Den officiella litterära kanonens bortfall från skolans läroplaner efter 1975 bemöttes av skilda reaktioner från lärare och forskare inom litteraturdidaktik (Persson, 2007: 82–83). Med tiden har dock den litteraturdidaktiska forskningens fokus på litteratur-urvalet och en litterär kanon i Sverige minskat och det finns relativt få studier som fokuserar på vilken typ av skönlitteratur som används i undervisningen. Desto mer forskning fokuserar på hur eleverna läser, utifrån synliga läsarter och litteraturens möjlighet till främmandegöring och identifikation. Trots att en uttalad officiell litterär kanon har förlorat sin plats i litteraturundervisningen i skolan går det att ifrågasätta om det inte fortfarande finns en samsyn på litteratururvalet, en inofficiell litterär kanon, i skolans litteraturundervisning. I den här studien granskas hur forskning inom litteraturdidaktik lyfter fram och diskuterar kanonfrågor i under-visningen. Frågeställningarna utgår från hur begreppet litterär kanon förstås och behandlas inom nutida litteraturdidaktisk forskning, om det föreligger en bestämd litterär kanon inom litteraturundervisning och hur en eventuell litterär kanon legiti-meras enligt den litteraturdidaktiska forskningen. Resultatet av studien visar att det finns kanonaspekter och tecken för en inofficiell litterärkanon i samtidens litteratur-undervisning där kanoniserad litteratur främst legitimeras utifrån den dess mål, användning och effekt. En avslutande slutsats är att det existerar en spänning i undervisningen mellan den dominerande synen på litteraturundervisningen som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och en mer läsorienterad litteratursyn.

Den tidigare litteraturdidaktiska forskningen visar på flera positiva aspekter av skönlitteraturundervisning (Ewald, 2007; Ingemansson, 2020; Molloy 2002; m.fl.) Det finns dock en rädsla att glappet mellan denna forskning och lärares praktik är för stor. (Wintersparv, 2018). Trots den stora mängd forskning inom skönlitteraturdidaktiken fann vi en lucka då den befintliga forskningen som utgår från mellanstadielärares syn på skönlitteratur och deras didaktiska val är närmast obefintlig. Studiens syfte är därmed att undersöka fem svensklärare på mellanstadiets syn på skönlitteratur och deras didaktiska val i en kvalitativ empirisk studie. Som metod för datainsamling valdes semistrukturerade intervjuer samt skriftliga följdfrågor. Resultatet av studien visar att samtliga lärare har en positiv syn på skönlitteratur men även att de fem lärarnas didaktiska val i skönlitteraturundervisning skiljer sig åt. Det är dock svårt att se om detta beror på Högskolan Kristianstad | 291 88 Kristianstad | 044 250 30 00 | www.hkr.seen brist i lärarnas didaktiska medvetenhet eller om det är en brist i lärarnas professionella språk. Studien visar även att det finns förutsättningar som är avgörande för lärares skönlitteraturundervisning oberoende av lärarnas didaktiska medvetenhet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka svårigheter som svensklärare upplever att det finns med en anpassad undervisning för gymnasieelever som har dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är baserad på en kvalitativ metod med fem semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade svensklärarna upplever att de är införstådda i hur de kan anpassa undervisningen för elever som har dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar också att svensklärarna upplever att anpassningssvårigheterna dels beror på tidsbrist, dels på otillräcklig kompetens inom området att ge extra stöd för elever i svårigheter. De slutsatser som studien kommer fram till är att svensklärare skulle behöva mer kunskap om de medicinska orsakerna till dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter för att kunna utforma hållbara och välfungerande anpassningar. En annan slutsats handlar om att majoriteten av lärarna har insikt i hur de yttre förutsättningarna i lärandemiljön kan anpassas för att tillgodose den läs- och skrivproblematik som elever i svårigheter har.

Studiens syfte är att undersöka hur genus skildras i Malin Persson Giolitos kriminalroman Störst av allt (2016). Den teoretiska utgångpunkten för studien har varit ett genusperspektiv. Inom den teoretiska ramen har Yvonne Hirdmans genusteori använts, som menar att genus skapas utifrån sociala konstruktioner. Som stöd till studiens syfte har jag valt två forskningsfrågor att besvara 1) Vilka normer om genus framkommer genom karaktärerna? 2) Hur skildras interaktionen mellan karaktärerna i romanen? För att skildra romankaraktärernas genus användes Nikolajevas (2017) motsatsschema över stereotypa kvinnliga respektive manliga egenskaper hos litterära karaktärer. Studien baseras på en kvalitativ textanalys. Resultatet visade både stereotypa och icke–stereotypa skildringar av karaktärerna. Baserat på resultatet av den gjorda analysen diskuteras detta utifrån den tidigare forskningen. / <p>Godkänt datum 2021-06-01</p>

Forskning har visat att svenskar, i synnerhet barn och ungdomar, läser allt läser mindre. Multimodala medier skapar nya möjligheter och nya verktyg för att utforma undervisning och på så vis även försöka främja elevers motivation till att läsa. Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om hur svensklärare arbetar med multimodala medier i klassrummet för att främja elevers läsmotivation. Genom intervjuer med fyra yrkesverksamma svensklärare på gymnasiet undersöker studien hur lärare beskriver sina kunskaper om multimodala medier och deras didaktiska möjligheter och utmaningar när det gäller främjandet av läsmotivation, samt vilka för- respektive nackdelar det finns i arbetet med multimodala medier kontra traditionella texter. Resultatet visar att samtliga lärare besitter olika mycket kunskap om hur multimodala medier kan användas i undervisningen för att främja läsmotivation hos eleverna. Lärarna beskriver att multimodala medier skapar förutsättningar för att fånga upp fler elever i klassrummet och kan fungera som en hjälpande hand eller språngbräda in i berättandet och till en motivation att läsa. Exempelvis genom att elever får möjlighet att med olika medier ta till sig en och samma berättelse. / Research indicates that the Swedish population, especially children and young adults, read less and less. Multimodal media have the potential to create new opportunities and new tools for teachers to foster student’s motivation to read. The purpose of this study is thus to contribute with knowledge about how Swedish teachers use multimodal media in the classroom to promote students reading motivation. The empirical material consists of qualitative interviews with 4 teachers from different upper secondary schools in Sweden, with the purpose to analyze how teachers describe their knowledge of multimodal media and their didactic possibilities and challenges regarding the promotion of reading motivation, and what advantages and disadvantages there are in working with multimodal media versus traditional books.  The study shows that all of the interviewed teachers possess various much knowledge about how multimodal media can be used in classrooms to promote students reading motivation. The teachers describe that multimodal media can act as a helping hand or springboard to increase student motivation to read. For example, by giving student the opportunity to understand a specific story through different multimodal media.

I den här studien kommer elevers språkutveckling med hjälp av digitala hjälpmedel undersökas, med ett extra fokus på L2-elevers språkutveckling. Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers språkutveckling främjas av att använda digitala hjälpmedel i undervisningen. Detta kommer besvaras genom frågorna: På vilket sätt påverkas elevernas språkutveckling av digitala hjälpmedel? Hur används digitala hjälpmedel i samband med L2 inlärning? Vad finns det för fördelar och nackdelar med digitala hjälpmedel i språkundervisningen?   Den litteratur som använts i den här studien har inhämtats ifrån databaserna ERIC och SwePub. Det är mestadels internationell forskning som studien utgått ifrån, samt en artikel som har en nationell utgångspunkt. Litteraturen har analyserats utifrån det sociokulturella, kognitiva och socialkonstruktivistiska perspektivet, för att på så sätt undersöka vilket perspektiv som är mest framträdande i språkundervisning med digitala hjälpmedel. Det resultat som framkommit av studien är att digitala hjälpmedel på många sätt främjar elevers språkutveckling genom bland annat lekfulla lektionstillfällen, ett stort förråd av aktiviteter och genom möjligheter till att koppla samman L1 med L2 på ett nytt och unikt sätt. De fördelar som framkommit har visat sig väga upp för de problem som kan uppstå, problem som dels handlat om tekniska och ekonomiska aspekter. Den teoretiska utgångspunkt som varit mest framträdande genom litteraturen är det sociokulturella perspektivet, då mycket av undervisningen har haft en utgångspunkt i ett socialt klassrum där elever lär sig genom ett samspel mellan lärare och elev.

Denna studie syftar till att förstå hur gymnasieelever på de yrkesförberedande program ser på det gymnasiegemensamma ämnet Svenska vadgäller innehåll och form, samt vilka faktorer som påverkar deras känsla av motivation och delaktighet. Genom semistrukturerade intervjuer gavs fem gymnasieelever ur årskurs 1 och årskurs 2 möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. Detta material har sedan analyserats tematiskt utifrån forskning kring motivation och sammanhang samt tidigare forskning om elevperspektiv på undervisningen. Resultatet sammanfattas i fyra olika områden utifrån följande begrepp: motivation, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Studien visar att när undervisningen utformas på ett transparent sätt utifrån dessa begrepp, ökar elevernas motivation inför kunskapsinhämtningen vilket leder till en djupare förståelse för deras eget lärande men även förståelsen för vikten av att kunna analysera på ett djupare plan utifrån andra individers begreppsvärld. Resultatet visar även att det i första hand är den inre motivationen som eleverna anger som faktor när de resonerar kring den egna motivationen.

Studien syftar till att undersöka hur tillgången och användning av digitala verktyg ser ut i de svenska skolorna. Fokus ligger på faktorer som lärarnas ålder, länet de arbetar i, deras utbildning och arbetslivserfarenhet. Det teoretiska ramverket som studien grundar sig på är den konstruktivistiska inlärningsteorin och TPACK. De teoretiska begreppen som används är learning by doing, learning by discovery, technological knowledge, pedagogical knowledge och content knowledge. Studien är kvantitativ och baseras på en enkätundersökning där 135 lärare deltagit. Den insamlade datan analyserades med hjälp av diagram, tabeller och innehållsanalys. Resultaten visar att de svenska skolorna har en lång väg till en jämlik tillgång till digitala verktyg. Dock är tillgången inte den enda orsaken till att de digitala verktygen, i de flesta fallen, integreras i undervisningen i liten utsträckning. Faktorer som ålder, län, utbildning och arbetslivserfarenhet påverkar hur mycket de digitala verktygen används i undervisningen. Det är en fördel om läraren är yngre, bor i en storstad, har fått utbildning i digitala verktyg och arbetat inom yrket i mer än fem år.

Inledning Asylsökande barn har inte skolplikt som alla andra barn i Sverige, men de har rätt att få skolundervisning om så önskas. Asylsökande barn ska i och med detta få möjlighet att få delta i undervisning senast en månad efter ankomsten till Sverige. PISA-undersökningen som gjordes 2015 visar att elever med migrationsbakgrund presterar på en lägre genomsnittlig nivå jämfört med elever som är av inhemsk bakgrund. Tidigare forskning menar att lärare ska sträva efter att variera sitt språk för att de nyanlända eleverna ska få ett rikt och varierat språk. Nyanlända elevers modersmål stimulerar elevernas identitetsutveckling och inkluderar dem i undervisningen, utifrån ett transspråkande arbetssätt. Det blir en negativ inverkan på elevers attityd och inställning till flerspråkighet om lärare inte har en positiv inställning till elevernas modersmål, enligt tidigare forskning.  Syfte  Syftet är att mot bakgrund av tidigare forskning belysa åtta lärares strategier för inkludering av och anpassning för nyanlända elever i svenska som andraspråk i ordinarie undervisning. För att kunna besvara syftet har vi formulerat följande frågeställningar: Hur arbetar lärare för att inkludera nyanlända elever i svenskundervisningen? och Hur anpassar svensklärare undervisningen i svenska som andraspråk för nyanlända elever? Metod  Studien genomförs med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer ur åtta lärares perspektiv. Studien utgår ifrån Cummins modell för andraspråksinlärning samt Vygotskijs Sociokulturella perspektiv med fokus på utvecklingszonen.  Resultat  Resultatet visar att några av lärarna var positiva till användningen av modersmålet i undervisningen och såg det som en tillgång och en resurs i undervisningen. Ett flertal av deltagarna i studien har dock en stor motvilja mot användningen av modersmålet i undervisningen. Flera av lärarna i studien varierar inte sitt språk, utan fokuserar på att endast förenkla det för de nyanlända eleverna. Studien visar att lärarna anser att det är svårt att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning i svenska som andraspråk. Detta eftersom de nyanlända eleverna kommer ”för tidigt” för både det sociala och för undervisningen, då de har för lite språk för att kunna tillgodogöra sig innehållet.

Denna studie utreder vilka skönlitterära verk svensklärare arbetar med i svenskundervisningen på gymnasienivå. Syftet är att urskilja huruvida de litterära verken möjliggör identifiering med karaktärer för elever som inte identifierar sig med heteronormativiteten. För att uppnå ovanstående har studien undersökt hur karaktärer i utvalda verk framställer kön, könsidentitet och könsroller samt hur heteronormativiteten upprätthålls och utmanas. I studien kombineras kvantitativ och kvalitativ metod för att uppnå det formulerade syftet. Den kvantitativa metoden består av en materialinsamling av klassuppsättningar med de mest frekvent lånade verken, av svensklärare, på fyra kommunala gymnasieskolor. Därefter har ett urval gjorts, där sex romaner som var bland de mest frekvent lånade samt förekommande verken på skolornas listor, analyserats. Urvalet av romanerna föranledde det kvalitativa tillvägagångssättet. Romanerna analyserades genom så kallade queera läsningar, ursprunget från queerteori, i kombination med närläsning och textsamtal. Resultatet visar att de flesta av karaktärerna i de analyserade romanerna framställs som heterosexuella personer som innehar stereotypiska egenskaper. Traditionella könsroller upprätthålls men utmanas till viss del i vissa böcker. Heteronormativiteten befästs som det normala och det som utmanar normen stigmatiseras på olika sätt. De analyserade verken möjliggör, från ytan, inte någon identifiering av karaktärer för elever som inte identifierar sig med heteronormativiteten. Genom den queera läsningen synliggörs däremot vissa luckor i de litterära verken som erbjuder andra alternativ framför heteronormativiteten.