No description available.

Ett syfte med denna kvalitativa studie var att undersöka erfarna familjeterapeuters syn på hinder och möjligheter för familjeterapins tillgänglighet i Sverige från 1970-tal till nutid. Ett annat syfte var att undersöka erfarna familjeterapeuters syn på familjers attityder till familjeterapi över tid. Sju erfarna psykoterapeuter med inriktning familj- och system samt även handledarutbildning intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor.   När det gäller frågan om hur utvecklingen sett ut vad gäller hinder och möjligheter för familjeterapin i Sverige har den ett komplext svar. Det som tycks tydligt är att familjeterapins utveckling är kontextberoende, det omgivande samhället har stor påverkan. Detta belyses genom att som teoretisk grund använda Bronfennbrenners utvecklingsekologiska system som har arbetats fram till sex intervjuteman; Samhällets förändring, Från kollektiv till individ, Forskning, evidens och Socialstyrelsen, Familjeterapins utveckling, familjens förändring över tid samt Familjeterapi och tydlighet. Den rådande samhällssynen på människan påverkar den politiska styrningen vilket har betydelse för vilket utrymme familjeterapin lyckas ta eller inte.   Familjers attityder till familjeterapi handlar om, förutom det omgivande samhällets påverkan, även om familjeterapeuters attityder till familjer. Familjers attityder påverkas också av hur familjeterapeuter tydliggör familjeterapi.

Författarna till uppsatsen hade i sin kliniska erfarenhet liknande upplevelser kring en bristfällig adressering av trauma i patienters historia samt en känsla av ökande antal ADHD-diagnoser. Tankar och funderingar uppstod kring om det förelåg samband mellan dessa tillstånd och hur trauma används i den kliniska verkligheten. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats var att undersöka upplevelsen av klinisk utredning gällande trauma och ADHD hos psykologer verksamma på BUP, samt undersöka om psykologer på BUP upplever ett eventuellt samband mellan trauma och ADHD samt om trauma förbises inom klinisk utredning till förmån för ADHD. Inom ramen för dessa frågor genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med psykologer verksamma på BUP vid olika regioner i Sverige. Den insamlade datan bearbetades genom tematisk analys. Resultatet redovisas genom de tre huvudteman som identifierats: Vad är trauma egentligen?; Symtomöverlapp; Att hitta eller inte hitta trauma, det är frågan. Det framkom att trauma är brett och svårdefinierat, underdiagnostiserat sett till de manualer som finns tillgängliga och tenderar att undvikas i kliniskt arbete. Resultatet visade också att ADHD troligtvis är både över- och underdiagnostiserat och är en diagnos där det inte råder samstämmighet kring etiologi. Det är också tydligt att de två tillstånden har ett omfattande symtomöverlapp och att differentieringen mellan dem är mycket problematisk. Slutsatser som dras utifrån resultatet innefattar att psykologer vid BUP dels upplever att trauma förbises vid klinisk utredning och dels att ADHD felaktigt kan tillskrivas i vissa kontexter när trauma föreligger som primär problembild för patienten. / The authors of the study had similiar experiences from their clinical work regarding an insufficient focus on trauma in patients history and a feeling that the number of ADHD-diagnosis was increasing. Questions emerged about whether there was a connection between the two conditions and how trauma is used in clinical practice. The main purpose of the study was to examine psychologists experience of clinical assessment regarding trauma and ADHD working within the child and adolescent psychiatry, as well as examining if psychologists experience a possible connection between trauma and ADHD and if trauma is overlooked in clinical assesment in favor of the ADHD-diagnosis. Eight semistructured interviews with psychologists working at child and adolescent psychiatry in Sweden was carried out. The collected data was processed through thematic analysis. It emerged that trauma has a wide understanding and is difficult to define, that it is underdiagnosed looking at the manuals available and tends to be avoided in clinical work. The findings also showed that ADHD probably is both over- and underdiagnosed and that it’s a diagnosis where there is not unanimity regarding etiology. It is also clear that these two conditions have a symtom overlap that is extensive and differentiating between the two is very difficult. Conclusions drawn from the findings include that psychologists working within child and adolescent psychiatry experience partly that trauma is overlooked in clinical assessment and partly that ADHD may be ascribed inadequately in certain contexts when the primary problem for the patient is trauma.

The goals of Swedish integration policy consist of equal rights, obligations and opportunities for all, regardless of ethnic and cultural background. However, previous research shows that there is an inequality between native Swedes and refugees in terms of living standards. In addition, it appears that there is frustration over the shortcomings of social work practice in terms of the challenges surrounding integration. From a refugee perspective on integration in Sweden, the study aims to achieve an in-depth understanding from some of those who live in the reality of integration. A thematic analysis has been carried out on secondary data to achieve the purpose of examining Syrian refugees' experiences of what is important and what constitutes an obstacle to integration. The results show that relationships with Swedes appear to be the most significant factor for feeling integrated as a refugee. Stereotypes and prejudices, lack of language skills and settlement location appears to lead to social and spatial isolation for many refugees. Experiences of a randomized system at the Swedish authorities also appears to lead to mistrust of the authorities that are set to cooperate for integration. Finally, it appears that the process of asylum and establishment entails many psychological strains, causing experiences of passivity in the integration process. Finally, the results have been analyzed in relation to previous research and the theoretical concepts of social capital, with focus on Putnam’s distinction between bonding and bridging social capital, stereotypes and prejudices. / De svenska integrationspolitiska målen utgörs av lika rättigheter, skyldigheter och möjlighet för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det framkommer däremot i tidigare forskning att det finns en ojämlikhet mellan infödda svenskar och flyktingar vad gäller levnadsstandard. Därtill framkommer att det råder frustration över det sociala arbetets tillkortakommanden vad gäller utmaningar kring integrationen. I studien intas flyktingars perspektiv på integration i Sverige, med målet att uppnå en fördjupad förståelse från några av dem som lever i integrationens verklighet. En tematisk analys har genomförts på sekundärdata för att uppnå syftet att undersöka syriska flyktingars upplevelser om vad som är betydelsefullt samt utgör hinder i integrationen. Av resultatet framkommer att relationer till svenskar framkommer vara den mest betydande faktorn för att som flykting uppleva sig integrerad. Stereotyper och fördomar, bristande språkkunskaper samt bosättning uppges innebära en social och spatial isolering för många flyktingar. Det framkommer vidare att upplevelser av ett slumpmässigt system hos de svenska myndigheterna föranleder misstro till de myndigheter som är satta att samarbeta för integration. Slutligen framkommer att asyl- och etableringsprocessen medför flertalet psykiska påfrestningar, något som påtalas föranleda upplevelser av passivitet inför den egna integrationsprocessen. Resultatet har slutligen analyserats utifrån tidigare forskning, de teoretiska begreppen socialt kapital, med fokus på Putnams distinktion av sammanlänkande och överbryggande socialt kapital, samt stereotyper och fördomar.

This study investigates monstrous representations through gender and body in the two fantasy tv-shows Locke & Keyand The Witcher. The aim of the study is to examine how these representations move beyond the gender and body binary and how this creates meaning for its audience. To highlight these monstrous representations this study focuses on two characters from each series, Dodge and Yennefer. As a methodological approach this study uses a thematic analysis as well as a modified trans reading and four themes have been identified in the material: the ambivalent and ambiguous monstrosity, the variable body and gender, the perfect monstrosity, and human monsters. To analyze these themes the study will operate within the framework of monster theory as well as research surrounding trans and crip. The research concludes that gender and body, through the monstrous, is in constant motion and that monstrous embodiment is made through difference where all bodies and genders are changeable and fluid.

Föreliggande studies syfte var att undersöka yrkesverksamma psykologers erfarenheter och hantering av yrkesetiska dilemman kopplat till sociala medier. Studien utgjordes av en kvalitativ ansats och baserades på sex semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades genom induktiv tematisk analys, som mynnade ut i tre huvudteman: Psykologen på sociala medier- föreställningar och förväntningar, Gränser samt Vägledning. Två huvudteman bestod i sin tur av två underteman vardera. Resultatet visade att psykologers erfarenheter av yrkesetiska dilemman bestod av både konkreta erfarenheter och en generell medvetenhet inför potentiella dilemman på sociala medier. De yrkesetiska dilemman som framkom i relation till sociala medier berörde i huvudsak interaktion med patienter, hantering av information om patienter samt självutlämnande information om psykologen. En central aspekt av yrkesetiska dilemman berörde samspelet och gränsdragningen mellan rollen som privatperson och rollen som psykolog på sociala medier. Hanteringen av yrkesetiska dilemman bestod av förebyggande åtgärder och strategier som syftade till att tydliggöra och dra gränser mellan de olika rollerna, där yrkesetiska principer och stöd från arbetsplatsen fungerade vägledande. Studiens resultat kan bidra till att skapa en dialog på arbetsplatser och utbildningar kring etiska dilemman. Därtill belyser studien värdet av en medveten reflektion kring ämnet, vilket kan vara till nytta för den enskilde psykologen i arbetet med patienter. Den kunskap som studien bidrar med kan även vara relevant vid en eventuell uppdatering av Psykologförbundets yrkesetiska principer. / The aim of the present study was to explore psychologists' experiences of ethical dilemmas related to social media, and how these ethical dilemmas are managed. This was explored using a qualitative approach and was based on six semi-structured interviews. The data was analyzed through inductive thematic analysis, which resulted in three main themes: The psychologist on social media - perceptions and expectations, Boundaries and Guidance. Two of the main themes consisted of two sub-themes each. The results showed that psychologists' experiences of ethical dilemmas consisted of concrete experiences and a general awareness of potential dilemmas on social media. The ethical dilemmas that emerged in relation to social media concerned interaction with patients, managing information about patients and self-disclosing information about the psychologist. A central aspect of ethical dilemmas concerned the interplay and demarcation between the private role and the role as a psychologist on social media. The management of ethical dilemmas consisted of preventive measures and strategies aimed at clarifying and establishing boundaries between the various roles, where ethical principles and support from the workplace acted as a guide. The results of the study can contribute to creating a dialogue in workplaces and educational systems about ethical dilemmas. In addition, the study highlights the value of awareness about the subject, which can be useful for the individual psychologist in working with patients. The study may also act as a basis in an eventual update of the Swedish Psychological Association's professional ethical principles.

The aim of this study was to examine young adults media behaviors during the times of the covid-19 pandemic. Qualitative interviews were conducted with five men and five women studying at Linnaeus University in Kalmar. The theoretical framework used are Uses and Gratification and New media theory.  The result shows that the young adults have increased their screen time, which is a direct effect of the fact that they are spending more time at home due to home education through zoom. Another conclusion is that the screen time has increased due to not being able to meet up with friends as they did before covid-19. Therefore their social needs are being filled with the use of social media and communication media such as zoom and facetime. It’s not a change persey, it’s more of an amplified use.

Traditionella metoder för Safety Management har bidragit till en exceptionellt hög flygsäkerhet. Händelser inom flygindustrin och ökande systemkomplexitet har dock aktualiserat att systemteori kan ge kompletterande perspektiv och bidra till flygsäkerhet. Syftet med studien var att beskriva och förstå piloters och chefers erfarenheter av flygsäkerhet, risk och anpassning av arbetssätt. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem piloter och fem flygchefer/Safety Managers i civila flygbolag och Flygvapnet. En induktiv tematisk analysmetod användes. Resultaten identifierade teman för konflikter och motsägelser i de studerade systemen. Resulterande konfliktteman var mellan produktion och säkerhet, ett starkt system och individens roll, standardisering och piloters beslutsutrymme, efterlevnad och flexibilitet, förtroende och avstånd, samt flygsäkerhetskultur och flygsäkerhetsmätning. Systemen som undersöktes uppvisade komplexa egenskaper, vilket visade på en risk för systemolyckor och gjorde systemkonflikter svårare att lösa. Olösta konflikter mellan till exempel produktion och säkerhet var kopplade till organisatorisk och praktisk glidning/avdrift, ibland förvärrad av hemlighållande. Konflikterna uppträdde olika i olika organisationer. Studiens resultat visar på vikten av att använda kvalitativa data för att få flera olika perspektiv, öka systemanpassningsförmågan och övervaka balansen mellan produktion och säkerhet. Storleken på piloternas beslutsutrymme bör medvetet hanteras och tillägg av ytterligare traditionella säkerhetsbarriärer bör utvärderas utifrån påverkan på systemets transparens och komplexitet. / Traditional aviation safety management methods have contributed to exceptional aviation safety. Recent aviation events and increasing system complexity has actualised that a systems theory approach could provide complementary perspectives and contribute to aviation safety. The purpose of the study was to describe and understand pilots’ and managers’ experiences of flight safety, risk and adaptations of work practises. Qualitative interviews were performed with five pilots and five managers/safety managers in civil airlines and an air force. An inductive thematic analysis method was used. The results identified themes of conflicts and contradictions inherent in the aviation systems studied. The conflict themes were production and safety, a strong system and role of the individual, standardisation and discretionary space, compliance and flexibility, trust and distance, and safety culture and safety measurement. The systems studied showed complex characteristics, making them liable to systems accidents and making system conflicts more difficult to solve. Unresolved conflicts such as between production and safety was connected to organisational and practical drift, in some cases compounded by secrecy. The conflicts appeared differently in different organisations. The study results highlight the importance of using qualitative data to gain a multitude of perspectives, increase system adaptability, and monitor the balance between production and safety. The size of the pilots’ discretionary space should be deliberately managed and added traditional safety barriers should be evaluated by their effect on system opaqueness and complexity.

Syftet med den aktuella studien är att undersöka vilka insatser och åtgärder som upplevs som hjälpsamma för att återintegrera elever med problematisk frånvaro till skolan. Forskningsansatsen är kvalitativ med tematisk analys (TA) som metod. De fyra informanterna var pedagoger och dem intervjuades med hjälp av en semistrukturerad enkät. Det teoretiska ramverket utgörs av allmän systemteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet blev att tre huvudområden identifierades: relationer, resurser och relevanta anpassningar. De viktigaste framgångsfaktorerna är fungerande relationer med såväl vårdnadshavare som eleven, men också samverkan med andra instanser. Därefter nämns organisatoriska förutsättningar i form av tid, matchning med rätt mentor och anpassad lärmiljö. Likaså är elevens intrapersonella resurser betydelsefulla. Slutligen behöver eleven känna tillhörighet samt elevens behov av samtalsstöd bemötas. Utvecklingsområden är bland annat smidigare sekretesslagstiftning, tidigare diagnosticering av funktionsnedsättningar och fungerande närvarorutiner, Vidare omnämns särskilda undervisningsgrupper och bättre förutsättningar att genomföra kartläggningar. Slutligen uttrycks önskemål om elevassistenter vid övergångar samt samtalsstöd. / The aim of the current study is to investigate what interventions and measures are perceived as helpful in reintegrating students with problematic school absenteeism to school. The current research was well suited to a qualitative research strategy as the objective was to explore individual experiences of sucess factors returning to school following problematic school absenteeism. Four semi-structured interviews were conducted with four pedagogues. The theoretical framework is based on system theory and Bronfenbrenner’s ecological systems theory of human development.The result was divided in to three main areas, relationships, resources and accurate adaptations. Firstly, findings of the current study offer an in-depth understanding of the importance of trusting relationships both with guardians as well as with the student. Secondly, in order for the intervention to be succesful a set of organizational conditions needed to be in place: time, a good match between students and teacher and a supportive educational setting. The students individual abilities also had an impact on the level of success. Finally, the student has to feel a sense of belonging and that invidual needs are meet. Areas of desirable support included a smoother approach to privacy leglislation, earlier diagnosis of disabilites and supportive attendance routines. Further smaller tuition groups, better mapping possibilites where mentioned. Finally, requests for student assistants are expressed during transitions and counselling support.

Sexualbrott och sexuella trakasserier kan beskrivas som ett utbrett samhällsproblem, detta trots lagstiftning och verksamheter som arbetar förebyggande mot problemen. Syftet med studien har varit att undersöka hur offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp beskrivs, samt vilka argument som förs gällande deras trovärdighet. Vi har valt att genomföra studien på internetforumen Flashback och Familjeliv, detta då internet idag utgör en stor del av många människors vardag. Dessa forum utgör exempel på hur det offentliga samtalet förs gällande sexuella övergrepp samt dess offer och förövare. Genom en tematisk analys har vi lyckats identifiera fyra övergripande teman med underkategorier: argument om offrets trovärdighet, beskrivning av offer, argument om trovärdighet hos förövare samt beskrivning av förövare. Studien visar på att beskrivningar av offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp påverkar hur offer- och förövarskap konstrueras. Resultatet visar på att användarna i vår studie har etablerade uppfattningar om offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp. Dessa etablerade förväntningar påverkar i sin tur trovärdigheten hos både offer och förövare. För att studera detta har vi använts oss av genusteori, där vi gjort ett försök att belysa förhållandet mellan kön och makt. Vi har också använt oss av det idealiska offret som perspektiv för att tydliggöra hur etablerade förväntningar gällande offer samt förövare påverkar deras trovärdighet. Vi tänker att hur människor talar om offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp har betydelse för det sociala arbetet, både det stödjande och förebyggande arbetet.