The aim of this study was to investigate how the role of a coach affects the private life. In order to fulfill the purpose of this study we have used a qualitative method with seven conducted interviews. The questions that where asked in the interviews were in the themes of norms, role and role identity. The collected information from the interviews was transcribed and used in a table and was analyzed through a thematic analysis. This was conducted for the purpose that it would answer the issues of the study. The results showed that different variables, for example the opinions on the private role, the role as a coach, norms, and each individuals relation to the norms, could affect the private life of the coaches. These variables can together with the using of different theories give a picture of the reasons why each individual is affected in the way they are. / Syftet med studien var att undersöka hur idrottsledarrollen påverkar privatlivet. För att besvara syftet använde vi oss av en kvalitativ metod som innefattade sju intervjuer. Frågorna som besvarades under intervjun handlade om normer, roll och rollidentitet. Den insamlade informationen transkriberades och användes sedan i ett tabellschema för att sammanställas med hjälp av en tematisk analys. Detta gjordes för att kunna svara på studiens frågeställningar. Resultatet visade att olika variabler, såsom synen på rollen och sig själv, men även synen på normer och förhållandet till dessa, kan påverka hur individerna påverkas i deras privatliv i åtagandet som idrottsledare. Dessa variabler kan med hjälp av olika teorier ge en fingervisning till vad det är i individen som gör att dem påverkas på det sätt som dem gör.

Utifrån ett interpersonellt psykologiskt perspektiv och self determination theory har föreliggande studie som syfte att undersöka hur sånglärare samtalar om relationer mellan lärare och elev i sångundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras litteratur och forskning som belyser olika aspekter av relationer, relationskompetens och relationer i utbildning. Datamaterialet samlades in genom två fokusgruppsintervjuer där sånglärare diskuterade relationer. Den data som har genererats ur intervjuerna har bearbetats och analyserats med hjälp av ett tematiskt analyssätt. Resultatet visar att lärarna anser att relationer är viktiga för att eleven skall känna sig trygg och att det krävs en välfungerande relation för att kunna ställa krav i undervisningen. Resultatet visar också att lärarna anser att relationer kan vara svårt när de inte förstår eleven eller när eleven inte mår bra. Vidare visar resultatet att lärarna försöker hitta en bra balans i relationen till sina elever genom att ställa frågor för att visa genuint intresse. Sammanfattningsvis har lärarna svårt att definiera och beskriva vad det är som gör relationer välfungerande eller inte. I diskussionen lyfts två sammanfattade teman fram vilka är relationers betydelse och förutsättningar för relationer. / Through the lens of interpersonal psychological theory and self determination theory, this study explores how vocal teachers converse about relationships between teacher and students. The background chapter presents literature and previous research that describes different aspects of relationships, relationship competence and relationships in education. The data generated from the interviews has been collected through two focus group interviews where vocal teachers discuss relationships. The generated data was processed and analysed applying thematic analysis. The result shows that the teachers consider that relationships are important for the student to feel confident and that well-functioning relationships are needed to be able to make demands for teaching. Furthermore, the result reveals that teachers consider relations to be difficult when they experience that they don’t understand each other or when the student doesn’t feel well. Finally, the result shows that the teachers try to find a balance in the relationships to their students by asking questions to show genuine interest. In summary, the teachers find it difficult to describe and define what makes relationships effective, or lack thereof. In the discussion two concluding themes are highlighted, meaning of relationships and conditions for relationships.

Studien syftar till att undersöka erfarenheter som handläggare av personlig assistans har av att arbeta i en kontext som är föränderlig till följd av rättspraxis och Försäkringskassans tolkning och tillämpning av den. Studien syftar även till att undersöka de konsekvenser som detta medför för LSS-handläggarna i deras yrkesutövning och vilka konsekvenser som de anser att det fått för brukarna. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Den teoretiska ansatsen har bestått av Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme och Andrew Jametons koncept om etisk stress.  En bearbetning av empirin har genomförts i enlighet med tematisk analys. Olika krav och svårigheter har uppstått för LSS-handläggarna i deras yrkesutövning, såsom konflikt mellan deras professionella värderingar och den institutionella kontexten och att kunna bemöta brukare i oro och kris. Handläggarna är genomgående kritiska till Försäkringskassans restriktiva och detaljstyrda tolkning och tillämpning av den rättspraxis som ska vara styrande för dem båda. Vissa grupper av brukare har som konsekvens av förändrad rättspraxis och Försäkringskassans tolkning och tillämpning av den i stort sett uteslutits från rätten till personlig assistans. I diskussionen förs resonemang om LSS-handläggarnas yrkeskompetens, deras handlingsutrymme och etisk stress samt detaljstyrningens påverkan och konsekvenser för brukarna. / The purpose of the following study is to investigate the experiences that social workers have of working in a context that is changing with precedents and the Swedish social insurance agency's, Försäkringskassan’s, interpretation and application of them. The purpose is further to explore the consequences this has for LSS-administrators in their work and for their clients. In order to achieve this aim semi structured interviews has been used as a data collection method. The theoretical approach consists of Michael Lipsky's theory of grassroots bureaucrats and discretion as well as Andrew Jameton's concept of moral distress. The data has been processed in accordance of thematic analysis. Difficulties has emerged for LSS-administrators in their work, such as conflict between their professional values and the institutional context and meeting most anxious clients in crisis. The LSS-administrators are critical of Försäkringskassan’s restrictive and detailed interpretation and application of precedents. Some groups of clients have as a consequence of changed jurisprudence and Försäkringskassan’s interpretation and application of it more or less been excluded from the right to personal assistance.   We discuss the LSS-administrators professional competence, their discretion and ethical stress as well as the consequences detailed interpretation has for the clients.

The aim of this study is to analyse the thematic purpose of death in J.M. Barries play Peter Pan, or The Boy Who Wouldn’t Grow Up. Peter Pan, the Darlings and Neverland each get analysed in separate chapters, to get a fuller understanding of their relation to death. This has been done through the use of copingtheory, and comparisons to earlier myths about catabasis, Pan, and British changelings. Further support has been found through earlier works written about the subject, to deepen the understanding of death’s part in this play for children. The essay concludes that the children in the play are deathly ill – and thus Neverland and Peter Pan are representations of the afterlife, and a spirit which guides children on from this life in to the next.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) för olika former av psykisk ohälsa har presenterats som ett alternativ till traditionell samtalsbehandling baserat på forskning från det senaste decenniet. Trots klinisk relevans och flera fördelar för patienter och behandlare går implementeringen långsamt i flera europeiska länder. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka behandlares erfarenheter av att implementera IKBT i sina verksamheter. Intervjuer genomfördes med åtta behandlare hos en svensk offentlig vårdgivare, varefter en tematisk analys gjordes. Fyra huvudteman arbetades fram: En ny metod, En ny roll, Premisser och Lärande. Behandlarna har en övergripande samstämmighet och förståelse kring IKBT och dess användning, vilket är en viktig aspekt av implementeringen. Behandlarna beskriver dock också att kollegor som inte arbetar med behandling, men har en roll i implementeringen, ibland har bristande kunskap och negativa fördomar som förhindrar arbetet. Vidare berättar behandlarna att organiserat samarbete mellan aktiva behandlare bortprioriteras i den kliniska vardagen. Resultaten från analysen diskuteras med utgångspunkt i Normalization Process Theory. Vidare forskning kan utforska upplevelsen hos IKBT-utbildade behandlare som inte börjat arbeta med IKBT och hos icke-behandlande kollegor på arbetsplatser där metoden implementeras. / Internet-based Cognitive Behavioral Therapy (ICBT) for different kinds of mental health issues has been presented as an alternative to traditional face-to-face treatment based on research from the last decade. Despite clinical relevance and several advantages for both patients and therapists the implementation of the method is progressing slowly in many European countries. The purpose of this study was to examine therapists’ experiences of implementing ICBT in their everyday work. Interviews were conducted with eight therapists in a Swedish public health care setting, after which a thematic analysis was made. Four main themes were defined: A new method, A new role, Premises and Learning. The therapists have an overarching mutual comprehension of ICBT and its use, which is an important aspect of the implementation. The therapists explained that colleagues that don't work with ICBT, but still have a role in the implementation, sometimes lack knowledge and have negative preconceptions which obstruct the work. Furthermore, therapists talked about organized collaboration between active therapists not being prioritized in the everyday clinical work. Results from the analysis are discussed by applying Normalization Process Theory to the findings. Further research could examine the experiences of ICBT-trained therapists who have not yet started working with ICBT and of colleagues who do not work with treatment in workplaces where ICBT is being implemented.

Syftet är att undersöka vad som kännetecknar upplevelser och erfarenheter av familjehemsplaceringar med huvudsakligt fokus på relationer och familjens betydelse. Studien utgår från ett kvalitativt, hermeneutiskt förhållningssätt med tematisk analys gjord på svar från skriftliga intervjuer. Deltagarna bestod av personer med olika erfarenheter av familjehemsplaceringar, dels genom att ha varit placerad, dels tidigare arbetat som familjehemssekreterare. De teman som visade sig känneteckna upplevelser och erfarenheter av familjehemsplaceringar var familjeliv, känslor och utveckling som till stor del handlar om inställningen hos berörda parter. Detta är faktorer som påverkar dels hur pass lyckad placeringen blir, dels huruvida en relation uppstår mellan familjehemplacerad. Utifrån denna studies resultat kan slutsatsen dras att familjehemsplaceringar är komplext och innefattar många faktorer. I och med att placeringens utfall verkar påverkas av inställningen hos berörda parter är det viktigt att arbeta för att samtliga är positiva till vården, samt att den placerade får hjälp att kunna ta emot vården och känslomässigt ta till sig familjehemmet. / The aim of this study is to examine experiences of placements in foster care, with the main focus on relations and the importance of the foster family. The study is based on the qualitative, hermeneutic approach with a thematic analysis made on the answers of the participants’ written accounts. The par­ticipants consisted of persons with different experiences of foster care, either they had previously been placed in out of home care, or they worked as social workers. The themes that seemed to characterize experiences of placements in foster care was family life, emotions and development, which to a great extend also depended on the attitudes of the parties involved. These are factors which appeared to affect both how successful the placement become, and whether a relationship arises between the foster home and the person placed in foster care. Based on these results it can be concluded that placements in foster care are complex and include various factors. As the placements outcome seems influenced by the attitudes of the parties concerned, it is important to work towards ensuring that all concerned are positive and that the person who is placed receive help, in order to be able to benefit from the care offered from the foster family and emotionally embrace them.

The thesis of this essay is concerned with how two adaptations of The Neverending Story have used the novel's vivid intertextuality and dialogism. The essay also discusses the possibilities of adaptation studies and whether an adaptation can explain a novel by emphasizing its themes. / I denna uppsats diskuteras hur två adaptioner av Den oändliga historien har hanterat novellens rika intertextualitet och dialoger. Vidare diskuteras adaptionens möjligheter och huruvida en adaption kan förtydliga vad ett verk handlar om.

Lagen om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram trädde i kraft den 1 juli 2014. Denna lag påverkade all personal från förskola till gymnasium och till sin hjälp fick skolorna allmänna råd från Skolverket med kommentarer om hur arbetet med extra anpassningar ska utföras. Syftet med detta examensarbete är att bidra med lärdomar om gymnasielärares erfarenheter av och kunskaper om extra anpassningar. För att få reda på det har sex gymnasielärare intervjuats om sitt arbete med extra anpassningar. Deras svar har sedan tolkats utifrån tematisk analys. I denna studie framkommer det bland annat att ingen av lärarna har något dokument att följa som beskriver vad extra anpassningar är. Det framkommer en osäkerhet bland lärarna gällande vad begreppet extra anpassning innebär, likaså när det gäller hur de ska nå de omotiverade eleverna med hjälp av extra anpassningar, samt vid betygsättning av elever som fått extra anpassningar. Det verkar vara de informella samtalen och diskussionerna lärare emellan som främst ger de idéer och lösningar gällande extra anpassningar som efterfrågas av lärarna. Slutsatsen i min studie är bland annat att de lärare som jag intervjuat inte riktigt har de förutsättningar som behövs för att arbeta med de extra anpassningar som lagen föreskriver. När lärare behöver hjälp kring stödformen extra anpassning från elevhälsan är det inte alltid att de får det. Tydligt är också att information från Skolverket om vad extra anpassningar är, är bristfällig och svår att tolka för lärarna. / The Act on Additional Adjustments, Special Support and Action Programs came into force on July 1, 2014. This law affected all staff in preschool to upper secondary school and, in turn, the schools received general advice from the National Agency for Education with comments on how to work with additional adjustments. The purpose of this graduate project is to contribute lessons learned from secondary teachers' experience and knowledge of additional adjustments. To find this out, six secondary teachers have been interviewed about their work with additional adjustments. Their answers were after that interpreted based on thematic analysis. In this study, it is found that none of the teachers have any document describing what additional adjustments imply. There is an uncertainty among teachers regarding what additional adjustments means, and how to reach the unmotivated students with the help of additional adjustments, as well as in the assessment of pupils who have received additional adjustments. It seems to be the informal conversations and the discussions between teachers, that mainly gives the ideas and solutions regarding additional adaptations demanded by the teachers. The conclusion in my study is, among other things, that the teachers I interviewed do not really have the conditions needed to work on the additional adjustments required by the law. When teachers need help with the additional adjustment from pupil health, it is not always that they get it. Clearly, information from the National Agency for Education about what additional adjustment is, is insufficient and difficult to interpret for the teachers.

No description available.

I Sverige har normerna kring och synen på faderskap länge varit i förändring och idag både eftersträvas och uppmuntras jämställt föräldraskap. Jämställdhet i föräldraskapet mäts ofta kvantitativt och saknar kvalitativa nyanser. Syftet med föreliggande intervjustudie var därför att undersöka pappors upplevelser av jämställdhet i föräldrablivandet för att erhålla bättre förståelse för deras situation och erfarenheter. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades tematiskt, vilket resulterade i tre teman: Upplevelse av jämställdhet i omgivningen, Den egna relationen till jämställdhet samt Livet som pappa. Resultatet indikerar att pappor är positivt inställda till jämställt föräldraskap, samtidigt som de kan uppleva både biologiska och samhällsstrukturella hinder i sina ambitioner att vara jämställda. Övervägande beskrevs föräldrablivandet som en omtumlande tid för papporna, präglad främst av glädje och meningsfullhet, men även av utmaningar och stress I konklusion uppmuntras relevanta vårdaktörer att uppmärksamma pappors eventuella behov av stöd och vägledning tidigt i föräldraskapet. / In Sweden the norms regarding and view on fatherhood have long been transforming and today an equal parenting style is both strived for and encouraged. Gender equality in family life is often measured quantitatively and lacks qualitative aspects. The aim of this interview study was therefore to investigate fathers` experiences of gender equality in their transition to fatherhood in order to increase the understanding of their situation and experiences. Nine semi-structured interviews were conducted and analysed with thematic analysis, which resulted in three themes: Experience of Gender Equality in the environment, One's own relationship to Gender Equality, and Life as a father. The results indicate that the fathers hold a positive attitude towards equal parenting, but can at the same time experience biological and social structural obstacles in their ambitions to be equal. Altogether the transition to parenthood was described by the fathers as an overwhelming time, characterized mostly by happiness and meaningfulness, but also by challenges and stress. In conclusion, healthcare professionals of relevance are encouraged to acknowledge fathers’ potential need of support and guidance in early parenthood.