I detta arbete undersöks pedagogers stress i arbetet och hur det kan påverka den pedagogiska verksamheten. Ämnet är aktuellt i många debatter idag och upprorsgrupper visar på att de vill ha en förändring av arbetsförhållandet. Kraven från politiker och Skolverket sätter idag stor press på pedagogerna och sjukskrivningar ökar allt mer. Vi vill med studien undersöka hur stressen kan se ut i förskolan hos pedagoger och vilka faktorer som kan utlösa den. Den fokuserar även på hur barn kan bli påverkade i deras utveckling och lärande om pedagogerna utsätts för förhöjd stressnivå. Studien utgår från två olika frågeställningarna som lyder: 1. Vad i verksamheten upplever pedagogerna som stressande? 2. Hur ser pedagogerna på relationen mellan den upplevda stressen och den pedagogiska verksamheten som barnen erbjuds? Resultatet av enkätundersökningen redovisas i cirkeldiagram och sammanställs i en sammanfattning. Vi har valt att undersöka detta via en kvantitativ enkätundersökning. Den skickades ut till en grupp på Facebook som heter Förskoleupproret (u.å.), där medlemmarna till största del är verksamma pedagoger. Förskoleupproret behandlar ämnen som berör arbetsförhållandena i förskolan och arbetar för bättre villkor till verksamheten. I enkäten har det kommit fram att det inte är arbetsuppgifterna som är krävande, utan att den bidragande orsaken till stress är de stora barngrupperna samt tidsbristen. Dessa faktorer har också visat sig vara en orsak till att förskolorna inte kan upprätthålla en god kvalité och erbjuda barn den pedagogiska verksamhet som de har rätt till.

Denna studie syftar till att identifiera vad som kan upplevas av sju tekniklärare i mellanstadiet som hinder för undervisningen i ämnet teknik i åk 4-6. Metoden som använts för att samla data till denna studie är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån ett deduktivt ramverk där kategorier framställts med hjälp av tidigare forskning inom ämnet. Resultatet visar att material och utrustning samt tidsbrist är det som lärarna ser som hinder. Ingen lärare nämner läroplanen eller lärarkompetensen som ett hinder. Slutsatsen som dras är att material- och tidsbristen bidrar till att lärarna inte kan bedriva önskad undervisning.

Sammandrag Syftet med mitt arbete var att undersöka modersmålslärares arbetssituation och förutsättningar för utlärning, hur samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarna fungerar och hur samarbetet påverkar språkundervisningen.   Jag har använt en kvalitativ undersökningsmetod och spelat in intervjuer med fem modersmålslärare och tre klasslärare.   Resultatet av undersökningen visar att både klasslärarna och modersmålslärarna har förståelse för modersmålets betydelse för elevernas språkutveckling och inlärningsförmåga. Ett bättre samarbete är ett önskemål från båda håll men för att lyckas med detta behöver modersmålslärarens arbetssituation förbättras, vilket modersmålsläraren inte själv kan påverka utan det ligger på de olika skolornas vilja att samarbeta. En av de viktigaste frågorna rör tidpunkten för modersmålsundervisningen som idag är placerad efter ordinarie skoltid. En av förutsättningarna för att kunna samarbeta är att lärarna har samma arbetstider. Detta problem måste lösas av kommunen. Det framgår också att många klasslärare inte har tillräcklig kunskap om flerspråkiga barns behov trots att de har ansvar för elevernas kunskapsutveckling på andraspråket.

Syftet med uppsatsen var att nå kunskap om hur pedagoger i förskolor uppfattade innebörden av barn i behov av särskilt stöd samt hur de uppfattade arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Vi har även belyst samverkan i förhållande till arbetet med barn i behov av särskilt stöd i verksamheten. För att uppnå syftet har vi genomfört en kvalitativ studie som innefattade semistruktuerade intervjuer med fem förskollärare och två specialpedagoger. Empirin har analyserats med hjälp av fenomenografisk analysmetod. Resultatet pekade på att pedagogerna upplevde brist på tid, kompetens och kunskap i arbetet med barn i behov av särskilt stöd.Dessa brister skapade svårigheter med att tillgodose alla barns behov i förskolan. Samt att de önskade att det var mindre barngrupper och mer personal eftersom det skulle underlätta deras arbete.

Bakgrund: Stress är ett vanligt förekommande problem inom vården och grundas i underbemanning samt hög arbetsbelastning. Sjuksköterskans tid med patienter påverkas av dessa faktorer. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten utgör grunden för vårdandet. Relationen påverkas genom stress i sjuksköterskans arbete som leder till att patienter inte blir sedda eller bekräftade. Sjuksköterskan har ett ansvar att se till helheten hos patienten. Stress kan resultera i en försämrad vårdmiljö samt arbetsmiljö. Sjuksköterskan påverkas emotionellt av dessa faktorer vilket kan leda till utbrändhet och avsikt att lämna professionen, samt leda till försämrad omvårdnadskvalitet och patientsäkerhet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av otillräcklighet i vårdandet när sjuksköterskan påverkas av stress. Metod: En systematisk litteraturöversikt är vald och innefattar både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre teman, dessa var bristande tid, dokumentationens inverkan samt sjuksköterskans välbefinnande. Slutsats: Sjuksköterskans stressiga arbetsmiljö behöver reduceras för att sjuksköterskan ska ha möjlighet att uppnå sina omvårdnadsmål och därmed uppleva sig nöjd med vårdandet. Underbemanning, hög arbetsbelastning och tidsbrist är faktorer som påverkar vårdandet och resulterar i försämrad omvårdnad samt patientsäkerhet. Detta påverkar även sjuksköterskan fysiskt och psykiskt. / Background: Stress is a common problem in nursing care, based on understaffing and high workload. The nurse’s time with patients are affected by these factors. The relationship between the nurse and the patient is the basis in nursing care. The relationship is affected by the stress in nurse’s work leading to patients not being seen or confirmed. Nurses have a responsibility to ensure patient’s integrity. Stress can result in a deterioration of care environment and work environment. Nurses are affected by this emotionally, leading to burnout and intention to leave the profession and may result in deterioration in quality of care and patient safety. Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences of inadequacy in nursing care when the nurse is affected by stress. Method: A systematic literature review is selected and include qualitative and quantitative articles. Findings: The findings revealed three themes: lack of time, the impact of documentation and the nurse’s well—being. Conclusions: Nurse’s stressful work environment needs to be reduced to achieve optimal nursing care and so that they can feel satisfied with their care. Understaffing, high workload and lack of time are factors that affect nursing care and results in deteriorated care and patient safety. This also affects the nurse physically and mentally.

Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på vilka attityder elever har till att läsa skönlitteratur. Metoden har bestått av informationssökning. Resultatet av källorna har sedan bearbetats, noggrant granskats och sammanställts. Såväl svenska som internationella studier har använts. Resultatet visar att ungdomar både har positiva och negativa attityder till läsning av skönlitteratur. Forskningen tar upp att ungdomar vill läsa litteratur för att fly verkligheten. De vill gärna välja böcker själv. Dessutom vill de gärna ha uppmuntran och kunna socialt interagera kring de böcker de läst. En majoritet av eleverna föredrar tryckt format och uppskattar tid till läsning i klassrummet. Den främsta anledningen till att eleverna inte läser litteratur på sin fritid är att de prioriterar andra aktiviteter.

Mycket av lärarnas tid och fokus går åt planering av undervisning, genomförande och efterarbete (Skolverket, 2013b). Då vi upplevt att planerings- och delningskulturen ser annorlunda ut beroende på vilken förskola/skola du befinner dig på kan detta vara ett tidskrävande moment. Vi ville därför se hur pedagoger upplever dessa utmaningar. Studien vill kartlägga vilka utmaningar undervisande personal upplever kring delning av planeringsmaterial och hur och var den tar form på förskolan/skolan. Detta genomförs genom en kvalitativ och kvantitativ enkät där pedagoger beskriver bland annat var delning av planeringsmaterial sker samt utmaningarna som uppstår kring delning. Resultaten visar att samarbetssvårigheter är den största utmaningen pedagoger upplever kring delning av planeringsmaterial. De andra största utmaningarna som upplevdes var tidsbrist, ostrukturerad infrastruktur, olika preferenser och exponering. Den största delningen sker på delningsplattformar som samtlig personal och skolledning har tillgång. Resultatet från studien kan dra kopplingar från tidigare forskning kring att ett bristfälligt kollegialt samarbete kan minska spridningen av redan befintlig kunskap och material.

Denna studie handlar om hur ett antal lärare förhåller sig till läxor. Avsikten är att ta reda på hur lärarna definierar en läxa, varför de använder läxor i sin undervisning och vad de anser att läxorna har för effekter på deras elever. Studien är av intresse då läxor enligt oss uppfattas som något självklart trots att det inte nämns i skolans styrdokument. Att ta reda på lärarnas uppfattning om läxor ger oss en djupare förståelse för varför läxor ges ut inför vårt framtida arbete som lärare. Undersökningen sker via en kvalitativ undersökningsmetod genom samtalsintervjuer. Intervjuerna har genomförts enskilt med sex utvalda lärare som arbetar i årskurs 1-3 på en specifik skola. Lärarna är eniga om att en läxa är något som utförs i hemmet eller på utsatt tid i skolan. Den huvudsakliga anledningen till att lärarna ger ut läxor är på grund av att tiden inte räcker till i skolan. Studien visar att läxan används som ett komplement till undervisningen. Lärarna är överens om att läxan ska bidra till något bra för eleverna både kunskapsmässigt och i hemmet. Dock finns en baksida som tyder på att läxor kan ha andra effekter på eleverna. Lärarna menar att orättvisor i hemförhållandena orsakar att eleverna får olika mycket hjälp och kan genom detta uppleva läxorna på olika sätt.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesroll innebär ett arbete med både hälsofrämjande och preventionssyfte. Det innehåller också en mängd etiska val och prioriteringar i arbetet som kan omfatta konsekvenser vid fel beslutsfattande. Patientsäkerheten är ett ämne som uppkommer i sjuksköterskans arbete, som syftar på att de patienter som har en kontakt med hälso- och sjukvård inte ska skadas i dessa samband. Detta är grundstenen som ska skydda patienten mot både psykiska och fysiska vårdskador.    Syfte: Syftet är att beskriva faktorer inom sjuksköterskans arbetsområde som påverkar patientsäkerheten på sjukhus   Metod: En litteraturöversikt där åtta kvantitativa artiklar, två kvalitativa artiklar och tre mixad metod artiklar analyserades enligt Friberg (2012).    Resultat: Resultatet delades in i två kategorier och underliggande subkategorier. Den första kategorin är Sjuksköterskans arbetsklimat. Den andra kategorin är Sjuksköterskans mentala hälsa med subkategorierna Utbrändhet och stress och Sociala faktorer. Den tredje kategorin är Misstag och utebliven vård   Slutsats: Slutsatsen av litteraturöversikten presenterar att det finns faktorer inom sjuksköterskeyrket som påverkar patientsäkerheten på sjukhuset. Litteraturöversikten lyfter fram dessa faktorer för att minska riskerna inom patientsäkerheten. Författarna av arbetet anser att genom stöd och förändringar inom arbetsmiljön kan arbetsbelastningen hos sjuksköterskor minska vilket kan leda till att en mer patientsäker vård kan utföras.

Sammanfattning  Konceptet ”Lean” grundar sig på Toyotas produktionssystem ”Toyota production system” (TPS) som består av ett antal olika principer, filosofier och metoder som syftar till att uppnå högre effektivitet inom verksamheten. Inom Lean talar man om förekomst av slöseri som hindrar företag från att uppnå deras yttersta potential av effektivitet. Genom att minska slöseri ökar produktiviteten samt effektiviteten inom företaget. Det finns flera olika Lean-verktyg för att bekämpa slöseri. Den här studien grundar sig på Lean-verktyget 5S som används för att sortera, strukturera, städa, standardisera och skapa vana. Inom lagerhantering, där noggrannhet är av stor vikt, är 5S ett effektivt verktyg för att standardisera och skapa vana för att uppnå produktivitets- och effektivitetsförbättringar. Den här studien är utformad som en longitudinell fallstudie för att kunna jämföra samband över en längre tidsperiod, som dels grundar sig på en förstudie som genomfördes under perioden 220523–220831. Men även intervjuer och observationer som genomfördes i den aktuella studien som genomförs nu ett år senare. Förstudien utgjorde uppstarten av ett 5S förändringsarbete på ett företag som är verksamt inom ståltillverkningsindustrin och där avsikten med förstudien var att initiera starten på ett arbete med de tre första ”S:en” i 5S. Den aktuella studien syftade till att undersöka hur det förhöll sig med efterlevnadsgraden av de sista två ”S:en” i 5S inom det aktuella företaget som studerades.   Det övergripande syftet med studien har varit att öka förståelsen för de möjliga, långsiktiga positiva effekter ett 5S förändringsarbete och dess efterlevnad skulle kunna medföra. Följande frågeställningar har undersökts genom insamling av data från intervjuer och observationer som därefter har analyserats och diskuteras utifrån relevanta teorier och modeller inom det studerade området.   ·       Hur kan långsiktiga effekter bevaras efter ett 5S förändringsarbete? ·       Vilka faktorer kan vara påverkande för efterlevnaden av ett 5S förändringsarbete? Man skulle kunna påstå att grunderna för ett lyckat 5S förändringsarbete läggs redan vid starten av förändringsarbetet för att kunna uppnå de långsiktiga effekterna och för att de skall kunna bevaras behöver företagets ledning utbilda och träna medarbetarna på 5S. Det förutsätter också att ledningen visar engagemang och ger det stöd som förändringsarbetet förutsätter. Vidare är det också av stor vikt att även de berörda medarbetarna aktivt deltar i förändringsarbetet med 5S för att uppnå en så god förståelse som möjligt. Genom att etablera en tydlig ansvarsfördelning och tydliggöra roller samt förväntningar skapas en arbetsplats med tydliga avgränsningar, samtidigt som arbetsplatser där 5S inte efterlevs blir identifierade och åskådliggjorda. Sammanfattningsvis är de tre främsta faktorerna som den aktuella studien har lyckats identifiera för att effekterna av ett 5S förändringsarbete skall komma att efterlevas engagemang, tid och ledarskap.  Nyckelord: 5S, Lean, Toyota production system, Lean verktyg, sju slöserier, stress och tidsbrist.