The accounting scandals that have attracted attention in recent years have led to internal control becoming a more central part of business activity. Doubts about what firms actually do have increased, all caused by the attention of accounting scandals. To counter this, frameworks and laws evolved and gained a significant role in the organization and its surroundings. The aim of the present study is to find out how four companies in the Kristianstad region are working to ensure its internal control and how they work to minimize risk and reduce uncertainty. We have used a qualitative method and interviewed a person in a senior position in each company. In the theoretical frame of reference, we have used two models; the COSO-method and the components of it and the Swedish Code of Corporate Governance. Together, these two give us a good overall picture of internal control and corporate governance. The critical voices raised against the internal control and corporate governance are also represented, mainly by Michael Power. The results of this study are that companies ensure their internal control by maintaining good communication. Competence is a key word, and cooperation between a company's auditors is essential. Risks are minimized primarily by constantly monitoring and updating systems and processes. / De redovisningsskandaler som uppmärksammats senare år har lett till att intern kontroll blivit en alltmer central del av företagens verksamhet. Osäkerheten kring vad företag egentligen gör har ökat i takt med att skandalerna uppmärksammats. För att motverka detta har ramverk och lagar utvecklats och fått en alltmer betydande roll i organisationerna och för dess omgivningar. Vi har valt att studera hur fyra företag i Kristianstad kommun arbetar med att säkerställa sin interna kontroll samt hur de arbetar med att minimera risker och därmed minska osäkerheten. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat en person i ledande ställning på vart och ett av företagen. I den teoretiska referensramen har vi använt oss av två modeller, dessa är COSO-modellen och de komponenter som ingår i den samt svensk kod för bolagsstyrning. Tillsammans ger dessa två en bra helhetsbild över intern kontroll och bolagsstyrning. De kritiska rösterna som höjts mot intern kontroll och bolagsstyrning finns också representerade och då främst av Michael Power. Resultatet av vår undersökning är att företag säkerställer sin interna kontroll genom att upprätthålla en god kommunikation. Att rätt kompetens finns på rätt plats, samt att det finns ett samarbete med företagets revisorer. Risker minimeras främst genom att ständigt kontrollera och uppdatera system och processer.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbättrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag världen över. Kraven på bolagen ökade att informationen som släpptes var tillförlitlig och fullständig. För att säkerställa detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden kräver ingen obligatorisk tillämpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt ställningsantagande vid inrättande av funktionerna i koden. En uppmärksammad punkt i koden är 7.4 där bolagen måste beskriva i sina årsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion även kallad internrevision eller inte. Syfte: Syftet med rapporten är att skapa en förståelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsättning över 3 miljarder kronor har haft när de valde att inte följa internrevisionsfunktionen. Samt beskriva hur de bedriver sitt risk- och granskningsarbete på ett alternativt sätt till internrevision. Gränsen på tre miljarder har vi valt då det innan var ett krav för bolag över gränsen att använda sig av följ och förklara-principen. Efter att koden reviderades 2008 gäller nu principen för alla börsnoterade bolag. Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie där vi har intervjuvat bolag som har valt att inte inrätta någon internrevisionsfunktion utan använder sig av alternativa lösningar för att säkerställa en hög kvalite på bolagens finansiella rapportering. Intervjuverna som genomförts har tillsammans med respektive bolags publicerade årsredovisning, analyserats för att få fram bidragande anledningar till valet av att inte inrätta internrevision samt hitta kompletterande funktioner för att uppnå samma resultat. Utifrån årsredovisningarna samt intervjuverna har vi kunnat dra slutsatser om hur bolagen har resonerat kring valet samt beskriva deras alternativa lösning. Analys och Slutsats: Med hjälp av den institutionella teorins tre pelare har vi analyserat den insamlade empiri för att se hur bolagen har resonerat vid valet av alternativa lösningar för ett aktivt och strukturerat risk- och granskningsarbete. Även analysera och dra slutsatser om hur de har motiverat sitt ställningstagande till internrevisionsfunktionen. / Background: The major accounting scandals in companies like Enron, Worldcom and armed was the start of the epidemic, which then came to play a major role in the improvement of corporate governance among companies worldwide. The requirements increased the information that companies released were accurate and complete. To ensure this was the Swedish Code of Corporate Governance presented as a complement to legislation touching corporations. The code does not require mandatory application in implementing the functions but have announced that the companies will make an active position adopted in the establishment of the functions in the code. A notable point is 7.4 where companies must describe in their annual reports whether they feel they need an audit function also called internal audit or not.   Purpose: The purpose of this report is to provide an understanding of the motives of the Swedish companies with a turnover exceeding 3 billion had when they chose not to follow the internal audit function. Also they had describe how they conduct their risk and audit work on an alternative way to internal audit. The limit of three billion, we have chosen as it was before a requirement for companies across the border to follow and explain the principle. After the code was revised in 2008 now apply the principle for all listed companies.   Methods: We conducted a qualitative study in which we have interviewed companies that has chosen not to establish an internal audit function without the use of alternatives to ensure the high quality of the financial reporting. The interviews conducted together with each company's published annual report and have been analyzed to derive contributing reasons for choosing not to establish internal audit and to find complementary functions to achieve the same result. Based on the annual reports and interview samples, we have been able to draw conclusions about how companies are reasoning around the election and to describe their alternative solution.   Analysis and Conclusion: Using the institutional theory's three pillars, we have analyzed the collected empirical data to see how the company's reasoning in selecting alternative solutions for an active and structured risk and audit work. While analyzing and drawing conclusions about how they have justified its position on the internal audit function.

No description available.

Bakgrund: Corporate Governance även kallad bolagsstyrning, är något som dagligen berör företag och utgör därmed en central del inom företagsorganisationer. Den teori som blivit mest uppmärksammad inom bolagsstyrning är agentteorin, som förklarar intressekonflikter mellan agent-principalen i ett bolag. Tidigare studier har visat på skillnader i länders bolagsstyrning, främst mellan de anglosaxiska och europeiska länderna gällande ägarstrukturen. För att motverka intressekonflikter som agentteorin uppmärksammar har olika riktlinjer för god bolagsstyrning, i form av koder, tillkommit som kompletterar lagstiftningen.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade bolag på OMX30 Stockholmsbörsen förhåller sig till svensk kod för bolagsstyrning. Studien ämnar även att ta reda på om det finns något mönster mellan bolagens ägarstruktur och hur företagen väljer att följa Koden. Metod: För att kunna besvara studiens undersökningsfrågor avser studien att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Undersökningen har genomförts genom att granska offentlig information i form av årsredovisningar, bolagsstyrningsrapporter samt företagshemsidor för studiens valda företag, som finns noterade på OMX30 Stockholmsbörsen mellan åren 2013-2017. Slutsatser: Den genomförda undersökningen visar på att samtliga bolag i studien väljer att följa svensk kod för bolagsstyrning utan avvikelser, där bolag med ett spritt ägande utgör en majoritet. Däremot visar undersökningen ingen signifikant trend på en minskad eller ökad avvikelse från Kodens riktlinjer från åren 2013–2017. Det finns ingen ägarstruktur som utgör en majoritet bland studiens undersökta bolag, utan fördelar sig någorlunda jämnt bland företagen. Studien visar även på att bolagen avviker mest från kodreglerna 2.4 och 9.2. / Background: Corporate Governance is something that concerns companies regularly and is forming a central part of corporate organizations. Agency-theory is the most attentive theory in Corporate Governance, which explains the differ goals and interests between the agents and principals in a company. Previous studies have shown differences between anglosaxisk and european countries, concerning the ownership structure.To prevent interest conflicts in companies several policies, presented as Codes have been presented in different countries.    Purpose: The purpose of this study is to analyze how companies on the OMX30 Stockholm Stock Exchange, apply the main principles of the Swedish Corporate Governance Code. The study also aims to review if there is any pattern regarding the companies ownership structure and how the companies choose to follow the Code. Method: In order to examine and answer the questions of this study, the study intends to use a qualitative content approach with a deductive approach. The study has been conducted by reviewing public information from annual reports, corporate governance reports and websites for the selected companies during the years 2013-2017. Conclusion: The findings of the study indicates that most of the companies apply the Swedish Code of Corporate Governance without any deviations, where companies with a dispersed ownership is a majority. The study does not show any significant trend of a decreased or increased deviation from the code during the years 2013-2017. There is no ownership structure constituting a majority of the study’s investigated companies. The most common deviations in this study are 2.4 and 9.2 from the Swedish Code.

<p>Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.</p><p>Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.</p><p>Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.</p><p>Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen.</p><p>Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna.</p><p>Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.</p>

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning. Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna. Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell. Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes. Vidare utfördes en enkätundersökning bland investerare på svenska fondbolag som ett led i den empiriska datainsamlingen. Studien visar att införandet av Koden har lett till en förändring i hur svenska börsnoterade bolag idag arbetar med intern kontroll. Förändringen har varit störst i de små och medelstora bolagen, som inte arbetat med dessa frågor tidigare i samma utsträckning som de stora bolagen. Investerarna, och tillika aktieägarna, är inte medvetna om den förändring som skett avseende bolagens arbete med intern kontroll. Investerarna anser dock att intern kontroll är viktigt vid ett investeringsbeslut, men samtidigt inte en av de tre avgörande faktorerna. Bolagen har i och med sitt ökade arbete med intern kontroll mer börjat identifiera de långsiktiga överlevnadsriskerna. Utfallet av denna förändring i styrelsens arbete har möjligen ännu inte kommit aktieägarna till godo något som kan förklara varför de inte ser intern kontroll som ett avgörande investeringskriterium.

In the recent years auditing scandals all around the world, deficient internal control has attracted a lot of attention. This has contributed to further requirements on insight and internal control. Those scandals have seriously damaged the auditor’s profession and contributed to a reduced trust among the public. Therefore an extensive work to recover and stringed the trust was started all around the world. In the USA, the Sarbanes- Oxley Act was introduced in year 2002. In Sweden, the Code group has carried out a similar work and introduced the Swedish Code of Corporate Governance in July 2005. The purpose of the introduction of the Code of Corporate Governance is that it should con-tribute to an improved governance of the Swedish listed companies, but also serve as a role model to other types of companies that are of public interest. This increases the demands on the company’s internal control whose purpose is to secure the company’s assets and protect the owner’s investments. The general information that the board and the CO submit in the annual report can in some cases, when the review demand large industry and market knowledge, be difficult for an external auditor to evaluate. Internal auditors usually possess large industry knowledge and therefore the collaboration with the external auditor becomes even more important. Internal and external audit are two professions with different roles, responsibilities and functions. However, both profes-sions are important for a company and those that have an interest in it. The purpose of this thesis is to examine both from the external and internal auditor’s perspective if the collaboration between them has been influenced by the introduction of the Swedish Code of Corporate Governance. This study has been carried out with a qualitative research method and data has been collected through personal interviews with three external and three internal auditors within the Stockholm area. This study has shown that the code have not yet had that much impact, but it has increased the external auditor’s work load in form of advice on how to implement the code. The code is expected to increase the collaboration between the external and inter-nal auditor within the internal control. Since the external auditor will become more de-pendant on the work of the internal auditor, more planning will be necessary. The in-vestigation further showed that if an increased regulation is to lead to a better aditing is dependent on the board, how they choose to structure and implement the new regula-tions within the company. / Senaste årens redovisningsskandaler runt om i världen där bristande internkontroll uppmärksammats, har bidragit till att ytterligare krav på insyn och internkontroll har tillkommit. Dessa skandaler har allvarligt skadat revisoryrket och lett till minskat förtroende hos allmänheten. Därför har omfattande arbete för att återfå och stärka förtroendet hos allmänheten inletts runt om i världen. I USA infördes Sarbanes- Oxley Act år 2002. I Sverige har ett motsvarande arbete bedrivits av Kodgruppen som introducerade Svensk kod för bolagsstyrning i juli 2005. Syftet med införandet av bolagskoden är att den skall bidra till förbättrad styrning av svenska börsnoterade bolag men även tjäna som förebild för andra typer av bolag med spritt ägar- eller allmän intresse. Detta ställer högre krav på bolagets interna kontroller vars syfte är att säkerställa bolagets tillgångar och skydda ägarnas investeringar. Den allmänna information som styrelsen och VD:n lämnar i årsredovisningen kan i fall, då granskningen kräver stor branschkunskap och marknadskännedom, vara besvärlig för externrevisorn att bedöma. Internrevisorer besitter vanligtvis stor branschkunskap och därför blir samarbetet med externrevisorn ännu viktigare. Intern och externrevision är två professioner med skilda roller, ansvar och funktioner, dock är båda lika betydelsefulla för ett bolag och dess intressenter. Syftet med uppsatsen är att undersöka ur både intern och externrevisorns perspektiv om samarbetet mellan dem har påverkats av införandet av bolagskoden. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod och data har insamlats genom personliga intervjuer med tre intern och tre extern revisorer i Stockholmsområdet. Undersökningen har visat att koden inte har haft så stort genomslag än, men att den har ökat externrevisorns arbetsbörda i form av rådgivning, vad gäller implementeringen av koden. Den förväntas öka samarbetet mellan intern och externrevisorn vad gäller de interna kontrollerna. En ökad samplanering av deras insatser kommer att bli nödvändig, då externrevisorn kommer att bli mer beroende av internrevisorns arbete. Undersökningen visade också att om ökad reglering leder till bättre revisionsarbete beror mycket på styrelsen, hur den väljer att strukturera upp och implementera de nya reglerna inom företaget.

Ett offentligt uppköpserbjudande skiljer sig från andra typer av företagsförvärv på så sätt att det riktar sig till en större ägandekrets. Eftersom köparen av praktiska skäl inte kan förhandla enskilt med aktieägarna riktar sig köparen istället, i ett offentligt erbjudande, till alla aktieägare i bolaget. Aktieägarna har sedan att förkasta eller acceptera erbjudandet. Förfarandet kring ett offentligt uppköpserbjudande kräver en aktiv målbolagsstyrelse för att tillvarata aktieägarnas intresse. Takeover-reglernas koppling till LUA har i och med revideringen tydliggjorts och de två regelverken utgör tillsammans stommen i regleringen av offentliga uppköpserbjudanden. Målbolagsstyrelsens roll vid ett offentligt uppköpserbjudande kommer främst till uttryck i punkterna II.17, II.19 och II.20 i takeover-reglerna. Takeover-reglerna har reviderats ett antal gånger sedan de första reglerna, då benämnda rekommendationer, utkom 1971 och målbolagsstyrelsens roll har vid varje revidering utvecklats till att bli mer omfattande. De nya takeover-reglerna träder i kraft den 1 juli 2012. Förutom frågan om hur de nya reglerna kommer att påverka målbolagsstyrelsens roll framträder frågan om vilka intressen som målbolagsstyrelsen ska tillvarata och hur dessa förhåller sig till varandra. Intressebegreppen, aktieägarnas intresse och bolagets intresse, kommer till uttryck såväl aktiemarknadsrättsligt som aktiebolagsrättsligt. Märkbart vid analys av ändringarna är att de till viss del har skett genom kodifiering av AMN:s uttalanden och doktrin på området. Reglerna har även anpassats, om än inte fullt ut, till brittiska Takeover Code. Ett tydligt exempel är ändringen avseende avtal om deal protection-arrangemang. För att utröna de konkreta konsekvenserna av regeländringarna krävs, i vissa fall, uttalanden från AMN eller komplettering och uppdatering av doktrin på området. Målbolagsstyrelsens roll har, i och med de nya takeover-reglerna, blivit än mer omfattande samtidigt som dess position, gentemot budgivaren, har stärkts genom tydligare reglering för hur styrelsen ska agera.

<p>In the recent years auditing scandals all around the world, deficient internal control has attracted a lot of attention. This has contributed to further requirements on insight and internal control. Those scandals have seriously damaged the auditor’s profession and contributed to a reduced trust among the public. Therefore an extensive work to recover and stringed the trust was started all around the world. In the USA, the Sarbanes- Oxley Act was introduced in year 2002. In Sweden, the Code group has carried out a similar work and introduced the Swedish Code of Corporate Governance in July 2005. The purpose of the introduction of the Code of Corporate Governance is that it should con-tribute to an improved governance of the Swedish listed companies, but also serve as a role model to other types of companies that are of public interest. This increases the demands on the company’s internal control whose purpose is to secure the company’s assets and protect the owner’s investments. The general information that the board and the CO submit in the annual report can in some cases, when the review demand large industry and market knowledge, be difficult for an external auditor to evaluate. Internal auditors usually possess large industry knowledge and therefore the collaboration with the external auditor becomes even more important. Internal and external audit are two professions with different roles, responsibilities and functions. However, both profes-sions are important for a company and those that have an interest in it.</p><p>The purpose of this thesis is to examine both from the external and internal auditor’s perspective if the collaboration between them has been influenced by the introduction of the Swedish Code of Corporate Governance.</p><p>This study has been carried out with a qualitative research method and data has been collected through personal interviews with three external and three internal auditors within the Stockholm area.</p><p>This study has shown that the code have not yet had that much impact, but it has increased the external auditor’s work load in form of advice on how to implement the code. The code is expected to increase the collaboration between the external and inter-nal auditor within the internal control. Since the external auditor will become more de-pendant on the work of the internal auditor, more planning will be necessary. The in-vestigation further showed that if an increased regulation is to lead to a better aditing is dependent on the board, how they choose to structure and implement the new regula-tions within the company.</p> / <p>Senaste årens redovisningsskandaler runt om i världen där bristande internkontroll uppmärksammats, har bidragit till att ytterligare krav på insyn och internkontroll har tillkommit. Dessa skandaler har allvarligt skadat revisoryrket och lett till minskat förtroende hos allmänheten. Därför har omfattande arbete för att återfå och stärka förtroendet hos allmänheten inletts runt om i världen. I USA infördes Sarbanes- Oxley Act år 2002. I Sverige har ett motsvarande arbete bedrivits av Kodgruppen som introducerade Svensk kod för bolagsstyrning i juli 2005. Syftet med införandet av bolagskoden är att den skall bidra till förbättrad styrning av svenska börsnoterade bolag men även tjäna som förebild för andra typer av bolag med spritt ägar- eller allmän intresse. Detta ställer högre krav på bolagets interna kontroller vars syfte är att säkerställa bolagets tillgångar och skydda ägarnas investeringar. Den allmänna information som styrelsen och VD:n lämnar i årsredovisningen kan i fall, då granskningen kräver stor branschkunskap och marknadskännedom, vara besvärlig för externrevisorn att bedöma. Internrevisorer besitter vanligtvis stor branschkunskap och därför blir samarbetet med externrevisorn ännu viktigare. Intern och externrevision är två professioner med skilda roller, ansvar och funktioner, dock är båda lika betydelsefulla för ett bolag och dess intressenter.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka ur både intern och externrevisorns perspektiv om samarbetet mellan dem har påverkats av införandet av bolagskoden.</p><p>Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod och data har insamlats genom personliga intervjuer med tre intern och tre extern revisorer i Stockholmsområdet.</p><p>Undersökningen har visat att koden inte har haft så stort genomslag än, men att den har ökat externrevisorns arbetsbörda i form av rådgivning, vad gäller implementeringen av koden. Den förväntas öka samarbetet mellan intern och externrevisorn vad gäller de interna kontrollerna. En ökad samplanering av deras insatser kommer att bli nödvändig, då externrevisorn kommer att bli mer beroende av internrevisorns arbete. Undersökningen visade också att om ökad reglering leder till bättre revisionsarbete beror mycket på styrelsen, hur den väljer att strukturera upp och implementera de nya reglerna inom företaget.</p>

Företag på NASDAQ OMXS Small Cap har sedan 2008 omfattats av svensk kod för bolagsstyrning, Koden. Kodens målgrupp är företagen men syftet är att främja investerares och aktieägares intressen. Det är således rimligt att ställa krav på att Kodens regler är av hög kvalité utifrån deras perspektiv. I studien undersöks vilka samband som existerar mellan reglerna i Koden angående styrelsen och Small Cap företagens lönsamhet, mätt som räntabilitet på totalt kapital. Sambanden används sedan för att avgöra om reglerna i Koden är korrekt utformade eller om de behöver modifieras. Resultaten visar att VD-ersättning är negativt relaterad till räntabilitet på totalt kapital vilket innebär att regeln om en ersättningskommitté behöver modifieras eller kompletteras. Inga samband hittades mellan kvinnor i styrelsen och lönsamhet och ej heller mellan styrelsens storlek och lönsamhet. Reglerna kring dessa två variabler bedöms vara i linje med resultatet och behöver inte modifieras. Svagare negativa samband hittades mellan styrelsens oberoende avseende ledning och ägare och lönsamhet. Reglerna angående styrelsens oberoende avseende ledning bedöms vara i behov av en mindre justering, likaså reglerna angående oberoende avseende ägarna. / NASDAQ OMXS Small Cap firms are since 2008 subject to swedish code of corporate governance, the Code. The Code’s targetgroup are firms but the purpose is to promote investor and shareholder interests. It’s thus reasonable to ask for high quality in the rules of the Code from their perspective. This study examine which connections between rules of the Code concerning board of directors and profitability, measured as return on assets, that exist. These connections are then used to decide if the rules of the Code are correct or in need of modification. Our results show that CEO-remuneration is negatively related to profitability which means that the rule about remunerationcommittee need a modification or to be supplemented. No connections between number of women in boards and profitability was found and no connection between board size and profitability either. The rules of the Code regarding these two variables are in line with our results and need no modification. Weaker connections between board independence with respect to management and owners and profitability was found. The rules of the Code regarding board independence concerning management and owners are in need of small adjustments.