Särskilda intressen som fenomen är vanligt bland annat hos individer med autism (i autismspektrumtillstånd) och ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Autism, ADHD och annat som kan ingå i var och ens funktionsvariant, kan om det ingår för förskolebarn medföra att pedagoger anser att barnet har särskilda rättigheter. Särskilda rättigheter hör samman med inkluderingsarbete och enligt den tidigare forskning som denna studie bygger på framgår att positiva effekter kring inkludering kan främjas om barn och pedagoger engagerar sig i barns särskilda intressen.Syftet med studien är att ge röst åt förskolepedagoger och lyfta deras erfarenheter och/eller tankar om hur särskilda intressen kan ges utrymme i temainriktad undervisning för att främja inkludering av barn med särskilda rättigheter och särskilda intressen.Studien utgörs helt och hållet av kvalitativ ansats där empiri består av åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepedagoger. Empiri har bearbetats genom reflexiv tematisk analys.Det teoretiska ramverket utgörs av ett konstruktionistiskt perspektiv på lärande i kombination med Reggio Emilia-filosofiska idéer om kulturskapande och meningsfullt lärande genom analysbegreppet aktivt kulturskapande.Resultatet presenteras i tre huvudteman; X: Särskilda intressen (enligt förskolepedagogerna), Y: Olikheter är ingen stor grej (konstruktioner upplevs som naturliga) och Z: Ett delat särskilt intresse är en bonus (integration) där Tema Y även har tre underteman, vilket ger totalt fem teman (X, y1, y2, y3 och Z).Slutsatserna är att de allra flesta människor har ett särskilt intresse men att det också finns särskilda, särskilda intressen (Tema X). Inom både huvudtema Y och Z är det särskilda intresset invävt i undervisningen men Tema Y är mer komplext än Tema Z. I Tema Z tillämpas det särskilda intresset primärt för det barn som innehar intresset medan Tema Y innebär att pedagoger sprider det särskilda intresset till övrig barngrupp och levandegör aktivt kulturskapande. För fortsatt forskning rekommenderas att studera hur olika aspekter som ingår i Tema Y bäst bör samspela optimalt för att möjliggöra aktivt kulturskapande på bästa sätt.

The aim of this study has been to investigate how ChatGPT is portrayed in the Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. Previous research shows that Swedes feel that they have relatively little knowledge of what artificial intelligence is. At the same time, news media are predicting that ChatGPT will have far-reaching consequences across society, and concerns are being raised about how the development could potentially lead to the end of humanity. The mass media's reporting on various issues has an influence on how the public perceives the issue, according to theories about the effects of the media. This may justify investigating how the reporting around ChatGPT takes shape. The method that has been applied is a qualitative thematic content analysis. The application of the method has been done by identifying patterns (themes) in the empirical material, based on the study's questions: (1) Which themes frame the depiction of ChatGPT? (2) What opportunities and risks are raised with the use and development of ChatGPT? (3) What potential differences exist between the newspapers' reporting on the issue? The identified themes have then been interpreted and related to previous research and studies of theoretical frameworks, which includes Agenda Theory, Framing, and Priming. In the empirical material, eight themes, which can be found in both papers, have been identified. Prominent themes linked to the first question are Society-changing, Breakthrough in AI development, Competent and Limited. Based on the second question, the themes Helping the individual, Helping society, Threats to human dominance, and Manipulation and misuse have been identified. Even though the same themes have been identified in both newspapers, there are some differences regarding how they take shape and how prominent they are in each newspaper. Moreover, the result gives an indication that a certain shift in news media's portrayal of opportunities and risks linked to AI has occurred, in the sense that news outlets have become more critical in their coverage of AI.

Bakgrund Alla barn i Sverige har rätt till barnhälsovård, vars uppgift bland annat är att följa och stödja barnets hälsa och utveckling. Forskning visar att vaccination är den enskilda orsaken till att sjukdomsutbrott i samhället har minskat. Trots detta råder ibland tveksamhet hos föräldrar att vaccinera sina barn. Bristande kunskap (hälsolitteracitet) hos föräldrar om sjukdomar, vaccin och dess biverkningar har visat sig vara en orsak till tveksamheten. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hälsolitteracitet hos de föräldrar som är tveksamma till vaccination av sina barn. Metod Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie och induktiv ansats. Data har samlats in från åtta sjuksköterskor i Dalarnas län med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data har analyserats med tematisk analys enligt Braun & Clarke. Resultat Resultatet i denna studie visar att de tveksamma föräldrarna vanligen har fått sin information från sociala medier, släkt och vänner vilket skapar en rädsla för att barnet ska få biverkningar av vaccinet eller ett förändrat immunsystem. En del föräldrar har bristande förtroende för sjuksköterskan och vården och lyssnar hellre på information från sociala medier vilket sjuksköterskorna ofta upplever har ”en stark röst”. Sjuksköterskorna önskar mer kunskap och fakta från staten för att kunna delge föräldrarna relevant och tillförlitlig information. Slutsats Samtliga sjuksköterskor i studien är överens om att det är viktigt att visa respekt och förståelse för föräldrarnas åsikter och möta dem på deras nivå för att skapa ett förtroende och därmed bidra till att öka föräldrars hälsolitteracitet. / Background In Sweden every child has the right to child health. The overall goal of Child health care is to monitor and support the child's health and development. Research shows that vaccination is the only reason why disease outbreaks in society have decreased. Despite this, some parents sometimes hesitate to vaccinate their children. A lack of knowledge (health literacy) among parents about diseases, vaccines and their side effects has been shown to be a reason for the hesitation. Aim The purpose of this study is to describe the nurse's experience of health literacy of parents who are hesitant to vaccinate their children. Method The study has been conducted as a qualitative interview study and an inductive approach. Data has been collected from eight nurses in Dalarna by using semi-structured interviews. The data analysing method was thematic according to Braun & Clarke. Results The results of this study show that the nurse is often faced with difficult challenges. The hesitant parents have usually received their information from social media, relatives and friends which lead to a fear that the child will have side effects from the vaccine or a changed immune system. Some parents have little trust in the nurse and the health care system and prefer to listen to information from social media, which the nurse often feels has "a strong voice". The nurses want more knowledge and facts from the state to be able to provide the parents with relevant and reliable information. Conclusions In this study, all the nurses agreed that it is important to show respect and understanding for parents' opinions and meet them at their level to create trust and be able to increase parents' health literacy.

Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger på landsbygdsförskolor beskriver att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt hur de upplever att de arbetar med att inkludera barnen i behov av särskilt stöd i resterande barngrupp. Detta har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med två förskollärare och en specialpedagog placerade på tre landsbygdsförskolor utspridda i Sverige. Resultatet har analyserats utifrån Braun och Clarkes (2006) tematiska analys med hjälp av Nilholms (2020) tre perspektiv: det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet samt dilemmaperspektivet, vilka alla kan ses på olika vis i pedagogernas svar.  Resultatet visar att det enligt respondenterna finns flera olika fungerande sätt att arbeta med barn i behov av särskilt stöd och att begreppet barn i behov av särskilt stöd upplevs som svårdefinierat. Pedagogerna beskriver att hjälpmedel i form av exempelvis tecken som stöd (TAKK), bildstöd och timer underlättar för hela barngruppen. Det har även framkommit att respondenterna upplever att det går att inkludera barn på olika vis, utan att behöva tvinga de att sitta kvar i exempelvis samlingen.  Slutsatsen är att pedagogerna upplever att det finns fler än ett fungerande sätt att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Det påverkas dels av vilket behov av stöd som finns, dels vilket stöd och vilka förutsättningar förskolan får från specialpedagog och rektor. Det framkommer även att barn anses inkluderas på olika vis samt att definitionen barn i behov av särskilt stöd är oklar.

Denna studie syftar till att genom semistrukturerade intervjuer som metod förmaterialinsamling och en tematisk analys undersöka människors motiv och bakgrundtill att aktivt minska sin konsumtion av sociala medier och traditionella nyhetsmedier,antingen helt och hållet eller i tidsperioder. Samt vilka åtgärder som individen tar till föratt öka sin självkontroll och självreglering. Totalt har 6 personer deltagit i desemistrukturerade intervjuerna, 4 kvinnor och 2 män. Intervjusvaren analyseras utifrånuses-and-gratification som teoretisk utgångspunkt med komplettering från begrepp somsjälvreglering, självkontroll, lågengagemang och mångsyssleri. Resultatet visar på attden övergripande orsaken till att deltagarna aktivt tar ökat avstånd från sociala medieroch specifika typer av medieinnehåll är anledningar som att vilja återfå kontrollen fråndet slentrianmässiga användarbeteendet. Ytterligare visar resultatet på att varfördeltagarna tar avstånd eller försöker att begränsa sin konsumtion av traditionellanyhetsmedier är av orsaker som att det påverkar dom negativt att få för mycket intryckav negativa nyhetshändelser. Åtgärder som deltagarna tagit vid för att reglera sinskärmtid och få en ökad känsla av självkontroll har en gemensam utgångspunkt i attreducera och begränsa.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring fungerande insatser och undervisning i skolan för elever med problematisk frånvaro genom att intervjua elever och lärare – och attundersöka svenskämnets roll i detta sammanhang för att få en bild av svenskundervisningen, om ämnet har en särskild roll.Metod: Tanken var att intervjua uteslutande elever, så unga som möjligt, för att fylla den forskningslucka som finns här. Sammanlagt har fem personer intervjuats, två elever, en iårskurs sju och en på gymnasiets sista år samt tre pedagoger. Pedagogerna har talat omspecifika elever vilket medför att fem elevers erfarenhet av problematisk frånvaro och återgång i skola stått i fokus i denna studie. Tematisk analys har använts för att identifiera, analysera och beskriva teman i det insamlade datamaterialet; de fyra kvalitativa intervjuerna.Resultat: Resultatet i föreliggande examensarbete visar att det är viktigt att höra elever, både i elevintervjuer och intervjuerna med pedagoger. Därför presenteras denna framgångsfaktor,Lyssna på eleven, utförligt. En annan framgångsfaktor som nämns och upptäcks i föreliggande examensarbete, är ”relationsöverföring” i samband med stadiebyte. Den presenteras ocksåutförligt, både med ett lyckat exempel och ett som inte fungerade. Studien visar också attsvenskämnets roll när elever med erfarenhet av problematisk frånvaro återgår i skola, intehar någon utmärkande roll. Ämnet historia och engelska sticker ut mer än svenskämnet här, på olika sätt.

Aim: According to Swedish and Danish law interventions must be based on evidence, and evidence related to rest orthoses in contracture management is limited and inconclusive, making justification of using rest orthoses difficult. The aim is to understand the clinicians’ perceptions of the benefit of rest orthoses when managing wrist and hand contractures, to shape a basis for clinical evidence.Method: A qualitative interview study was made and a total of 13 participants with 2 to 40 years of experience was included. Interviews were transcribed and translated into English. A thematic analysis was undertaken by two researchers. Three themes and seven subthemes were identified and discussed. Results: There was congruence among the participants that rest orthoses can maintain RoM when used but they need to be used at least 6 to 8 hours every day. Combination of botox and rest orthoses has a good effect in many patients with spasticity for maintaining RoM and some function. Many patients gain a benefit in maintaining hygiene, a reduction in pain and easier for patients getting dressed. Conclusion: The interviewed clinicians perceived that rest orthoses can impact pain and prevent contracture formation however evidence was inconclusive, but it merits further research. / Syfte: Enligt svensk och dansk lag måste insatser baseras på evidens, och evidensen relaterad till viloortoser i kontrakturhantering är begränsad och motsägelsefull, vilket gör det svårt att motivera användningen av viloortoser. Syftet är att förstå klinikernas uppfattningar om fördelarna med viloortoser vid hantering av hand- och handledskontrakturer, för att skapa en grund för klinisk evidens. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes och totalt 13 deltagare med 2 till 40 års erfarenhet inkluderades. Intervjuerna transkriberades och översattes till engelska varpå en tematisk analys utfördes av två forskare. Tre teman och sju underteman identifierades och diskuterades. Resultat: Det fanns samstämmighet bland deltagarna att viloortoser kan bibehålla rörelseomfång när de används, men de måste användas minst 6 till 8 timmar varje dag. Kombinationen av botox och viloortoser har god effekt hos många patienter med spasticitet för att bibehålla rörelseomfång och viss funktion. Många patienter får fördelar i form av bibehållen hygien, minskad smärta och det blir lättare för patienter att klä på sig.Slutsats: De intervjuade klinikerna ansåg att viloortoser kan påverka smärta och förhindra kontrakturbildning, men evidensen är ofullständiga och kräver ytterligare forskning.

The Swedish armed forces are currently experiencing difficulties with the recruitment and further maintaining of women and their competences within the organization. This due to a lack of traceability and understanding of women's motivation within an military organization. This paper investigates female first-year cadets' motivation to study to become an officer in order to gain wider understanding of women's choice to engage in a military organization on a higher level. This study is performed with a thematic analysis with support from Fabrizio Battistellis theory about motivation, which then applies to the material from interviews with four female first-year cadets at the Swedish Defense University, which were held during the spring of 2024. The study examines how the female cadets' described motivation can be explained with Battistellis theory and thematic analysis.  The results of this study indicates that the female first-year cadets are mostly motivated by Battistellis postmodern category and second the paleomodern. Aside from the theory another category was formed by the female cadets' descriptions which were social, this category appeared by thematic analysis and was constructed by the themes fellowship and social connection.

En del i organisationers personalarbete är arbetet med sjukfrånvaro. HR-avdelningen tar vanligen fram processer för arbetet, medan linjechefer ofta är de som genomför arbetet i praktiken. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var därför att dels skapa förståelse för hur linjechefer upplever genomförandet av sjukfrånvaroarbetet utifrån de styrdokument som HR-avdelningen tar fram, dels att undersöka hur linjechefer upplever sin egen förmåga (self-efficacy) i arbetet. Sex avdelningschefer på en tillverkningsindustri intervjuades och datan analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade att respondenterna följer processerna som HR tagit fram rörande sjukfrånvaroarbetet, och att de anger tydligt vad som ska göras. Däremot förklarades HR och avdelningschefer ha olika syn på hur arbetet bör utföras. Cheferna vill arbeta flexibelt och individanpassat, medan HR sades fokusera på att arbetet ska utföras efter standardiserade riktlinjer. Generellt upplevde avdelningscheferna god självförmåga i sjukfrånvaroarbetet. När den egna förmågan upplevdes sämre var det i sjukfrånvaroärenden som inte når ett avslut

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex verksamma lärare i årskurs 1–3 ser på sitt arbete för att elever ska våga tala i klassrummet och hur de arbetar för att stötta elever till att våga tala. Utifrån syftet har vi använt oss av tre frågeställningar: Vilka strategier rapporterar lärare att de använder för att få eleverna att våga tala i klassrummet? Kan klassrumsklimatet påverka elevernas förmåga att våga tala inför varandra? Vilken plats ges förmågan tala i lärarnas undervisningsplanering? Den tidigare forskningen belyser hur klassrumsklimatet, trygghet och relationer påverkar elevernas förmåga att våga tala. I studien beskrivs även betydelsen av lärares arbete och syn på att utveckla elevernas förmåga att tala. Teoretisk bakgrund för studien är det sociokulturella perspektivet och pragmatismens Learning by doing-modell. Materialinsamlingsmetoden utgörs av kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare samt ett observationstillfälle. Resultatet av studien visar att lärarna har en viktig roll för att stötta eleverna och arbetar med olika strategier för att eleverna ska bli trygga och våga tala i klassrummet. Resultatet visar också att lärare planerar in förmågan tala i undervisningen på ett varierat sätt.