Syftet med uppsatsen är att se vad situationen att positioneras som “andra generationens invandrare” har för inverkan på identitetsskapandet hos unga kvinnor. Vi använder oss av ett diskurspsykologiskt och intersektionellt angreppssätt där vi vill synliggöra de identiteter, det vill säga de subjektspositioner de unga kvinnorna intar, tillskrivs och erbjuds i interaktionen. Med detta vill vi nå en ökad förståelse för och kunskap om vilka konsekvenser, möjligheter och/eller begränsningar denna position har för den enskilda individen. Vi ämnar synliggöra de processer som samverkar och påverkar de unga tjejernas identiteter. Det vi funnit är att det genom ett aktivt skillnadsskapande hos respondenterna konstrueras ett delat samhälle där en tolkningsrepertoar kring “vi” och “dem” används aktivt. Detta diskursiva sammanhang gör vissa subjektspositioner möjliga och andra omöjliga. De mest framträdande subjektspositionerna som framkommer av vår analys är “den stolta invandraren”, “den problemtyngda invandrartjejen” och den dubbla positionen som “svensk” och “icke-svensk”.

Denna uppsats syfte är att se hur samer gestaltades i två norrbottniska tidningar under 1920-talet. Hur beskrevs samerna, användes några värdeladdade ord eller anlades några stereotyper? De två tidningarna som valts till undersökningen är Norrbotten-Kuriren en konservativ tidning och Norrländska Socialdemokraten, NSD en socialdemokratisk tidning. Dessa tidningar har valts för att de har samma upptagningsområde men har olika politisk inriktning. En fråga i denna uppsats är således om gestaltningen av samer skiljer sig åt mellan tidningarna beroende på deras politiska hemvist. Teorin som används i denna uppsats är Saids postkoloniala teori om utmålningen av ”den andra”. Med komplettering av Ania Loombas perspektiv på postkolonial teori, hon menar att det kan finnas lokala skillnader i hur ”Den andre” gestaltades. Det är detta, denna uppsats ska belysa hur samer gestaltades lokalt i Norrbottens län. Uppsatsens metod är kvalitativ innehållsanalys med nyanser av diskursteori, samernas subjektsposition under 1920-talet ska beläggas. Materialet som används till studien är 59 texter det är alla texter som publicerades om samer under den tid jag valt att undersöka, 22 artiklar analyseras på ett djupare plan och notiserna, texter under 15 rader, analyseras tematiskt. Studien är uppdelad i tre nedslag 1920, 1925 och 1930, där artiklarna från månaderna maj-juni har analyserats eftersom det var under maj-juni renflyttningen skedde. Studien visar att tidningarnas gestaltning av samer skiljer sig åt, Norrländska Socialdemokraten hade ett myndighetsperspektiv, de lade stor vikt vid statens utredningar om samerna i sina artiklar, och de hade en nedlåtande ton mot samerna, de sågs som svagare än andra, i många av sina artiklar. Medan Norrbotten-Kuriren anlägger en mer vi känsla i en del av sina artiklar, samerna fick vara med och vara en del av viet, de fick ibland komma till tals vilket de inte fick göra i Norrländska Socialdemokraten. Norrbotten-Kuriren har också samekritiska artiklar men denna tidning var mer närvarande, de såg samerna mer som en grupp än som några svagare personer som det ska stiftas lagar kring. Ämnena som präglade de olika nedslagen var tämligen lika i de båda tidningarna. 1920 var det nomadskolorna och kolonisationen av ”lappmarkerna”, 1925 var det renbeteslagstiftning och renskötseln och 1930 kritik mest mot renarna och den skadegörelse som de lämnade efter sig i jordbrukslandskapet. Alla artiklar rör renägande samer och inga kvinnor fick komma till tals.

Denna uppsats genomför en analys av bruket av slang inom modern svensk rap ochhiphop. Dels utförs en jämförande analys mellan begreppen kenning och slang, därutformning och funktion diskuteras. Utöver det utförs även en djupare funktionsanalysav språkbruk inom hiphop som pekar på hur artister använder diverse mediationalmeans och psykologiska samt tekniska verktyg för att genomföra diskurser och genomdetta framföra mening samt hävda identitet och subjektsposition. Resultaten av analysenreflekterar ett antal, framförallt, funktionella likheter mellan kenning och slang i sättetde båda brukas, och har brukats, på inom sina respektive miljöer.

Denna uppsats strävar efter att undersöka hur människor på flykt konstrueras i svensk massmedia samt vilka beståndsdelar utsagorna bygger på. Detta görs med hjälp av en foucauldiansk diskursanalys och tre analytiska begrepp som består av kategorisering, metaforer och subjektspositioner. Urvalet består av artiklar från Sveriges största tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet med datum som börjar vid 2016. Analysen har givit resultat som visar att de flesta konstruktioner sker genom en ekonomisk diskurs som kan tilldela människor på flykt två subjektspositioner, tillgång eller belastning. Där talar man om dem som resurser man investerar i med hjälp av egenskaper som är ekonomiskt lönsamma eller genom att anspela på kategorier och egenskaper som inte passar arbetsmarknaden och ekonomin. I andra utsagor användes humanitära och etiska diskurser som tilldelade flyktingar positionen, ett ansvar. Till sist framställs flyktingar som falska då man ifrågasätter legitimiteten av att individer har kategoriserats som flyktingar och hur verklig deras situation är. Det är genom subjektspositionerna makten verkar och synliggörs. Genom diskursiva taktiker som kategoriserar och positionerar människor på flykt så produceras nya kunskaper och sanningar om dem.

Studiens syfte är att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka vad det kan innebära att inneha en kristen subjektsposition som pedagog i förskola. Detta har studerats genom semistrukturerade intervjuer med kristna pedagoger, varav två arbetar på förskola med kristen profil och två arbetar på förskola utan kristen profil. Fokus i studien har varit begrepp som privat, profession, norm och subjektsposition. Resultatet visar på att sekulariseringsnormen är stark inom förskolor utan kristen profil och påverkar handlingsutrymmet för de med kristen subjektsposition. Resultatet visar även att en kristen subjektsposition ytterst sällan får lov att vara del av professionen utifrån det handlingsutrymme som diskursen erbjuder. Det visar sig dock att vid ett fåtal tillfällen, såsom till exempel kris och sorg, kan en kristen identitet och erfarenhet ses som positiv för professionsutövning.

Det finns ett missnöje och en kritik riktad mot hur Karolinska Institutet (KI) rekrytering av Paolo Macchiarini gick till och kritiker menar att det var personliga, informella kontakter som styrde istället för de formella kraven. Mot denna bakgrund väcktes ett intresse om hur nätverk inom Karolinska Institutet och forskningsvärlden i stort byggs och vad som skiljer ett professionellt nätverk från ett personligt. För att undersöka detta har denna etnografiska studie gjorts genom deltagande observationer av en forskargrupp på KI. Syftet med studien har varit att undersöka hur forskare på KI bygger professionella och personliga nätverk och hur dessa samspelar med varandra. De frågeställningar som studien utgår ifrån är; Hur bygger forskare på KI nätverk? Hur skiljer sig forskarnas professionella och personliga nätverk åt? På vilket sätt påverkar relationen mellan handledare och doktorand dessa nätverk? För att besvara dessa frågor har Actor Network Theory (ANT) och diskursanalys använts som teoretiskt ramverk. Teorierna ger en förklaring till hur forskare samspelar med varandra och dess omvärld inom en given kontext, samt vilka faktorer som påverkar deras agerande. Resultatet av studien visar på att forskare på KI bygger nätverk på flera olika sätt och är en del av olika nätverk samtidigt. Förutom de personliga och professionella nätverken kunde ytterligare tre nätverk identifieras och skillnaderna mellan dessa belysas. Resultatet visar även på hur relationen mellan handledare och doktorand skiljer sig från andra relationer. Vår slutsats är att det bland forskares vanligtvis rörliga nätverk finns ett mer bestående nätverk av familjär karaktär. Nyckelord: Actor Network Theory (ANT), subjektsposition, nätverk, akademiskt släktskap

Den här studiens syfte är att studera hur föräldraideal skapas i böcker riktade till föräldrar med barn i åldern 3-12 år. Med huvudfrågeställningen hur konstrueras idealt föräldraskap i litteratur riktad till småbarnsföräldrar? och frågeställningen Vilka råd om föräldrars förhållningssätt till barnet konstrueras i litteraturen? har jag med hjälp av Foucauldiansk diskursanalys och Foucaults begrepp diskurs, makt/kunskap och subjektspositioner analyserat fem böcker om föräldraskap som ligger på toppen av försäljningsstatistiken just nu. Resultatet är att en ideal förälder strävar efter att ge barnet självkänsla och uppnå en jämställd relation. Att ta barnet på allvar och lyssna på det konstrueras även det som idealt. Dock konstrueras det spänningar i föräldradiskursen vad gäller maktrelationen mellan barnet och föräldern och strävan efter en jämlik relation.

Studies syfte var att beskriva och analysera hur föräldrar som får barn omhändertagna samt hur socialtjänsten och socialsekreterare framställs i diskussionstrådar på internetforumet Familjeliv som rör omhändertaganden av barn. För att kunna besvara studiens syfte användes ett kvalitativt socialkonstruktivistiskt angreppssätt med teoretiska utgångspunkter som grundar sig i Laclau och Mouffes diskursteori, med begrepp såsom subjektsposition och identitet. Det empiriska materialet bearbetades och analyserades genom en tematisk innehållsanalys där vi sorterat och reducerat vårt material samt argumenterat utifrån det. Vi presenterade vårt resultat och vår analys utifrån avsnitten Föräldrar, Socialsekreterare och Socialtjänsten för att sedan göra en sammanfattande analys där dessa tre avsnitt knöts samman. I resultatet såg vi ett antal olika framställningar där föräldrar samt socialsekreterare och socialtjänsten som myndighet beskrevs på olika sätt. Föräldrar som får barnomhändertagna framställdes som såväl tillräckligt goda och otillräckliga föräldrar, precis som socialsekreterare beskrevs som både “bra” och “dåliga”. Centrala karaktärer som konstruerades i vår analys var hjälten, skurken, förövaren och offret. En gemensam nämnare som vi såg i analysen var att såväl föräldrar som socialsekreterare och socialtjänsten som myndighet vid något tillfälle tillskrevs identiteten människa. Något som framgick av resultatet var en tydlig linje mellan framställningen av föräldrar samt socialsekreterare och socialtjänsten där det fanns en dubbelhet i beskrivningarna. Föräldrarnas tillräcklighet eller otillräcklighet beskrevs i relation till socialsekreterare, socialtjänsten och deras handlande och vice versa. Framställningarna konstruerades genom argumentation utifrån egen eller andras erfarenhet samt utifrån mediala och juridiska källor. I vår slutdiskussion ser vi hur bilden som sprids i diskursen om omhändertagande av barn blir problematisk för såväl föräldrar som får barn omhändertagna som för socialsekreterare och socialtjänsten som myndighet. Vi såg även att såväl föräldrar som får barn omhändertagna som socialsekreterare befinner sig i ett moment 22 där de oberoende av hur de agerar inte kan få rätt i allmänhetens ögon. Vi ställer oss även frågan huruvida den svenska socialtjänsten befinner sig i en legitimitetskris då deras omhändertagande av barn på olika sätt ifrågasätts i diskursen. I vår diskurs, som är den skrivna diskussionen om omhändertaganden av barn på internetforumet Familjeliv, ser vi att det sprids en negativ bild av föräldrar som får barn omhändertagna samt socialsekreterare och socialtjänsten som myndigheten. Denna bild menar vi kan utmanas av att socialsekreterare i egenskap av sin yrkesroll och på betald arbetstid befinner sig i olika internetforum i syfte att bemöta denna bild.

No description available.

Previous research has shown that welfare recipients are subject to prejudicial attitudes from others while welfare recipients themselves experience feelings of shame related to their need to apply for help for their subsistence. The aim of this study was to analyse how welfare recipients are depicted in Swedish newspaper media in order to better understand the role that the media can potentially play in how welfare recipients are perceived by others and by themselves. The empirical material consists of 74 articles published in two leading Swedish tabloid newspapers - Aftonbladet and Expressen - during the years 2011 and 2017. With Ernesto Laclau & Chantal Mouffe’s discourse theory, we have been able to identify six discursive subject positions that welfare recipients are offered in the material. Our findings show that these subject positions contribute to creating a picture of “deserving” and “undeserving” welfare recipients with the latter representing a threat to the cornerstones of the Swedish welfare state. This picture, however, is not static and between 2011 and 2017, subject positions that can be seen as “undeserving” have become more dominant in the discourse around welfare recipients.