I vår tid växer nya generationer upp i ett samhälle med hög förändringstakt. Ur ett personsäkerhetsperspektiv innebär förändringsintensiteten en osäkerhet gällande vilka potentiella risker vi utsätts för. Risker kan identifieras och hanteras genom ett systematiskt säkerhetsarbete. Det kräver en god säkerhetskultur som bland annat innebär att samtliga individer inom en organisation vet hur det ska påtala risker för sin arbetsgivare och känner sig trygga att göra det (Reason, 1997; Power, 2007). Arbetsmiljölagen (1977:1166) föreskriver att risker ska identifieras och hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Samtidigt rapporteras att ca trettio procent av tusen grundskollärare upplever någon form av risk i samband med att föra fram kritik till eller om sin arbetsgivare (Helte, 2011). Hur påverkar den situationen förekomsten av internrapportering, förmåga att hantera risker och att dra lärdom av händelser? Är skolan en lärande organisation? Syftet med studien är att få en inblick i hur riskbilden kan se ut på en skola och, belysa hur fyra pedagoger upplever kulturen på sin arbetsplats, generellt och i förhållande till det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt arbetsmiljölagens (1977:1166) intentioner. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie. Studiens resultat visar att i samtliga fall var avsaknaden av en god säkerhetskultur med systematisk och strukturell approach anmärkningsvärd, även på de skolor som hade en trygg och öppen kultur. Den riskbild som framkom i intervjuerna omfattade risker i den psykiska och fysiska arbetsmiljön. Riskerna var tätt sammanlänkade med den pedagogiska verksamheten. Informanterna förmedlade behov av ökat systematiskt säkerhetsarbete och nämnde flera önskvärda effekter inom hela verksamheten som detta skulle kunna medföra. / In our time, new generations grow up into a society of rapid change. From a personal security point of view, the high rate of change implies an uncertainty regarding which potential dangers we will face. Risks can be identified, addressed and managed through Systematic Safety Work. It requires a good safety culture which among other things means that everyone knows how they are supposed to report risks to their employers and that they are comfortable doing so. (Reason; 1997; Power, 2007). The Work Environment Act (1977:1166) stipulates that risks are to be identified and managed in a Systematic Safety Work. At the same time it is reported that about thirty percent of one thousand teachers experience some kind of risk expressing criticism to or about their employers. (Helte, 2011). How does this affect internal reporting, ability to manage risks and to learn from incidents? Is school a Learning Organization? The purpose of this study is to gain insight into what kind of risks there are in school and to illustrate how four teachers experience the culture in their workplaces, generally and in relation to Systematic Safety Work according to the intentions of the Work Environment Act (1977:1166). The study was conducted as a qualitative case study. Our results demonstrate that in all cases there was a notable lack of good safety culture including systematic and structural approach. This also applied even to the schools with a confident and open culture. The risks which were expressed in the interviews concerned both mental and physical work environment. The risks were closely interconnected with the educational activities. Informants conveyed the need for increased Systematic Safety Work and mentioned several desirable effects in the whole school organization as a result.

<p>The main aim of this master thesis was to examine the visual ergonomics and the systematic work environment management concerning lighting issues for nurses within domiciliary care. Further aims were to examine a few existing lighting solutions, to come up with ideas for future possible lighting solutions, and to evaluate if the legal regulations for lighting is satisfying and if the regulations are obeyed in domiciliary nursing.</p><p>The methods used were a questionnaire completed by 55 nurses, field studies of used lightings in cooperation with a student in industrial esign, test of ten existing lighting solutions in a laboratory environment, and a field test of five existing lighting solutions tested by nine nurses in the home of the patient.</p><p>The result indicates that 40 % of the asked nurses were dissatisfied with the working light in the patient’s homes. All respondents reported poor working light close to the patient, 50 % reported that this problem occurred daily. One third reported that they had to work in uncomfortable working postures due to insufficient working light, and 15 % reported risk of making mistakes due to the same reason. The respondents were most disturbed by insufficient working light when handling medicine, inserting cannulae, taking blood samples, wound care, and patient evaluation. Visual discomfort was reported by 60 % of the nurses. The results showed a significant correlation between visual discomfort and headache, neck discomfort, and symptoms from the shoulders. There was a strong tendency to a reversed correlation between visual discomfort and social support.</p><p>Regular evaluation of the work environment in the patient’s home were rarely performed on initiative by the employer. Few nurses reported that they had a checklist for examining the work environment in the patient’s home, and lighting was not mentioned on the few checklists that in fact existed. The studied group did not meet the legal regulations concerning systematic work environment management for lighting issues. Neither did any of the tested, existing lighting solutions met all the requirements that our group stated for a suitable lighting solution for medical care in the home environment. The content of the legal regulations concerning lighting at domiciliary nursing are found to be sufficiently written, the main problem seems to be that these regulations regarding lighting are not followed within domiciliary nursing.</p><p>Conclusions: Working light and the systematic work environment management needs improvement within domiciliary nursing. There is a need for specially designed lighting solutions for domiciliary nursing and home care.</p> / <p>Denna magisteruppsats i ergonomi, som handlar om synergonomi och arbetsbelysning för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, gjordes på initiativ av Arbetsmiljöverket.</p><p>Syftet var att undersöka synergonomin, det systematiska arbetsmiljöarbetet kring belysningsfrågor för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, utvärdera några befintliga belysningslösningar, föreslå framtida möjliga belysningslösningar samt utvärdera om de lagstadgade kraven är tillräckliga, och om de efterlevs inom den avancerade hemsjukvården.</p><p>Metod: en synergonomienkät besvarades av 55 sjuksköterskor (svarsfrekvens cirka 50 %), analys av befintliga belysningar och test av 10 befintliga belysningar i laboratorieliknande miljö och test av fem befintliga belysningar hos patienten, samt samarbete med en student inom industridesign som håller på att utveckla en belysningsprodukt speciellt anpassad för vård och omsorg i hemmet.</p><p>Resultat: cirka 40 % av de tillfrågade sjuksköterskorna var missnöjda med arbetsbelysningen i det enskilda hemmet. Alla angav att det förekom för lite ljus vid patienten, och hälften angav att det upplevdes som en brist dagligen. En tredjedel angav att de dagligen fick inta obekväma arbetsställningar p.g.a. dålig belysning, och 15 % rapporterade att de dagligen riskerade att göra fel p.g.a. dålig belysning. De stördes mest av dålig belysning vid läkemedelshantering, provtagning, skötsel/sättande av nål, sårvård och vid bedömning av patienten. Ögonbesvär förekom hos 58 % av de svarande. Signifikanta samband sågs mellan ögonbesvär och huvudvärk, nackvärk och besvär i axlar/skuldror. En tydlig tendens till ett omvänt samband sågs mellan ögonbesvär och socialt stöd.</p><p>Arbetsmiljöriskerna i det enskilda hemmet undersöktes inte av vårdgivarna i någon större utsträckning. Få hade en checklista vid undersökning av arbetsmiljön, och belysning var inte med på den listan. Gällande belysning levde de inte upp till kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete. Ingen av de testade befintliga belysningarna uppfyllde alla de krav och önskemål vi ställt upp för en lämplig belysning inom hemsjukvården. Sammantaget bedöms kraven i de olika arbetsmiljöföreskrifterna tillsammans tillräckliga för att kunna få till en bra arbetsbelysning i det enskilda hemmet. I de studerade verksamheterna fanns det brister i hur man levde upp till dessa föreskrifter.</p><p>Slutsatser: Arbetsbelysningen och det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver förbättras inom den avancerade hemsjukvården. Behov finns för specialanpassade belysningslösningar vid vård och omsorg i hemmet.</p>

The main aim of this master thesis was to examine the visual ergonomics and the systematic work environment management concerning lighting issues for nurses within domiciliary care. Further aims were to examine a few existing lighting solutions, to come up with ideas for future possible lighting solutions, and to evaluate if the legal regulations for lighting is satisfying and if the regulations are obeyed in domiciliary nursing. The methods used were a questionnaire completed by 55 nurses, field studies of used lightings in cooperation with a student in industrial esign, test of ten existing lighting solutions in a laboratory environment, and a field test of five existing lighting solutions tested by nine nurses in the home of the patient. The result indicates that 40 % of the asked nurses were dissatisfied with the working light in the patient’s homes. All respondents reported poor working light close to the patient, 50 % reported that this problem occurred daily. One third reported that they had to work in uncomfortable working postures due to insufficient working light, and 15 % reported risk of making mistakes due to the same reason. The respondents were most disturbed by insufficient working light when handling medicine, inserting cannulae, taking blood samples, wound care, and patient evaluation. Visual discomfort was reported by 60 % of the nurses. The results showed a significant correlation between visual discomfort and headache, neck discomfort, and symptoms from the shoulders. There was a strong tendency to a reversed correlation between visual discomfort and social support. Regular evaluation of the work environment in the patient’s home were rarely performed on initiative by the employer. Few nurses reported that they had a checklist for examining the work environment in the patient’s home, and lighting was not mentioned on the few checklists that in fact existed. The studied group did not meet the legal regulations concerning systematic work environment management for lighting issues. Neither did any of the tested, existing lighting solutions met all the requirements that our group stated for a suitable lighting solution for medical care in the home environment. The content of the legal regulations concerning lighting at domiciliary nursing are found to be sufficiently written, the main problem seems to be that these regulations regarding lighting are not followed within domiciliary nursing. Conclusions: Working light and the systematic work environment management needs improvement within domiciliary nursing. There is a need for specially designed lighting solutions for domiciliary nursing and home care. / Denna magisteruppsats i ergonomi, som handlar om synergonomi och arbetsbelysning för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, gjordes på initiativ av Arbetsmiljöverket. Syftet var att undersöka synergonomin, det systematiska arbetsmiljöarbetet kring belysningsfrågor för sjuksköterskor inom den avancerade hemsjukvården, utvärdera några befintliga belysningslösningar, föreslå framtida möjliga belysningslösningar samt utvärdera om de lagstadgade kraven är tillräckliga, och om de efterlevs inom den avancerade hemsjukvården. Metod: en synergonomienkät besvarades av 55 sjuksköterskor (svarsfrekvens cirka 50 %), analys av befintliga belysningar och test av 10 befintliga belysningar i laboratorieliknande miljö och test av fem befintliga belysningar hos patienten, samt samarbete med en student inom industridesign som håller på att utveckla en belysningsprodukt speciellt anpassad för vård och omsorg i hemmet. Resultat: cirka 40 % av de tillfrågade sjuksköterskorna var missnöjda med arbetsbelysningen i det enskilda hemmet. Alla angav att det förekom för lite ljus vid patienten, och hälften angav att det upplevdes som en brist dagligen. En tredjedel angav att de dagligen fick inta obekväma arbetsställningar p.g.a. dålig belysning, och 15 % rapporterade att de dagligen riskerade att göra fel p.g.a. dålig belysning. De stördes mest av dålig belysning vid läkemedelshantering, provtagning, skötsel/sättande av nål, sårvård och vid bedömning av patienten. Ögonbesvär förekom hos 58 % av de svarande. Signifikanta samband sågs mellan ögonbesvär och huvudvärk, nackvärk och besvär i axlar/skuldror. En tydlig tendens till ett omvänt samband sågs mellan ögonbesvär och socialt stöd. Arbetsmiljöriskerna i det enskilda hemmet undersöktes inte av vårdgivarna i någon större utsträckning. Få hade en checklista vid undersökning av arbetsmiljön, och belysning var inte med på den listan. Gällande belysning levde de inte upp till kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete. Ingen av de testade befintliga belysningarna uppfyllde alla de krav och önskemål vi ställt upp för en lämplig belysning inom hemsjukvården. Sammantaget bedöms kraven i de olika arbetsmiljöföreskrifterna tillsammans tillräckliga för att kunna få till en bra arbetsbelysning i det enskilda hemmet. I de studerade verksamheterna fanns det brister i hur man levde upp till dessa föreskrifter. Slutsatser: Arbetsbelysningen och det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver förbättras inom den avancerade hemsjukvården. Behov finns för specialanpassade belysningslösningar vid vård och omsorg i hemmet.

Regeringen skriver att ”Ett hållbart arbetsliv kräver kontinuerligt fokus på en god arbetsmiljö under hela yrkeslivet”. Att utöva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett effektivt verktyg och bra sätt att skapa ett hållbart arbetsliv. Skyddskommittén skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall. Problemformuleringen beskriver att det forskas och skrivs många rapporter inom Sverige och på EU- nivå om ett hållbart arbetsliv, men upplevelsen är att det inte är många företag som arbetar med ett hållbart arbetsliv i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Examensarbetets syfte var att praktiskt tillämpa ”SAM-testet” för att undersöka om det kan vara ett stöd genom dialog för skyddskommittéer i att utveckla ett hållbart arbetsliv med perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning. Metoden var att en facilitator gav information på ett skyddskommittémöte om dialog och hållbart arbetsliv, därefter fick gruppen svara på ”SAM-testet” med ett hållbart arbetsliv och perspektiven genus, ålder och funktionsnedsättning i åtanke. Facilitatorn observerade gruppen under tiden de svarade på frågorna samt påverkade gruppen att tänka för ett hållbart arbetsliv genom att använda dialogen som ett verktyg. Syftet var bland annat att se om de svarat i konsensus och rikta in gruppen till ett hållbart arbete. Resultatet visade att ”SAM-testet” är ett bra verktyg för företagen att använda för arbetet till ett hållbart arbetsliv. SAM-testet behöver utveckla kommentarer, åtgärder och handlingsplan samt lägga in fler länkar till ett hållbart arbetsliv. Detta behövs tillsammans med utbildning om ett hållbart arbetsliv och dialog. Företaget behöver skapa en samsyn till ett hållbart arbetsliv och i samband med riskbedömningar öka kunskaperna i ett hållbart arbetsliv. Företagshälsan behöver ha kunskap om de tre perspektiven ålder, genus och funktionsnedsättning samt även dialog. Även forskningen behöver samla ihop material och stödja företagen i arbetet till ett hållbart arbetsliv. Tankar för fortsatt arbete: Ett naturligt steg för fortsatt arbete skulle vara att få följa ett företag i sin strävan till ett hållbart arbetsliv. Framtida studier kunde då vara att se vilka hinder som finns och hur de kan arbetas bort. En annan väg att gå skulle vara att få vara med i utvecklingen och utformningen av ”SAM Test”-verktyget som testare. / The government writes that "A sustainable working life requires continuous focus on a good working environment throughout the entire working life". Exercising a systematic work environment (SAM) is an effective tool and a good way to create a sustainable working life. The Safety Committee shall closely monitor developments in matters relating to protection against ill health and accidents. The problem formulation describes the research and writing of many reports within Sweden and at EU level on a sustainable working life, but the experience is that few companies are working on a sustainable working life in the systematic work environment work. The purpose of the thesis was to apply the "SAM test" practically to evaluate if it could be a support through dialogue for protection committees in developing a sustainable working life with the perspective of age, gender and disability. The method was to provide a facilitator with information on dialogue and sustainable working life at a protection committee meeting. Then let the group respond to the "SAM test" with a sustainable working life and perspective gender, age and disability in mind. The facilitator observes the group while responding to the questions as well as influencing the group to think about sustainable work by using the dialogue as a tool. The purpose, among other things, was to see if they would respond in consensus and target the group towards sustainable work. The result showed that the "SAM Test"is a good tool for companies to use in their work towards a sustainable work life. The” SAM-testet” needs to develop the comments and actions in the action plan and add more links to a sustainable working life. This is needed together with education on sustainable working life and dialogue. The company needs to create a consensus for a sustainable working life and, in the context of risk assessments, increase knowledge in sustainable working life. Corporate health care needs knowledge of the three perspectives; age, gender and disability as well as dialogue. Researchers also need to gather good materials and support companies in the work towards for a sustainable working life. Thoughts about continued work: A natural next step in a continued work would be to follow a company in its quest for a sustainable working life. I would then be able to study which the obstacles are and how to remove them. Another way would be to join the development and design of the “SAM Test” tool as a tester.

The construction industry is an exciting and community developing industry, but it is also very much talked about because of the high injury frequency that the industry is characterized by. As a part of preventing accidents at work, the employer conducts systematic work environment work to detect risky parts of the work and to remedy these. Despite the elimination of risks at work, accidents and incidents - so-called deviations in the working environment - occur. Deviations in the working environment must be reported immediately to the employer. Within the company that is subject of this study, the deviations are reported and stored a system called BIA. BIA enables, based on the deviation reports, to create statistical data for the company with respect to different parameters. This report is based on this deviation statistics with regard to accidents and incidents, produced from the reporting tool BIA. The study has investigated in which stages/phases incidents and accidents occur, which work operations that cause incidents and accidents, as well as injury risks and causes of injury behind accidents and incidents. The majority of the company's incidents and accidents occur during construction projects, production and land work. Incidents are caused by work tasks such as excavation work, work at/with passing vehicle traffic and movement within the area. Accidents are caused by work at/by machine, manual handling of material / product and work at/with handheld work equipment. The damage risks in the event of incidents are vehicle accidents, hit by falling or flying objects and stuck or clamped between objects. The causes of injury caused by accidents are damage by self-handled objects, fall at the same level and contact with sharp objects. Fall from height and fall at the same level are the cause of damage in a large part of the accidents. The result of the study also shows that the information given in the event reports in BIA, either lacks of information or that the information is inadequate. / Byggbranschen är en spännande och samhällsutvecklande bransch, men den är också mycket omtalad med anledning av den höga skadefrekvens som branschen karakteriseras av. Som ett led i att förebygga olyckor i arbetet bedriver arbetsgivaren ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att upptäcka riskabla moment i arbetet samt åtgärda dessa. Trots eliminering av risker i arbetet, inträffar olycksfall och tillbud – så kallade avvikelser i arbetsmiljön. Avvikelser i arbetsmiljön skall omedelbart rapporteras till arbetsgivaren. Inom det företag som utgör föremål för denna studie rapporteras och lagras avvikelserna i ett system som kallas för BIA. BIA möjliggör att, utifrån avvikelserapporter, skapa statistiskt underlag för företaget med avseende på olika parametrar. Denna rapport är baserad på denna avvikelsestatistik med avseende på olycksfall och tillbud, framtaget ur rapporteringsverktyget BIA. Studien har undersökt i vilka skeden/faser tillbud och olycksfall inträffar, vilka arbetsmoment som föranleder tillbud och olycksfall samt skaderisker och skadeorsaker bakom tillbud och olycksfall. Majoriteten av företagets tillbud och olycksfall inträffar vid anläggningsprojekt, produktion och markarbete. Tillbud föranleds av arbetsmoment som schaktningsarbete, arbete vid/med passerande fordonstrafik samt förflyttning inom området. Olycksfall föranleds av arbete vid/med maskin, manuell hantering av material/produkt samt arbete vid/med handhållen arbetsutrustning. Skaderiskerna vid inträffade tillbud är fordonsolycka, träffas av fallande eller flygande föremål samt fastnat eller klämts mellan föremål. De skadeorsaker som olycksfall innebär är skada av egenhanterat föremål, fall i samma nivå samt kontakt med vasst föremål. Fall från höjd och fall i samma nivå utgör orsak till skada i en stor del av olycksfallen. Resultatet av studien visar också att det saknas information i de händelserapporteringar som inkommer i BIA, alternativt är den tillgängliga informationen bristfällig.

Grunden för att skapa säkra och hälsosamma arbetsplatser är systematiskt arbetsmiljöarbete och för att det ska fungera krävs goda grundkunskaper. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår alla arbetsmiljöförhållanden samt årlig uppföljning, arbetsmiljöpolicy, rutiner, samarbete, uppgiftsfördelning, kunskaper, undersökning, riskbedömning och åtgärder. Det finns en kunskapslucka i hur arbetsmiljöinformation kommuniceras för god hälsa och säkerhet på arbetsplatser och det behövs mer forskning om chefers och medarbetares kunskap om arbetsmiljön. Tidigare forskning visar även att kommuners systematiska arbetsmiljöarbete inte fungerar tillfredställande. Den här studien syftar till att få en förståelse över hur HR, chefer, medarbetare, facklig och politiker upplever att det systematiska arbetsmiljöarbetet kommuniceras och informeras i en kommunal verksamhet. En kvalitativ metod har använts genom tio intervjuer. Empirin har analyserats utifrån en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att det inte finns en rutin för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska kommuniceras och informeras, däremot finns rutiner i hur kommunen ska arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet genom ett årshjul. Kunskapen om det systematiska arbetsmiljöarbetet är varierande hos de själva, närmast ansvariga och kollegor. Kommunen har forum för att kommunicera och informera om det systematiska arbetsmiljöarbetet samt utbildningar för vissa yrkesgrupper i systematiskt arbetsmiljöarbete. Slutsatsen är att trots att det finns ett arbetssätt, rutiner, forum och utbildning framkom brister och otydlighet i kommunikation och information av det systematiska arbetsmiljöarbetet på olika nivåer. / The basis for creating safe and healthy workplaces is systematic work environment and good basic knowledge is required for it to work well. The systematic work environment includes all work environment conditions and annual follow-up, work environment policy, routines, cooperation, task allocation, knowledge, investigation, risk assessment and measures. There is a knowledge gap in how work environment information is communicated for good health and safety at workplaces and more research is needed on managers' and employees' knowledge of the work environment. Previous research also shows that municipalities' systematic work environment does not work satisfactorily. This study aims to gain understanding of how HR, managers, coworker, trade union and politicians experience the communication and information about the systematic work environment in a municipal organization. A qualitative method has been used through ten interviews. The empirical work has been analyzed based on an inductive thematic analysis. The results shows that there is no routine for how the systematic work environment should be communicated and informed but there are routines for how the municipality should work with the systematic work environment through an annual cycle. The knowledge of the systematic work environment is variable among themselves, managers and colleagues. The municipality has forums to communicate and inform about the systematic work environment and education for some occupational groups in systematic work environment. The conclusion is that although there is a way of working, routines, forums and education deficiencies and lack of clarity became apparent in communication and information of the systematic work environment at different levels.

Bygg- och anläggningsbranschen har kompetensbrist, låga vinstmarginaler och är en av de mest olycksdrabbade branscher i Sverige. Byggarbetsplatser har ständiga förändringar och olika förutsättningar för att kunna leverera en bra slutprodukt och samtidigt upprätthålla en god arbetsmiljö. Bra arbetsmiljö och hälsofrämjande insatser leder till ökad attraktivitet på arbetsplatser, arbetsglädje, engagemang, effektivitet, produktivitet och lönsamhet. Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) kan bättre arbetsmiljöer uppnås. Syftet med denna studie är att studera effekterna av en arbetsmiljöinsats på en byggarbetsplats genom förbättrad insikt och förståelse för hur de arbetstagarna ser på arbetsplatsens arbetsmiljö och SAM.Studien innehåller en fallstudie under en intervention i form av arbetsmiljöinsats. Mätning av antal inrapporterade riskobservationer samt en kvantitativ datainsamling har utförts genom en enkätundersökning där arbetsplatsens arbetstagare deltog både innan och efter arbetsmiljöinsatsen. Efter arbetsmiljöinsatsen visade resultaten att arbetstagarnas intresse minskade, kunskap upplevdes som större och delaktighet i frågor om arbetsmiljö och SAM minskade. Arbetstagarnas upplevelse av arbetsgivarens intresse för arbetsmiljö minskade medan den ökade för SAM. Arbetsplatsen fick in fler riskobservationer på kortare tidsperiod efter arbetsmiljöinsatsen jämfört med innan. Studien har bidragit med vetskap om att arbetsmiljöinsatser behöver pågå under längre tid och vara med omfattande för att förutsättningarna för byggarbetsplatsers arbetsmiljö ska bli bättre på de arbetsplatser där arbetstagarna upplever att arbetsmiljön redan är bra. / The construction industry has skills shortages, low profit margins and is one of the most unfortunate industries in Sweden. Construction sites have constant changes and different conditions to be able to deliver a good end product while should maintain a good working environment. Good work environment and health promotion efforts leads to more attractive workplaces, job satisfaction, commitment, efficiency, productivity and profitability. Systematic Work Environment Management (SWEM) can achieve better working environments. The purpose of this study is to study the effects of a work environment initiative on a construction site through improved insight and understanding of the workers perspective for the workplace's work environment and SWEM.The study includes a case study during an intervention in the form of work environment initiative. Measurement of the number of reported risk observations and a quantitative data collection has been carried out through a survey in which workers at the workplace participated both before and after the work environment initiative. After the work environment intervention, the results showed that the interest of workers decreased, knowledge was perceived as greater and participation in issues related to the work environment and SAM decreased. The employee's experience of the employer's interest in the work environment decreased while it increased for SWEM. The workplace received more reported risk observations during a shorter period after the intervention compared to before. The study has contributed with the knowledge that work environment initiative needs to last for a longer period and be more extensive to improve the conditions for the work environment at construction sites workplaces that workers feel that the work environment is already good.

The increasing number of occupational health and safety issues is a problem. Legislationsthat are anchored in European law, such as “machinery directive 2006/42/EC”, the “Use ofwork equipment 2009/104/EC” and the Swedish AFS 2001:1 (Systematic Work EnvironmentManagement) are defined but still lack the power to stop accidents/ incidents fromhappening. When risks are being made conscious they are not stopped by the legalrequirements in place. Scientific approaches such as the Swiss cheese model, safety management systems (SMS),and HTO (Human- Technology- Organization) explain how increased complexity inside asocio-technical system needs more attention. As the cases of accidents/ incidents in anoccupational setting still increase a need for solving this appears, with the help of sciencebasedtools. In cooperation with the company AFRY, I conducted four interviews (n=4) and analyzed twoABRA (activity-based risk assessments) already conducted by the company. Using thecommon themes identified from the interviews to analyze the ABRA helped to identify twokey problems: unclear communication and insufficient knowledge. With that in mind, I’m advocating for an increased emphasis on risk communication andresilience engineering. With the awareness that communication must be clearer and thatknowledge has to be increased, it is possible to work proactively on decreasing occupationalaccidents by mitigating the risks.

Stora industriprojekt med många involverade parter är komplexa redan som de är. Därav är ett inarbetat och noga planerat systematiskt arbetsmiljöarbete avgörande för en god arbetsmiljö där många personer vistas och arbetar på samma yta. “Ju fler kockar, desto sämre soppa” är ett svenskt ordspråk som till viss del lämpar sig för projektet Scania Nya Gjuteri. Även om mycket av det systematiska arbetsmiljöarbetet har varit exemplariskt och slutprodukten har blivit bra så har vägen dit inte varit felfri. Denna rapport behandlar projektet Scania Nya Gjuteri och de projektspecifika utmaningarna som har förekommit vad gäller den systematiska arbetsmiljön. Skanska har stått för utförandet men har även varit samordningsansvarig på byggarbetsplatsen och efter ett antal produktionsstopp, några entreprenörer som missköter sig och flera oförutsägbara risker som inträffat börjar man fundera på om det kanske finns ett samband mellan allt. För att ge svar på frågeställningarna har en juridisk metod med rättskällor används som sedan kompletterats med en samhällsvetenskaplig metod med empiriskt material bestående av intervjuer med företagsverksamma personer och interna dokument från Skanska och Scania. Tidigare forskning visar att avtalsförhållandena är betydande för styrningen av entreprenader och genom djupare studier och bättre förståelse om utmaningarna som har inträffat kan man förebygga detta organisatoriskt och byggtekniskt för framtida samarbeten. Med facit i hand hade många utmaningar hindrats eller åtminstone blivit hämmade om man hade diskuterat ansvarsgränserna och kraven noggrannare innan produktionsstart. Förhoppningsvis kan den här rapporten användas som en utvärdering av arbetsmiljön på Scania Nya Gjuteri för att man tillsammans ska lära sig från projektet och undgå liknande situationer i framtiden. / Large industrial projects with many parties involved are already complex as they are. Therefore, an established and carefully planned systematic work environment is crucial for a safe work environment where many people stay and work in the same area. "The more chefs,the worse the soup" is a Swedish saying that is suitable for the Scania New Foundry project in certain areas. The journey has not been easy although much of the systematic work environment management has been exemplary and the end product has turned out good. This report addresses the Scania New Foundry project and the specific challenges that have arisen in terms of the systematic working environment during production. Skanska has been responsible for the production and has also been responsible for coordination at the construction site.After some production stoppages, several contractors who misbehaved and many unpredictable risks that occurred Skanska realized that there may be a connection between everything. To provide answers to the questions, a legal research methodology has been used, which has been supplemented with a scientific method with empirical research consisting of interviews with enterprising people and internal documents from Skanska and Scania. Previous research shows that contractual conditions are significant for the management of the contractors and through deeper studies of the challenges that have occurred at the project we can get a better understanding for better collaborations in the future. All things considered, many challenges would have been prevented or at least inhibited if the responsibilities and requirements had been discussed more carefully ahead. Hopefully this report can be used as an evaluation of the work environment at Scania Nya Gjuteri in order tolearn from the project and avoid similar situations in the future.

I studien undersöks hur införandet av ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan påverka en organisation. Många arbetsplatser saknar ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, men alla företag är beroende av att personalen mår bra och får vara frisk och därmed kan vara effektiv på sitt arbete. För att öka läsarens förståelse för hur betydelsefullt det är att arbeta aktivt med arbetsmiljöarbete, vill vi visa organisationer hur de genom detta kan uppnå vinster, inte bara de av rent monetär art, utan även de som är av betydande vikt för arbetstagarna, såsom exempelvis ökad trivsel och bättre gemenskap. Studien är av kvalitativ karaktär med en interaktiv forskningsprocess. Urvalet har bestått av respondenter på Copy Syd AB. Resultatet visar att det är av stor vikt att införa ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Studien pekar på att lönsamhet bland annat kan uppnås i form av nöjda medarbetare som anser att implementeringen av det systematiska arbetsmiljöarbetet har bidragit till ökad trivsel och effektivitet. De vinster som kan göras i en organisation kan kanske inte alltid mätas i pengar, men om de anställda upplever att deras arbetssituation förbättrats avsevärt både ur fysiskt och psykosocialt hänseende, måste det anses vara vinster av lika stor eller större betydelse. I studien framkommer även att det är möjligt att urskilja effekter på tre nivåer: individ-, organisations- och samhällsnivå. / This study examines how the implementation of a systematic work environment management can affect an organization. Many places do not work systematically with the working environment although companies are very dependent of the wellbeing and health of their co-workers as this increases their effectiveness. The aim is to increase the understanding of how important it is to actively address the social and physical environment in a company. We want to show organizations how they can gain profit, not only financially, but through the wellbeing and effectiveness of their employees long-term. The study is qualitative to its disposition and uses an interactive process of research. The sample consisted of respondents from the company Copy Syd AB. The result shows that the implementation of a systematic work environment management is of great importance to the company and its employees. As the study indicates there are positive effects from satisfied co-workers who think that the implementation has contributed to an increased job satisfaction as well as increased efficiency at work. The profit might not always be financial, but if the co-workers experience that their work situation, both physically and psychosocially, is considerably better than before, this profit must be considered as great, or even greater importance than mere economy. In the study it also emerges that it is possible to distinguish effects on three levels: for the individual, for the organization and for the society.