The overall aim of the thesis is to examine young people’s languaging, including literacy practices, and its relation to meaning-making and social positioning. Framed by sociocultural and dialogical perspectives, the thesis builds upon four studies that arise from (n)ethnographic fieldwork conducted in two different settings: an institutional educational setting where bilingualism and biculturalism are core values, and social media settings. In the empirical studies, micro-level interactions, practices mediated by languaging and literacies, social positionings and meso-level discourses as well as their intertwinedness have been explored and discussed. The data, analysed through adapted conversational and discourse analytical methods, include video and audio recordings, field notes, pedagogic materials, policy documents, photographs as well as (n)ethnographic data. Study I illuminates the doing of linguistic-cultural ideologies and policies in everyday pedagogical practices and focuses on situated and distributed social actions as nexuses of several practices where a number of locally and nationally relevant discourses circulate.  In Study II, the focus is on everyday communicative practices on the micro and meso levels and the interrelations of different linguistic varieties and modalities in the bilingual-bicultural educational setting. Study III highlights young people’s languaging, including literacies, in everyday learning practices that stretch across formal and informal learning spaces. Study IV examines social positioning and identity work in informal and heteroglossic literacy practices across the offline-online continuum. Consequently, the four studies map the kinds of languaging practices young people are engaged in both inside and outside of what are labelled as bilingual school settings. Furthermore, the studies highlight the kinds of social positions they perform and are oriented towards in the course of their everyday lives. Overall, the findings of the thesis highlight issues of bilingualism as pedagogy and practice, the (un)problematicity of multilingualism across space and time and multilingual-multimodal languaging as a premise for social positioning. Together, the studies and the thesis form a descriptive-analytical illustration of “multilingual” young people’s everyday lives in and out of school in late modern societies of the global North. Overall, the thesis provides insights concerning the education and lives of a large, yet sparsely documented minority group in Sweden, i.e. the Sweden Finns. / Denna avhandling fokuserar på ungdomars språkande, inklusive literacy-praktiker, och dess relation till deras meningsskapande och social positionering. Avhandlingen tar avstamp i sociokulturell och dialogisk teoribildning och bygger på fyra studier som blivit till genom (n)etnografiskt fältarbete i två olika sammanhang: inom en skola där tvåspråkighet och bikulturalitet är viktiga värderingar, och sociala medier. I de empiriska studierna undersöks hur interaktion, språkande och literacy-praktiker och sociala positioneringar görs på mikronivå. Dessa fenomen studeras vidare i anslutning till och som en del av diskurser som drivs på meso-nivå. Avhandlingens data har analyserats med tillämpade samtals- och diskursanalytiska metoder och inkluderar video- och audioinspelningar, fältanteckningar, pedagogiska material, policy-dokumentation, fotografier samt (n)etnografiskt skapad data. I Studie I undersöks hur lingvistisk-kulturella ideologier och policys görs i vardagliga pedagogiska praktiker. Den fokuserar på situerade och distribuerade sociala handlingar som praktiknexus där flera lokalt och nationellt relevanta diskurser cirkulerar. Studie II intresserar sig för vardagliga kommunikativa praktiker på mikro- och meso-nivåer samt för samspelet av språkliga varieteter och modaliteter i den tvåspråkiga-bikulturella skolan. I Studie III studeras ungdomars språkande, inklusive literacies, i vardagliga lärandepraktiker som sträcker sig över tid och rum i formella och informella lärandemiljöer. Studie IV fokuserar på social positionering och identitetsarbete i informella och heteroglossiska literacy-praktiker både offline och online. Tillsammans kartlägger de fyra studierna olika slags språkandepraktiker som ungdomarna deltar i och bidrar till både inom och utanför vad som kallas för tvåspråkiga skolsammanhang. Vidare illustrerar studierna vardagslivets görande av olika slags sociala positioneringar och identitetsperformanser. Resultaten visar på hur tvåspråkigheten i skolans värld kan ses som både pedagogik och praktik, att flerspråkigheten är (o)problematisk för ungdomarna och för skolan och att språkandets karaktär som flerspråkig och multimodal är central för social positionering. Studierna och avhandlingen bildar tillsammans en deskriptiv-analytisk illustration av ”flerspråkiga” ungdomars vardag i och utanför skolan i ett senmodernt nordiskt samhälle. Vidare bidrar avhandlingen till kunskapsbasen gällande utbildningsfrågor och vardag för en av Sveriges nationella minoriteter, sverigefinländare. / LIMCUL / DIMuL

The purpose of this study is to investigate how people of varying ages, generations and genders use a selection of Swedish words that occurs in the Finnish language that is spoken in Sweden. The informants examined are originated from Finland or has at least one parent from Finland and speaks Finnish. In order to answer the aim and research questions for this study a quantitative method has been used and a survey with 277 replies has been accomplished. The result of the study shows that the Sweden Finns are using the investigated Sweden Finnish words. Some variations occurred due to age, generation and gender but despite these variations the words are overall used to a greater degree in relative to the investigated aspects.

The following thesis explores the racialisation of second generation sweden finns in contemporary Sweden. This is done by applying a theoretical framework from critical race and whiteness studies on 8 interviews with second generation sweden finns. Especially the concept of the margins of whiteness has been of importance for the following study, which allows the analysis to consider both marginality and privilege.     The analysis focus on the intersection of the variables of ethnicity, class and race, which allows the racialised position of the 8 informants in the study to be outlined. While the themes of ethnicity and class have ocurred in previous research, the study of race and in particular whiteness, have yet to be applied on sweden finns.     As will be revealed through the analysis, there are good reasons to consider Sweden finns as belonging within the margin of swedish whiteness. While there are signs that sweden finns have a position of marginality within swedish society the informants in this study can pass for swedes thanks to being racialised as white in everyday contexts. / Följande masteruppsats undersöker andra generationens sverigefinnars rasifierade position i den svenska vitheten. Detta görs genom att applicera ett teoretiskt ramverk grundat i kritiska ras och vithetsstudier på 8 intervjuer med andra generationens sverigefinnar. Särskilt begreppet vithetens marginal är av betydelse för studiens analys eftersom det har gett analysen möjlighet att analysera privilegier och marginalitet samtidigt.   I analysen ligger främst fokus på tre variabler i form av etnicitet, klass och ras, vilket gör det möjligt att måla ut den rasifierade position som studiens 8 informanter har i den svenska vitheten. Emedan teman kring etnicitet och klass varit vanliga inom tidigare forskning kring sverigefinnar, har studiet av ras och med detta vithet, varit frånvarande inom forskningsfältet kring sverigefinnar.      Som vi kommer att se i analysen finns det mycket som talar för att sverigefinnar befinner sig i den svenska vithetens marginal. Även om sverigefinnar kan sägas ha en marginell position i det svenska samhället, har de informanter som återfinns i följande studie möjlighet att passera som svenskar eftersom de rasifieras som vita i vardagssammanhang.

The purpose of this study is to illustrate and analyze what the socializing process of the Finn­ ish woman looks like ant to discuss what contributes to the feeling of inclusion, or the feeling of exclusion. The questions asked in the study aim to classify what influenced the decision to move to Sweden. Furthermore they aim to describe what the life in Sweden has been like and what the socialization process for the Finnish woman  looks like. Finally I will study what kind of impact the change of life has had for the feeling of inclusion and for social identity.   Initially the Finnish immigration to Sweden, through time, is described and then earlier stud­ ies relation to this study is accounted for. Then the role of social pedagogy in this study is presented. My theoretical concepts are Giddens theory regarding socialization and socializa­ tions processes and Jenkins theory regarding identity and identity processes. I have prepared the concepts by breaking them down to their core with the purpose to analyze how the con­ cepts coincide and interact. My means of approach to the area is then accounted for in the method chapter. I have chosen a narrative method and have studies stories of five women , about what their lives in Finland was like, what affected the decision to move to Sweden and what has their lives been like in Sweden. By using a self made process chart for analyze I have charted different themes from the stories I collected in Finnish. These themes have then been connected to my theoretical concepts and earlier studies related to this one. The primary reason for the women to move to Sweden was work. Also search for adventure, the dream of welfare and the duty to follow their husbands is mentioned as reasons. Mostly the life in Sweden is perceived as good and only a few have negative experiences, which usu­ ally is due to the own attitude regarding the move. The women have experiences of socializa­ tion in the areas of work, housing, language and communication and association with others. Changes in the identity of the women, have appeared due to changes in context and values or when they have been positively acknowledged by others and finally in situations when the acknowledgment has defaulted, after which an identity crises occurs, which culminates in a changes identity.

The aim of this comparative study is to investigate language proficiency in English among Swedes and the Finnish-speaking population living in Sweden, henceforth referred to as Sweden Finns. The main issue is to discover to what extent Sweden Finns show similarity and how they differ from Swedes regarding their proficiency in English, concerning grammar and vocabulary. Through a proficiency test, this essay intends to compare and discover any possible tendencies among male and female monolingual and bilingual participants.      Gender issues are rather unexplored in research on bilingualism. Sex, or gender, as a variable has received a limited amount of attention compared with other factors of individual variation, such as age or language learning strategies in the field of SLA.      The results of the statistical analysis of the data indicate that results are varied, and therefore confirm previous results. Sweden Finns score higher as a group on the test than Swedes, but male Swedish participants gave the most correct answers on all questions, followed by female Sweden Finns, then male Sweden Finns and ultimately female Swedes. Interesting, but not statistically significant, findings suggest that the students participating in this study have a good vocabulary size and are acquainted with high-frequency words and pronouns. Most errors were found in the parts concerning irregular verbs and synonyms. Multiple-choice questions received a higher frequency of right answers than open questions.      As the results are varied since this type of study has not been carried out before, it shows that there is a need for nuanced quantitative research in this field of study.

Sverigefinnar är en av Sveriges nationella minoritetsgrupper. Under en lång historisk period har de varit föremål för diskriminering och assimilering, men de senaste åren har deras status höjts och de har idag särskilda lagstadgade rättigheter. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur samhälleliga faktorer påverkar sverigefinnars relation till sin etniska bakgrund och hur det har påverkat deras identitetsprocess. För att analysera detta användes Goffmans teorier om stigma. Metoden som valts för denna uppsats är en tematisk innehållsanalys av tre delvis självbiografiska böcker. En av böckerna är en antologi och totalt har tio texter skrivna av sverigefinnar analyserats. Studiens resultat visar att Sverigefinnarna betraktades som avvikande grupp under deras barndom. Det medförde att de kände skam över sin sverigefinska identitet och bidrog till en upplevelse av att deras etniska identitet är mindre värd. Det var även vanligt att många försökt att dölja sin finska bakgrund för att kunna passera som svensk och betraktas som normal. Resultatet visar även att klasstillhörigheten och det finska språket påverkat deras relation till sin etniska identitet. Idag, när de samhälleliga faktorerna och synen på sverigefinnar förändrats, hade skamkänslorna över den sverigefinska identiteten i större utsträckning bytts ut mot stolthet. Men erfarenheterna från barndomen hade trots det en stor påverkan på deras relation till sin etniska identitet, och en komplicerad relation till den etniska identiteten var fortfarande närvarande. / The Sweden-Finns is one of the national minority groups. Sweden-Finns have been subjected to discrimination and assimilation in Sweden for a long period, but during the latest years their status have been raised and today they have statutory rights. The aim of this essay was, by using Goffmans theories about Stigma, to examine how social factors have affected the Sweden-Finns attitude towards their ethnic identity and which influence these factors had on their identity process. The method chosen for this study was a qualitative approach and a thematic analysis of three partly autobiographical books written by Sweden-Finns. Since one of the books is an anthology, a total of ten authors texts have been used. The result showed that the Sweden-Finns have been viewed as strangers during their childhood. It led to shame over their ethnic identity, and it was common to try to hide the Swedish-Finnish identity so that they would be viewed as normal. The social factors also led to a feeling that they had less dignity because of their ethnic identity. Their economical class identity and the Finnish language was also linked to feeling about being different. Today, when the status of Sweden-Finns has improved, the feeling of shame over the ethnic identity was lower and feelings of pride were more common. But the social factors during their childhood have had a big impact of their identity process, and an ambivalent feeling towards their ethnic identity was still present.

Studien handlar om identitet och tillhörighet. Dess syfte är att studera hur personer som migrerat i unga år och som har bott i det ´nya´ landet i flera årtionden identifierar sig, var de känner sig vara tillhöriga och vilka slags band de utvecklar genom åren dels till den gamla hemorten och dels till den nya hemorten. I fokus för studien finns personer som var unga då de på 1950-, 1960 och 1970-talen flyttade från Finland till Sverige. De är från Haapajärvi i Österbotten. De är sedan länge bosatta i Eskilstuna. Studien är baserad på både intervjuer och deltagande observationer. Informanterna identifierar sig än idag efter den gamla hemorten. Studien visar hur de fortsätter att upprätthålla sociala relationer där. Med tiden har dock dessa tunnats ut. Den gamla hemorten har delvis förlorat i betydelse. Mycket känns bekant på den. Men mycket är också förändrat vilket inger informanterna känslan av att åtminstone till viss del vara utanför och annorlunda i relation till människor som bor kvar. Av studien framgår hur Eskiltuna har blivit en hemort för informanterna. Det vore dock fel att säga att de har bytt hemort under sitt livslopp. Snarare har de skapat en hemort till, utöver den gamla. Med tiden har det utvecklats långvariga relationer till Eskilstuna. Det är där de känner sig tillhöriga och har sitt hem. Den nya hemorten har liksom den gamla blivit förknippad med minnen och känslor. Informanterna identifierar sig som eskilstunabor. I skildringar av Eskilstuna finns inte känslor av att vara utanför eller känna sig annorlunda i relation till människorna där. Studien visar att informanterna var delar av en kedjemigration. Närverket av släktingar och tidigare grannar var verksamt i Sverige då man år 1970 beslutade bilda en egen hemortsförening, vars syfte är att värna om kultur och traditioner från den gamla hemorten, upprätthålla kontakter med den och skapa en mötesplats för människor med anknytning till den gamla hemorten. / This study is concerned with identity and belonging. The overall aim of the study is to look at how people that migrated when they were young, and who have lived in their "new" country for several decades, identify themselves, where they feel they belong and what kinds of ties they have developed over the years to both the old home district and to the new. The study focuses on people that were young when they moved from Finland to Sweden during 1950s, 60s and 70s. They come originally from Haapajärvi in Österbotten (Northern Ostrobothnia) and have lived in Eskilstuna for many years. The study is based on a combination of interviews and participant observations. The study shows how individuals continue to maintain social relationships in their former place of abode; relationships that have nevertheless dissipated with time. The interviewees still identify with their former home district, even though this has diminished in significance and there are no longer as many important relationships as before. There is still a lot that feels familiar. But much has changed, too, which to a certain extent leads to feelings of being an outsider and being therefore different to people that still live there. The study shows that Eskilstuna has become a home district for the interviewees. It would be misleading to say that they have just changed home district during their lifetime, however. They have rather created another home district while retaining the old one. With time they have developed sustained relationships with Eskilstuna. They feel that they belong here and that it is here they have their home. Like their old community, the new is associated with memories and feelings. The interviewees clearly identify themselves as inhabitants of Eskilstuna. Their portrayals of Eskilstuna don't include feelings of being outsiders or different in any way to other people there. The study also illustrates that the interviewees were part of a chain-migration. Staying in touch with relatives and former neighbours was important in Sweden during the 1970s when the decision was taken to create a local heritage association designed to safeguard the culture and traditions of the old home base, maintain contact with it and create a meeting place for people that were from Haapajärvi.

Päättötyöni on kvalitatiivinen kartoitus kymmenestä Ruotsin peruskoulussa vuosiluokilla 1–5 suomen kielen opetuksessa käytetystä oppikirjasta. Kartoitusten lisäksi olen haastatellut kolmea opettajaa ja saanut vastauksia kyselykaavakkeisiin 11 opettajalta heidän mielipiteistään oppikirjoista. Aihe, suomen kielen oppikirjojen kartoitus ja mielipidekysely kirjoista, on tarpeellinen , sillä suomen kieli on ollut yksi Ruotsin viidestä virallisesta, kansallisesta vähemmistökielestä vuodesta 2000 ja peruskouluasetuksen mukaan kaikilla oppilailla on Ruotsin peruskouluissa oikeus oppia ja kehittää suomen kieltä, jos heillä on ennestään perustava kielitaito. Vaikka suomi on ollut virallinen vähemmistökieli jo kymmenen vuotta ja koululainmuutos, jonka mukaan suomen kielen ei enää tarvitse olla aktiivinen kotikieli, on ollut voimassa kaksi vuotta, vasta tämän syksyn aikana painettiin ruotsinsuomalaisia varten ensimmäinen oppikirjasarja 20 vuoteen. 1970- ja 80-luvuilla teetettiin kolme kirjasarjaa, mutta sen jälkeen opettajat ovat joutuneet käyttämään Suomessa tuotettuja ja suomalaisia oloja varten suunniteltuja kirjoja, eivätkä kirjat tutkimukseni mukaan täytä kaikkia ruotsalaisen kurssisuunnitelman tavoitteita. Suomen kielen opettajat ovat kuitenkin tyytyväisiä oppikirjoihinsa, vaikka niissä on puutteita; niiden suurin heikkous on, että ne sisältävät ruotsinsuomalaisille liian vaikeita sanoja ja lauseita / Mitt examensarbete är en kvalitativ kartläggning med fokus på 10 skolböcker som idag används i finskundervisningen i den svenska grundskolan i årskurserna ett till fem. Som komplement till kartläggningen har tre lärare intervjuats och 11 lärare har besvarat ett frågeformulär med åsikter om de böcker som de använder. Uppsatsens ämne är relevant eftersom finskan sedan år 2000 är ett av Sveriges fem officiella, nationella minoritetsspråk. Enligt grundskoleförordningen har alla elever med grundläggande kunskaper i finska rätt att lära sig och att utveckla språket i skolan. Finskan har varit ett officiellt minoritetsspråk i tio år och ändringen i skollagen, att finskan inte längre behöver vara ett aktivt hemspråk för att ge rätt till modersmålsundervisning, kom för två sedan. Ändå är det först nu i höst som de första skolböckerna på 20 år för sverigefinska elever tryckts. På 1970- och 80-talen trycktes tre bokserier, men sedan dess har lärarna fått förlita sig på böcker producerade i Finland som enligt min forskning inte uppfyller alla kursplanens kriterier. Modersmålslärarna är nöjda med sina böcker även om de har brister. Deras största svaghet är, att de innehåller för svåra ord och meningar för sverigefinska elever. / My degree project is a qualitative survey of 10 books used in Swedish primary schools in Finnish teaching. As a complement to the survey I interviewed three teachers and handed out questionnaires to eleven more, asking for their opinions of the school books they are using. The subject is relevant, as Finnish has been one of the five official minority languages in Sweden since the year 2000. According to the Compulsory School Ordinance on the nine-year compulsory school all students with a basic knowledge of Finnish have the right to learn and develop the language in school. Finnish has been a national minority language for ten years and two years ago a change in the school law was introduced, which entitles pupils to classes in Finnish even when Finnish is not an active language at their home. Nevertheless, it was only this autumn that, for the first time in 20 years, school books were printed for Finns in Sweden. In the 1970s and 1980s three book series were printed, but since then teachers have had to rely on books produced in Finland, which, according to the findings of my degree project, do not meet all the criteria of the Swedish course syllabus. The teachers of Finnish are satisfied with the books, although the books have weaknesses; the biggest weakness is that they have too advanced words and sentences for Swedish Finnish pupils.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka olika religiösa inriktningar som finns bland sverigefinländare idag och vilken religiös bakgrund de har. Ett annat syfte har varit att ta reda på om religionen spelar en primär eller en sekundär roll för identiteten jämfört med kultur och språk hos sverigefinländare, och om det finns skillnader i den religiösa identiteten hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare, samt hur dessa förmodade skillnader kan förklaras. En annan målsättning med denna studie har varit att undersöka hur religiositet uttrycks hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare genom religiös praktik. Det teoretiska ramverket består av Nancy T. Ammermans and Lori Peeks teorier om religiös identitet and Thomas Hylland Eriksens and Fredrik Barths teorier om gränsdragningsprocesser. Denna studie visar att det finns en stor mångfald vad gäller religiösa inriktningar bland sverigefinländarna och att även deras religiösa bakgrund skiftar. Resultatet av denna studie visar att religiös tro tycks vara viktigare för identiteten för första generationens sverigefinländare jämfört med andra och tredje generationen. En av förklaringarna skulle kunna vara att sverigefinländare av andra och tredje generationen är mer assimilerade i det sekulära, svenska samhället och även att andra och tredje generationens invandrare har en mer otydlig identitet och att de i vissa fall kan bli etniska eller religiösa anomalier. Trots mångfalden vad gäller religiösa inriktningar, visar studien att det även finns likheter, i synnerhet bland första generationens sverigefinländare. Första generationen tycks vara mer konservativ vad gäller bibeltolkning och religiösa värderingar, exempelvis. Ett av skälen kan vara att finsktalande präster från Finland, som arbetar inom Svenska kyrkan, har en bakgrund inom väckelserörelsen, som har haft stark påverkan på Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Denna studie visar också att det finns ett levande och aktivt religiöst liv bland sverigefinländare idag, trots att assimilationstycket har varit stort. / The aim of this study has been to explore what kind of religious directions are to be found among Sweden Finlanders today and what religious background they have. Another aim has been to find out if religion has a primary or a secondary role for the identity compared to culture and language among Sweden Finlanders, and if there are differences in religious identity between the first, the second and the third generation and how these assumed differences can be explained. Another purpose with this study has been to explore how religiosity among Sweden Finlanders of the first, the second and the third generation is shown through religious practice. The theoretical framework consists of Nancy T. Ammerman’s and Lori Peek’s theories about religious identity and Thomas Hylland Eriksen’s and Fredrik Barth’s theories about boundary making processes. This study shows there is a great diversity in religious directions among Sweden Finlanders and their religious background is also shifting. According to the results of this study, religious faith seems to be more important for the identity for religious Sweden Finlanders of the first generation compared to the second and the third generation. One of the explanations could be that Sweden Finlanders of the second and the third generation are more assimilated in the secular, Swedish society and also because second and third generation immigrants’ identity is less clear and in some cases they become an ethnic or a religious anomaly. This study also shows that although there are differences between the religious directions, similarities also exists, especially between Sweden Finlanders of the first generation. The first generation seems to be more conservative when it comes to Bible interpretation and religious values, for example. One of the reasons might be that Finnish speaking priests from Finland, who work within Church of Sweden, have a background in the religious revival movements which has had a strong influence on the Evangelical Lutheran Church of Finland. This study also shows there is a living and active religious life among Sweden Finlanders today, even though the pressure to assimilate has been strong.

Young people are a central group in revitalisation efforts that aim to turn the tide of language shift for speakers of endangered languages. In the context of the five national minorities of Sweden, this thesis looks at the motivation of young Sweden Finns to participate in or lead revitalisation efforts for Finnish in Sweden. The study circles in beginner’s Finnish organised by the Sweden Finnish Youth Organisation provide a point of entry into the way young people plan and adapt revitalisation efforts to the needs of other young people. Along with a study of materials pertaining to the study circles, five young people have been interviewed about their participation in or leadership of the study circles, or their involvement in the Sweden Finnish Youth organisation. Grin’s (1990) COD model has been used to explore the relationship between motivation (Desire) and the Sweden Finnish context. The study found that the study circles have been adapted to the needs and desires of young people on several levels. It also found that identity, a practical and emotional need for the Finnish language, an awareness of the situation for the national minorities in Sweden, and the acceptance of varying goals and non-standard varieties of Finnish, play important roles in young people’s motivation to learn Finnish and participate in or lead revitalisation efforts.