been compared to leadership research. Leadership studies with a gender perspective have shown that gender impacts on the likelihood of obtaining and practising executive positions and skills. Therefore, the results of this study have also been analysed from a gender perspective. The skills of executives and other staff are described as the capacity to follow rules, i.e. interpreting rules and then applying them in concrete situations. A rule says nothing about how it should be followed, however. If the way in which a rule should be followed were to be described in a rule, another rule would be needed to describe how that rule should be followed, and so on, ad infinitum. Thus, rules must be interpreted as something that requires access to an “archive” of examples. One specific executive skill consists of developing co-workers’ rule-following skills. For executives, following the rules involves making decisions based on tacit knowledge. Tacit knowledge, in turn, is based on an inner vision of what is taking place right now in the organisation, and what is crucial to customers, employees, the organisation and the world at large. It also includes understanding people’s urges, thoughts, needs, wishes, and what they are saying. Tacit knowledge develops in the interplay between reflecting over examples and taking strategic action. Decision-making situations can often be unclear and contradictory. Therefore the executive’s skills must include the ability to handle uncertainty in three different ways. The first is by being honest about the fact that all decisions cannot be made, and that some decisions take time. The second is explaining to employees that an organisation cannot be entirely regulated by guidelines, and that judgement in the form of reflected experience is therefore a crucial element in all action. The third is coping with the fact that an executive position does not automatically entail being able to make the right decision. Thus, the executive must accommodate uncertainty in the world at large, the employees’ uncertainty, and his or her own uncertainty. Empirical analysis also highlights another aspect of executive skills. Executives need to be fast, not merely in the sense of having a high work capacity, but in the sense of never saying no or questioning deliveries. Above all, comparisons with leadership research reveal differences in the interpretation of empirical data. The way in which executives follow rules, for instance, is also described in research on leadership, but only as a phenomenon linked with unusual situations, as when executives need to take emergency action in unforeseen circumstances, or make decisions in cases that are not covered by the general rules, rather than as a day-to-day occurrence. Similarly, there is a difference in perspectives on handling uncertainty. In leadership research, this is described as the executive dealing with something that has gone wrong and putting it right. In the study at hand, the concept is expanded, to demonstrate that the executive’s actions can involve accommodating the worries that this uncertainty breeds within the organisation. Empirical data do not show any differences in the descriptions of the executive skills of women and men. Women and men practise these executive skills similarly. Men’s tendency to identify themselves with senior management, however, is interpreted as a sign of homosocial structures in the organisation. The fact that men are more ambivalent than women faced with the opportunity and responsibility of promoting change consequently indicates that admittance into a homosocial structure restricts their freedom of action. There is a difference, however, between the executive skills of women and men in that women, unlike men, have to relate to the issue of their own gender. Their approach to this can vary between two leadership discourses; one that is gender-neutral, and one where gender is significant. Women’s knowledge of how gender is constructed in organisations, in leadership and in other structures and processes, is thus included in the tacit knowledge that comprises their skills. Keywords: executive, manager, management, leadership, gender, skills, tacit knowledge, follow rules, breaking rules, rules, decision-making, accommodate uncertainty, homosocial structures. / Vad en chef gör och vilken betydelse chefens agerande har för företagets resultat är frågor som ständigt sysselsätter ledarskapsforskare. Men trots många tusen studier finns det inom forskningen inte någon gemensam uppfattning om vad begreppet ledarskap innebär. Inte heller inom företag och organisationer finns någon tydlig bild av vad chefer egentligen gör. Däremot visar till exempel satsningar på ledarutveckling att cheferna uppfattas som mycket viktiga för företagets resultat. Otydligheten i vad chefers arbete innebär tillsammans med föreställningen om chefens betydelse för företag och organisationer resulterar i att bilden av chefers arbete får inslag av magi. I den här studien ses chefskap som ett yrke och undersöks därför med en kvalitativ metod som innebär att yrkesutövare först skriftligt reflekterar över sitt yrkeskunnande och sedan i grupp diskuterar yrkeskunnandet utifrån de skriftliga reflektionerna. Metoden som kallas dialogseminariemetoden har använts i andra yrkesgrupper än chefer med goda resultat. Eftersom chefers yrkeskunnande inte tidigare undersökts som yrkeskunnande har resultaten jämförts med ledarskapsforskning. Att kön har betydelse för förutsättningarna att få och att utöva chefskap visas i ledarskapsforskning med könsperspektiv. Därför har även studiens resultat analyserats ur detta forskningsperspektiv. Yrkeskunnande för såväl chefer som medarbetare beskrivs som regelföljande det vill säga att tolka regler och därefter agera i en konkret situation. En regel säger ingenting om hur den ska följas. Om följandet av en regel skulle beskrivas i en regel skulle följandet av denna regel behöva beskrivas i en regel och så vidare i all oändlighet. Istället måste regler tolkas något som kräver tillgång till ett ”bibliotek” av exempel. Ett specifikt yrkeskunnande för chefer är att utveckla medarbetarnas yrkeskunnande i form av regelföljande. För chefer innebär regelföljande att fatta beslut utifrån tyst kunskap. Den tysta kunskapen bygger på en inre bild av vad som händer just nu i verksamheten och är viktigt för kunder, medarbetare, organisation och omvärld. Samt en förståelse för vad människor drivs av, tänker, behöver, önskar och säger. Den tysta kunskapen byggs upp i ett växelspel mellan reflektion över exempel och ett strategiskt agerande. Ofta är beslutssituationerna otydliga och motstridiga. Det innebär att chefens yrkeskunnande innebär att härbärgera osäkerhet på tre olika sätt. Det första genom att stå för att alla beslut inte kan fattas och att vissa inte kan fattas snabbt. Det andra genom att tydliggöra för medarbetarna att verksamheten inte går att fullt ut styra med regelverk och att omdöme i form av reflekterad erfarenhet därför är en viktig del i allt handlande. Det tredje genom att hantera insikten om att chefspositionen inte automatiskt innebär att det går att fatta rätt beslut. Chefen härbärgerar således omvärldens osäkerhet, medarbetarnas osäkerhet och den egna osäkerheten. I analys av empirin framkommer också en annan aspekt av chefers yrkeskunnande. Chefer måste vara snabba, inte bara i betydelsen att ha hög arbetskapacitet utan också som att aldrig säga nej till eller ifrågasätta leveranser. Jämförelsen med ledarskapsforskning visar framför allt på skillnader i tolkningen av empirin. Chefers regelföljande beteende beskrivs till exempel även inom ledarskapsforskningen. Men där beskrivs det som något som sker ibland, att chefen gör en brandkårsutryckning när något oväntat händer eller fattar beslut i de fall som inte hanteras av regelverken, inte som något som sker ständigt. På samma sätt finns en skillnad i synen på hanterandet av osäkerhet. Det beskrivs inom ledarskapsforskningen som att chefen hanterar det som gått fel och ställer allt till rätta. I denna studie utvecklas begreppet genom att visa att hanterandet för chefen kan innebära att härbärgera den oro osäkerheten medför i organisationen. Empirin visar inte några skillnader mellan kvinnor och män i beskrivningarna av chefers yrkeskunnande. Kvinnor och män utövar chefskap på samma sätt. Männens identifikation med högre chefer tolkas dock som tecken på homosociala strukturer i organisationen. Att männen är mer ambivalenta än kvinnorna till både möjligheten och det egna ansvaret för att driva förändring innebär då att upptagande i en homosocial struktur begränsar handlingsutrymmet. Däremot finns det en skillnad mellan kvinnors och mäns yrkeskunnande som chefer på så sätt att kvinnor till skillnad från män måste förhålla sig till sitt kön. Kvinnorna väljer att hantera detta genom att växla mellan två ledarskapsdiskurser; en könsneutral och en där kön har betydelse. Kvinnornas kunskap om hur kön görs i organisationer, i konstruktionen av ledarskap såväl som i övriga strukturer och processer, är således en del i den tysta kunskap som utgör deras yrkeskunnande. / <p>QC 20120514</p>

Föreliggande studie ämnar undersöka fyra lågstadielärares roller utifrån derasanvändande av kommunikativa strukturer och frågornas struktur samt hur lärarnaresonerar om samma begrepp. Analysen tar sin utgångspunkt i vilken utsträckninglärarna ger eleverna möjlighet att tala. Lärarrollerna som studien fokuserar på är enstyrande, vägledande, stödjande samt delegerande roll. Centrala begrepp som kopplastill kommunikativa strukturer är möblering, arbetssätt och fördelning av ordet.Frågornas struktur kategoriseras i begreppen IRE och IRU, vilka också är centrala istudien. Begreppen samt lärarnas roller utgör studiens teoretiska referensram. För attsamla in material används observationer och intervjuer. Resultatet av studien visar attlärarnas val av strukturer inte behöver påverka elevernas talutrymme. Det som harbetydelse är på vilket sätt lärarna använder strukturerna. Slutsatsen är att den rolllärarna antar påverkar elevernas utrymme att tala. När lärarna antar en roll däreleverna tillåts arbeta självständigt samt ta eget ansvar ökar elevernas talutrymme.

”Det kommunala planmonopolet” gör att kommunerna är viktiga aktörer i utmaningen att minska energianvändning och klimatpåverkan inom bebyggelse- och transportsektorerna, vilka står för en övervägande del av landets totala energianvändning. Den största potentialen i kommunernas planering och reglering av ny bebyggelse ligger i möjligheten att påverka bebyggelsens lokalisering och täthet, vilket har betydelse för resandets omfattning och val av transportsätt. Plan- och bygglagen (PBL) ger kommunerna vissa möjligheter att påverka energianvändningen och energitillförseln för ny bebyggelse, men de är tämligen begränsade. Variabler som mikroklimat och stadstyper med låg omslutningskvot påverkar bebyggelsens energianvändning i ett byggnadsfysiskt perspektiv, men ur ett administrativt perspektiv spelar detta ingen roll sedan energikraven i Boverkets byggregler sedan några år tillbaka ställer krav på hela byggnadens energiprestanda och inte på enskilda byggnadsdelar. Om byggreglernas krav istället skulle gälla byggnadens energianvändning i ett livscykelperspektiv skulle detta ge en mer rättvis bild samtidigt som planeringsfrågor som placering av bebyggelse och samt stadstyper skulle påverka energianvändningen. Vidare efterfrågas riktlinjer för hur användningen av elektricitet i bebyggelsesektorn ska miljöbedömas samt en statlig samsyn om elens roll ibland annat uppvärmnings- och transportsektorerna. Den stora effektiviseringspotentialen i bebyggelsesektorn finns dock i den befintliga bebyggelsen, vilket inte kan styras med vare sig markanvändningsreglering enligt PBL-planeringen eller Boverkets byggregler – det är fastighetsägarnas ansvar. Men planering kan omfatta så mycket mer än bara reglering. PBL:s organisation och krav på samrådsprocesser gör den kommunala planeringen till en viktig utvecklingsarena där såväl fastighetsägare som andra aktörer kan bjudas in att delta. Istället för ett traditionellt tvingande uppifrånperspektiv skulle den kommunala planeringen i högre grad kunna inta ett underifrånperspektiv och arbeta mer positivt och visa på möjligheterna att minska energianvändningen och få en mer hållbar energitillförsel, frågor som är bra både ur ett miljö- som ekonomiskt perspektiv. Planeringen skulle vidare behöva bli mer strategisk och genomförandeinriktad. I forsknings- och utvecklingsprogrammet Uthållig kommun fysisk planering har nya planeringsmetoder och -verktyg introducerats i fem kommuner, med syfte att integrera energi- och hållbarhetsaspekterna i den kommunala fysiska planeringen. En studie av den introducerade arbetsmetodiken visar att det går bra att kombinera rationella och kommunikativa planeringsmetoder och -verktyg. Det breda och inkluderande tillvägagångssättet har lett till att de deltagande har ökat sin kunskap om och sett större samband mellan planering, energi, bebyggelse och transporter, men även ökad förståelse för andra aktörers synsätt och kompetenser. Studien visar att såväl rationellt tänkande och expertkunskap som lokala, vardagliga erfarenheter och kunskaper är viktiga i planeringsprocessen. Det behövs kunskap om såväl processledning som sakkunskaper om exempelvis energi och miljöpåverkan. / Uthållig kommun

The essay is a qualitative study based on interviews with school curators and a student coach who in various ways in their work come into contact with girls who live in an honor culture. The purpose of this study is to investigate how the Swedish school treats girls who in one way or another live in an honor culture and how the schools work with honor issues. The research question that has formed the basis of the study was the following: How does the Swedish school respond to honor culture? The results are analyzed based on the previously presented research, Al-Baldawi's theory of the individual-centered and group-centered way of thinking, and Hylland-Eriksen's theory of the creation of a “we” and “they”. The results show that honor culture occurs within the Swedish school and is given more attention, partly because professionals have more knowledge and experience on the subject but also because the interest has increased from different quarters to investigate the phenomenon. However, all respondents agree that more and different kinds of efforts are still needed to give the girls support and help, but above all to work for prevention.

In this thesis, we analyze the electromagnetic wave propagation in waveguidestructuresexhibiting periodical geometry, including glide symmetry. The analysisis performed using a mode matching technique which correlates the different modecoefficients from separate but, connected regions in the structure. This technique isused to obtain the dispersion diagrams for two one-dimensional periodic structures:a glide-symmetric corrugated metasurface and a coaxial line loaded with periodicholes. The mode matching formulation is presented in Cartesian and cylindricalcoordinate system for the former and the later, respectively. The mode matchingresults are compared to simulated results obtained from the Eigenmode Solver inCST Microwave Studio and are found to agree very well. / I detta examensarbete, analyseras elektromagnetisk v°agutbredning i periodiskav°agledarstrukturer som uppvisar glid symmetri. Analysen genomf¨ordes genom enmod matchnings-teknik som korrelerar de olika mod-koefficienterna fr°an separeraderegioner i strukturen med varandra. Denna teknik anv¨ands f¨or att ta framdispersionsrelationen f¨or tv°a endimensionella periodiska strukturer: en glid symmetriskkorrugerad meta-yta och en koaxial ledare belagd med periodiskt urgr¨opdah°aligheter. Mod matchnings-formuleringen presenteras i Kartesiska och cylindriskakoordinatsystem respektive f¨or de ovan n¨amnda fallen. Mod matchnings-resultatenj¨amf¨ors med data-simulerade resultat erh°allna fr°an CST Microwave Studio och de¨overenst¨ammer v¨al med varandra.

Space industry has been booming in the recent times, investments have not justbeen made on satellites and launch vehicles but also on space sustainability. Spaceindustry has its users in national agencies, private commercial agencies, academia andexperimental organisations. Smallsats and cubesats are one of the most interestingdomains in space industry today. This has led to pure research and astonishinginnovations in this domain to enable lower costs, lower mass, increased orbital period,better accessibility and global impact. Development of sustainable products requiresthe system to qualify a certain standard set up in the industry. This standard ensuresthat the system safely completes its mission up in space. The problem described byGomSpace Sweden concerns one of their ongoing products, a cold gas propulsionunit which is suitable for a typical 6U cubesat called ESA6DOF. In large, the productconsists of a structure, two propellant tanks, one plenum tank, piping, electronics andsix thrusters. Qualification of this propulsion system module involves the system toundergo a random vibration test according to ECSS standards. This thesis work shallbe focused on setting up the structure needed to perform random vibration simulationsin COMSOL. This step is done to primarily iterate the design to make it robust enoughto sustain loads during flight and also to avoid any physical damages during testingcampaign. Followed by performing the actual random vibration test at a facility usingthe assembled ESA6DOF propulsion module. Finally, this ends with validating thesimulation results with that of testing. / Rymdindustrin har blomstrat den senaste tiden. Investeringar har inte bara gjortspå satelliter och bärraketer utan också på hållbarhet i rymden. Rymdindustrinhar sina användare i nationella organisationer, privata kommersiella organisationer,universitetsvärlden och forsknings organisationer. Smallsats och cubesats är tvåav de mest intressanta domänerna inom rymdindustrin idag. Detta har letttill grundforskning och häpnadsväckande innovationer inom detta område för attmöjliggöra lägre kostnader, lägre massa, ökad omloppstid, bättre tillgänglighetoch global påverkan. Utveckling av hållbara produkter kräver att systemet möteren viss standard uppsatt i branschen. Denna standard säkerställer att systemetsäkert slutför sitt uppdrag uppe i rymden. Problemet som beskrivs av GomSpaceSweden gäller en av deras pågående produkter, en kallgasdrivenhet lämplig för entypisk 6U cubesat kallad ESA6DOF. I stort består produkten av en struktur, tvådrivmedelstankar, en plenumtank, rörledningar, elektronik och sex finjusterarraketer.Kvalificeringen av denna framdrivningssystemmodul innebär att systemet genomgåren slumpmässig vibration enligt ECSS-standarder. Detta examensarbete harfokuserat på att sätta upp den struktur som behövs för att utföra slumpmässigavibrationssimuleringar i COMSOL. Detta steg gjordes för att i första hand itereradesignen för att göra den robust nog att tåla belastningar under flygning och ävenför att undvika fysiska skador under testkampanjen. Efter detta utfördes det faktiskaslumpmässiga vibrationstestet på en anläggning med den sammansatta ESA6DOF-framdrivningsmodulen. Avslutningsvis utfördes validering av simuleringsresultatenmot testresultaten.

Studien syftar till att skapa förståelse för hur våld i nära relation kan förklaras i Tanzania och Sverige samt vilken inverkan strukturella faktorer har på den enskilda individens uppbrottsprocess. Syftet med studien är att förstå kontextens betydelse för våld nära relation genom att göra en jämförelse av fenomenet mellan Tanzania och Sverige. Studiens resultat består både av samlad empiri från Tanzania och Sverige samt sekundärdata från tidigare forskning. Det empiriska materialet samlades in genom sju semi-strukturerade intervjuer med professionella som arbetar med problematiken, sex stycken från Tanzania och en från Sverige. Den svenska intervjun har kompletterats med empiri genom en litteratursökning. Empirin analyserades genom en tematisk analys och har tolkats genom teorierna och begreppen intersektionalitet, systemteori, exkludering samt det traumatiska bandet. Studiens resultat visade att patriarkala strukturer, normer och traditioner som finns i Tanzania underkuvar kvinnans ställning i samhället vilket försvårar uppbrottsprocessen. I resultatet framkom att det råder stora strukturella skillnader mellan Tanzania och Sverige, där den största skillnaden var att uppbrottet i Tanzania är en process där kollektivet deltar medan det i Sverige snarare är en individuell process. Slutligen framkom det att möjliggörande faktorer uppbrottet är ekonomisk självständighet, emotionellt och praktiskt stöd samt kunskapsspridning. Genom att skapa förståelse och medvetenhet om våldet på både individ och samhällsnivå kan kvinnans möjlighet till ett uppbrott förbättras samt bidra till en utveckling av de stödinsatser som finns att tillgå. / This study aims to create an understanding of how intimate partner violence can be explained in Tanzania and Sweden, as well as the impact structural factors have on the individual's leaving process. The purpose of this study is to understand the importance of the context for intimate partner violence by making a comparison of the phenomenon between Tanzania and Sweden. The study's results consist of both collected empirical data from Tanzania and Sweden as well as secondary data from previous research. The empirical material was collected through seven semi-structured interviews with professionals who work with intimate partner violence, six from Tanzania and one from Sweden. The Swedish interview has been supplemented with a literature search. The empirical material was analyzed through a thematic analysis and has been interpreted through the theories and concepts of intersectionality, systems theory, exclusion and the traumatic bond. The results of the study showed that patriarchal structures, norms and traditions that exist in Tanzania oppress the women's position in society and that it complicates the break-up process. The results revealed that there are many structural differences between Tanzania and Sweden, where the biggest difference was that the breakup in Tanzania is a process in which the collective participates, while in Sweden it is rather an individual process. Finally, it emerged that possible factors fora breakup are financial independence, emotional and practical support and knowledge dissemination. By creating understanding and awareness of the violence on both an individual and societal level, the woman's opportunity for a breakup can be improved and contribute to the development of the support efforts that are available.

Conflicts have been present in the eastern Democratic Republic of Congo (DRC) for many decades. The demand for the country's natural resources in combination with unstable state power and the presence of armed groups are the reasons why sexual and gender-based violence (SGBV) has continued to petrify the local communities. It is used as a systematic weapon to terrorize, humiliate, and intimidate civilians and to destroy communities and families. The aim of this study is thus to investigate the conditions for reproduction of SGBV in DRC as well as its individual and structural consequences. The results of this literature study are analyzed based on the following theoretical approaches: doing gender, toxic masculinity and “the established and the outsiders”. The study, with an integrative approach, shows that there are numerous consequences both for the women and the society, including for example fistulas, gunshot wounds, death, anxiety, depression, rejection, and stigmatization. The results also show that the efficiency depends, among other things, on how culturally integrated the sexual violence is and that it is allowed to reproduce due to gender norms. The violence has unifying effects on members of the armed groups where hypermasculine characteristics are rewarded. Overall, it can be stated that the situation is complex and SGBV is a destructive element in the conflict. The violence is a consequence of prevailing structures while contributing to their maintenance. The study therefore contributes with knowledge about the driving factors behind sexual violence in war and shows the importance of gender norms in its reproduction. / I östra Demokratiska republiken Kongo (DRK) har konflikter varit närvarande i många decennier. Konflikten om landets naturresurser, i kombination med en instabil statsmakt och närvaron av beväpnade grupper är anledningen till att användandet av sexuellt våld fortsatt lamslå lokalsamhällen. Det används som ett systematiskt vapen för att terrorisera, förödmjuka och skrämma civila och för att splittra samhällen och familjer. Syftet med studien är att förstå och förklara vilka faktorer som reproducerar brukandet av sexuellt våld som ett vapen i krig samt dess individuella och strukturella konsekvenser. Detta görs genom en litteraturstudie och resultaten analyseras utifrån följande teoretiska begrepp: att göra kön, toxisk maskulinitet samt etablerade och outsiders. Litteraturstudien, som har ett integrativt förhållningssätt, visar att det finns många konsekvenser både för kvinnor och samhället: fistlar, skottskador, död, ångest, depression, exkludering och stigmatisering är några exempel. Resultaten visar också att effektiviteten bland annat beror på att det sexuella våldet är djupt rotat i kulturen i DRK och reproduceras av rådande könsnormer. Våldet har förenande effekter på medlemmar av de beväpnade grupperna där hypermaskulina egenskaper premieras. Sammantaget kan det konstateras att situationen är komplex och det sexuella våldet är ett mycket destruktivt inslag i konflikten. Våldet är en konsekvens av rådande strukturer samtidigt som det bidrar till upprätthållandet av dem. Studien bidrar därför med kunskap om de drivande faktorerna bakom sexuellt våld i krig samt visar på könsnormers betydelse för reproduktionen av det.

Software systems can be represented as directed graphs where components are nodes and dependencies between components are edges. Improvement in system complexity and reduction of interference between development teams can be achieved by applying hidden structure analysis. However, since systems can contain thousands of dependencies, a concrete method for selecting which dependencies that are most beneficial to remove is needed. In this thesis two solutions to this problem are introduced; dominator- and cluster analysis. Dominator analysis examines the cost/gain ratio of detaching individual components from a cyclic group. Cluster analysis finds the most beneficial subgroups to split in a cyclic group. The aim of the methods is to reduce the size of cyclic groups, which are sets of co- dependent components. As a result, the system architecture will be less prone to propagating errors, caused by modifications of components. Both techniques derive from graph theory and data science but have not been applied to the area of hidden structures before. A subsystem at Ericsson is used as a testing environment. Specific dependencies in the structure which might impede the development process have been discovered. The outcome of the thesis is four to-be scenarios of the system, displaying the effect of removing these dependencies. The to-be scenarios show that the architecture can be significantly improved by removing few direct dependencies. / Mjukvarusystem kan representeras som riktade grafer där komponenter är noder och beroenden mellan komponenter är kanter. Förbättrad systemkomplexitet och minskad mängd störningar mellan utvecklingsteam kan åstadkommas genom att applicera teorin om gömda beroende. Eftersom system kan innehålla tusentals beroenden behövs en konkret metod för att hitta beroenden i systemet som är fördelaktiga att ta bort. I den här avhandlingen presenteras två lösningar till problemet; dominator- och klusteranalys. Dominatoranalys undersöker kostnad/vinst ration av att ta bort individuella komponenter i systemet från en cyklisk grupp. Klusteranalys hittar de mest lönsamma delgrupperna att klyva isär i en cyklisk grupp. Metodernas mål är att minska storleken på cykliska grupper. Cykliska grupper är uppsättningar av komponenter som är beroende av varandra. Som resultat blir systemarkitekturen mindre benägen till propagering av fel, orsakade av modifiering av komponenter. Båda metoderna härstammar från grafteori och datavetenskap men har inte applicerats på området kring gömda strukturer tidigare. Ett subsystem på Ericsson användes som testmiljö. Specifika beroenden i strukturen som kan vara hämmande för utvecklingsprocessen har identifierats. Resultatet av avhandlingen är fyra potentiella framtidsscenarion av systemet som visualiserar effekten av att ta bort de funna beroendena. Framtidsscenariona visar att arkitekturen kan förbättras markant genom att avlägsna ett fåtal direkta beroenden.

Short Large-Amplitude Magnetic Structures (SLAMS) have been observedby spacecraft near Earth’s quasi-parallel bow shock. They arecharacterized by a short and sudden increase of the magnetic field,usually by a factor of 2 or more. SLAMS studies have previously beenlimited to small sample sizes because SLAMS were identified throughmanual inspection of the spacecraft data. This makes it difficult to drawgeneral conclusions and the subjective element complicates collaborationbetween researchers. A solution is presented in this thesis; anautomatic SLAMS detection algorithm. We investigate several movingwindowmethods and measure their performance on a set of manuallyidentified SLAMS. The best algorithm is then used to identify 98406SLAMS in data from the Magnetospheric Multiscale (MMS) mission. Ofthose, 66210 SLAMS were detected when the Fast Plasma Investigation(FPI) instrument was active. Additionally, we are interested in knowingwhether a detected SLAMS is located in the foreshock or magnetosheath.Therefore, we implement a Gaussian mixture model classifier,based on hierarchical clustering of the FPI data, that can separatebetween the four distinct regions of the magnetosphere that MMSencounters; magnetosphere, magnetosheath, solar wind and (ion) foreshock.The identified SLAMS are compiled into a database which holdstheir start and stop dates, positional coordinates, B-field informationand information from the magnetospheric classifier to allow for easyfiltering to a specific SLAMS population. To showcase the potentialof the database we use it to perform preliminary statistical analysison how the properties of SLAMS are affected by its spatial and/ormagnetospheric location. The database and Matlab implementationare available on github: https://github.com/cfognom/MMS_SLAMS_detection_and_magnetospheric_classification. / Korta magnetiska strukturer med hög amplitud (SLAMS) har observeratsav satelliter nära jordens kvasi-parallella bogchock. En kortoch plötslig höjning av magnetfältsstyrkan är ett typiskt drag förSLAMS, vanligtvis med en faktor 2 eller mer. Forskning om SLAMShar tidigare varit begränsad till mindre fallstudier eftersom SLAMSidentifierats genom manuell inspektion av satellitdata. Detta gör detsvårt att dra generella slutsatser och det subjektiva elementet försvårarsamarbetet mellan forskare. En lösning till detta problem presenteras idenna avhandling; en automatisk identifieringsalgoritm för SLAMS. Viundersöker flera metoder och mäter deras prestanda på en uppsättningmanuellt identifierade SLAMS. Den bästa algoritmen används sedan föratt identifiera 98406 SLAMS i data från MMS-uppdraget. Av dessa upptäcktes66210 SLAMS när FPI-instrumentet var aktivt. Vi är dessutomintresserade av att veta om en upptäckt SLAMS finns i förshocken ellermagnetoskiktet. Därför implementerar vi en Gaussisk klassificeraresom bygger på hierarkisk klustring av FPI-data. Den kan separerade fyra distinkta regionerna av magnetosfären som MMS observerar;magnetosfär, magnetoskikt, solvind och (jon) förchock. De identifieradeSLAMS:en sammanställs till en databas som innehåller deras start- ochstoppdatum, positionskoordinater, B-fältsinformation och informationfrån magnetosfärsklassificeraren för att möjliggöra enkel filtrering tillen specifik SLAMS-population. För att visa potentialen av databasenutför vi en preliminär statistisk undersökning av hur egenskapernaav SLAMS påverkas av deras rumsliga och/eller magnetosfäriska position.Databasen och Matlab-implementationen är tillgängliga på Github:https://github.com/cfognom/MMS_SLAMS_detection_and_magnetospheric_classification.