Syftet med föreliggande studie är att undersöka och jämföra metoder som elever i årskurs 3 på gymnasiet använder sig av vid tillägnande av skönlitteratur. Jag undersökte även vilka av läsmetoderna tyst läsning, högläsning och ljudbok elevernas svensklärare och andra svensklärare på skolan anser är givande för deras elevers tillägnande av skönlitteratur i årskurs 3 på gymnasienivå. Detta undersöktes genom kortare lärar- och elevintervjuer. Resultaten visar att lärarna tycker att alla metoder är bra för olika elever och menar att eleverna kan variera när de läser skönlitteratur. Elevernas svar visar att högläsning och läsning i en fysisk bok fortfarande är populärt och de anser att ljudböcker bör användas på deras egen fritid. Studiens intervjusvar från eleverna visar också på att merparten av informanterna tycker det är intressant och positivt med läsning av skönlitteratur och de upplever att de får ut något av det, medan ett fåtal anser att det är svårt, jobbigt och tråkigt. Slutsatsen som jag kan dra utifrån mina resultat är att eleverna själva bör kunna välja på vilket sätt de ska tillägna sig skönlitteraturen i skolan samt att informanterna är positiva till olika tillvägagångssätt för att läsa skönlitteratur.

Det övergripande syftet med den här studien var att undersöka vilka förutsättningar några utvalda lärare i ämnet svenska erbjuder elever i f-3 med talängslan eller selektiv mutism, i syfte att utveckla deras talförmåga. Att tala är centralt i svenskämnet och studien fokuserar på de förutsättningar de utvalda svensklärarna ger elever som på något sätt har svårt med talet. Intresset var att synliggöra talängslan och selektiv mutism i ett svenskämnesdidaktiskt perspektiv, med fokus på ämnets muntliga del: att tala och samtala. Särskilt riktas blicken mot digitala, sociala och rumsliga faktorer i samband med undervisningen i svenska. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex verksamma lågstadielärare från samma skola. Analysen gjordes med hjälp av den dialogiska teorin som utgår från att mänsklig kommunikation sker genom interaktion med andra människor och denna interaktion kan ske genom det verbala talet, men också icke-verbalt, genom exempelvis vårt kroppsspråk. Resultatet av studien visar att lärarna erbjuder elever med talängslan eller selektiv mutism en rad förutsättningar för att utveckla sin talförmåga. Förutsättningar som eleverna erbjuds är bland annat att de kan använda sig av ljud, gester och kroppsspråk för att kunna kommunicera i ett samtal. Bilder och lekar är andra stöttande faktorer som erbjuds. Resultatet visar också att det är viktigt att lärarna skapar trygghet i svenskundervisningen, för att elever med talängslan eller selektiv mutism ska våga delta i ett samtal i klassrummet. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare menar att de integrerar informationssökning och källkritik i gymnasiets svenskämne och frågeställningarna som formulerades i relation till syftet är inriktat mot de didaktiska hur- och vad-frågorna. För att besvara dessa frågor och uppfylla syftet med studien utfördes semistrukturerade intervjuer med sex informanter. Resultatet visar att lärarna integrerar informationssökning och källkritik i nästan hela svenskämnet med en särskild betoning på argumenterande texter och vetenskapligt skrivande. Det framkommer även att lärarnas ambitioner är att eleverna ska ges mer eget ansvar i takt med att de tar sig längre i utbildningen, men med detta följer utmaningar eftersom det ställs högre krav på läraren att kontrollera hur eleverna har behandlat informationen. Vidare används olika typer av verktyg i undervisningen kring informationssökning och källkritik. Samtliga lärare använder i störst utsträckning skolans datorer för informationssökning och källkritik, medan användning av fysiska böcker och bibliotek varierar mellan lärarna. / <p>Svenska</p>

Studien består av en jämförelse av två simulerade läsningar och resulterande analyser av boken Sent i November. En med metafiktionellt perspektiv och en utan. Utifrån resultatet av dessa diskuteras begreppet metafiktions lämplighet i gymnasieskolans svenskundervisning i förhållande till dess läroplan. Metafiktion bedöms vara ett möjligt begrepp att använda i undervisning av gymnasieskolans senare svenskakurser.

Sammanfattning Sverige har sedan 2015 tagit emot en större mängd nyanlända ensamkommande barn. Då dessa barn har rätt enligt svensk lag att gå i svensk skola, har skolorna fått utvecklas och anpassas för att de nyanlända barnen ska få en så bra skolgång som möjligt. Det finns trots detta inget tydligt ramverk för hur skolor ska anpassa ordinarie undervisning för nyanlända elever, så att de blir inkluderade, vilket innebär att skolor i Sverige agerar olika beroende på hur organisationen ser ut. Syfte Kunskapsöversikten syftar till att ta reda på vad som karaktäriserar forskningen kring hur nyanlända elever inkluderas inom svenskämnet. För att uppnå detta syfte besvaras frågeställningarna Hur definieras begreppen integrering och inkludering?, Vilka anpassningar görs för nyanlända elever i svenskämnet?, Hur utformas undervisningen i svenskämnet för att inkludera nyanlända elever? och Vilka svårigheter och brister uppstår i arbetet med nyanlända elever i svenskämnet? Metod Genom en systematisk litteratursökning gjordes ett urval av studier i databaserna ERIC och Primo. Dessa sökningar dokumenterades och sorterades utifrån relevans, genom att läsa titel och abstract utifrån vad denna kunskapsöversikt skulle syfta till. Sju vetenskapligt granskade artiklar valdes slutligen från dessa databaser utifrån urvalskriterier som var förutbestämda. Studierna skulle vara gjorda i svensk skola och innehålla orden nyanländ, newly arrived, inkludering och anpassning samt vara publicerade mellan år 2014 och 2020. Resultat Utifrån kartläggning av studierna framkom det tydligt att studiehandledare i modersmål är till stor hjälp när det kommer till inkludering av nyanlända elever. Lärare behöver arbeta utifrån ett transspråkande arbetssätt där elevernas modersmål synliggörs i undervisningen och används som ett redskap. Vid anpassning av ordinarie undervisning med hjälp av transspråkande arbetssätt inkluderas de nyanlända eleverna och får en känsla av sammanhang och acceptans. Studierna påvisar positiva effekter av transspråkande arbetssätt, men problematiserar också att studiehandledare ofta används på fel sätt, samt att det inte alltid genomsyrar en positiv attityd till flerspråkighet i ordinarie undervisning. Studierna problematiserar att det inte finns ett tydligt organisatoriskt ramverk som säger hur länge nyanlända elever ska vara i förberedelseklass innan de börjar i ordinarie klass.

Syftet med denna studie är att jämföra hur genus och sexualitet skildras i Jessica Schiefauers roman Pojkarna (2011) och dess filmatisering från 2016. Studien ämnar även att utröna hur skillnader i fråga om hur medierna skildrar genus och sexualitet påverkar deras didaktiska potential i svenskundervisningen på gymnasiet. Både romanen och filmen analyseras med ett queerteoretiskt perspektiv. I analysen tillämpas Yvonne Hirdmans genuskontrakt (1997,2001) för att analysera hur medierna förhåller sig till det normativa system i vilket mannen utgör normen. För att analysera hur karaktärerna förhåller sig till socialt konstruerade föreställningar om genus tillämpas Maria Nikolajevas (2017) schema över stereotypiskt kvinnliga och manliga egenskaper. Konstruktioner av genus och sexualitet analyseras med Judith Butlers (2007, 1993) teorier om genus performativitet och den heterosexuella matrisen. I syfte att utröna filmens didaktiska potential i förhållande till romanen används Martha Nussbaums (1997) teorier om världsmedborgare och narrativ fantasi. Analysen visade att det både finns skillnader och likheter i fråga om hur genus och sexualitet konstrueras i de två medierna. Skönlitteraturens förmåga att skildra karaktärernas inre liv gör att romanen i större utsträckning kan skildra hur enskilda karaktärer påverkas av genusföreställningar. Filmen ger dock en komplexare förståelse för hur vissa av karaktärerna förhåller sig till genusstereotyper och den heterosexuella matrisen. Den didaktiska analysen visade att både romanen och filmen kan användas i syfte att utveckla elevernas narrativa fantasi, även om det finns mindre skillnader som bör beaktas i didaktiska sammanhang.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra svensklärares uppfattningar om akade-misk skriftspråkskompetens. Studien genomfördes genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med tre gymnasielärare i svenska. Resultatet visar att de till-frågade lärarna uppfattar akademisk skriftspråkskompetens som innefattande både opera-tionell och diskursiv kompetens och två av lärarna uppfattar även kritisk-analytisk kom-petens som en del av den akademiska skriftspråkskompetensen. Den operationella kom-petensen ses av lärarna som något grundläggande för utvecklingen av akademiskt skrift-språk och lärarna har ett stort fokus på den diskursiva kompetensen, där de arbetar med målbilder i form av olika vetenskapliga texttyper som eleverna ska lära sig bemästra. Lärarnas utsagor om vad som utgör akademisk skrivkompetens uppvisar en svag före-komst av kritisk-analytisk kompetens.

I Lgr 11 påpekas vikten av att alla elever får lära sig att använda digital teknik som en del av undervisningen. Jag använder mig av begreppet digitala hjälpmedel som ett paraplybegrepp som refererar till alla olika program, verktyg eller apparater som är digitala och används i skolundervisning. I denna text ligger fokus på de digitala hjälpmedlens plats inom svenskämnets läsundervisning i årskurs 7–9. Målet är att ta reda på hur svensklärare använder digitala hjälpmedel i sin läsundervisning och vilka faktorer de uppfattar påverkar den användningen. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av online-enkäter som skickades till 15 svensklärare som arbetade i årskurs 7–9. Åtta enkätsvar mottogs. De åtta svensklärarna uppgav att de använder digitala hjälpmedel inom svenskämnets läsundervisning i årskurs 7–9 för att låta eleverna se på film, läsa och förstå text, föra läslogg och lyssna på text. De åtta svensklärarna uppgav vidare att de uppfattar att deras användning av digitala hjälpmedel i läsundervisning i årskurs 7–9 påverkas av eleverna, tillgänglighet, undervisning och bedömning.

Studiens övergripande syfte är att undersöka vilka språkliga aspekter som elever i årskurs fem uppmärksammar i varandras texter, hur de formulerar sin kamratrespons och använder sig av kamraternas respons när de reviderar sina texter. I studien belyses även elevers upplevelser av att ge och ta emot kamratrespons. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Materialet består av 41 elevtexter med tillhörande skriftlig respons och elevernas reviderade texter efter kamratrespons samt sex fokusgruppsintervjuer med totalt 30 elever. Resultatet visar att antalet kommentarer på global nivå är fler än på lokal nivå, medan fler revideringar görs på lokal nivå. Val av satstyp och språkhandlingar i kamratresponsen manifesterar elevernas upplevelser av en balansakt mellan att ge konstruktiv kritik och att värna om vänskap. Överlag upplever eleverna att deras texter, skrivande och metakognitiva förmåga gynnas av kamratrespons. En slutsats är att de didaktiska val som görs utifrån parsammansättning har en väsentlig betydelse för utfallet. Vidare är väl förankrade responsformulär och lärares modellering av responsgivning viktiga faktorer för gynnsam kamratrespons. Andra avgörande didaktiska aspekter är en tidig implementering och färdighetsträning, att adekvat tid avsätts och att texters kvalitet diskuteras.

Syftet med denna fallstudie är att experimentellt prova och därefter jämföra lärarcentrerad respektive elevcentrerad grammatikundervisning i grundskolans årskurs 8. Den lärarcentrerade undervisningsmetoden består av typisk analytisk och traditionell skolundervisning med lärarledd genomgång om satslära och övningsuppgifter till eleverna att arbeta med individuellt. Den elevcentrerade undervisningsmetoden är holistisk och eleverna får språklaborera, problematisera språket och prova sig fram till kunskaper om satslära genom ett sociokulturellt lärande i grupp. Dessutom fastställs även attityder till undervisningsmetoder efter undervisningstillfället genom en enkätundersökning. Studien fokuserar på den didaktiska hur? - frågan om vilken påverkan lärarcentrerad respektive elevcentrerad grammatikundervisning hade för elevernas inlärning. I arbetsmaterialet från den elevcentrerade undervisningsgruppen framkommer det tydligt att eleverna hade arbetat tillsammans inom gruppen genom ett sociokulturellt lärande. Provresultaten efter provad respektive undervisningsmetod visade ingen markant skillnad gällande påverkan av lärarcentrerad eller elevcentrerad undervisningsmetod. Däremot kan eleverna från den elevcentrerade undervisningsgruppen ha fått djupare förståelse för satsdelarnas samspel och funktion i satser, vilket den lärarcentrerade undervisningen inte per automatik kunnat ge eleverna.