Rachels badkarsexempel och Quinns Doctrine of doing and allowing är båda två olika sätt att hantera görande och tillåtande av skada. Rachels menar genom hans badkarsexempel att det inte existerar någon intrinsikal skillnad och det bör därför enbart vara intentionerna som agenterna har som rättfärdigar eller förbjuder görande och tillåtande av skada. Quinn menar dock att det fortfarande existerar en skillnad mellan att göra skada och att låta skada ske. Denna skillnad har att göra med våra postiva och negativa rättigheter. Att göra skada kränker våra negativa rättigheter, men att låta skada ske kränker våra positiva rättigheter. Quinn menar att det ibland är moraliskt tillåtet att låta skada ske för ett gott ändamål, men att det inte är moraliskt tillåtet att aktivt skada någon för samma goda ändamål. Denna uppsats tjänar till att närmare undersöka dessa två olika synsätt på skillnaden mellan att göra skada och att låta skada ske.

Syftet med detta arbete har varit att titta hur inomhusmiljön inspirerar till grovmotoriska rörelser inomhus. Vi har valt att fokusera på den grovmotoriska aspekten av fysisk aktivitet och vilket förhållningssätt pedagoger har till att barn får utöva sådana aktiviteter på förskolor. Två frågeställningar har vi formulerat utifrån vårt syfte och har från det satt oss in i forskning och relevant litteratur. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet där barn lär sig hela tiden i samspel med vuxna och andra barn. Utifrån det sociokulturella perspektivet har vi använt oss av begreppen samspel och kommunikation. Kvalitativ metod har vi använt oss av med semistrukturerade intervjuer och observationer för att kunna ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till grovmotorik är inomhus.

<p>Arbetsgruppen på arbetsplatsen har fått en ökad betydelse i kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt. Många har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera väl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsättning av arbetsgrupper bör tydlighet råda kring mål och uppgift. Ett tillåtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse. Där ett gott kamratskap främjas, utvecklar man ett starkt socialt stöd och ett bra samarbete. Likhet skapar trygghet, medan olikhet kan skapa avstånd men också komplettera gruppen och främja resultatet liksom gruppens kompetenssammansättning. När konflikter hanteras och löses och ansvar delas lika samt där stödjande strukturer stabiliserar och avlastar, har man bättre förutsättning att utveckla en välfungerande arbetsgrupp. Ledaren har mandatet att främja denna utveckling och har därför en viktig betydelse. Resultatet stämde väl överens med Svedbergs (2003) indelning i uppgifts-, samspels- och ledningsdimension för att utveckla den goda arbetsgruppen.</p>

Arbetsgruppen på arbetsplatsen har fått en ökad betydelse i kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt. Många har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera väl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsättning av arbetsgrupper bör tydlighet råda kring mål och uppgift. Ett tillåtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse. Där ett gott kamratskap främjas, utvecklar man ett starkt socialt stöd och ett bra samarbete. Likhet skapar trygghet, medan olikhet kan skapa avstånd men också komplettera gruppen och främja resultatet liksom gruppens kompetenssammansättning. När konflikter hanteras och löses och ansvar delas lika samt där stödjande strukturer stabiliserar och avlastar, har man bättre förutsättning att utveckla en välfungerande arbetsgrupp. Ledaren har mandatet att främja denna utveckling och har därför en viktig betydelse. Resultatet stämde väl överens med Svedbergs (2003) indelning i uppgifts-, samspels- och ledningsdimension för att utveckla den goda arbetsgruppen.

No description available.

Den unga gravida kvinnan befinner sig i en övergångsperiod mellan barn och vuxen. Perioden präglas av förändring och identitetsskapande. Barnmorskans roll är central inom barnafödande. Upplevt stöd under förlossningen minskar smärtupplevelsen och således också användandet av medicinsk smärtlindring under förlossningen. Stödet resulterar i ökat antal spontana förlossningar. Barnmorskan bidrar till en förbättrad förlossningsupplevelse vilket i sin tur har flera positiva effekter för mamman, barnet, den nya familjen och dess relationer på kort och lång sikt. En patientfokuserad och jämlik vård förutsätter kunskap om den unga gravida kvinnans förväntningar. Däribland förväntningar på barnmorskan under förlossningen. Det är oklart vilka dessa förväntningar är. Syftet med uppsatsen är att beskriva unga gravida kvinnors förväntningar på barnmorskan vid förlossningen. Efter att ha intervjuat sex svensktalande gravida, i åldrarna 16-19 år transkriberades intervjuerna och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var, stärkande relation, tillåtande atmosfär och grundad kunskap. Kvinnorna förväntar sig en relation till barnmorskan som stärker kvinnan i förlossningssammanhanget. De förväntade sig att barnmorskan ska kunna möjliggöra en tillåtande miljö för kvinnorna och att barnmorskan genom sin kunskap ska kunna tolka deras behov i förlossningssammanhanget. Resultatet av studien bidrar till att barnmorskan får en ökad förståelse för unga gravida kvinnors förväntningar. Att öka kunskapen, både inom mödravård och inom förlossningsvård, kan göra att unga gravida kvinnor ställning stärks. För att kunna bedriva den patientfokuserade och jämställda vård som regleras av Socialstyrelsen (2014) behövs mer forskning som berör den unga gravida kvinnans förväntningar på barnmorskan vid förlossningen.

Försvarsmaktens ledningsfilosofi uppdragstaktik uttrycks av Försvarsmaktens chefer och doktriner som avgörande för det svenska militärstrategiska konceptet och som synnerligen viktig för förmågan att lösa uppgifter under mycket svåra förhållanden. Uppdragstaktiken är därför enligt Försvarsmakten avgörande för svensk krigföring. Uppdragstaktikens efterlevnad har dock ifrågasatts under senare år, har förändringar i omgivningen haft negativ påverkan på förutsättningarna för uppdragstaktik? Viss forskning pekar på det och den svenska armén har uppmärksammat problemet. Arméchefen har påbörjat ett projekt som adresserar detta inom armén. Flygvapnet utgör en stor del av den avhållande tröskeleffekt som Sverige söker uppnå för att inte hamna i krig. Denna undersökning syftar därför till att söka förekomsten av uppdragstaktik och en eventuell för-ändring i flygvapnet. Undersökningen studerar Försvarsmaktens teoretiska syn på vad uppdragstaktik är, och undersöker kunskap och förståelse om, och utövandet av uppdragstaktik vid en av landets flygflottiljer. Empirin samlas i huvudsak in genom intervjuer med stridspiloter och flygunderhållspersonal. Analysen av empirin stödjer sig på Argyris och Schöns Theory-in-practice, en teori som kan påvisa ett agerandes påver-kan på sin omgivning och vice versa. Resultatet visar små tendenser till omgivningens negativa påverkan på uppdragstaktiken vid flottiljen. Undersökningen kan dock inte dra slutsatsen om denna förändring är under framväxt eller har avstannat. Flottiljen upplever å andra sidan en uppdragstaktisk vardag och visar att det finns kulturella förutsättningar för att leva och lära uppdragstaktik. Detta trots en verksamhet som i många avseenden präglas av direkta styrningar och hög grad av regleringar, och trots att flottiljen inte reflekterat särskilt mycket kring upp-dragstaktik. Befintligheten av uppdragstaktikens förutsättningar (förståelse och tillit, initiativ och ansvar, ett tillåtande och lärande klimat samt en gemensam bas) vid flottiljen härleds därför minst lika mycket till verksamhetens andra behov av dessa förutsättningar, till exempel på grund av flygsäkerhet och krav på hög utbildningsnivå och förmåga.

ABSTRACT Date: 2020-06-09   Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr    Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University    Authors:                   Axel Andrén                                  Linus Mild                                  (93/09/24)                                   (93/10/19)   Title: “What's in motion, remains in motion” - Why losing projects aren’t terminated                                                       Tutor: Johan Grinbergs   Keywords: Behavioral biases, losing projects, terminate, permissive climate, rationalization   Research questions: How does behavioral biases contribute to the continuation of losing projects? What is the general consciousness about the biases within larger organizations and is there any signs of post rationalization of irrational actions?   Purpose: The purpose of this study is to identify and examine in what ways behavioral biases cause irrational decision making in larger companies. The study also intends to examine project managers consciousness about these biases and weather any deficiency indicates post-rationalization.   Method: This study is based on a qualitative method with a deductive approach where the primary data was collected via semi-structured interviews. The theoretical framework with relevance to the purpose of the study formed an interview guide as well as formed the analysis chapter together with the collected empirical data. The analysis made the basis for the study's conclusion.   Conclusion: The behavioral biases are mainly consistent of prestige and sunk costs. The reason for this is can be related to the size of the organization. Other biases are not as evident within larger organizations as these are more apparent in individuals. The consciousness about what impact the behavioral biases have on decisions is found to be low among the respondents. They would like to think of their decisions as rational while we can distinguish behavioral biases causing post rationalization of irrational actions.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka pedagogers resonemang kring barns sexualitet och sexuella utforskande i förskolan. Vi har, genom semistrukturerade intervjuer, arbetat för att få fatt i de synsätt och normer som kan tolkas påverka hur pedagogerna bemöter dessa utforskanden. Med socialkonstruktionism som teoretisk utgångspunkt, och med fokus på normer och sexualitet som socialt konstruerat, genomför vi en tematisk analys av transkriberade intervjuer. I vårt konstruerande av empiri identifierar vi två teman; Olika synsätt på barns sexualitet i förskolan och Att bemöta barns sexuella utforskande i förskolan, inom vilka vi synliggör olika synsätt och normer som kan tolkas påverka arbetet med barns sexuella utforskande i förskolan. Vår analys visar att arbetet med barns sexualitet i förskolan är ett komplext arbete då det finns flera normer och synsätt som existerar parallellt med varandra. Det finns en mer tillåtande syn på sexualitet där det ses som okej för barnen att utforska samtidigt som det finns en mer privat och restriktiv syn på utforskandet där utforskandet helst ska ske privat. Analysen visar vidare på att bemötandet av barns sexualitet till stor del bygger på att sätta gränser för utforskandet på olika sätt. En övergripande slutsats av studien är att pedagogers reflektioner kring deras egna värderingar, som påverkas av samhällets synsätt och normer, är viktiga i relation till att bemöta barnen i deras sexuella utforskande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tillåtande, tillgänglig och föränderlig litteraturen är i förskolans miljö. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med förskollärare, samt genom observation och dokumentation av litteraturens placering med hjälp av foton. Resultatet visar att förskolorna har litteraturen nära platsen för vila, för att litteraturen ska vara tillgänglig och nära till hands när barnen och pedagogerna ska läsa. Litteraturen är i barnens höjd vilket gör att de kan plocka till sig litteraturen när de önskar. Utöver litteraturen i samband med platsen för vila, har några avdelningar fördelat litteratur på resten av avdelningen. Två av avdelningarna har litteratur i näst intill alla rum för att den ska vara tillgänglig för barnen överallt, även i leken. På några förskolor är litteraturens miljö ständigt i förändring, medan de på andra nästan aldrig förändrar miljön. Förskollärarna är medvetna om litteraturens och miljöns betydelse för barnen, dock speglas detta inte alltid i verksamheten. Förskollärarna är alltså medvetna om syftet till litteraturplaceringen i olika grad. / The main purpose with this survey is to review how variable, available and allowable the literature is in the preschool environment. When having interviews with preschool teachers and through observation and documentation of the placement of the literature by photos, the answers to the main questions have been answered. The result showed that the preschools have literature next to the place for rest because it´s supposed to be close while reading for the children. The literature is in available height for the children so they can reach the literature. Except the literature by the resting place some of the preschool teachers have placed the literature in every room so it is available everywhere in the preschool, even in the children’s play environment. The preschool teachers were aware of the meaning of the surrounding and the literature for the children, unfortunately this didn´t always reflect in the preschool environment. The preschool teachers were aware of the purpose and the placement of the literature in different degrees.