Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka erfarenheter pedagoger i förskolan har om “ barn somfar illa ”, och hur de hanterar denna problematik. Detta har utförts genom en kvalitativ metod i form avsemistrukturerade intervjuer, med fokus på pedagogerna i förskolans verksamhet. Metoden har vuxit framur en hermeneutisk ansats vilket har yttrat sig i en tolkade aspekt av pedagogernas perspektiv på barn somfar illa. Studien innefattar sammanlagt tio verksamma pedagoger och det har besökts sex förskolor i tvåolika kommuner. Den insamlade empirin har noggrant analyseras, tolkas och sorterats, vilket har bidragittill resultatets fyra huvudområden; Relationen mellan pedagog och barn , Pedagogernas erfarenheter kring barnsom far illa , Pedagogernas roll och ansvar gentemot barn som far illa och Anmälningsplikten med dess hinder.Resultatet i studien belyser vikten av att skapa en positiv relation till barnen som grundas i trygghet, därde får bekräftelse och uppmuntran. Pedagogernas erfarenheter kring barn som far illa var inte stor, utanresultatet visade på en bristande kunskap hos dem kring att uppfatta signaler som barn kan uppvisa om defar illa. I intervjuerna framkommer det att pedagogerna i studien upplevde anmälningsprocessen ochbegreppet barn som far illa, som problematiskt. Studien visade på att begreppet innefattade olikadefinitioner utifrån varje enskild pedagog. Pedagogerna upplevde sig ändå ha en del kunskaper angåendebemötandet och hanteringen av barn som far illa. Studiens resultat visade att pedagoger främst behövermer kompetens och utbildning för att öka kunskapen och se signaler hos barn som indikerar ett rop påhjälp. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Trots att det mediala och akademiska intresset för övervakning på internet och i sociala medier har ökat, visar tidigare forskning att yngre användare verkar ställa sig relativt obrydda till övervakning. Utifrån fem semistrukturerade intervjuer samt två fokusgruppsintervjuer med respondenter från generation Y skapar sig författarna en bild över respondenternas medvetenhet om och inställning till övervakning och produktplacering på internet och i sociala medier. Studien, som är en kvalitativ fallstudie med en socialkonstruktivistisk ansats, syftar till att utöka tidigare forskning inom ämnet övervakning samt kunna bidra med ökadkunskap till unga konsumenter som idag verkar på den digitala marknaden. Studiens empiri presenteras genom en tematisk analys där resultatet kopplas till utvalda teoretiska modeller om bland annat övervakning, tillit och kunskap. Resultatet och analysen tyder på att en viss medvetenhet om produktplacering och övervakning finns samt att inställningen till begreppen är relativt likgiltig alternativt negativ. Respondenterna upplevs värdesätta användningen avabstrakta system i utbyte mot minskad kontroll vilket bland annat tros kunna bero på deras starka behov av att integrera med varandra samt den tillit som finns till abstrakta system. Studien mynnar ut i en sammanfattande diskussion som belyser de eventuella konsekvenserna av tilliten till systemen där en potentiell negativ följd tros kunna vara en minskad förmåga att samla in ny ontologisk kunskap. / Despite that the medial and academic interest in online and social media surveillance has increased, previous research shows that younger users of these technologies themselves appear to remain relatively unconcerned with surveillance. By conducting five semi structured interviews and two focus group interviews with respondents from generation Y, the authors of this study aim to get a picture of the respondents’ awareness and attitude towards surveillance and product placement on the internet and in social media. The study, which is a qualitative case study with a social constructivist approach, aims at expanding previous research in surveillance as well as contributing to increased knowledge for young consumers who on a daily basis are active in the digital market. The empirical data of the study are presented by a thematic analysis, which links the results to selected theoretical models of surveillance, trust and knowledge. The result and analysis indicate that some awareness of product placement and surveillance exists and that the attitude towards both of the terms are relatively indifferent or negative. Respondents are perceived to accept the trade-off of greater usability for decreased control which, among other things, may be due to their strong need to integrate with each other and their trust in abstract systems. The study concludes with a final discussion highlighting the potential consequences of trusting the systems where a possible negative consequence may be a reduced ability to gain new ontological knowledge.

Inom den kommunala revisionen samarbetar förtroendevalda och externa revisorer för att tillsammans genomföra en granskning av kommunens räkenskaper och förvaltning. Kommunfullmäktige utser politiskt utvalda förtroendevalda revisorer och de ska enligt kommunallagen biträdas av externa revisorer för att kunna fullgöra sitt uppdrag utifrån god revisionssed. Majoriteten av kommunerna i Skåne väljer att upphandla en extern revisionsbyrå på marknaden, där PwC, KPMG samt EY tillhörande the Big 4 konkurrerar om att bli upphandlade. Relationen mellan de externa och förtroendevalda revisorerna är outforskad och syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan de förtroendevalda revisorerna och de externa revisorerna, och vidare granska hur samarbetet fungerar och för vem revisionen skapar värde.   Tre kommuner i Skåne har medverkat i uppsatsen där tre förtroendevalda samt fyra externa revisorer från kommunernas upphandlade revisionsbyrå intervjuats. Utifrån studiens empiriska material har tre aspekter av relationen identifierats: relationens uppkomst, relationens utformning samt relationens slutliga framställning. Relationen uppstår efter en upphandlingsprocess där relationens utformning bland annat influeras av de fem elementen reliance, competence, independence, earlier work performancesamt trust. De förtroendevalda revisorerna måste uppleva en tillit till det arbete som de externa revisorerna utför eftersom de externa framställer underlag, rapporter och revisionsberättelsen åt de förtroendevaldas vägnar. Competence, independence, earlier work performancehar en inverkan på graden av upplevd relianceoch trustär ett element som är av stor vikt för ett effektivt samarbete och revisionskvalitén. Relationens slutliga framställning är en revisionsberättelse som är tänkt att bidra som underlag till kommunfullmäktige och skapa värde för allmänheten. / The municipal audit system in Sweden consists of political appointed and external auditors that together audit the municipality's accounts and management. The municipal council elects politically appointed auditors, which are assisted by external auditors in order to fulfill their assignment according to the Swedish municipal law. The majority of the municipalities acquire external auditors from PwC, KPMG or EY. The relationship between the political and the external auditors is unexplored and the purpose of this thesis is to investigate the relationship between the political and the external auditors, and examine how the cooperation works and to whom the audit system creates value for.  Three political auditors and four external auditors from three municipalities were interviewed. Based on the empirical material, three aspects of the relationship have been identified: the origin of the relation, the relationship's configuration and the relationship's final output. The relationship begins when the municipality selects an external audit firm. The relationship's configuration is influenced by five elements: reliance, competence, independence, earlier work performance and trust. The political auditors experience a high level of confidence in the work made by the external auditors, as the external auditors construct the audit reports on behalf of the political auditors. Competence, independence and earlier work performance have an impact on the extent of reliance and trust is of great importance for an effective collaboration. The output of the relationship is an audit report that is intended to be of value for both the council and the public.

Sverige är idag i framkant av den mobila betalningsteknologin, trots det råder få studier på området som genomförts i Sverige. Samtidigt visar tidigare studier att demografiska faktorer påverkar hur saker och ting uppfattas. Därför har faktorerna ålder, kön och utbildning studerats i förhållande till risk, tillit och servicekvalitet med mobila betalningsapplikationer. Studien grundas i en deduktiv forskningsansats och är en kvalitativ undersökningsmetod. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgrupper baserat på ålder. Urval av deltagare har gjorts genom bekvämlighetsurval. Insamlad data har analyserats genom innehållsanalys. Dessutom har studiens validitet och reliabilitet resonerats kring, även etiska överväganden. Resultatet av studien visar att demografiska faktorer påverkar i viss utsträckning. Ålder och utbildning påverkar hur risk och tillit uppfattas. Däremot påträffas inte kön som en demografisk faktor som påverkar upplevd risk, tillit eller servicekvalitet. Studien visar också att andra demografiska faktorer påverkar, i den här studien framträder Sverige och dess infrastruktur som en betydande faktor till upplevd risk, tillit och servicekvalitet med mobila betalningsapplikationer. / Sweden is today in the forefront of mobile payment technology, despite that, there are few studies in the area that have been conducted in Sweden. At the same time, previous studies show that demographic factors affect how things are perceived, therefore the factors age, gender and education have been studied in relation to risk, trust and service quality with mobile payment applications. The study is based on a deductible research effort and is a qualitative survey method. The empirical material has been collected through focus groups based on age. Selection of participants has been made by convenience checkout. The collected data has been analyzed by content analysis. In addition, the validity and reliability of the study have been resonated, including ethical considerations. The result of the study shows that demographic factors affect to a certain extent. Age and education affect how risk and confidence are perceived. However, gender is not found as a demographic factor that affects perceived risk, trust or service quality. The study also shows that other demographic factors influence, in this study, Sweden and its infrastructure appear to be a significant factor in perceived risk, trust and service quality with mobile payment applications.

Over the past decades, major changes have been noticed in annual reports. For instance, annual reports have become more comprehensive. Today, corporations can partly decide what to include in their annual reports. This is called voluntary disclosures. Furthermore, corporations chose to disclose pictures, narratives and other graphics material in their voluntary disclosures. This, to give an image of the corporation. Moreover, voluntary disclosures could impact shareholders’ trust towards corporations. Therefore, it is of interest to investigate whether shareholders trust is affected by the voluntary disclosures in annual reports.    The purpose of this study is therefore to examine in what way shareholders have increase trust in corporations based on the voluntary disclosures, including marketing aspects, that corporations publish in their annual reports. Furthermore, corporations view of the voluntary disclosures in their annual reports connected to shareholders trust are also examined.   This study was conducted with a qualitative research method. The empirical findings were collected through semi-structured interviews with both shareholders and listed corporations in Sweden. During these interviews, both shareholders and corporations answered questions regarding their view of the annual report, its voluntary disclosures and trust.   After completing this study, the authors identified parts of the voluntary disclosures that shareholders consider more interesting in trust purposes. For instance, more information about the CEO and managers increase trust among shareholders. Moreover, all shareholders emphasized that transparency and honesty were two factors that have a positive effect on trust. This is something the corporations showed awareness of. They disclose succinct and informativevoluntary disclosures rather than increasingly comprehensive. / Under de senaste årtionden har stora förändringar i årsredovisningen skett. Ett exempel är att de ökat i omfattning. Företag har idag delvis frihet att själva bestämma vad som ska ingå i deras årsredovisning. Denna del kallas för den frivilliga informationen. Vidare kan företag med hjälp av bland annat bilder, berättande text och annat grafiskt material måla upp en bild av sig själva. Detta är något som kan ha en påverkan på aktieägarnas upplevda tillit gentemot företagen. Därför är det av intresse att studera huruvida aktieägarnas tillit påverkas av den frivilliga informationen i årsredovisningar.   Syftet med studien är således att undersöka hur aktieägares tillit påverkas av ökad frivillig information som företag väljer att publicera i sina årsredovisningar. Studien kommer även att undersöka om marknadsföringsaspekter i årsredovisningar ökar aktieägarnas tillit. Vidare kommer det även undersökas hur företag ser på den frivilliga informationen och marknadsföringsaspekterna i deras årsredovisningar som ett sätt att öka aktieägarnas tillit.    Denna studie genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod. Därmed samlades studiens empiri in genom semistrukturerade intervjuer med både aktieägare och svenska börsnoterade företag. Under dessa intervjuer fick både aktieägarna och företagen svara på frågor gällande deras syn på årsredovisningen, dess frivilliga information och tillit.   Efter genomförd studie har författarna identifierat delar i den frivilliga informationen som anses vara mer intressant i tillitssyfte. Ett exempel är att ökad information från VD:n skulle öka tilliten hos aktieägarna. Vidare pratade samtliga aktieägare om att transparens och ärlighet är två faktorer som påverkar tilliten positivt. Detta behöver inte innebära mer information utan det kan även betyda att det ska vara kvalité på den information som företagen publicerar i deras årsredovisningar. Detta är någonting som företagen även identifierat och satsar därför på att publicera kortfattad och informativ frivillig information i sina årsredovisningar.

Background - The positive impacts of globalization have been widely discussed, whereas many researchers argue that national borders are of less importance. However, as national borders are argued to be of less importance, some researchers miss to point out that the institutional differences remain and they are challenging to change. Purpose - The purpose of this study is to examine and compare the entry strategies of three Swedish firms entering both a developed and an emerging market with a focus on the different institutional contexts. Method - This study has applied a qualitative method with an abductive approach and an instrumental case study strategy, whereas 3 semistructured interviews with 3 different firms having experience from both a developed and an emerging country were conducted. Conclusion - When firms enter a developed country with few institutional differences, they commit more resources and do not feel the urge to use a local partner. Entering an emerging country, the firms choose a more cost-efficient entry with less resource commitment and prefer to use a local partner with local knowledge. / Bakgrund - Globaliseringen och dess effekter har diskuterats flitigt under de senaste decennierna och en centralpunkt i debatten är att nationella gränser minskat i betydelse. Trots att många hävdar att vi rör oss mot en alltmer gränslös värld förbises institutionella skillnader som generar stora utmaningar. Syfte - Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra tre svenska företags etableringsstrategier i både ett utvecklat och ett utvecklingsland med fokus på de olika institutionella förhållandena. Metod - Denna studie har använt sig av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och en instrumental case studiestrategi. Studien har använt sig av 3 semi-strukturerade intervjuer med 3 olika bolag, där bolagen haft erfarenhet av etablering i ett utvecklat och ett utvecklingsland. Slutsatser - I ett utvecklat land där de institutionella skillnaderna är små, väljer bolagen att lägga ner mer resurser på sin etablering och känner ett mindre behov av att ha en lokal partner. I ett utvecklingsland med större institutionella skillnader väljer bolag en mindre resurskrävande och mer kostnadseffektiv etablering, där behovet av att ha en lokal partner med lokal kännedom är stort.

Globalization is a phenomena that is, because of the advances in technology, becoming more and more common. New tools for communication enables project teams to collaborate across the globe. Hence, Virtual Teams are emerging to become the new routine way of working. However, even though virtual teams are a new way of working, many project managers are expected to lead in the same way as in traditional project teams. In this qualitative bachelor thesis in informatic we have studied how trust emerges in virtual teams, and what challenges this presents. Moreover, we used these results in order to investigate and present how project managers can foster trust in virtual teams. We conducted three interviews at one of Sweden’s largest organizations with project managers well experienced with working in virtual teams. The conclusion indicates that project managers through several activities indeed can foster trust in virtual teams. In virtual teams the project manager’s interaction with the other team members is limited by the technical tools used for communication. This results in a strong dependency between trust and virtual communication. The project manager can, by establishing a continuous communication within the team, reach a higher level of coordination. This enables every team member to move forward in the same direction, towards the same end result, despite the distance between them, fostering trust. / Globalisering är ett fenomen som tack vare teknikens framsteg, blir allt vanligare. Då tekniska kommunikationsverktyg gör det möjligt för individer att kommunicera med varandra oavsett plats, har virtuella team blivit en allt mer alldaglig arbetsform. Trots att detta är ett nytt sätt att arbeta på, förväntas dock projektledare att koordinera sitt virtuella team enligt samma projektledningsmetodik som för traditionella team. Vi har i denna kvalitativa uppsats utrett hur tillit uppkommer i virtuella team, och vilka utmaningar som kan finnas för att skapa tillit i virtuella team. Med utgångspunkt i detta drar vi slutsatser om hur projektledare kan arbeta för att främja tillit i virtuella team. För att svara på uppsatsens forskningsfrågor genomfördes tre intervjuer på en av Sveriges största organisationer. Respondenterna har en lång erfarenhet av projektledning och av att arbeta i virtuella team. Slutsatsen visar att projektledare kan främja tillit i virtuella team genom olika virtuella kommunikationsaktiviteter. I virtuella team har projektledaren en begränsad kommunikationskanal till övriga projektmedlemmar, en kanal som består av tekniska kommunikationsverktyg och som skapar förutsättningar för virtuell kommunikation. Detta skapar ett starkt beroende mellan kommunikation och tillit i virtuella team. Genom att etablera en kontinuerlig kommunikation kan projektledare bättre koordinera varje projektmedlem att röra sig i rätt riktning mot ett och samma mål, vilket främjar tillit.

Syftet med denna studie är att undersöka chefers upplevelser av att arbeta i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö, där studien ska öka förståelsen för vilka utmaningar som chefer kan ställas inför. Eftersom tillit är en viktig förutsättning för ledarskapet i en organisation där gränserna mellan lösts upp är syftet med denna studie också att undersöka om denna typ av kontorsmiljö inverkar på hur tillit samt ledarskap skapas och praktiseras. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer på mellanchefsnivå som delat med sig av sina uppfattningar och tankar kring ledarskap, det aktivitetsbaserade kontoret samt tillit. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av teori om organisationsstruktur och ledarskap. Dessutom används Giddens teori om tid och rum tillsammans med begreppen tillit och expertsystem. Studiens resultat visar att tillit är en viktig förutsättning i ett aktivitetsbaserat kontor samt att tillit inte endast beror på hur rumsutformningen ser ut utan, även är kopplad till medarbetarnas ålder och expertis. Detta kan framförallt förklaras av Giddens teori om tid och rum samt begreppet expertsystem. Vidare visar studien på att de för- och nackdelar cheferna upplever med aktivitetsbaserade kontor varierar beroende på deras medarbetares roll och arbetsuppgifter. De arbeten som präglas av att medarbetarna har en hög kontroll av sina arbetsuppgifter, så som karriärlönearbetaren, upplever fler fördelar i ett aktivitetsbaserat kontor än den traditionella lönearbetaren. Cheferna upplever att flexibiliteten i arbetet är en fördel och utmaningen är främst sammanhållningen i teamet, vilket är kopplat till uppluckringen av tid och rum. / The purpose of this research project is to investigate how managers experience working in an activity-based office and to increase the knowledge of the challenges managers face in this kind of working environment. Trust is an important prerequisite in an organization where the boundaries between time and space have been dissolved and therefore, the purpose of this project is also to investigate if this type of office-environment affects how trust and leadership are created and practiced. The empirical evidence for this project was gathered through semi-structured interviews with six middle-level managers, who shared their experiences and thoughts about leadership, trust and the activity-based office. The empirical evidence was analyzed with the help of organizational structure and leadership theory, and Giddens time-space theory was used together with the concepts of trust and expert-systems. The results of the study show that trust is indeed an important prerequisite for organizations employing an activity-based office solution. Furthermore, the study shows that trust does not depend solely on the spatial solution of the office, but is also influenced by the age and expertise of the employees. This is explained by employing Giddens time-space theory and the concept of expert-systems. Moreover, the study shows that the managers' perceived pros and cons with activity-based office solutions differ depending on the working tasks of their employees and the degree of control they have over their employees. The type of jobs where the employees have a high degree of control in their work experience more pros with an activity-based office solution, than those with a low degree of control. The interviewed managers perceived that flexible working conditions were beneficial and that the main challenge working in an activity-based office was to keep the team united, as the boundaries between time and space were very vague.

En relativt vedertagen idé inom det samhällsvetenskapliga forskningsfält som berör tillit och medborgarnormer är att båda dessa koncept är positivt förgrenade i det som kommit att kallas socialt kapital. Detta kommuntarianska perspektiv främjar föreställningen om att tillit både behövs för, och förstärks genom socialt- och politiskt deltagande i nätverk vilket i sig förväntas reflekteras i delade obligationer och förväntningar på andra och sig själv; en uppsättning medborgarnormer. En sådan förutsättning gör det svårt att använda detta perspektiv för att förklara ett obefintligt, eller till och med negativt samband mellan tillit och medborgar-normer. Inte desto mindre har sådana samband uppdagats i samhällsvetenskaplig forskning inom området. Denna studie ämnar undersöka relationen mellan generaliserad tillit, institutionell tillit och medborgarnormer inom den svenska befolkningen. Vidare är ett syfte att förklara hur ett negativt samband mellan generaliserad tillit och medborgarnormer kan behandlas som att tilliten kan ersättas genom fungerande substitut. I denna relation är det även möjligt att institutionell tillit (och de aktörer varpå denna tillit placeras) agerar på ett övervakande och medlande sätt för att legitimisera förväntningarna som medborgarnormerna vilar på. Studiens empiriska resultat visar fynd likt flera föregående studier, nämligen existensen av ett negativt samband mellan generaliserad tillit och medborgarnormer, ett positivt samband mellan institutionell tillit och medborgarnormer samt ett negativt samband mellan generaliserad och institutionell tillit. / A relatively common theoretical notion within the research field concerning trust and norms of citizenship in the social sciences is that both of these concepts are positively related through what is most often called social capital. This particular communitarian perspective encourages the idea that trust is both needed for, and built through networks as well as social- and political participation which should be reflected through a shared sense of obligations and expectations upon one another; a set of citizen norms. The very foundation of such and theoretical basis makes it difficult to use this perspective to explain an absent correlation between trust and norms of citizenship, and even less a negative such correlation. Nonetheless, findings in social scientific research on this matter have sometimes shown an absent or even negative correlation between trust and norms of citizenship. The purpose of this particular study is to evaluate the relationship between generalized trust, institutional trust and norms of citizenship within the swedish population. Furthermore, the aim is to explain how a negative correlation between generalized trust and norms of citizenship is possible to be understood as a compensation of trust through the means of substitutes. In this discussion, the relevance of institutional trust comes in to light as a means of legitimizing the accountability within the norms of citizenship as expectations on "good citizens". Conclusively, the empirical findings show results similar to what has been presented in some earlier research articles, namely the existence of a negative correlation between generalized trust and norms of citizenship, a positive correlation between institutional trust and norms of citizenship and finally a negative relationship between generalized and institutional trust.

När vi går och handlar är det självklart att betala för sina varor i butiken. Det finns många metoder för att genomföra denna betalning. Allt fler i Sverige har börjat överge användandet av kontanter. I takt med att kontanterna minskas visar statistiken att antalet kortanvändare ökar. Detta leder till att leverantörerna av korttjänsterna kan få en monopolliknande ställning där de kan sätta avgifter efter eget tycke utan konsekvenser. Ett alternativ som fortfarande håller på att etablera sig på marknaden är mobila betalningar. Endast 1 % av alla transaktioner består av mobila betalningar. Trots denna låga siffra har den framgångsrika mobila betaltjänsten Swish över 5 miljoner användare i Sverige. Mobila betalningar har förutsättningar för att fungera som en vanlig betalmetod i butiker men bristande tillit hos konsumenter hindrar de från att använda det som sin primära betalmetod. Detta leder till problematik när mobila betalningar ska etablera sig i marknaden. På grund av problematiken med mobila betalningar fokuserar denna studie på att identifiera och prioritera de faktorer som påverkar konsumenternas tillit till mobila betalningar. För att uppnå studiens syfte utfördes en kvantitativ enkätstudie med ett urval av respondenter. 130 respondenter svarade på enkäten där deras svar analyserades i ett analysprogram för att identifiera upplysande relationer i deras svar. Diskussionen som förs med grund i teori och den insamlade empirin där det framgår att respondenterna i större utsträckning bedömer säkerhet utifrån sin subjektiva uppfattning och baserar den på upplevelsen av gränssnittet. En överväldigande majoritet angav att fördelarna som mobila betallösningar erbjuder utöver de traditionella betallösningarna är viktiga för användandet av mobila betalningar. Respondenterna syftar även på att fördelarna är en viktig bidragande faktor till den tillit de känner. Slutligen diskuteras även hur den personliga integriteten påverkar valet av mobila betalningar. Resultatet av studien visar på att konsumenterna värdesätter säkerhet mest. Dock upplever konsumenterna att säkerheten är bristande men konsumenterna bortser från det. Fördelarna som mobila betalningar erbjuder är även en mycket viktig faktor för konsumenterna vid val av mobila betalningar. För att öka tilliten för mobila betallösningar bör säkerhet och fördelar vara fokus för betaltjänsteleverantören. Dock bör personlig integritet ses som en viktig faktor. Resultatet visar att en liten mängd respondenter prioriterar denna faktor vid val av mobila betalningar. Leverantörerna av betaltjänsterna bör därför även fokusera på personlig integritet för att attrahera de konsumenter som prioritera personlig integritet. / When we buy things in a store it is given that you also pay for the products you buy. There are a handful of payment services available on the market. More and more people choose to abandon cash as a payment method in Sweden. The usage of cash is in a negative trend and the number of card users increase, according to statistics. This in turns means that credit-/debit card providers will have a monopoly-like position over the payment market and can therefore set transactions fees that suit their needs. Only 1 % of all transactions consist of mobile payments. Despite these low numbers the successful mobile payment service Swish has over 5 million users in Sweden. Although mobile payments match all the criteria to be regarded as a payment service in stores, the lack of trust among consumers makes them not confident enough to use it as their primary payment method. This in turn creates problems for mobile payments to establish themselves on the market. With these problems in mind this study focuses on identifying and prioritizing factors that affect consumers trust for mobile payments. To answer this study’s research question a quantitative self-completion questionnaire was conducted with a selection of respondents. 130 respondents answered the self-completion questionnaire and the responses were used in a statistical analysis program to identify and create useful statistical data. A discussion that is grounded in theory and empirical data shows that the respondents mostly assesses safety based on their subjective perception, the subjective perception is often based on the perception of the application interface. Another interesting finding is that a majority of the respondent stated that benefits of mobile payment over traditional payment solutions are equally important. Respondents also point out that the benefits with mobile payments are an important contributing factor towards the trust they experience. Finally, a discussion about personal integrity and how it affects the choice of mobile payments is held. The result of the study shows that consumers value security the most. However, consumers perceive safety as inadequate, but they choose to ignore it. The benefits that mobile payments offer are also a very important factor for consumers in choosing mobile payments. To increase trust in mobile payment solutions, security and benefits should be the focus of the payment service provider. Even if the results only show a small number of respondents prioritizing personal integrity it should still be considered an important factor. Mobile payment providers should therefore also focus on personal integrity in order to attract customers who prioritize integrity.