Global ETD Search

31	Elever i kommunala skolplaner : En diskursanalys av hur elever konstitueras som subjekt Tryggvason, Asgeir January 2008 (has links) The aim of this essay is to analyze how students are constituted as subjects in local curricula. The theoretical perspective is grounded in Michel Foucault’s notion of governmentality and power/knowledge and his critique of a sovereign subject. From this theoretical perspective I use Foucault’s concept of formation of objects and Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s idea of subject positioning as tools for a discourse analysis. The analyzed documents are local curricula from fourteen Swedish municipalities. The documents are divided in to two equally sized groups based on the political governing in the municipality. The analysis presents five themes by which statements that constitute students as subjects can be categorized. These five themes are; lifelong learning, desire, essential traits, students responsibility and life and health. The differences between local curricula from political right wing and political left wing governed municipalities are rather small, but there can be seen differences in the technologies of liberal governing. The subject that is constituted in local curricula is primarily a self-governing subject who governs it self in relation to a expertise knowledge. governmentality Michel Foucault self-governance discourse local curricula school plan lifelong learning subject position subjectivation governmentality Michel Foucault självstyrning diskurs kommunala skolplaner livslångt lärande subjektsposition subjektivation Education Pedagogik
32	Konstruktionen av Amerika : Om objektsbildning och hur objektet Amerika skapas i två historieböcker för gymnasiet / The construction of America : About formation of objects and how the object America is created in two history textbooks for high school Tamayo Hokkanen, Roberto January 2010 (has links) The aim of this essay has been to show how the object America is constructed in two of the most used history books in Swedish high school. The theoretical framework used in this paper is based on the post-structural discourse analysis as presented by Michel Foucault. More specifically can be said that Foucault´s theories about formation of objects have been used as a tool to show how the image of America is constructed in the books. Later this paper also discuses which subject positioning the studied books take, also this inspired by Foucault´s theories. The study is presented with long quotes from the studied material to reach a transparency that enables the reader to see which dictums the conclusions are based on. This also makes it easy for the reader to judge whether or not the conclusions are reasonable. Two central themes has been located and focused on: 1) The arrival of the Europeans and their conquest of America and 2) the emancipation from Europe. With its focus on America this essay has been able to reveal that America gets its meaning through the Europeans which due to the theoretical framework means that America doesn´t exist without being contrasted with the European civilization. The essay has also shown that the linguistic category “America” embodies different significance in different parts of the books. At first America is generally described as a continent without history that gets invaded by Europeans and the linguistic category refers to current Latin America. This changes however and later the linguistic category “America” refers to the current United States and gets associated with terms such as freedom. discourse analysis formation of objects America teaching material history subject position Michel Foucault diskursanalys objektsbildning Amerika läromedel historia subjektsposition Michel Foucault Education Pedagogik
33	Frihet eller förtryck : - En vetenskaplig essä om komplexiteten i det demokratiska arbetet inom skola och fritidshem / Freedom or opression : - An essay on complexity in democratic praxis in compulsury school and after school age- educare Singer-Berntsson, Jenny January 2020 (has links) In this essay I explore complexity of democratic praxis in compulsory school and after school age-educare. I use reflective writing and set off from a personal story and dilemma with a purpose to gain greater understanding on: - why I as a teacher seems exclude ore furthermore - perceived as racist -when I set out on praxis democracy and equality. I also aim for a greater understanding in how freedom and upbringing are to be connected in democratic praxis as it seems to be a paradox. The theorizing is based on Michel Foucault and postcolonial theory on power, freedom, racism, and subject positions. The reflective writing combined with theorizing helps me to gain a greater understanding of the dilemma. I come to realize that I need to take personal responsibility on my actions and create ethical and moral principles against oppression. I also need to be responsive to make changes when needed. By being responsive I will be able to se my shortcomings and therefore make necessary changes when needed. By theorizing I realized that I had not completely knowledge about how to understand racism and therefore I made mistakes. / I denna essä använder jag mig av ett reflekterande skrivande och en tolkande hermeneutisk ansats för att försöka utveckla en förståelse av hur det kommer sig att jag i min praktik som fritidslärare utövar en exkluderande didaktik och ytterligare för att försöka förstå hur fostran och frihet kan tänkas höra samman. Jag utgår från ett dilemma som visar på komplexiteten i att fostra i demokratiska värderingar eftersom det kan upplevas som motsägelsefullt i att fostra i en värdering i relation till en annan. I dilemmat framkommer även att min praktik upplevs som rasistisk trots att jag har intentioner om att förmedla en etik i linje med demokratiska värderingar och allas lika värde. Min undersökning tog avstamp i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv via Foucault och postkolonial diskurs om makt, subjekts positionering och rasism. Detta eftersom jag tänkte mig att fostran kan ses som en subjektiv praktik som syftar till att forma eleverna efter önskade värderingar och för att få syn på hur det kommer sig att jag upplevs som rasist Genom den skrivande reflektionen fick jag syn på och utvecklade min förståelse i relation till dilemmat. Där den ”nya förståelsen ” visade på att jag måste ta ett personligt ansvar och vara lyhörd men också att jag hade en dålig förförståelse kring hur rasism manifesteras. Det jag kom fram till var att jag behöver ta ett personligt ansvar för att formulera en etik och moral som motverkar förtryck och jag behöver vara lyhörd för att få hjälp med att se mina egna tillkortakommanden. Genom att vara lyhörd ges jag möjligheten att kunna korrigera min praktik så att den stämmer överens med min praktik. Democracy upbringing power freedom oppression liberty equality racism subjectsposition school after-school aged care Demokrati jämlikhet fostran frihet makt subjektsposition förtryck rasism skola fritidshem Educational Sciences Utbildningsvetenskap
34	Den sociala konstruktionen av ålder och kompetens i förskolan : En diskurspsykologisk analys av pedagogers porträtteringar av 1-3 åringars kompetens / The social construction of age and competence in preschool : A discursive psychological analysis of how teachers portray 1-3 years old’s competence Herstorp Rönn, Emma, Pettersson Lindström, Alice January 2022 (has links) Syftet med denna studie är att identifiera sociala konstruktioner av 1-3 åringars ålder och kompetens, genom att analysera hur pedagoger porträtterar de yngsta barnen. Detta görs genom diskurspsykologisk analys av pedagogers uttalanden i samtal om omsorg och undervisning, utifrån studiens tre frågeställningar; Hur talar förskollärare och barnskötare om 1-3 åringars kompetens? Vad framställs som sanningar om 1-3 åringars kompetens? Vilja subjektspositioner tillskrivs 1-3 åringar? Diskurspsykologi har agerat som både epistemologisk och metodologisk utgångspunkt i denna studie. I resultatet framträdde totalt fem tolkningsrepertoarer. Tre av dessa framträdde genom samtal om barns kompetens i omsorg; fysisk omsorg, praktisk omsorg och intellektuell omsorg. De andra två trädde fram i samtal om barns kompetens i undervisning; pedagogers självmedvetenhet och erfarenhet som förutsättning. Vi kunde sedan sammanställa fyra av dessa till en, vad vi kallar, bristdiskurs. Vi diskuterar sedan kring hur dessa tolkningsrepertoarer försätter barnen i olika subjektspositioner och vad barnen därigenom ges för handlingsutrymme. Children's competence age subject position interpretive repertoire discourse psychology approach preschool didactics education Barns kompetens ålder subjektsposition tolkningsrepertoar diskurspsykologi barnsyn förskola didaktik förhållningssätt utbildning Educational Sciences Utbildningsvetenskap
35	Slöjan i mångfaldens ljus : En diskursanalys av hur svenska företag hanterar jämlikhetskritik Gyunda, Amanda January 2023 (has links) Denna uppsats undersöker hur svenska företag hanterar jämlikhetskritik genom en analys av två parters kritiserade reklamkampanjer där kvinnor i sjal representeras. Jämlikhetens konflikt med kapitalismen är central och i studien behandlas frågor om makt, representation, genus och ras. Företaget Mathem tog efter kritik på sociala medier hösten år 2022 ner en kampanj där en slöjbärande kvinna syntes. Företaget Arla och barnrättsorganisationen Bris försvarade däremot sin gemensamma kampanj som vintern år 2023 kritiserades på liknande grunder. Genom en diskursanalys syftar jag till att undersöka hur slöjan framställs i aktörernas uttalanden, vilken kritik företagen får och hur de hanterar denna varumärkeskris. Studien tar sin teoretiska grund i postkolonial feminism, intersektionalitet och kapitalbegreppen. I analysen undersöks förgivettaganden och subjektspositioner utifrån aktörernas kommunikation och tolkade föreställningar. Studiens material består främst av uttalanden på sociala medier, debattartiklar och pressmeddelanden från de olika parterna. Analysen visar att reklamaktörerna uttalar sig efter kritik och att alla tre betraktar mångfald som positivt för verksamheten. De har dock olika syn på demokrati, frihet och sin sociala ansvarsroll. Företagen förstärker en pågående diskurs där slöjan tolkas som kontroversiell eller anser att den symboliserar mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Kritiken mot kampanjerna menar att sjalen symboliserar sexistiskt förtryck och våld samt positionerar sjalen som icke-västerländsk. Mathem kritiseras framförallt för en okänslig annons i förhållande till iranska kvinnors kamp mot slöjtvång medan Arla och Bris genom sin reklam påstås skrämma upp barnen de verkar för. Utifrån det postkoloniala och intersektionella perspektivet framgår det att kritiken ingår i en västerländsk feministisk diskurs som genom att betrakta kvinnoförtryck som universellt osynliggör de svenska slöjbärande kvinnornas position och förbiser postkoloniala strukturer. En tydlig konflikt framträder mellan reklamaktörernas jämlikhetsprinciper och primära vinstmål. Analysen visar att Arla, Bris och Mathem i sin hantering behöver balansera symboliskt, socialt och ekonomiskt kapital samt att de positionerar sig olika genom sina ageranden. Studien diskuterar dessutom den växelverkande relationen mellan konsument och företag eller organisation. Där konsumenterna ingår i en meningsskapande process och i sin konsumtion och kommunikation med företagen också är med och påverkar varumärkesbilden. Genus Genusvetenskap Mångfald Representation Jämlikhet Intersektionalitet Postkolonialism Kriskommunikation Varumärkeskris Makt Bourdieu Kapital Arla Bris Mathem Kapitalism Sjal Slöja Diskursanalys Förgivettagande Subjektsposition Gender Studies Genusstudier
36	PISA och lärarprofessionens självbild : En diskursanalys av lärarprofessionens meningsskapande och den diskursiva kampen kring PISA-fenomenet Wittenberg, John January 2016 (has links) Den internationella kunskapsmätningen PISA får en allt större uppmärksamhet och betydelse inom den skolpolitiska debatten i Sverige. I studien undersöks betydelsebildningen kring PISA-fenomenet inom den svenska lärarprofessionen och de subjektspositioner som konstrueras i den diskursiva kampen om betydelse, både inom lärarprofessionen och i relationen till politiken. De subjektspositioner som framträder diskuteras i relation till den kollektiva självbilden och lärarnas professionsidentitet. Detta har undersökts genom en diskursanalys av artikulationer i de lärarfackliga förbundens tidningar; Lärarnas tidning och Skolvärlden. Undersökningen har fokuserat på framställningen kring presentationen av PISA 2012 utifrån en tidsperiod mellan november 2013 och april 2014, där materialet består av artikulationer kring tecknet PISA i 21 olika texter. Analysen visar att det inte finns någon entydighet i betydelsebildningen. PISA-resultaten används både för att legitimera och dislegitimera skolpolitik, samtidigt som relevansen ifrågasätts i relation till en metodologisk och dekontextuell problematik. Resultaten visar också att det finns en antagonistisk dimension i relationen till politiken och i den diskursiva kampen kring betydelse. Vidare konstrueras tre olika subjektspositioner i form av den utsatta och pressade läraren, läraren som syndabock och den aktiva och kämpande läraren. Studien får betydelse genom att synliggöra de konflikter som finns kring betydelsebildningen av PISA och i relationen till politiken, men även genom att visa hur lärarnas självbild och professionsidentitet konstrueras i relation till PISA-fenomenet. Detta kan föranleda ytterligare studier kring diskursiva förskjutningar kring betydelsebildningen och vilken betydelse PISA-fenomenet får i relation till lärarnas professionsprojekt. Diskurs PISA diskursanalys lärarprofession politik självbild professionsteori utbildning skola lärare subjektsposition legitimering dislegitimering antagonism diskursiv kamp.
37	Gränsland : Svensk ungdomsvård mellan vård och straff Silow Kallenberg, Kim January 2016 (has links) Borderlands. Swedish youth care in the intersections of care and punishment This dissertation concerns staff working in special residential homes, or secure units, for boys and young men and, less specifically, the compulsory care of problematic teenagers. The study is based on interviews with staff members and participatory observations of daily practices at a compulsorycare institution. The empirical material is complemented by observations of learning situations and interviews with students and teachers in education of social pedagogy. The aim of the thesis is to map out and to analyse understandings of, and motivations for, compulsory care that is produced and sustained through articulations of residing teenagers, treatment practices and institutional staff in the daily work, and in staff narratives, at a secure unit for compulsory care. Three aspects of compulsory care are analysed: constructions of teenagers, of treatment practices and of subject positions or identity of staff. Concepts and ideas from a post-structural framework are used as theoretical tools to conduct analysis of the interviews and observations. Discourse, as well as a three-fold concept of logics, is central for the analysis. As a theoretical complement to the main analytical framework, perspectives from symbolic interactionism are used. The results of the thesis show that tensions and ambivalence characterise compulsory care for adolescents. Aspects of care as well as of punishment, for example, are both evident parts of the institutional work and narratives studied. The teenagers are alternately being constructed as children in need and as manipulative criminals: articulations that are made part of either a logic of care or a logic of punishment. Other tensions that are analysed as significant parts of institutional practices and subject positions are those of the biological and the social, theory and practice, and power and powerlessness. Age, gender and class are all significant parts in constructing subject positions for both teenagers and staff and in creating a division between the two groups. Such categorisations are articulated together in various ways in the different logics identified. These subject positions also have consequences for institutional interactions and for the institutional care provided in secure units. compulsory care institutions ethnography staff logic fantasy post-structuralism masculinity subject position age class power powerlessness tvångsvård institutioner etnografi personal logik fantasi poststrukturalism maskulinitet subjektsposition ålder klass makt maktlöshet Ethnology Etnologi
38	Den sociala konstruktionen av ålder och kompetens i förskolan : En diskurspsykologisk analys av pedagogers porträtteringar av 1-3 åringars kompetens / The social construction of age and competence in preschool : A discursive psychological analysis of how teachers portray 1-3 years old’s competence. Lindström Pettersson, Alice, Herstorp Rönn, Emma January 2022 (has links) Syftet med denna studie är att identifiera sociala konstruktioner av 1-3 åringars ålder och kompetens, genom att analysera hur pedagoger porträtterar de yngsta barnen. Detta görs genom diskurspsykologisk analys av pedagogers uttalanden i samtal om omsorg och undervisning, utifrån studiens tre frågeställningar; Hur talar förskollärare och barnskötare om 1-3 åringars kompetens? Vad framställs som sanningar om 1-3 åringars kompetens? Vilja subjektspositioner tillskrivs 1-3 åringar? Diskurspsykologi har agerat som både epistemologisk och metodologisk utgångspunkt i denna studie. I resultatet framträdde totalt fem tolkningsrepertoarer. Tre av dessa framträdde genom samtal om barns kompetens i omsorg; fysisk omsorg, praktisk omsorg och intellektuell omsorg. De andra två trädde fram i samtal om barns kompetens i undervisning; pedagogers självmedvetenhet och erfarenhet som förutsättning. Vi kunde sedan sammanställa fyra av dessa till en, vad vi kallar, bristdiskurs. Vi diskuterar sedan kring hur dessa tolkningsrepertoarer försätter barnen i olika subjektspositioner och vad barnen därigenom ges för handlingsutrymme. Children's competence age subject position interpretation repertoire discourse psychology children's view preschool didactics approach education Barns kompetens ålder subjektsposition tolkningsrepertoar diskurspsykologi barnsyn förskola didaktik förhållningssätt utbildning Social Sciences Samhällsvetenskap
39	Surrogatmodern och den mänskliga värdigheten : En diskursanalys av den statliga utredningen om surrogatmoderskap, ur ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv Zanzi Ferrando, Diana January 2019 (has links) Uppsatsen undersöker hur ”SOU 2016:11 Olika vägar till föräldraskap” formulerar problemet med surrogatmoderskap, vilka subjektspositioner som kan urskiljas i utredningen och analyserar den ut ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv. Utredningen utgår ifrån mänsklig värdighet, autonomi och barnets bästa vilket uppsatsen belyser får konsekvenser för hur problemet med surrogatarrangemang porträtteras olika beroende på om surrogatmodern och barnet är från det globala syd eller det globala nord. Utgångspunkterna är centrala när surrogatmodern och barnet från det globala nord lyfts men får inte samma roll gällande surrogatmodern och det barn hon föder. Vidare undersöks hur subjektspositioner formuleras utifrån emotionell/icke-emotionell, sårbar/icke-sårbar, skyddsvärd/icke-skyddsvärd och blottlägger hur den svenska surrogatmodern och det inrikesfödda barnet konstrueras som emotionella, sårbara och skyddsvärda vilket skiljer sig från hur den utländska surrogatmodern och det utrikesfödda barnet konstrueras. Dessa omges att tystnad vilket får konsekvenser för hur de porträtteras och för vilka åtgärder som föreslås. Uppsatsen bidrar till en utveckling av tidigare forskning med ett tillägg av nyckelordet skyddsvärd för att undersöka konstrueringen av surrogatmödrar. Uppsatsen visar att begreppet är relevant genom att materialet visat på delvis konstuering av emotionell och sårbar men inte skyddsvärd och att detta påverkat resultat och åtgärder. Vidare stärker uppsatsen tidigare forskning som menar att utgångspunkten mänsklig värdighet verkar för en avhumanisering av surrogatmödrar från det globala syd samt att synen på biologi varierar beroende på var ett barn föds. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning som menar att uttryckt rationalitet och brist på emotion resulterar i en avhumanisering, genom att blottlägga hur det kan räcka med att subjektspositionerna möts av tysthet för att uppnå samma resultat. Detta arbete belyser hur olika subjektspositioner framställs olika i den statliga utredningen och hur koloniala idéer hänger kvar och påverkar underlag till svensk lagstiftning, samt blottlägger vilka konkreta konsekvenser detta kan få för lagförslag och för surrogatmödrar i det globala syd samt de barn de föder. surrogacy surrogate Commissioning Parents pregnancy pride gay rights gay Deepak Deomampo Gondouin Gupta Lugones Mendes Lau Wilson Bacchi WPR Bauman Goodwin Mills Lewis Chavez Sittirak adoption structural adjustment program sap population control pregnant surrogate mother the coloniality of power pregnancy risks fertility tourism parental order surrogacy arrangements pregnancy risk intended mother assisted reproductive technologies surrogat surrogatmödraskap SOU 2016:11 avreglering fertilitet Insemination IVF provrörsbefruktning donator spermdonator biologiska barn infertilitet Assisterad befruktning livmoder mamma mamma barn barnlöshet ofrivillig barnlöshet pride Deepak Deomampo Gondouin Gupta Lugones Mendes Lau Wilson Bacchi WPR Bauman Goodwin Mills Lewis Chavez Sittirak surrogatmödrarna de nya surrogatmödrarna sexuella övergrepp mot barn barn barnkonventionen europakonventionen eu konstruering diskurs tilltänkta föräldrar surrogatmor surrogatmamma biologiskt band svensk exceptionalism fertilitet adoption klass ras etnicitet kön stratifierad reproduktion fertilitetsturism sap Sexindustri sexturism Malthusianism strukturer värdmödraskap moderskap maktförhållanden makt värderingar mäns våld mot kvinnor kritiskt kritik kritiskt postkolonialt perspektiv perspektiv feministiskt perspektiv reproduktiv hälsa mödraskap varat och varan barns rättigheter föräldraskap hälsa kvinnors hälsa barnets bästa kommersialisering kvinnors rättigheter Olika vägar till föräldraskap altruistiskt surrogatmödraskap fritt val det fria valet frihet surrogatmoderskap utredning mänsklig värdighet mänskliga rättigheter den mänskliga värdigheten kommersiellt surrogatmödraskap altruistiskt surrogatmoderskap sexuella övergrepp handel med barn barnhandel statlig utredning värdmoderskap feminism feministisk teori postkolonial postkolonial teori rasism jämställdhet sexuella rättigheter tredje världen utvecklingsstudier utveckling livmoder livmodershyra hyra livmoder rätt till sin kropp reproduktiva organ reproduktiva rättigheter graviditet riskfylld graviditet exploatering sexuell exploatering globala syd globala nord emotionalitet subjektsposition lagstiftning koloniala idéer kolonialism vientre de alquiler Political Science Statsvetenskap

Search results