Utbildningen av officerare är omdiskuterad och har kanske alltid varit det. Men de senaste årens förändringar av officersutbildningen och akademisering av yrket samt ändrade befälsstrukturer i Försvarsmakten (FM) har återigen satt fart på diskussionen. Det handlar bland annat om FM får den officer som man behöver för att kunna bygga starka krigsförband och om officeren har de kvalifikationer som detta kräver? Men vad är officersyrket för något och vad är det egentligen FM vill ha? Studien undersöker just det, vad en officer är och vilka egenskaper som en officer förväntas att ha med sig in i yrket.  Utbildningen vid Försvarshögskolan (FHS) Officersprogrammet (OP) är det som skall leda till en officer med rätt kvalifikationer och egenskaper vilket leder till den andra delen av studien, där bilden av vad en officer är jämförs med de examensmål som programmet har. Dessa examensmål framgår av förordningen för FHS och med de 17 examensmålen examinerade så skall kadetten vara klar att påbörja sitt yrke som officer. Frågan är om den förutsättningen verkligen finns?   För att kunna göra denna jämförelse har studien, genom intervjuer, tagit fram en modell av en officer från det unika med officersprofessionen, våldsmonopolet, via antagningskrav för utbildningen till egenskaper som officeren måste ha och roller som officeren utövar. Modellen har två portalparagrafer som är att betrakta som en sammanställning, vilka studien anser är nödvändiga för att hantera de mest allvarliga frågor som i förlängningen kan innebära beslut om liv eller död.  Portalparagraferna är mångsidighet och en väl utvecklad inre kompass.   I jämförelsen mellan modellen och examensmålen har studien funnit att examensmålen är avmilitariserade och har en teoretisk slagsida. Den väpnande striden har kommit i skymundan och officerares ansvar för det statliga våldsmonopolet inte finnsmed. De tydliggör inte heller en del av de egenskaper och kvalifikationer, som studien har visat, är nödvändiga för att officeren som ledare ska kunna hantera yrkesprofessionen och axla det ansvar detta kräver. Det gör att kadetten inte fullt ut får den möjlighet att bli den officer som FM behöver.   Studien visar bland annat att examensmålen bör ses över och kanske även till del skrivas om. / The training of military officers is well debated and has always been. But the recent years' changes in officer training and the academisation of the profession and also changed command structures in the Swedish Armed Forces (SAF) have once again set the stage for discussion. Among other things, it is about SAF getting the officer they need to build strong units and whether the officer has the qualifications that this requires? But what is the profession as an officer and what does the SAF really wants? The study examines just that, what is a military officer and what qualities an officer is expected to bring into the profession.  The education at the Swedish National Defense University (SDU) and the military officers’ program (OP) is the education, which should lead to a profession as an officer with the right qualifications and characteristics. This leads to the second part of the study, where the image of an officer is compared to the exam objectives for the program. These exam objectives are stated in the ordinance for SDU, and with the 17 exam objectives examined; the cadet should be ready to begin his profession as an officer. The question is whether this condition really exists?  In order to make this comparison, the study, through interviews, has developed a model of an officer from the unique with the profession, the monopoly of violence, via admission requirements for the education, to characteristics that the officer must have and roles that the officer exercises. The model has two portal paragraphs that are a compilation of the model, which the study considers necessary to deal with the most serious issues that may ultimately involve decisions on life or death.   The portal paragraphs are versatility and a well-developed inner moral guidance.  In the comparison between the model and the exam objectives, the study found that the objectives are demilitarized and have a theoretical approach. The armed battle is overshadowed and the officers' responsibility for the state monopoly of violence is not included. Nor do they clarify some of the characteristics and qualifications that the study has shown are necessary for the officer to be able to manage the profession as a leader and shoulder the responsibility this requires. This means that the cadet does not fully get the opportunity to become the officer that SAF needs.  The study shows, among other things, that the exam objectives should be reviewed and perhaps even partly rewritten.

The Swedish Defence Materiel Administration, FMV’s, test site in Vidsel, Norrbotten, has access to the largest area for testing and evaluating military aircraft, missiles and unmanned vehicles over land in Europe. The facility has the capacity to create many different types of test enviroments, which are continously developed to meet the customers growing requirements where the main focus is using different types of aerial targets. This project is a thesis for a Master in Mechanical Engineering and Machine Design. The purpose of the project was to develop a new brake system for the aerial tow target, SM3C. The goal of the project was to come up with a concept with enough support to say what, why and how the new concept meets the desired requirements. With a structured and iterative product development process, based on Ulrich & Eppingers theories, the identified needs of the new brake system and data from the existing product resulted in a product specification with quantifiable metrics. From the development process and product specification, the project resulted in a detailed and designed concept that was more standardized, modular and less complex than the existing product with support from theoretical analysis, experiments and simulations of the brake system. / Försvarets Materialverk, FMVs, provplats i Vidsel, Norrbotten, har tillgång till Europas största provområde för test och evaluering av stridsflygplan, robotar och obemannade farkoster över land. Provplatsen kan presentera en mängd olika testmiljöer som kontinuerligt utvecklas för att möta kundernas växande krav där fokus ligger på olika typer av luftmål. Projektet innefattar ett examensarbete för en civilingenjörsutbildning i maskinteknik med syfte att utveckla ett nytt bromssystem till det luftburna släpmålet, SM3C. Målet med projektet var att tillsammans med en funktionsanalys av det befintliga bromsystemet komma fram till ett koncept med tillräckligt underlag som kunde påvisa vad, varför och hur konceptet uppfyller de önskade kraven. Med en strukturerad och iterativ produktutvecklingsprocess, baserad på Ulrich & Eppingers teorier, bearbetades behoven av ett nytt bromssystem tillsammans med analysen av den befintliga produkten vilket gav en kravspecifikation med kvantifierbar data. Utifrån kravspecifikationen och utvecklingsprocessen, resulterade projektet i ett detaljkonstruerat koncept som var mer standardiserat, modulärt och mindre komplext än befintligt system med stöd från utförda analyser, experiment och simuleringar.

Sverige befinner sig i en situation där omvärldsläget har förändrats. Det började med en pandemi, vilken har följts av militära konflikter i vår närhet. Detta har gjort att både politiker och medborgare har ett nytt omvärldsläge att ta ställning till.  Försvarsmakten har fått i uppgift att öka antalet värnpliktiga som genomgår grundutbildning. Den allmänna värnplikten återinfördes 2017 och gäller nu män som kvinnor. Volymen som behöver genomföra grundutbildning ökar varje år med innebörden att fler ungdomar behöver mönstra. När ungdomarna fyller i mönstringsunderlaget online framgår det att intresset och motivationen för att genomföra värnplikt är låg. Trots förändringarna i omvärldsläget, har ungdomarnas motivation till värnplikt förblivit oförändrad.  Studien fokuserar på att förstå ur ett individperspektiv, vad som motiverar unga människor att själva vilja genomföra mönstring och värnplikt. Genom att förvärva denna kunskap kan författarna utveckla förslag som kan motivera nuvarande och kommande generationer att mönstra och göra värnplikt, och på detta sätt försvara sitt land.  Syftet med denna studie är att söka förståelse och kunskap om vad som motiverar unga till att mönstra och göra värnplikt.  Studien använder en induktiv ansats och kvalitativ metod. Empirin är hämtad genom semistrukturerade intervjuer i huvuddel från ungdomar som står inför kommande värnplikt och anställda inom Plikt- och prövningsverket. Ungdomarna som har intervjuats har delat med sig av sina åsikter om vad mönstring och värnplikt innebär för dem personligen, samt vad som motiverar dem att vilja genomföra dessa skyldigheter. Empirin från intervjuerna kodades med grundad teori och resultatet blev tre kärnkategorier, individens utbildning, individens förebilder och individen i samhället.  Studien resulterade till följande slutsatser:  De viktigaste förebilderna enligt denna studie är respondenternas föräldrar, och de har en betydande inverkan på deras motivation. En högre folklig förankring och en förstärkning av Försvarsmaktens varumärke ökar ungdomars motivation. Individen påverkas av vänners inställning och åsikter, det beror på rädslan att hamna utanför gemenskapen. Detta påverkar motivationen hos unga att mönstra och göra värnplikt. En ökad kunskap och förståelse om hur mönstring och värnplikt bidrar till att skydda landet ger ungdomar en högre motivation. Meriterande utbildning och ekonomiska bidrag ger unga en ökad motivation till mönstring och värnplikt Det som gör ett land värt att försvara är individens eget behov och detta väger tyngre än landets. / Sweden finds itself in a situation where the global context has changed. It began with a pandemic, followed by military conflicts in our vicinity. This has led both politicians and citizens to face a new international situation.  The Swedish Armed Forces have been tasked with increasing the number of conscripts undergoing basic training. General conscription was reintroduced in 2017 and now applies to both men and women. The number of people needing to complete basic training increases each year, meaning that more young people need to be conscripted. When the youth fill in the conscription documents online, it shows that the interest and motivation to carry out conscription is low. Despite the global situation, the motivation among the youth for duty neither increases nor decreases.  This study focuses on understanding, from an individual perspective, what motivates young people to voluntarily undergo conscription and military service. By acquiring this knowledge, the authors can develop proposals that can motivate current and future generations to muster and do basic training, there by defending their country.  The purpose of this study is to seek understanding and knowledge about what motivates young individuals to muster and do basic training.  This study uses an inductive approach with a qualitative method. The empirical data was gathered through semi-structured interviews, primarily from young individuals facing upcoming conscription and employees within the Swedish Defence Conscription and Assessment Agency. The interviewed youth shared their opinions on what conscription and military service mean to them personally, as well as what motivates them to want to fulfill these obligations. The empirical data from the interviews were analyzed using grounded theory, resulting in three core categories: individual education, individual role models and the individual within society.  The study resulted in the following conclusions:  The most significant role models, according to this study, are the respondents’ parents, and they have a significant impact on their motivation. A stronger connection to the public and enhancing the Swedish Armed Forces’ brand increases motivation among young people. The individual is influenced by friends´ attitudes and opinions, which is due to the fear of being excluded from the community. This affects the motivation of young people to muster and do basic training. Increased knowledge and understanding of how conscription and military service contribute to protecting the country led to higher motivation among young individuals. Recognizing educational achievements and providing financial support enhance motivation for mustering and do basic training. What makes a country worth defending is the individual´s own need, and this weighs more than the country´s.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur anställda inom Nato upplever att maktdistans påverkar beslutsfattandet. För att svara på min frågeställning har jag använt mig av en kvalitativ metod med inkäter, där sex deltagare från fyra olika länder svarade. Resultatet analyserades med en tematisk analys där fem teman framträdde, beslutsfattande, hierarki, kultur, maktdistans och språk. Resultatet är att maktdistans i viss utsträckning påverkar beslutsfattande inom Nato beroende på vilket land som representanterna kommer ifrån. Länders indirekta makt varierar beroende på storlek, befolkningsmängd och hur länge de varit medlemmar av Nato. Studien visar på att maktdistans existerar och påverkar beslut i viss utsträckning men att frågan är komplex då de tillfrågade inte alltid vet vad begreppet maktdistans är även om svaren tyder på det. Sammanfattningsvis påverkas maktdistans av hur länge ett land varit medlemmar i alliansen, hur många personer med hög grad landet har i alliansen och hur bra dessa personer är på språk, att tolka orden i rum och tid och vikta orden rätt. Kunskap i engelska och förhandlingsvana har här betydelse. / This qualitative study aims to investigate how NATO employees experience the impact of power distance on decision-making. To answer that question, I have relied on a qualitative method consisting of a hybrid of questionnaires and interviews that were sent out. Six participants from four countries participated. When the results were examined through thematic analysis, five different themes emerged: decision-making, hierarchy, culture, power distance and language. The results indicate that power distance does affect decision-making within NATO to some extent; depending on which country the representatives come from. The indirect power wielded by the member states varies according to their respective geographical size, the size of their population and their annuity as a member of NATO. The study shows that power distance exists and to some extent affects decision-making within the organization. It also shows that the issue is complex, as not all participants are aware of the concept of power distance, although their responses indicate that they are aware of its existence within the organization. In conclusion, power distance is influenced by how long the nation has been a member of the Alliance, how many high-ranking people the nation has in the various offices of the Alliance, and how well these representatives are able to master language skills, to interpret what is said in a spatial and temporal context, and to weight words accurately; here English and negotiation skills are of great importance.