No description available.

Den snabba samhällsutvecklingen har lett till nya möjligheter, men också nya utmaningar för ungdomar som står på tröskeln till vuxenvärlden. Livet för unga människor idag är i stor utsträckning präglat av val där idéer hämtas från den globala populärkulturen och digitala sociala forum, där detta tjänar som inspiration till att individualisera den egna livsåskådningen och identiteten. De myter och berättelser som varit förbehållna religiösa eller kulturella sammanhang och som gett upphov till tro och reflektion över livets stora frågor, behandlas under uppväxten till stor del genom populärkulturens filmer, tv-spel, datorspel, serietidningar och böcker i vår avtraditionaliserade samtid. (Partridge 2004, ss. 137–138) Historiskt och i traditionsorienterade samhällskulturer, har ceremonier och riter använts för att markera när en ungdom anses redo att ta del av vuxenvärlden. Det är ett sätt för samhället att uppmärksamma och vägleda ungdomen in i nästa livsfas och ett sätt för ungdomen att få bearbeta de utmaningar och det ansvar som kommer med den vuxna identiteten. Denna uppsats syftade till att undersöka hur en populärkulturell film skulle kunna tolkas som en modern övergångsrit utifrån Arnold van Genneps teori om övergångsritens gemensamma meningsskapande funktion och förstås genom Thomas Ziehes analyser om modern ungdomskultur. Detta gjordes genom en tematisk analys. Resultatet visar att handlingen i filmserien DET av Stephen King kunde tolkas som en reflektion av de utmaningar som framställs i forskningen om ungdomskultur och att bli vuxen. Genom att använda de meningsskapande aspekterna av övergångsritens tre faser utvanns en fördjupad förståelse för den sociala gemenskapens roll för processen att hitta sin identitet och sitt sammanhang. Filmserien DET symboliserar en fantastisk bild av vänskap och mod, men samtidigt en bild av en vuxenvärld som står utanför den känslomässiga livsvärlden som tillhör ungdomstiden.

The purpose of the study was to gain a deeper understanding of ultra-distance runners' experiences of running ultra-distance races. The study is based on six interviews with participants who have ever run an ultra-distance race, a race with a distance longer than 42,195 meters. Through a qualitative approach, a semi-structured interview guide and thematic analysis as an analysis tool, the collected data has been generated in four themes; nutrition and energy - to physically cope all the way, social support and cooperation during the race - a sense of belonging, goal-oriented behavior and self-control to confirm self-efficacy and test boundaries. The first theme aims to tell about the participants' reflections on energy and nutrition to cope all the way, as the stomach is often a common reason why you need to interrupt a race. The second theme explains the importance of social support and cooperation during the course of, among other things, the distraction of other challenges. The third theme describes goal-oriented behavior and the need for self-control among the participants. The fourth and final theme explains testing limits, which includes their need to test the body's mental and physical abilities to the limit. The study's conclusion shows that the participants' experiences have many common aspects in terms of their experiences. Their experience is characterized by stressors in the form of physical pain, lack of energy, mental strain and doubt. At the same time, social support and cooperation was the clearest theme throughout all interviews. Their experiences of running ultra-races stand out when it comes to testing limits. They seek to get through challenges and to test what the body can accomplish, and are happy to do so in community or in collaboration with others. It is based on confirmation of one's own ability to cope with something that is difficult and to feel group affiliation with other ultra runners. / Syftet med studien var att få en djupare förståelse om ultradistanslöpares upplevelser av att springa ultradistanslopp. Studien utgår ifrån sex stycken intervjuer med deltagare som någon gång har sprungit ett ultradistanslopp, alltså ett lopp med längre distans än 42195 meter. Genom kvalitativ ansats, semistrukturerad intervjuguide och tematisk analys som analysverktyg har den insamlade datan genererat i fyra teman; näring och energi - för att fysiskt klara hela vägen, socialt stöd och samarbete under loppet - en känsla av samhörighet, målinriktat beteende och självkontroll för att bekräfta självförmågan och testa gränserna.   Det första temat avser berätta om deltagarnas reflektioner kring energi och näring för att klara hela vägen, då magen ofta är en vanligt orsak till att man behöver avbryta ett lopp. Det andra temat förklarar vikten av socialt stöd och samarbete under loppet för bland annat distraktion av andra utmaningar. Det tredje temat beskriver målinriktat beteende och behovet av självkontroll hos deltagarna. Det fjärde och sista temat förklarar att testa gränser, vilket omfattar deras behov av att testa kroppens mentala och fysiska förmågor till det yttersta.    Studiens slutsats visar att deltagarnas upplevelser har många gemensamma aspekter vad det gäller deras upplevelser. Deras upplevelse präglas av stressorer i form av fysisk smärta, bristande energi, psykisk påfrestning och tvivel. Samtidigt som socialt stöd och samarbete var det mest tydligt genomgående temat i alla intervjuer. Deras upplevelser av att springa ultralopp utmärker sig vad det gäller att testa gränser. De söker att ta sig igenom utmaningar och att testa vad kroppen klarar av att åstadkomma, och gör det gärna i gemenskap eller i samarbete med andra. Det grundar sig i bekräftelse av den egna förmågan att klara av något som är svårt samt att känna gruppsamhörighet med andra ultralöpare.

Sommarskolan används för att uppnå godkänt betyg för de elever som ej har uppnått godkänt betyg under den ordinarie skolan. Det finns statistik på hur många som går på sommarskola, och hur många som klarar av att uppnå godkänt betyg, men det finns väldigt lite forskning om vad det är för undervisning och lärande som sker på sommarskolan. Syftet med detta examensarbete är att få bättre kunskap om matematikundervisningen på sommarskolan, vilket lärande som möjliggörs där och elevers uppfattningar om sitt lärande. En kvalitativ studie av matematikundervisningen på en sommarskola i Sverige har utförts, där data består av intervjuer, observationer och en skriftlig utvärdering. Tematisk analys har använts för att hitta mönster inom studiens data. Analysresultatet pekar på att elevernas arbetsinsats är mycket bättre på sommarskolan jämfört med den ordinarie skolan och uppfattas av eleverna själva som mycket bättre på grund av högre motivation och bättre studiemiljö. Den högre motivationen kan relateras till att eleverna har en kort och tydlig målsättning. / Summer schools in Sweden are used to achieve a pass grade for those students who have not achieved a pass grade during the regular school. There are statistics on how many people go to summer school, and how many people achieve pass grades, but there is very little research on what kind of teaching and learning takes place at summer schools. The purpose of this thesis is to gain better knowledge of mathematics teaching at summer schools, what learning is made possible there and students' perceptions of their learning. A qualitative study of mathematics teaching at a summer school in Sweden has been performed, where the data consists of interviews, observations and a written evaluation. Thematic analysis has been used to find patterns within the study data. The analysis results indicate that the students' work effort is much better at summer school compared to the regular school and is also perceived by the students themselves as much better because of higher motivation and a better study environment. This higher motivation can be related to the students having a short and clear objective.

Studiens syfte var att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan samt vilka dilemman/utmaningar som förskollärare möter. Vi jämför förskollärares arbete med att inkludera barn i behov av särskilt stöd utifrån tre kommuners förskoleverksamheter i syfte att se huruvida det påvisas några skillnader och/eller likheter utifrån studiens frågeställningar. Studien innehåller två delstudier som utgår från varsin tematisk analys.  Det kompensatoriska-, det kritiska- och dilemmaperspektivet används för att analysera resultatet. Datamaterialet samlades in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det var åtta medverkande förskollärare från tre kommuner. Resultatet visade att samtliga kommuner har en samsyn kring definitionen av begreppen barn i behov av särskilt stöd och inkludering. Samtliga kommuner anser att mindre barngrupper gör det möjlig att se alla barn. Samsyn mellan hem och förskola beskrivs vara viktigt. Kommunernas skillnader var att kommun (a) belyser fingertoppskänsla, att inkludering uppstår i kamratskap, att tysta barn behöver uppmärksammas och att samsyn inom arbetslaget är viktigt. Kommun (b) framhäver barns intresse, litteratur och tillitsfull relation. Kommun (c) belyser stöd i leken.

LGBTQ+-youth under the age of 18 is a vulnerable group with few accessible meeting-places. We wanted to examine the library’s role in facilitating a meeting-place for this group, through qualitative interviews with various library personnel. The in-terviews were analyzed using Braun & Clarkes (2006) process for thematic analysis. Audunson’s definition of the library as a low-intensity meeting place was used as basis for our understanding of the function of the public library. The result indicated that the library personnel focused more on creating safe spaces for LGBTQ+ youth, rather than a meeting place specifically. We identified four themes used to create these spaces: knowledge about the group and their needs, activities aimed at the group, an ability to establish social connections with the individual people and a clearly visible position in favor of LGBTQ+-rights.

The purpose of this study is to examine which feelings arise within the counsellor in the meeting with patient, how they handle these and what challenges and/or opportunities exist with the space of their feelings. This study has been carried out with the help of a qualitative method in the form of semi-structured interviews with eight counsellors with degrees in social work, who work in health centres. The interviews have been analysed based on a thematic analysis method. The results reveal five different themes based on what is emphasized in the interviews. In summary, the themes describe how emotions are an inevitable part of social work and that it is not unusual for the counselor to have strong feelings in the meeting with the patient. Feelings can represent both a challenge where the counselor needs to adapt their feelings in order to maintain their professional role and not to shift focus from the patient, while emotions also constitute a tool where the counselor can use their emotions to support the patient moving forward. The counselors also say that it is not unusual that the patient’s feelings transfer on to themselves, where the example is given that the patient's sorrow can arouse the counselor's own perceived sorrow. Furthermore, the study describes how the counselors give different emotions different space and that they sometimes postpone their feelings that are not helpful in the meeting to reflect on them after the meeting with the support of supervisors and colleagues.

OnlyFans is a relatively new digital platform where fans subscribe to content that a creator publishes. Everything from food recipes to workouts is published, but the platform is best known for its content of sexual material. There are currently a limited number of evidence-based studies regarding OnlyFans. The purpose of this study is to investigate how the Swedish media portrays OnlyFans, focusing on how the media's portrayal of OnlyFans can have relevance for social work. The study is qualitative, and the choice of method is thematic analysis. The study analyzed 53 articles from six different Swedish news sites. The result shows that the Swedish media presents a divided and complex image of OnlyFans. Media contributes to the marketing and normalization of the platform by highlighting how success and wealth can be achieved through the platform and that celebrities publish content. Media contribute to an acceptance of the platform through the way OnlyFans and its creators are portrayeded. Some creators who express themselves in media seem to want to distance themselves from the fact that their sexual content is pornography. The platform is presented as a way for women to take power, but media also testify that this is not the case and that the platform can be a gateway to prostitution. Media also depicts that the platform is not risk-free. Children appear on OnlyFans and are therefore at risk of being exposed to crime. The technological development creates new forums where people are at risk of being exposed, which contributes to new challenges for social services work with vulnerable groups. / OnlyFans är en relativt ny digital plattform där fans prenumererar på innehåll som en kreatör publicerar. Allt från matrecept till träning publiceras, men plattformen är mest känd för sitt innehåll av sexuellt material. Det finns idag begränsat antal evidensbaserade studier gällande OnlyFans. Syftet med denna studie är att undersöka hur svensk media framställer OnlyFans, med fokus på hur medias framställan av OnlyFans kan ha relevans för socialt arbete. Studien är av kvalitativt slag och metodvalet är tematisk analys. Studien har analyserat 53 artiklar från sex olika svenska nyhetssidor. Av resultatet framkommer att media framställer en delad och komplex bild av OnlyFans. Media bidrar till en marknadsföring och normalisering av plattformen genom att belysa hur framgång och rikedom kan nås genom plattformen samt att flertalet kändisar publicerar innehåll. Genom hur media framställer OnlyFans och dess kreatörer bidrar de till en acceptans av plattformen. Vissa kreatörer som uttrycker sig i media tycks vilja ta avstånd från att deras sexuella innehåll är pornografi. Plattformen framställs som ett sätt för kvinnor att ta makten, men media vittnar även om att det inte är så och att plattformen kan vara en inkörsport till prostitution. Media framför även att plattformen inte är riskfri, barn förekommer på OnlyFans och riskerar därmed att utsättas för brott. Den teknologiska utvecklingen skapar nya forum där människor riskerar att utsättas, vilket i sin tur bidrar till nya utmaningar för socialtjänstens arbete med utsatta grupper.

Bakgrund: I Sverige förekommer perinatal psykisk ohälsa hos omkring 15 procent av alla gravida och rapporteras öka i samhället. Riskfaktorer för psykisk ohälsa anges vara sociala faktorer såsom våldsutsatthet, tidigare psykisk ohälsa, bristande socialt stöd eller familjehistorik av psykisk ohälsa. Graviditetsrelaterad oro, sömnbesvär och stress ses också öka risken. Barnmorskan har därför en viktig uppgift att tidigt fånga upp psykiska ohälsa under graviditet. Motiv: Gravida har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Att lägga resurser riktade mot perinatal psykisk ohälsa är angeläget, då det kan få konsekvenser för gravida, deras barn, deras närstående samt samhället. Det är därför viktigt att barnmorskor uppmärksammar gravidas mående för att främja en god psykisk hälsa och förhindra negativa utfall under graviditet, förlossning och postpartum.  Syfte: Syftet med studien var att belysa barnmorskors erfarenheter av att möta kvinnor med perinatal psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Materialet analyserades med tematisk analys. Resultat: Barnmorskorna uttryckte att det var svårt, men viktigt, att fånga upp perinatal psykisk ohälsa. Barnmorskorna försökte att vid behov normalisera kvinnornas känslor. Att planera för en välmående familj var betydelsefullt och ibland var det svårt att släppa tankarna om vissa kvinnor och gå vidare. Samverkan var av stor betydelse då barnmorskornas kompetens inte täckte alla de behov som kvinnorna hade.   Konklusion: När barnmorskor erfar kompetens och fungerande samverkan skapas trygga sammanhang vilket underlättar att fånga upp perinatal psykisk ohälsa.  Förhoppningen är att studien synliggör barnmorskors viktiga arbete med perinatal psykisk ohälsa. Samt bidra till att förbättra vården av kvinnor med perinatal psykisk ohälsa. / Background: In Sweden perinatal mental illness occurs in around 15 percent of all pregnant women and is reported to be increasing in society. Risk factors for mental illness are stated to be social factors, such as domestic violence, previous mental illness, lack of social support or family history of mental illness. Pregnancy-related anxiety, sleep problems and stress are also seen to increase the risk. The midwife has therefore an important task to detect mental illness early during pregnancy.   Motive: Pregnant women has an increased risk of suffering from mental illness. Putting resources towards perinatal mental illness is urgent, as it can have consequences for pregnant women, their children, their relatives and society. It is important that midwives pay attention to pregnant women’s well-being in order to promote good mental health and prevent negative outcomes during pregnancy, childbirth and postpartum. Aim: The aim of this study was to illustrate midwives' experiences of meeting women with perinatal mental illness.  Methods: A qualitative interview study with inductive approach was used. The material was analyzed with thematic analysis.  Result: The midwives thought it was difficult, but important, to detect perinatal mental illness. The midwives tried to normalize the women's feelings. Planning for a prosperous family was significant and sometimes it was difficult to let go of thoughts about certain women and move on. The collaboration was of great importance as the midwives' skills did not cover all the needs that the women had. Conclusion: When midwives experience competence and effective cooperation, safe contexts are created, which facilitates the detection of perinatal mental illness.The hope is that the study makes visible the important work of midwives with perinatal mental illness. As well as contributing to improving the care of women with perinatal mental illness.

Studiens syfte är att undersöka vilka identitetskategorier som representeras i tv riktad till barn i förskola, och vidare problematisera representationen genom ett intersektionellt perspektiv med fokus på hur olika identitetskategorier samverkar i konstruktionen av identitet. Studien utgår från en tematisk analys av UR:s program “Tripp, Trapp, Träd”. Resultatet visar att kategorierna genus, etnicitet, ålder, sexualitet och funktionalitet representeras genom programmet i varierande grad sett till antal. Inom kategorierna representeras kvinnor, vita, barn, heterosexuella och ej funktionsvarierade karaktärer mest. Genom att problematisera representationen av kategorierna ur ett intersektionellt perspektiv framträder en mer komplex bild kring vilka identiteter som representeras i programmet då varje kategori inte lägre framställs som en homogen grupp. Genomgående går de olika kategorierna in i varandra, då samma karaktär identifieras i flera kategorier. Utifrån denna bild synliggörs en skillnad i representationen av bland annat etnicitet då den inte framträder som lika varierad inom alla kategorier.