I det moderna samhället är mannen fortfarande norm för den stereotypa arbetaren och makthavaren. När kvinnor tar sig in i traditionellt manliga områden sker inträdet ofta på mannens villkor. Mot bakgrund av detta undersöker vi i denna uppsats hur kvinnor fotograferas i samband med sitt arbete. Undersökningens syfte är således att se hur det sätt kvinnor fotograferas på skiljer sig beroende av vilken yrkesgrupp de tillhör och vilken position de besitter på arbetsplatsen. Ännu ett syfte är att se om de normer som framkommer är beroende av yrkesstatus eller av kön. För att uppnå syftet har vi med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv utfört en innehållsanalys kombinerat med en kvalitativ ikonologisk bildanalys där vi studerat fotografier förekommande i fackliga tidskrifter. De fackliga tidskrifter som studerats representerar tre olika inkomstgrupper för att på så sätt komma åt olika positioner inom arbete samt yrkesstatus (Inkomstgrupp 1 - Chef & Läkartidningen, inkomstgrupp 2 - Vårdfokus & Lärarnas tidning och inkomstgrupp 3 - Handelsnytt & Kommunalarbetaren). För att kunna dra slutsatser kring huruvida könet kvinna inverkar på framställningen har ett urval fotografier av män studerats vilket möjliggjort jämförelser. Som grund för uppsatsens analys ligger teorier om roller och framträdanden, reproduktion och förändring av normer samt teorier om symboler. Utifrån materialet har det framgått att framställningen av kvinnor vilka fotograferats utifrån sitt yrke varierar mycket utifrån den yrkesstatus de innehar. På samma sätt skiljer sig normerna som lyfts fram utifrån yrkesstatus. Det har även framkommit att vissa variationer kan relateras uteslutande till yrkesstatus medan variationen i andra normer är mer förbundna med kön.

How do letters differ from other letters, or other symbols? Is it the shape, sound, or use? The metaphysicality and ontology of words has been discussed extensively, but the discussion about letters is far from being conclusive. Due to this I will, by bringing forth a background on words, discuss letters’ origins and metaphysical distinction.  I will examine a Platonist proposal of words, and then theories about shape, sound, meaning and origin. Nurbay Irmak opposes said theories and instead means that it is history that makes words ontologically distinct, which J.T.M. Miller disagrees with. I apply all these theories on the metaphysicality of letters and symbols and explain why they do not work for symbols either. Herman Cappelen and Ernest Lepore have previously discussed symbols and sign systems, and I will use their conclusions to strengthen my arguments. Lastly, I will argue for and against three of my own theories: Relation, Equivalence and Context. The point of this essay is to examine the metaphysicality of letters and symbols. What is it that makes symbols metaphysically distinct?

Att leda handlar om att ge riktning och vara den som kopplar samman organisationen och strategin. Att forma organisationskultur är ett sätt att göra detta. I ledarskapsperspektivet Symbolic management beskriver Alvesson hur materiella symboler, handlingar, och verbala symboler manifesterar kulturen och påverkar medarbetarnas uppfattning om mening. Här uppmuntras ledare att se på sig själva som människor som hjälper till att skapa och forma denna mening och därigenom vägleda organisationens aktiviteter och handlande. Sensemaking är ett begrepp som används för att studera hur organisationer skapar mening. Sensemakingaktiviteter är de konkreta aktiviteter som ledare använder för att skapa mening. Forskning inom strategi har börjat gå ifrån att se strategi som något en organisation har, till snarare något en organisation gör. Detta perspektiv kallas ‘Strategy as practice’. Det fokuserar på vad som praktiskt görs för att föra en organisation mot dess långsiktiga riktning; dess strategi. Genom studiens ’Strategi i praktiken’-perspektiv, kommer mikronivån av de praktiska aktiviteter ledarskap utmärks av att studeras för att se vad ledarna faktiskt gör för att leda sin organisation i strategisk riktning. För att undersöka detta görs en kvalitativ och explorativ studie i form av intervjuer med elva ledare från olika organisationer. Studien visar att ledare använder sensemakingaktiviteter för att leda sin organisation. Det konstateras att det finns många likheter och skillnader mellan ledarnas användning av sensemakingaktiviteter, och att en variabel som påverkar mycket är organisationens storlek. Vidare presenterar studien en ny underkategorisering av Alvessons organisatoriska symboler. För materiella symboler är de plats och lokaler samt föremål. För handlingar är de personlig kontakt, dramatiska ritualer, digitala aktiviteter, samt icke-handlingar. För verbala symboler är de formella uttryck, metaforer och berättelser, och visionen som symbol. Vidare argumenterar studien för att en gemensam nämnare bakom samtliga ledares sensemakingaktiviteter är visionen; vad organisationen vill uppnå. Strategi är inte tillräckligt entusiasmerande, och därför använder ledarna i större utsträckning sin vision, berättelsen om vad man vill uppnå och varför, för att leda och engagera medarbetarna att arbeta i enlighet med deras strategi. Denna upptäckt utmynnas i en ny syn på hur ledare använder sensemakingaktiviteter; ’Vision as Practice’.

Our language bear traces of who we are and of the culture we live in. As human beings we create language in interaction with other people and with our society. Media and commercials are other factories that strongly influence our everyday life as well as our language. With this study we would like to illuminate how our surroundings influence our language. We focus on the language of young people and their use of symbols, phrases and expressions when they reflect on relations. To do this we made a survey study comprising two school classes, with pupils of 15 – 16 years old. The subject of the survey is love and love relations. We also did a group interview with seven of the pupils. The result shows that the young people, in this study, use signs and symbols more or less consciously. The result also shows that the media surroundings make impact in the language of young people. We can also gather how significant it is that relations between pupils and teachers are confidently.

No description available.

Uppsatsens syfte är att analysera olika egyptiska och romerska konstverk för att avgöra skillnaden mellan de två olika stilarna och avgöra gudinnans symboliska och estetiska syfte.  Den huvudsakliga metoden som har använts är Panofskys ikonografiska analys som är uppdelad i tre steg.  Den ytliga analysen, konstverkets bakgrund och i det sista steget används de två tidigare stegen för att utföra en analys av konstverkets betydelse och syfte. Dessa tre steg kallas även för det pre-ikoniska, det ikonografiska och det ikonologiska steget  Egyptisk och romersk konst är olika beroende på vilken form de var skapade i. Skulpturer användes i både tempel och hem men de egyptiska skulpturerna skapades av präster vid templen. Romerska skulpturer var oftast större och i tyngre material som marmor vilket tyder på en mer offentlig användning av i tempel eller/och av rikare sponsorer som senatorer och kejsare.  Romerska skulpturer skiljer sig från de egyptiska skulpturerna genom att ha ett estetiskt syfte utöver ett religiöst syfte. De hade inte bara ett mer dekorativt utseende, till skillnad från de strikta egyptiska skulpturerna, utan var också placerade i villor och tempel för estetiskt bruk istället för tillbedjan. Isis var sällan huvudpersonen i egyptiska eller romerska målningarna utan var oftast en stödjande karaktär till huvudpersonen. De romerska målningarna fanns i allmänna rum som tempel och hem medan egyptiska målningar, trots att de också fanns i tempel, ofta användes i gravkammaren. De var inte avsedda att betraktas av allmänheten och många forskare argumenterar att de inte kan ses som konstverk på grund av detta. Egyptiska målningar med Isis användes dessutom ofta som propaganda för att förstärka en faraos rykte. Detta var ett syfte som romerska målningar oftast saknade.

<p>Denna avhandling behandlar läsning av matematiska texter; hur och vad man förstår och lär sig vid läsningen. Fokus ligger på <em>läsprocessen</em>, det vill säga själva läsandet av texten och vad man förstår efter att läst igenom texten. Huvudsyftet är att studera specifika aspekter i läsandet av just <em>matematiska</em> texter för att testa och utveckla en befintlig, allmän teori kring läsprocessen. Speciellt studeras användningen av symboler i matematiska texter och hur detta kan påverka läsprocessen. Avhandlingen byggs upp av teoretiska diskussioner kring läsning av matematiska texter samt en empirisk studie bland gymnasieelever och universitetsstuderande.</p><p>De teoretiska diskussionerna utgår bland annat från en litteraturstudie kring förekommande påståenden om speciella egenskaper hos matematiska texter, och speciellt diskuteras läsning av symboler och algebraiska uttryck.</p><p>Den empiriska studien (med 106 deltagare) använde tre olika texter; en historietext om ryska revolutionen samt två matematiktexter om gruppteori. Matematiktexterna behandlar samma sak som gruppteori, men skillnaden mellan dem är att den ena använder matematiska symboler i sin presentation medan den andra inte alls använder symboler. Varje deltagare fick läsa en utav matematiktexterna samt historietexterna, och fick efter varje text besvara frågor om textens innehåll.</p><p>Den grupp av personer som läste matematiktexten utan symboler har bättre resultat på frågor om texten än den grupp som läste texten med symboler. Detta verkar kunna bero på oförmåga att artikulera symboler vid läsning av texten samt att avkodningsförmågan inte verkar kunna utnyttjas på samma sätt för texten med symboler. Läsning av matematiska texter med symboler är alltså ganska speciellt och man kan behöva lära sig hur man läser sådana texter. Däremot verkar det finnas många likheter med läsning av matematiska texter utan symboler och historietexten. Det matematiska <em>innehållet</em> verkar alltså inte i någon större omfattning påverka läsprocessen, utan hur detta innehåll presenteras är en viktig aspekt.</p><p>I de teoretiska diskussionerna ges förslag på hur läsning av matematiska symboler kan infogas i den allmänna teorin för läsprocessen. Överlag finns dock ingen anledning att se läsning av matematiska texter som någon speciell typ av process som skiljer sig från läsning av andra texter. Den allmänna teorin för läsprocessen kan därmed fungera som teoretisk grund även för läsförståelse av matematiska texter, möjligen med föreslaget tillägg om matematiska symboler.</p> / Rapportkod: LiU-Tec-Lic-2004:63.

<p>Jag har utfört en kvalitativ studie i form av djupintervjuer som ämnar ge en djupare inblick i en familjs vardagsliv då en familjemedlem medvetet skadar sig själv. Syftet med min studie är att undersöka hur en självskadande ungdoms omgivning uppfattar individens handlande och hur individen i fråga upplever responsen kring detta handlande. Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur påverkar en självskadande individ sin familj, partner och</p><p>vänner? Hur reagerar omgivningen och vilka åsikter har de kring individens handlande? Hur uppfattar och påverkas individen av omgivningen reaktioner och åsikter?</p><p>I mitt teoriavsnitt kommer jag att gå igenom fem olika teorier: symbolisk interaktionism,</p><p>identitet och identitetsskapande, Giddens kroppsliga kontroll-perspektiv, Brun Hansens</p><p>begrepp serviceföräldrar samt Mills sociologiska vision.</p><p>Jag har i arbetet med min analys kommit fram till att mina frågeställningar kan besvaras</p><p>genom ett begrepp som jag vill benämna ”den onda cirkeln”, som innebär att Carolines</p><p>omgivning hade en negativ påverkan på Caroline oavsett hur de handlade. Om Caroline fick för mycket uppmärksamhet kände hon sig trängd och skadade sig själv samtidigt som brist på uppmärksamhet ledde till att hon kände sig åsidosatt vilket också resulterade i självskadande handlingar.</p>

<p>Our language bear traces of who we are and of the culture we live in. As human beings we create language in interaction with other people and with our society. Media and commercials are other factories that strongly influence our everyday life as well as our language. With this study we would like to illuminate how our surroundings influence our language. We focus on the language of young people and their use of symbols, phrases and expressions when they reflect on relations. To do this we made a survey study comprising two school classes, with pupils of 15 – 16 years old. The subject of the survey is love and love relations. We also did a group interview with seven of the pupils. The result shows that the young people, in this study, use signs and symbols more or less consciously. The result also shows that the media surroundings make impact in the language of young people. We can also gather how significant it is that relations between pupils and teachers are confidently.</p>

<p>The overall purpose of this study has its starting point in theories about the consuming society and its advertising. I have examined what kinds of methods that are being used in TV-commercials for beauty products, to influence the consumers. To study advertising, a semiotic method, symbolic interactionism and other theories which discuss symbols and influences, have been used. Six different TV-commercials for beauty products have been examined.</p><p>The results from this study indicate that the advertiser apply to feelings such as, happiness, a sense of satisfaction, status and success, to affect the consumers behaviour. The findings in this research are discussed in the light of different theories which deal with the significance and the meaning of symbols.</p> / <p>Det övergripande syftet med den här studien tar sin utgångspunkt i teorier om konsumtionssamhället och dess reklamutbud. I studien har jag undersökt vilka metoder skönhetsreklam använder sig av för att påverka oss som konsumenter. Jag har använt mig av en semiotisk metod, symbolisk interaktionism och andra teorier som behandlar symboler och påverkan, för att studera reklam. Sex olika TV-reklamer för skönhetsprodukter har studerats.</p><p>Resultaten från studien tyder på att annonsören använder sig av känslor så som lycka, känsla av tillfredsställelse, status och framgång, för att påverka konsumentbeteendet. I undersökningen diskuteras fynden i ljuset av olika teorier som behandlar symbolers värde och betydelse.</p>