The purpose of the study was to describe the experience of physical activity in the recovery from fatigue syndrome. The study was based on a qualitative method in the form of thematic analysis. The data collection consisted of ten semi-structured interviews where the criteria consisted of all participants having been diagnosed with fatigue syndrome established and as well had recovered from it. Which meant that the participants were no longer on sick leave because of the disease. And that the participants also had used physical activity as an aid in their recovery. From the thematic analysis, four themes emerged that describe the experience linked to physical activity in the recovery. Acceptance of the course of the disease and in the recovery describes how the participants experience an acceptance towards the disease and which progresses throughout the recovery process. Balance between rest and activity describes how the participants find an inner balance and as well experience an increased sense of balance and control when they begin physical activity. Physical activity motivates well-being describes the motivation the participants experience with the help of physical activity. The last theme, the meeting with healthcare and its impact describes the participants meeting with healthcare and the help and care they experienced from the discovery of the disease and during the recovery period. The results show that when the individual finds an acceptance of the situation, they are more susceptible to commencing their recovery and when they find a balance in their state, the motivation to contribute with their own capacity helps to help the body recover. In the end, it is the individual himself who is the strongest driving force, but the result nevertheless demonstrates that they are in a great need of functioning communication and work of motivation in the health care sector. / Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet i återhämtningen från utmattningssyndrom. Undersökningen utgick ifrån kvalitativ metod i form av tematisk analys. Datainsamlingen bestod av tio semistrukturerade intervjuer där kriterierna bestod av att samtliga deltagare hade fått diagnosen utmattningssyndrom fastställd och dessutom hade återhämtat sig från den. Vilket innebar att samtliga av deltagarna inte längre var sjukskrivna på grund av sjukdomen. Samt att deltagarna dessutom hade använt sig av fysisk aktivitet som hjälpmedel i sin återhämtning. Från den tematiska analysen framkom fyra teman som beskriver upplevelsen kopplat till fysisk aktivitet i återhämtningen. Acceptans av sjukdomsförlopp och i återhämtningen beskriver hur deltagarna upplever en acceptans gentemot sjukdomen och som fortskrider under hela återhämtningsprocessen. Balans mellan vila och aktivitet beskriver hur deltagarna finner en inre balans och dessutom upplever en ökad känsla av balans och kontroll när de påbörjar fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet motiverar till välmående beskriver motivationen som deltagarna upplever med hjälp av fysisk aktivitet. Det sista temat mötet med sjukvården och dess inverkan beskriver deltagarnas möte med sjukvården och den hjälp och vård de erfarit från att sjukdomen uppdagades och under återhämtningsperioden. Resultatet påvisar att när individen finner en acceptans till situationen är hen mer mottaglig för att påbörja sin återhämtning och när hen dessutom finner en balans i sitt tillstånd så ökar därmed motivationen till att med egen kapacitet bidra till att hjälpa kroppen till återhämtning. I slutändan är det individen själv som är den starkast pådrivande kraften men resultatet påvisar ändå att hen är i stort behov av ett fungerande kommunikation- och motivationsarbete inom sjukvården.

This paper investigates narrative and thematic structures in Damien Echols’ autobiography Life After Death (2012) and Stephen King’s horror novel ’Salem’s Lot (1975). In Life After Death Echols tells the tale of his eighteen-year incarceration on Death Row in Arkansas/USA. He also uses his childhood memories to overcome hardships in the prison system. ‘Salem’s Lot by Stephen King deals with the invasion of vampires in a small town in rural Maine in the North East corner of the United States.  The author of this study discusses if and how Damien Echols was inspired in his writing by the writings of Stephen King. Considering the length of this study the author has chosen to limit the comparison of Echols’ autobiography with Stephen King to only one of King’s novels, ‘Salem’s Lot. One issue of discussion in this study is as to wether it is legitimate to compare two different genres and to what length they correspond with each other on a literary level. Thus the choice of certain narrative tools for the analysis. The author of this study uses theories based on the works of literary theorist Gérard Genette and also discusses autobiography as genre. Themes that are explored in the analysis are memories, horror, evil places and children at risk, the latter especially in the modern American horror genre. The study highlights that Damien Echols frequently read works by Stephen King, both during his adolescence and in prison, and was inspired by a certain “beat” in King’s novels. Furthermore, both authors use themes as the above mentioned memories, horror, evil places and children at risk in their works. This paper concludes with showing that Echols is influenced in his writing by King’s horror novels, both on a narrative level and a thematic level.

This study aims to deepen our understanding of both how men are affected by taking longer periods of parental leave, and the factors behind the decision of some men to take at least six consecutive months of leave. Semi-structured interviews were conducted with five men living in Umeå, Sweden, who had been on parental leave for periods ranging from 6-15 months. Thematic analysis of these interviews revealed four themes: The female as the norm, gender-equal masculinity, the significance of paid work, and understanding provided by practical experience. The men in the study appeared to embody/perform a gender-equal masculinity, which differs from traditional masculinities. This deviant group challenges normative beliefs about how parenting should be done. Based on the four themes, above, a number of problem areas were identified: Firstly, even though a majority of the men seemed to pay less interest to their career than to their child, the paid-work norms affected the choices and possibilities for the men to take parental leave. The men feel that women, as the parent who carries the baby, are the major focus of parental education programs, and that different expectations exist formale and female parents. They experienced difficulty relating to other men in parental education  programs, and one man clearly expressed the discomfort of discussing parenting issues with other men. Breastfeeding also appeared to be problematic. This was partly because some of the men felt uncomfortable with the assumption of parental education programs that the woman would be the one to feed the baby, through breastfeeding, and partly because some of the men felt a sense of alienation from the fact that they themselves were incapable of breastfeeding. They felt a certain sadness that their children formed links to their mothers in this manner, which they were unable to. Finally, some of the men experienced difficulty in finding social groups, with the exception of the open preschools (öppna förskolan), while on parental leave. The paper discusses, and proposes suggestions to, the aforementioned problem areas, with the aim of contributing to regional development in Västerbotten,  Sweden.

Denna uppsats undersöker hur tematiken i Nils Ferlins lyrik gestaltas i samtliga diktsamlingar utifrån några valda teman. Först undersöks dödstematiken som på grund av sitt omfång delas in i två kapitel, ett där döden ses som en räddare undan livsångest och ett där döden skildras som skrämmande. Vidare undersöks den religiösa kontext som är förknippad med dödstematiken. Därefter behandlas kärleksmotivet och tematiken kring detta. Slutligen undersöks dikterna där samtiden skildras utifrån Ferlins syn på människan och sin samtid. Till undersökningen används ett biografiskt material för berika analysen. Det är främst i analysen av dikterna med en tydlig dödstematik som den biografiska aspekten är viktig men paralleller till författarens eget liv dras även vid diskussionen av övriga teman. Undersökningen är en tematisk studie men även motiven undersöks då de varierar i förhållande till tematiken. Definitioner för motiv och tema härleds till Lyrikens liv (Janss, Melberg & Refsum, 1999). Döden är det vanligaste motivet respektive temat men andra motiv och teman är viktiga att belysa för en djupare förståelse för Ferlins lyrik. Exempelvis finns en tydlig koppling mellan den religiösa kontexten och dödstematiken. / This paper examines how the themes in Nils Ferlin's poetry are portrayed in all poetry collections based on some selected themes. First the thematics of death is examined, and as a result of its extent it is divided into two chapters; one where death is seen as a savior from anxiety and one where death is portrayed as frightening. Furthermore the religious context associated with the thematics of death is examined. Thenceforth love motive and its thematics are treated. Lastly the poems where Ferlin depicture his vision on man and his contemporaries are examined. The survey uses a biographical material to enrich the analysis. It is primarily the analysis of the poems with a clear death thematic where the biographical aspect is important, but the parallels to the author's own life is used in the discussion of the other themes. The study is a thematic study but also the motives are examined as they vary in proportion to the thematic. Definitions of motive and theme are derived from Lyrikens liv (Janss, Melberg & Refsum, 1999). Death is the most common motive respectively theme however the other motives and themes are important to highlight for a deeper understanding of Ferlin's poetry.

I ett flertal teorier inom fältet vuxnas lärande, liksom i dokument i specifika skolformer inom svensk vuxenutbildning, ges begreppet reflektion en frontposition i relation till lärande. Begreppet är dock problematiskt i att det har flera olika innebörder som inte nödvändigtvis harmonierar med varandra. Vidare saknar skolformer i utbildningssystemet didaktiska riktlinjer för utformningen av undervisning. Ett spänningsfält kan skönjas här, mellan å ena sidan explicita krav på reflektion i dokument med bäring på specifika skolformers verksamhet, och å andra sidan teoretisk och didaktisk oklarhet kring begreppet reflektion.     Syftet med uppsatsen är att identifiera folkhögskollärares beskrivningar av hur de utformar undervisning för deltagares reflektion. Den kvalitativa metodansatsen är tematisk analys och det empiriska datamaterialet består av intervjuer med sex folkhögskollärare.     Resultaten av analysen gestaltas i fem övergripande teman av beskrivningar: samtal utformas som perspektivvidgning och återkoppling både i det fysiska och virtuella klassrummet; skrivande utformas via chatt eller för hand genom dikt- och brevskrivande eller som textframställningar i linje med olika skrivgenrer. Dessutom som formuleringar i punkt- eller verbform, som skrivstafett eller som reflektion utifrån givna frågor och uppgifter; frågor utformas dels med öppna frågor som inleds med Vad, Hur, Varför, Vilka och Var och dels som ja/nej-frågor; samspel utformas i helgrupp, i smågrupper eller enskilt med läraren; intryck utformas med textbaserade och visuellt baserade material, auditivt och audiovisuellt material, dofter och gemensamma upplevelser. / In several theories within the field of Adult learning, as well as in specific documents in Swedish Adult education, reflection is given a front position in relation to students’ learning. However, the concept of reflection is problematic in that it has various meanings that do not necessarily harmonize. Furthermore, school forms in the educational system lack guidelines for the design of teaching. A conflict can be discerned here. A conflict between, on the one hand, explicit demands on reflection in documents relevant to specific school forms, and, on the other hand, a lack of clarity concerning the theory and design of reflection in teaching. The aim of this paper is to identify Folk High School teachers’ descriptions of how they design teaching to facilitate their students’ reflection. The qualitative method is thematic analysis and the empirical material consists of interviews with six Folk High School teachers. The results of the analysis are illustrated in five overall themes of descriptions; discussion is designed as broadening of perspectives and feedback in the virtual, as well as physical class room; writing is designed as online chat or by hand, with poetry and letter writing or as texts of various genres. In addition/moreover, as expressions in point- or verb form, as “writing relay” or as reflection based on given questions or assignments; questions are partly designed open-ended, beginning with What, How, Why, Who, and Where, and partly as yes-no questions; interaction is designed plenary, in small groups, or individually with the teacher; impressions are designed with text-based and visually-based materials, auditory and audiovisual materials, fragrances, and shared experiences.

Syftet med denna studie var att undersöka varför människor ingriper i farligasituationer. För att bemöta syftet har 11 respondenter med ingriparerfarenheter frånfarliga situationer intervjuats. Det är respondenternas tankar om varför de ingripit sompresenteras i denna studie. Det inspelade intervjumaterialet har transkriberats ochanalyserats utifrån en induktiv tematisk metod. Ur analysen framträdde sexhuvudteman som påverkat respondenterna att ingripa: Instinkt, Erfarenhet, Moral,Empati, Medvetande och Disinhibering. Dessa huvudteman kunde sedansammanfattas i ett kärntema: Handlingsberedskap. Denna Handlingsberedskap kanses som den mest gemensamma förklaringen till varför respondenterna ingripit.Sammantaget visar resultatet på att respondenterna ingripit utifrån olika huvudteman,men att samtliga respondenter besuttit Handlingsberedskap. Det verkar som attHandlingsberedskap är en förutsättning för ingripande. / The purpose of this study was to investigate why people intervene in dangeroussituations. To answer this purpose, 11 respondents with intervening experiences fromdangerous situations were interviewed. The respondents’ thoughts about why theyintervened are presented. The recorded interviews were transcribed and analysedthrough an inductive thematic approach. From the analysis, the following six mainthemes appeared: Instinct, Experience, Moral, Empathy, Consciousness andDisinhibition. The main themes are explanations to why the respondents intervened.These main themes where then summarized into a core theme: Readiness to act. ThisReadiness to act can be considered as the single nearest explanation to why therespondents intervened. In sum, the result shows that, even though the respondentsintervened out of different main themes, they have all possessed the Readiness to act.It seems that Readiness to act is a prerequisite for intervention.

Tidigare studier av kvinnoblivandet är få till antalet, utdaterade eller primärt kvantitativa och har framförallt fokuserat på marginaliserade kvinnogrupper eller studerat kvinnoblivandet med en patologisk ansats. Till min vetskap saknas kunskap om upplevelsen av kvinnoblivandet i normalgruppen. Studien syftade därför till att undersöka den upplevda erfarenheten av kvinnoblivandet idag i normalgruppen unga kvinnor i Sverige. Tio individuella, halvstrukturerade intervjuer med kvinnor (nio med kvinnligt biologiskt kön, en med manligt biologiskt kön) i åldrarna 19-22 (medel = 19,8 år), genomfördes och analyserades genom tematisk innehållsanalys med fenomenologisk ansats. Analysen resulterade i fyra teman: Blivandet, Kroppen, Känslorna och Kvinnligheten. I resultatet redogjordes för kvinnoblivandet som en komplex, aktiv process bestående av flera överlappande utvecklingsspår: psykologiskt, biologiskt, emotionellt och socialt. Individuella förutsättningar och erfarenheter (ex. biologiskt kön och uppväxtförhållanden), såväl som sociokulturella faktorer (ex. genusnormer), är av betydelse för kvinnoblivandets innehåll och för hur det upplevs. Vidare kunde konstateras att den nuvarande samhällsuppfattningen om likavärde, nedtonande av könets betydelse och förstärkande av egenvärdet har en särskilt betydande inverkan på upplevelsen av kvinnoblivandet. Kvinnoblivandet handlar främst om att utifrån egna behov och intressen forma sin tillvaro och identitet. I studien visades även att socialt stöd och könsmässig frihet bidrar till psykiskt välmående under kvinnoblivandet. / Previous studies of the transition to womanhood are few, outdated or primarily quantitative, mainly focused on marginalized groups or studied with a pathological approach. To my knowledge, the transition to womanhood in Swedish women of the majority culture has not yet been investigated. Therefore, this study aimed to explore the lived experience of the transition to womanhood of the majority culture in Sweden. Ten individual, semi-structured interviews with women (nine with female sex, one with male sex) between the ages of 19-22 (mean = 19.8 years) were conducted and analyzed by thematic content analysis with a phenomenological approach. The analysis resulted in four themes: The transition, The body, The feelings and The womanhood. The findings revealed the transition to womanhood as a complex, active process consisting of several interacting developmental areas. Individual conditions, background experiences and sociocultural factors are of importance for what the transition contains, and how it is perceived. The current social perception of equality, gender-neutrality and the importance of self-worth, have a major impact on the experience of the transition to womanhood. The transition is primarily about shaping life and identity according to one's own needs and interests. This study also showed that social support and gender freedom contributes to well-being during the transition to womanhood.

Kvinnors upplevelser av vården efter att ha drabbats av förlossningsskador har fått stor uppmärksamhet i media det senaste året. Den nationella forskningen kring drabbade kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande är dock knapphändig. Syftet med studien var att utforska kvinnors upplevelser av bemötandet inom vården efter att ha drabbats av en förlossningsskada och eventuella psykologiska konsekvenser till följd av bemötandet. Data inhämtades genom individuella semi-strukturerade intervjuer med 14 kvinnor som drabbats av en förlossningsskada. De transkriberade intervjuerna bearbetades därefter med tematisk analys. Vi identifierade fem teman; Vården är inte anpassad för oss, Jättebra att de fokuserar på barnet - men jag då?, Det gör ont att föda barn, Jag antar att det var mitt fel då och slutligen Jag utsätter mig inte för detta igen. Sammanfattningsvis kan konstateras att bemötandet är en viktig faktor för dessa kvinnors välmående och syn på en eventuell nästa förlossning. / Women’s experiences of health care after sustaining an injury during labour have been covered frequently by the media during the last year, however, Swedish research on the topic is sparse. The purpose of this study was to explore how these women have experienced interactions with care staff and how they feel that these interactions have affected them psychologically. Data was collected through individual semi-structured interviews with 14 women who have sustained an injury during labour. The transcribed interviews were processed using thematic analysis and five themes were identified; There’s no place for us, Great that they focus on the baby - but what about me?, It is painful to give birth, I guess it was my fault then and finally I won’t put myself through this again. Care staff interactions showed to have a large impact on the women’s psychological well-being and also the women’s thought processes in regards to their potential future deliveries.

Syftet med denna uppsats är att undersöka normer kring tvåsamhet i den norska internetserien Skam. Jag har tittat efter representationer av tvåsamhet i ett antal scener från första säsongen och undersökt om och hur queerteori samt Anthony Giddens teorier om kärlek och intimitet kan hjälpa oss att förstå och även ifrågasätta tvåsamhetsnormen. Metoden som används är en kvalitativ textanalys med en tematisk analys som ram. Undersökningen har utförts med hjälp av hermeneutik och reläteori, där tolkningarna har tagit hänsyn till bland annat underkommunikation och förhållandet mellan text och kontext. De teoretiska utgångspunkterna är heteronormativitet, tvåsamhetsnormen, Giddens teorier om kärlek och intimitet samt queerteori. Analysen visar att det i Skam förekommer representationer av en normativ tvåsamhet men att det även förekommer ett utmanande och ifrågasättande av tvåsamheten som norm. Utmanandet och ifrågasättandet består dels i att vänskapsrelationer får ta mycket plats och konkurrerar med tvåsamma kärleksrelationer och dels av queera läckage som görs tillgängliga med hjälp av queera läsningar.

No description available.