Syftet med den aktuella kvalitativa studien var att belysa frivilligt ensamstående föräldrars (FEF) upplevelser för att bidra till ökad förståelse och kunskap om hur det är att överväga, bli och vara FEF. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk analys, vilket resulterade i fem huvudteman: Så upplevs FEF-skapet, Ta steget att bli FEF, Stöd från ett nätverk är viktigt som FEF, Hur FEF blir bemötta av sin omgivning och Tankar om framtiden. Mödrarna upplevde FEF-skapet som övervägande positivt och enklare än förväntat. Både för- och nackdelar nämndes och stöd från ett nätverk beskrevs vara extra viktigt. Mödrarna var medvetna om att de bryter mot kärnfamiljsnormen. Från omgivningen hade de mestadels mött positiva reaktioner men även en del negativa reaktioner och fördomar, främst rörande avsaknaden av en pappa. Mödrarna uppgav olika skäl till att bli FEF och beslutsprocessen rapporterades övervägande som enkel. Samtidigt uttrycktes viss ambivalens då FEF inte var deras förstahandsval, men ansågs mest optimalt utifrån deras förutsättningar. / The aim of this qualitative study was to make visible the experiences of single mothers by choice (SMC) with the purpose of contributing to increased understanding and knowledge of what it is like to consider, become and be a SMC. Seven semi-structured interviews were conducted and analyzed through thematic analysis, resulting in five main themes: The experience of motherhood as SMC, Making the choice to become SMC, Support from a network is important as SMC, How SMC is met by their surroundings and Thoughts on the future. The mothers perceived motherhood as SMC as mostly positive and easier than expected. Both advantages and disadvantages were mentioned and support from a network was described as especially important. The mothers were aware that they are violating the nuclear family norm. From their surroundings, they had mostly encountered positive reactions but also some negative reactions and prejudices, mainly concerning the absence of a father. The mothers stated different reasons for becoming SMC and the decision-making process was predominantly reported as simple. At the same time, some ambivalence was expressed as motherhood as SMC was not their first hand choice, but was considered the best choice based on their situation.

Introduktion: Medelhavskosten är en diet som har visat positiva resultat i ökat hälsoutfall. Kosten används bland annat för att minska risken mortalitet, depression samt kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka medelhavskostens inverkan på livskvalitén i en population vuxna 19+. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en systematisk översikt där tolv artiklar analyserades genom en tematisk analys. Artikelsökningen skedde genom databasen Pubmed. Genom den tematiska analysen delades artiklarna in i tre grupper, kohortstudier, tvärsnittsstudier samt interventionsstudier. Resultat: Resultat från analysen visade hur ingen studietyp genererade ett avvikande resultat. Alla studietyper föreföll visa att medelhavskosten var associerat med högre livskvalitet. Tre artiklar fann ingen signifikant skillnad mellan hög följsamhet av medelhavskost och högre livskvalitet. Två av dessa avvikande artiklar fann en svag association till högre livskvalitet, dessa var dock inte signifikanta. Alla artiklar oberoende av resultat fann att hög följsamhet av medelhavskosten ökade dimensionen vitalitet på livskvalitet, när enkäten Health Survey användes. Slutsats: Hög följsamhet av medelhavskost är associerat med högre självskattad livskvalitet i åldersgruppen 18+. Dimensionen vitalitet från livskvalitet utmärkte sig som den ända dimensionen vilket såg förbättrade resultat, oberoende av om forskarna fann en signifikant skillnad eller ej. / Introduction: The Mediterranean diet has shown positive results in increased health outcomes. The diet is used, among other things, to reduce the risk of mortality, depression and chronic illnesses. Objective: The aim of the study is to investigate the impact of Mediterranean food on the quality of life in a population of adults 19+. Method: A systematic literature study was conducted and twelve studied were selected and analyzed using thematic analysis. The article search was done through databases Pubmed. No common themes were found when comparing studies other than study design, which was therefore chosen as the main theme for the present analyses. Consequently, the above-mentioned studies were divided into three groups: cohort studies, cross-sectional studies and intervention studies. Results: Results from the content analyses showed that no specific study type generated a different result. All study types appeared to show that the Mediterranean diet was associated with higher quality of life. Although a statistically-significant association was found in most studies independently of study design, three studies found no significant association between high Mediterranean diet and higher quality of life. However, two of these articles found a weak association to higher quality of life. Furthermore, all articles, regardless of results, found that a higher adherence to the Mediterranean diet was associated with stronger score on the dimension of vitality of quality of life, when using the questionnaire Health Survey. Conclusion: High adherence to the Mediterranean diet was associated with higher quality of life in the age group 18+. The dimension of vitality (included in the definition of quality of life) was identified as the dimension with the strongest association with adherence to a Mediterranean-like diet.

Due to the prevailing pandemic in connection with Covid-19, irrational decisions occur, and people start panicking. As a result, there is a very high demand from grocery stores due to customers hoarding ICA:s goods, which results in an even greater panic in people who do not perceive the problems that arise at the stores. For the stores, this means that the flow of goods from suppliers to the stores has been subjected to incredible pressure. The purpose of this study is divided into two different questions, which aims to describe how the working methods of the staff have changed as a result of Covid-19, in addition the study also wants to explain how communication between the stores and suppliers work. To answer these questions, interviews are conducted with staff at five different stores of three sizes.  Furthermore, the results are then analyzed using thematic analysis and modeling. It can be stated that the working methods of the various stores have been involving social distancing to the customers and the tasks for the staff have been shifted. The biggest difference for the ICA organization as a result of Covid-19 has been the communication with suppliers which usually happens through an automatic purchasing system, which has not worked sufficiently and as a result, the entire customer demand has not been satisfied. / På grund av den rådande pandemin i samband med Covid-19 så förekommer orationella beslut och människor får panik. Som resultat av detta så byggs det upp en mycket stor efterfrågan hos matvarubutiker på grund av att kunderna hamstrar ICA:s varor vilket resulterar i att en ännu större panik uppstår hos människor som inte uppfattar dom problem som då uppkommer hos butikerna. Från butikernas sida så medför detta att varuflöden från leverantörer till butikerna utsatts för otroligt stor press. Syftet med denna studie är uppdelad i två olika frågor vilket har som mål att beskriva hur arbetssättet för personalen har förändrats som följd av Covid-19, dessutom vill studien också förklara hur kommunikationen mellan butikerna och leverantörerna fungerar. För att besvara dessa frågor så genomförs intervjuer med personal på fem olika butiker av tre storlekar. Vidare så analyseras resultaten med hjälp utav en tematisk analys och modellering. Det kan fastslås att arbetssätten hos dom olika butikerna har varit stor med social distansering till kunder och arbetsuppgifterna har fått skifta inriktning. Den största skillnaden för ICA organisationen som följd av Covid-19 har varit kommunikationen med leverantörer som i vanliga fall sker genom ett automatiskt inköpssystem inte har fungerat tillräckligt och som resultat har det medfört att efterfrågan från kunderna inte har kunnat tillfredsställas.

Syfte: Studiens syfte är att belysa hur pedagogerna beskriver sitt arbete för att stödja barn med leksvårigheter genom att, bland annat, skapa en stimulerande lekmiljö.Metod: För att besvara studiens frågeställningar genomfördes åtta kvalitativa intervjuer, med informanter från olika förskolor i storstaden. Den insamlade empirin analyserades därefter utifrån studiens teoretiska perspektiv, det sociokulturella perspektivet.Resultat och slutsats: Studiens resultat indikerar att de yrkesverksamma pedagogerna är positiva i att stödja barn i sitt lekande. De hade även skiftande uppfattningar om orsakerna bakom barnens leksvårigheter såsom ogynnsam lekmiljö, blyghet, otrygghet och att pedagogerna själva inte deltar i leken. Resultatet talar även för att bristande samarbete mellan förskolan och hemmet samt verksamhetens utbud kan ha en påverkan i barnens förutsättningar i lek. Likaså kan pedagogernas förhållningssätt ha betydelse för barnens lekutveckling.

Syftet med denna studie var att i en svensk kontext belysa handledarens roll vid grupphandledning av yrkesverksamma inom människohjälpande yrken, då detta är ett område som endast är sparsamt utforskat. Materialet inhämtades genom semi-­strukturerade intervjuer med nio verksamma handledare med socionom­ eller psykologutbildning. De transkriberade  intervjuerna bearbetades med tematisk analys. Resultatet kan övergripande beskrivas i form av  en modell med fem huvudteman: handledarrollen i modellens centrum, som påverkar och påverkas av förutsättningar, förväntningar, arbetssätt och utvärderingar. Modellen illustrerar hur handledarrollen i all dess komplexitet är produkten av en hel samling olika påverkansfaktorer och beslut, där vissa har sitt ursprung i handledarens egen bakgrund, men många är beroende av det sammanhang i vilket handledaren verkar. Resultatet visar även att handledarna skiljer sig gällande fokus samt prioritering av olika funktioner i handledningen. Det formuleras sällan konkreta mål i handledningen utan innehållet styrs utifrån syfte och förväntningar, och det varierar hur och i vilken grad utvärderingar genomförs.

Försvarsbeslutet 2020 innebär en markant ökad satsning på det svenska försvaret. Även om satsningen inte är jämförbar med upprustningen under andra världskriget och den inte når samma nivå som det kalla krigets neutralitetsförsvar, så utgör satsningen ett trendbrott. Under ett drygt decennium har försvaret gått från att utgöra ett ”särintresse”, ständigt utsatt för reduceringar, till att nu vara föremål för satsningar som innebär att försvaret återetableras på flera orter i landet. Förmågor och förband som varit föremål för avvecklingsdiskussioner får tillskott och den operativa förmågan skall öka. Perioden har också inneburit satsningar på, det i det närmaste bortrationaliserade, totalförsvaret i syfte att öka samhällets motståndskraft och medborgarnas skydd.Författarna vill med denna uppsats undersöka om det senaste decenniets förändringar av försvars- och säkerhetspolitiken kan beskrivas utefter en teoretisk referensram av realism och liberalism. Undersökningens huvudsakliga empiriska material utgörs av utrikes- och säkerhetspolitiska inriktningsdokument och linjetal från perioderna 2008/09, 2014/15 och 2019/20. Dessa dokument undersöks kvalitativt med en metod för tematisk analys och förändringar i det empiriska resultatet analyseras utefter idealtyperna realism och liberalism. Undersökningens slutsatser visar att de försvarspolitiska förändringarna går att beskriva utefter idealtyperna realism och liberalism och den svenska försvarspolitiken har i flera avseenden fått ett ökat inslag av realism samtidigt som den ideologiska grunden är bestående. En del urkunder beskriver det som ett paradigmskifte. / The Defense Bill of 2020 meant a significant increase in investment in the Swedish defence. Even if the investment is not comparable to the rearmament during the Second World War and it does not reach the same level as the Swedish armed forces of the Cold War neutrality had, the investment constitutes a change of trend. During little over a decade, the defence has gone from being described as a “special interest”, constantly exposed to reductions, to now being the subject of investments that mean that the Armed Forces is re-established in several places in the country. Capabilities and units that have been the subject of reduction discussions will be reinvigorated and the operational capability will increase. The period has also involved investments in, the almost dismantled, total defence in order to increase society's resilience and the protection of its citizens. With this dissertation, the authors want to investigate whether the changes in defence and security policy over the past decade can be described according to a theoretical frame of reference of realism and liberalism. The dissertation’s main empirical material consists of foreign and security policy documents and declarations from the periods 2008/09, 2014/15 and 2019/20. These documents are examined qualitatively with a method for thematic analysis and changes in the empirical result are analysed according to the ideal types of realism and liberalism. The inquiry’s conclusions show that the defence policy changes can be described according to the ideal types of realism and liberalism, and Swedish defence policy has in several respects gained an increased element of realism even though the ideology is consistent. Some documents describe it as a paradigm shift.

Uppsatsens syfte var att öka förståelsen för hur utredande socialsekreterare i arbetet med barn och unga förhåller sig till insatsen kontaktfamilj och vad som påverkar deras bedömning av den. I studien användes en kvalitativ metod och sammanlagt genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare som arbetar med barn och unga. De teoretiska perspektiv som använts i studien är utvecklingsekologi och gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att kontaktfamiljsinsatsen är en insats med blandade åsikter och erfarenheter av. Det skiljer sig emellan socialsekreterarna vad som bedöms vara barnets bästa och det finns även en delad bild gällande om barnen har nytta av insatsen om den är riktad till barnets vårdnadshavare. Resultaten visar också att det saknas kriterier för när insatsen ska användas samt att de få riktlinjer som finns belyser när insatsen inte ska användas. / The purpose of the study was to increase the understanding of how Child welfare social workers address the intervention contact family and what factors impact their assessment of it. The study uses a qualitative method, and nine interviews were made with social workers who work with children and youngsters. The theoretical perspectives used in the study is ecological systems theory and street-level bureaucracy theory. The result of the study shows that the contact family is an intervention with divided views and experiences. What is seen as the best interest of the child differs between the social workers and there is also a divided opinion regarding the benefits for the children if the intervention is targeted at the parents. The results also show a lack of criteria of when the intervention should be used, and the few existing guidelines highlight when the intervention should not be used.

Lantbrukare utsätts för flertalet påfrestningar i sitt dagliga arbete, vilket kan påverka deras psykiska hälsa. Svenska lantbrukares psykosociala arbetsmiljö har beskrivits som relativt god, men inte mycket är känt angående deras hantering av belastningar. Studiens syfte var att utforska, beskriva och skapa förståelse för hanteringen av belastningar genom att besvara frågeställningen: Hur hanterar lantbrukare i Sverige arbetsrelaterade påfrestande händelser? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 svenska lantbrukare och analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att påfrestningar och hanteringen av dem uppfattas som en del av lantbrukarnas identitet. Lantbrukarna räknade med att vissa händelser ingår i livsstilen, men mer oförutsägbara sådana skapade ökad belastning. Att införliva påfrestningar och hanteringen av dem i lantbrukaridentiteten möjliggjorde för lantbrukaren att fullfölja sitt livsval. Resultaten ökar förståelsen för varför lantbrukare, trots prövningar, är motiverade att fortsätta arbeta och hur deras hanteringsstrategier kan ha både positiva och negativa hälsoeffekter. För att främja psykisk hälsa bör insatser riktas mot att stärka lantbrukarnas befintliga, adaptiva hanteringsstrategier, exempelvis genom ökad tydlighet i myndigheters kommunikation, att stärka / Farm work is associated with strain, which can affect farmers’ mental health. Although Swedish farmers’ psychosocial work environment has been portrayed as relatively sound, little is known about how they cope with stressors. The present study aimed to explore, describe and generate understanding of this by answering the following question: How do farmers in Sweden cope with work-related strenuous events? Qualitative semi-structured interviews with 12 Swedish farmers were performed and analysed using inductive thematic analysis. The results indicated that both stress and coping were experienced as part of the farmers’ identities. Some hardships were postulated as part of the farming lifestyle but highly unpredictable events created more strain. Incorporation of both strain and coping into the farming identity enabled farmers to retain their existence. The results increase understanding of farmers’ motivation to keep working, in spite of strain and also how their coping strategies may have both positive and negative effects on mental health. Promotion of farmers’ mental health should be directed towards strengthening existing and adaptive coping strategies, for example by government agencies providing transparent communication, and increasing a sense of affinity as well as access to social support.

Transpersoner är en samhällsgrupp som i stor utsträckning och på olika sätt missgynnas i förhållande till andra grupper i samhället. Samtidigt som den svenska socialtjänsten enligt lag har i uppdrag att främja människors jämlikhet i levnadsvillkor har transpersoner ett svagt förtroende för socialtjänsten. Detta på grund av upplevelser av dåligt bemötande från professionella. Denna studie fokuserar på socialsekreterare inom den svenska socialtjänsten och ämnar undersöka samt belysa på vilket sätt socialsekreterare förhåller sig till och arbetar med klienter som är transpersoner. Studiens material har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i en region i södra Sverige. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys för att ta fram mönster i socialsekreterarnas utsagor. Genom kodning och tematisering genererade den tematiska analysen tre teman som i denna studie benämns med människan som utgångspunkt, människokompetens i fokus och som riktlinje och människan bakom rollen som socialsekreterare. Studiens resultat analyserades med hjälp av delar av Butlers queerteori samt tidigare forskning inom det aktuella området. Socialsekreterarnas gemensamma ingång i det enskilda klientmötet är enligt dem själva att bemöta alla klienter lika och att försöka se människan bakom klienten. Det handlar därmed i det specifika mötet med klient med transidentitet i slutändan om att möta en människa, inte en transperson. / Transgender people are in society at large and in many different ways more disadvantaged than other groups in society. Simultaneously as the Swedish social services by law are obliged to promote equality in people's living conditions transgender people have a low trust and confidence in the social services. This is due to experiences of being poorly treated by professionals. This study focuses on social service workers in the Swedish social services and has the purpose to examine and illuminate social service worker´s approach to and way of working with clients who are transgender. The data in this study have been collected through ten semi-structured interviews with social service workers in a region in southern Sweden. The data have been analysed by the use of thematic analysis in order to bring forth patterns in the social service worker´s statements. By coding and thematization the thematic analysis generated three themes that this study labels as with the human as the outset, humancompetence in focus and as guideline and the human behind the role as a social service worker. The result of this study was analysed with the help of parts of Butler's queer theory as well as previous research on the field of concern. The common way of entering a meeting with a client is according to the social service worker's themselves to treat all clients in the same way and to attempt to see the human behind the client. In the specific meeting with a client who have a transgender identity it therefore comes down to meeting a human, not a transgender person.

Objektifiering är en av de vanligaste formerna av diskriminering mot kvinnor. Befintlig forskning inom ämnet är övervägande kvantitativ och har i huvudsak genomförts på vita kvinnor i en nordamerikansk kontext. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka svarta kvinnors upplevelser av objektifiering i Sverige. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk analys. Resultatet utmynnade i tre teman: Objektifierad – hur, var, av vem?, Att vara ett objekt och Motståndskraft. Studiens resultat visade att deltagarnas erfarenheter har skett mot bakgrund av patriarkala samhälleliga strukturer i kombination med stereotypa föreställningar och fördomar om svarta kvinnor. Den vanligast förekommande formen av objektifiering var att få utseendet granskat och utvärderat genom blickar, kommentarer eller fysisk beröring utifrån fysiska attribut som är stereotypt kännetecknande för svarta kvinnor. Deltagarna beskrev att deras erfarenheter bland annat har resulterat i en ökad vaksamhet, kroppsupptagenhet samt påverkade och förändrade relationer. Slutligen nämndes strategier för hur deltagarna hanterade de påfrestningar som objektifiering innebar. Studien understryker vikten av ökad kunskap i samhället avseende vilka faktorer som möjliggör objektifiering av svarta kvinnor. / Objectification is one of the most common forms of discrimination towards women. Contemporary research in the subject is predominantly quantitative and has mostly been done on white women in a North American context. The aim of this study was therefore to examine black women’s experiences of objectification in Sweden. Seven semi-structured interviews were performed and analyzed through thematic analysis. The result ensued in three themes: Objectification – how, where, by whom?, To be an object and Resistance. The study’s result showed that the participants’ experiences have occurred as a consequence of patriarchal societal structures, combined with stereotypical conceptions and prejudice about black women. The most common form of objectification was having one’s appearance scrutinized and valuated through looks, comments or physical touches of those physical attributes which are stereotypical features of black women. Participants expressed that their experiences have, among other things, resulted in increased watchfulness, bodily consciousness and affected and changed relations. Lastly, the participants described strategies applied to handle the strain caused by objectification. The study emphasizes the importance of increased societal knowledge in regards of which factors enable the objectification of black women.