The Swedish National Heritage Board is Sweden’s central administrative agency for cultural heritage. As a national cultural heritage authority, the Swedish National Heritage Board is thus the body that puts the government's cultural heritage policy aspirations into practice, which is why it is relevant to examine the political and ideological currents that influence the authority's activities and by extension the entire cultural heritage administration. Through a mixed method study of governing documents, and an interview with a former Swedish National Heritage Board employee, this essay aims to increase knowledge of and understand the underlying processes and ideological driving forces that form the basis of how the Swedish National Heritage Board operations and tasks practiced during the last thirty years. The result gives an insight into a future oriented politicized authority whose main task seems to be to manage modern cultural heritage, motivated by political interests linked to equality, integration, and economic growth.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka föräldrars upplevelser och erfarenheter av sitt föräldraskap, sin parrelation, sin intimitet och sitt sexliv när man har barn med autism och ADHD. Syftet är även att undersöka om det finns något samband mellan föräldraskapet, parrelationen, intimiteten och sexlivet hos dessa föräldrar. Om det finns något sådant samband så är syftet även att försöka förstå detta samband. Empirin bygger på semi-strukturerade intervjuer av 10 föräldrar, 7 kvinnor och 3 män, som har levt eller lever med en partner och som är föräldrar till barn 4–20 år med autismdiagnos eller barn med autismdiagnos och ADHD. Analysen bygger på systemteori (Johnsen & Torsteinsson, 2015, Lundsbye, 2010 med flera), den interpersonella metoden för intimitet (Reis och Shaver, 1988) samt begreppet intimitet (Moss & Schwebel, 1993). Analysen visar, tolkat med hjälp av systemteorin, att föräldrarna sitter fast i samma omvårdnadsbehov som föräldrar har till små barn samt har svårt att vara i partnerrollen då de tvingas vara i föräldrarollen hela tiden. Analysen visar även, tolkat med hjälp av den interpersonella modellen för intimitet (IPM) samt begreppet intimitet, att föräldrarna har svårt att få till en intimitet i sin parrelation, känna sexlust samt få till ett aktivt sexliv. / This qualitative study aims to investigate parents' experiences with parenting, marital relationships, intimacy and sex life when they have children with autism and children with autism and ADHD. The study also aims to investigate whether there is any connection between parenthood, the marital relationship, intimacy and the sex life of these parents. If there is any such connection, the purpose is also to try to understand this connection. The empirical data is based on semi-structured interviews of ten parents, seven women and three men, who live with or have  lived with a partner and who are parents of children 4-20 years old who have autism or children with an autism diagnosis and ADHD. The analysis is based on systems theory (Johnsen & Torsteinsson, 2015, Lundsbye, 2010 et al.), the interpersonal method of intimacy (Reis and Shaver, 1988) and the concept of intimacy (Moss & Schwebel, 1993). The analysis shows, interpreted with the help of systems theory, that the parents are stuck in the same care needs as parents have for young children and have difficulty being in the partner role as they are forced to be in the parental role all the time. The analysis also shows, interpreted with the help of the interpersonal model of intimacy (IPM) and the concept of intimacy, that the parents have difficulty achieving intimacy in their relationship, feeling sex drive and achieving an active sex life.

Det kan finnas olika orsaksförklaringar till varför ett barn beter sig och agerar som den gör. Symtom som rastlöshet, koncentrationssvårigheter och svårigheter att hantera och reglera sin uppmärksamhet och sina känslor kan förklaras av en ADHD-diagnos. Samma symtom kan även vara en indikation på att barnet upplevt våld eller andra traumatiska händelser och därigenom utvecklat PTSD som en följd av dessa upplevelser. Den föreliggande studiens syfteär att utforska hur kuratorer kan särskilja och identifiera symtom relaterade till ADHD, traumaoch PTSD samt om de kan uppleva ett samband mellan dessa. Tidigare forskning visar på att det finns likheter i symtom och en del symtomöverlappningar mellan ADHD, trauma och PTSD. Vidare återfinns kunskapsluckor inom området. De två frågeställningar som ställs är:1) Hur kan informanterna identifiera och särskilja symtom relaterade till ADHD, trauma och PTSD hos barn och unga? 2) Vilka liknande symtom kan uppvisas vid ADHD, trauma och PTSD enligt informanterna? För att besvara dessa forskningsfrågor har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med informanter anställda eller tidigare anställda inom skola, BUP och Habiliteringen. Tematisk analys har applicerats för att identifiera olika teman som berör forskningsfrågorna vilka gav följande teman: Barns beteende och symtom, normbrytandebeteende, symtomöverlappning samt behandling och feldiagnostisering. Vidare har de tempiriska materialet analyserats genom systemteorin för att tolka det insamlade materialet. Resultatet av studien påvisar att informanterna kan uppleva utmaningar i att identifiera och särskilja symtom relaterade till ADHD, trauma och PTSD samt att dessa symtom många gånger överlappar varandra. Slutsatserna indikerar att en potentiell brist i diagnostisering skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser för barnet, inklusive en förvärring av barnets beteende och symtom. Informanterna menade att detta kan leda till livslånga konsekvenser och öka riskenför att barnet utvecklar psykisk ohälsa.

Det inträffar omkring 17 000 självmordsförsök i Sverige per år och hälften av dessa leder till psykiatrisk vård. Suicidriskbedömningar görs i psykiatrisk öppenvård av bland annat psykologer. Genom fem intervjuer undersökte vi ett i stort sett outforskat område: hur psykologer inom psykiatrisk öppenvård upplevde sitt arbete med suicidnära patienter. Vi använde tematisk analys för att analysera materialet vilket resulterade i två huvudteman: Att jobba på gränsen – med undertemana Mellan liv och död, Mellan arbete och fritid och Mellan att vara psykolog och människa – respektive Att balansera mellan acceptans och intervention – med undertemana Förr eller senare så händer det samt Resurser och coping. En återkommande dimension i temana var Emotionella reaktioner. Resultatet ger en bild av att psykologerna känner oro för patienterna och att denna oro kan användas som en del i suicidriskbedömningen. Vår tolkning är att psykologernas arbete kan spilla över på deras fritid och att detta i förlängningen kan tänkas ge konsekvenser så som medkänsleutmattning. Vi har tolkat psykologernas berättelser som att de använder copingstrategier för att återhämta sig från sin arbetsbelastning. I vårt resultat framträder en bild av att arbetet med suicidnära patienter kan vara vardag för psykologer inom psykiatrin. Vidare kan arbetet utgöra en känslomässig belastning för psykologer som är annorlunda jämfört med den belastning som uppstår i arbetet med icke-suicidnära patienter. / About 17,000 suicide attempts occur in Sweden each year, half of which lead to psychiatric care. Psychologists are one of the professional groups that conduct suicide risk assessments in psychiatric outpatient care. In this study we examine an relatively unexplored area: how psychologists in outpatient psychiatric care experience their work with suicidal patients. A thematic analysis of five interviews was conducted. The analysis resulted in two main themes: Working at the boundary – with sub themes Between life and death, Between work and leisure time and Between being a psychologist and a human – and Balancing between acceptance and intervention – with sub themes Sooner or later it will happen and Resources and coping. A recurring dimension in all themes was Emotional reactions. The findings provide a picture that the psychologists worry about the patients and that this worry can be used as a part of the suicide risk assessment. Our analysis shows that the psychologists’ work can spill over into their leisure time. This may eventually have effects, such as compassion fatigue. Our interpretation of the narratives suggests that the psychologists use coping-strategies to recover from their workload. The results also show that working with suicidal patients can be part of the daily work of psychologists in psychiatric care. Further more, our analysis shows that working with suicidal patients can include an emotional exhaustion on psychologists that is different from the exhaustion that might arise in the work with non-suicidal patients.

Inledning: I och med den unika svenska sexköpslagen som infördes 1999 som innebär kriminalisering av köp av sexuella tjänster, har fokus hamnat på den köpande parten i prostitutionen. Vid sidan av kriminaliseringen framhålls vikten av att öka insatserna som riktas mot sexköparna. En av de befintliga insatserna för att bekämpa prostitution är psykoterapi/samtalsbehandling. Syftet med studien är att öka kunskapen om psykoterapi med målgruppen män som köper sexuella tjänster utifrån hur de behandlande psykoterapeuterna upplever behandlingsprocessen. Frågeställning: Hur upplever psykoterapeuter psykodynamiska terapier med män som köper sexuella tjänster? Metod: En kvalitativ metod med deskriptiv och explorativ ansats har använts. Sju psykoterapeuter som arbetar eller har arbetat med män som köper sexuella tjänster har intervjuats. Det transkriberade intervjumaterialet har analyserats med tematisk analys. Resultat: Studiens resultat presenteras med fyra teman där balansakt är ett övergripande tema. Förståelse med undertema förklaringsmodeller och förhållningssätt, förakt med undertema äckel, förförelse samt brottet. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån perversionsbegreppet. Motöverföringskänslor av förakt och äckel stämmer överens med tidigare forskning och teori. Temat förförelse diskuteras utifrån att det skulle kunna vara skamligt att som psykoterapeut känna sig förförd eller attraherad och förledd i relation till patienter. Balansgången mellan att acceptera och patologisera lagbrottet och det avvikande beteendet diskuteras. / Introduction: Sweden has since 1999 a prostitution legislation that prohibits sex purchase. Focus has shifted towards the buyer in prostitution. Apart from the criminalization of sexual purchase actions to reduce prostitution pointed at the buying part is highlighted. One of the available actions is psychotherapy. The objective of the study is to increase the knowledge about psychotherapy focused on males that purchase sexual services from the experience of psychotherapists treating them. Question: How do psychotherapists experience psychodynamic psychotherapy with men who buy sexual services? Method: A qualitative method with a descriptive and explorative onset has been used. Seven psychotherapists that work with or have worked with men that purchase sexual services have been interviewed. The transcribed material has been analyzed using thematic analysis. Result: The result of the study is presented with four themes with the balancing act as an overall theme; Understanding with sub-themes explanation models and approaches; Contempt with sub-theme disgust; Seduction and The crime. Discussion: The results are discussed from the perversion concept. Countertransference emotions of contempt and disgust agree with earlier studies and theories. The theme of seduction is discussed from the perspective that it is shameful for a psychotherapist to feel seduced or attracted and beguiled in relation to the patients. The line between accepting and pathologizing the illegality and the abnormal behavior is discussed.

Syftet med studien var att utforska vilka erfarenheter och upplevelser kvinnliga polisstudenter hade av kön och genus under polisutbildningen. Data samlades in genom intervjuer med fyra kvinnliga polisstudenter. Materialet analyserades därefter utifrån den kvalitativa analysmetoden tematisk analys. Ur den tematiska analysen konstruerades fyra huvudteman: Bilden av en polis, Den kvinnliga polisen, Uppfattningar om jämlikhet samt Genusfrågornas plats på polisutbildningen. Studiens deltagare målade upp en komplex bild kring hur de upplevde att en kvinnlig polisstudent “skall vara”. Vissa slutsatser som denna studie drar faller i linje med tidigare forskning inom området. Detta då det föreföll som att föreställningar och normer för hur en polis “skall vara” fortsätter att påverka de kvinnliga studenterna på polisutbildningen. Vidare resultat från denna studie visar på att kvinnliga polisstudenter upplevde att den pågående rörelsen inom polisutbildningen mot ett mjukare förhållningssätt med högre värdering av traditionellt mer feminina egenskaper var positivt märkbar.

This study aims to investigate how individuals that have been playing pen and paper role-playing games since the 1990s to 2016 view their own experiences and the development of role-playing games. Six informants were interviewed in-depth about their experiences and how they view the change of roleplaying games and how society sees it. All the informants had been playing roleplaying games since the 1990s and are still playing. In the thematic analysis, five themes were identified: negative experiences, relationships, fantasy, development and normative change. This study exemplifies the complexity of belonging to a stigmatized group and also how a cultural phenomenon can grow, change and become accepted. It also highlights the role the informants themselves played in that change. Interestingly, it was found that the informants kept playing, despite the stigma around their hobby, because they found role-playing to be meaningful and stimulating and not for the reason that they identified themselves as role-players. Furthermore, all informants mention that thanks to role-playing they have developed a skill-set (e.g. creativity, problem-solving, understanding of group dynamics), which has become valuable to them later in life. The informants always believed that role-playing was something positive and meaningful, which also was confirmed once enough research had been done.

No description available.

I denna kvalitativa studie har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma undersköterskor inom hemtjänst. Syftet med studien är att undersöka hemtjänstpersonalens erfarenheter av äldres psykiska ohälsa inom ramen av sitt arbete. Genom en tematisk analys identifierades två huvudteman. I det första temat Människan som projekt framkommer att intervjupersonerna ser på mötet med äldre med psykisk ohälsa som komplext och lyfter vikten av ett gott bemötande och regelbunden kontakt som viktiga faktorer för att hantera mötet på bästa sätt. Detta presenteras vidare genom två underteman – Bemötande och Kontinuitet. I det andra temat Människan i verksamheten framkommer utmaningarna i mötet med äldre personer med psykisk ohälsa som samtliga ligger i verksamheten. Utmaningarna består enligt intervjupersonerna av tidsramar som är svåra att förhålla sig till, samt en kompetensbrist hos både de själva och i samhället när det kommer till äldre med psykisk ohälsa. Även detta presenteras vidare genom underteman – Tidsramen och Kompetensbrist. Avslutningsvis kopplas resultatet till tidigare forskning. Där framkommer likheter mellan forskning och studiens resultat avseende mötet med äldre personer med psykisk ohälsa som komplext och utmanande utifrån brist på tid, kunskap och kompetens. Komplexiteten och utmaningarna problematiseras vidare utifrån Lipskys teori om gräsrotbyråkrati och visar på balansgången i hemtjänstpersonalens arbete mellan individens behov och arbetets struktur. / In this qualitative study, eight semi-structured interviews were conducted with educated home care employees within the home care workforce. The aim of this study is to investigate home care employees’ experiences of elderly people with mental illness within the frame of their work. Through a thematic analysis two main themes where identified. The first theme, The individual as a project, presents how the home care employees perceive the meeting with elderly’s mental illness as complex, and experience that a good reception and regular contact are two important factors for being able to handle mental illness in the best way. This is further presented in two subthemes – Reception and Continuity. The second theme, The individual within the organization, presents the challenges that the home care employees encounter with working with elderly people with mental illness. These challenges consist of timeframes that the employees perceive as hard to work within but also a lack of competence, both within themselves and in the society when it comes to elderly’s mental illness. Furthermore, this is also presented in two subthemes – The timeframe and Lack of competence. Finally, the result is connected to previous research where similarities between the previous research and the result is revealed regarding the meeting with mental illness as complex and comprised of challenges, including lack of time, knowledge and competence. The complexity and challenges are further problematised from Lipsky’s theory of street level bureaucracy and emphasises the balance in home care employees’ work between the individual needs and the structure of the work.

Physical literacy (PL) is defined as the motivation, confidence, physical competence, knowledge, and understanding to value and take responsibility for engagement inphysical activities for life. The concept has become more prominent during recent years and has also inspired the latest curriculum for physical education and health (PEH) in Sweden. There has not yet been many empirical studies on the concept. The aim of this study was to explore elementary school PEH teachers’ knowledge, understanding and application of the psychological domains of PL. Five PEH teachers working with school children in grades 1-3 were interviewed and the data was analyzed using thematic analysis. Results showed that the teachers were used to teaching knowledge and understanding, and they had strategies to foster confidence but did not have the same systematic approach or understanding of motivation. In addition, the teachers emphasised emotions and social relations as important dimensions in PEH. The implications of this study is that there is a foundation for letting PL influence PEH in Sweden to a greater extent but there are also challenges to this aspiration. More empirical research on implementation of PL is needed. / Rörelserikedom eller ”physical literacy” (PL) definieras som att med motivation, självförtroende, kunskap, förståelse och fysisk kompetens värdesätta och utveckla ett livslångt intresse för fysisk aktivitet. Konceptet har fått stort genomslag under senare år och har också inspirerat den senaste läroplanen för idrott och hälsa i Sverige. Empiriska studier av konceptet har inte ännu gjorts i någon större utsträckning. Syftet med denna studie var att undersöka kunskap, förståelse och tillämpning av de psykologiska domänerna i PL hos idrottslärare i lågstadiet. Fem lärare som undervisar idrott och hälsa i årskurs 1-3 intervjuades och data analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade på att lärarna var vana vid att lära ut kunskap och förståelse, de hade strategier för att främja självförtroende men de hade inte samma systematiska angreppssätt eller förståelse för motivation. Utöver detta så betonade lärarna känslornas och de sociala relationernas vikt inom idrott och hälsa. Studien implicerar att det finns underlag för att låta PL influera idrott och hälsa i Sverige i större utsträckning, men det finns också utmaningar till denna strävan. Det behövs mer empirisk forskning på implementering av PL.