<p><strong>Background: </strong>Due to the increasing global competition managers must realize the importance of competitive advantage. This can be done by reconsider how new knowledge should be acquired into the organization.  The importance of new competence creation is well known as a factor for longitudinal success for companies. There is a growing trend in outsourcing human resources activities that used to be in-house. There are numerous training vendors active on the market offering training and development opportunities to small firms. It can therefore be questioned how well the programs offered by the training vendors suites the needs of small firms.</p><p><strong>Purpose:</strong><strong> </strong><em>The purpose of this study is to investigating the perceived training and development needs for small firms. This to understand and overcome the differences in the perception of small firms’ needs, between training vendors and small firms. </em></p><p><strong>Method: </strong>The research approach of this study is inspired by Grounded theory. Ten in-depth interviews have been performed, four with training vendors and six with small firms. The findings where then coded and categorized to answer the research questions and purpose of the research.</p><p><strong>Conclusion: </strong>From this research it can be seen that both small firms and training vendors do understand the need for training and development of small firms. The areas where training and development is needed for small firms can be summarised to fields of <em>general business management</em> and <em>business specific knowledge</em>. However, this research also identifies barriers that prevent small firms from attending external training. These barriers are <em>cost</em>, <em>time</em>, <em>relevance</em>, <em>pride</em>, <em>flexibility</em> and <em>suitability</em>. Time and cost are the most commonly mentioned barriers, but not the primary barriers that training vendors and small firms should focus on overcoming. Instead we argue that, the efforts should be on the attitude driven barriers: relevance, suitability, flexibility and pride. If you change the attitude among small firms towards training, the perceived benefits will become larger and therefore cost and price will become less important. If the small firms and the training vendors co-operate these barriers could easier be decreased. This could be done by ensuring that the training results in practical tools that the firms use and that they work on building a trustworthy relationship. This will help the small firms to see the <em>relevance</em> and the <em>suitability</em> of the courses offered and the training vendors to understand how to make the courses appear more <em>relevant </em>and <em>suitable</em> to the small firms.</p> / <p><strong>Bakgrund: </strong>I och med den ökade globala konkurrensen, måste företagsledare förstå vikten av att inneha och bevara en konkurrens fördel. Detta kan göras genom att fokusera på hur kunskap kan tas in i organisationen. Vikten av kompetens utveckling är en välkänd faktor för långsiktig framgång för företag. Det finns en ökad trend att lägga ut ansvaret för human resources på externa företag, vilket tidigare sköttes inom företaget. Det finns ett stort antal externa utvecklingsleverantörer på marknaden. Det kan därför ifrågasättas hur väl programmen, som de externa träningsleverantörerna erbjuder, passar med behoven hos småföretagarna.</p><p><strong>Syfte: </strong><em>Syftet med studien är att undersöka uppfattningen om tränings- och utvecklingsbehov hos småföretagare. Detta för att få en förståelse av småföretagarnas behov och komma över skillnaderna i uppfattningarna mellan externa utvecklingsleverantörer och småföretagare. </em></p><p><strong>Metod: </strong>Forskningsansatsen till den här studien är inspirerad av Grundad teori. Tio djupintervjuer har genomförts, fyra stycken med externa utvecklingsleverantörer och sex stycken med småföretagare. Det empiriska materialet har organiserats genom kodning och kategorisering enligt Grundad teori.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Från den här studien kan det ses att både småföretagare och externa utvecklingsleverantörer ser behovet av träning och utveckling i småföretag. De områden där träningsbehov är identifierade kan summers till generell företagsekonomi och specifik kunskap inom företagets bransch. Genom denna studie har dock barriärer som motverkar träning och utveckling i småföretag identifierats. Barriärerna är: <em>kostnad, tid, relevans, stolthet, flexibilitet </em>och<em> lämplighet.</em> Tid och kostnad är de mest nämnda barriärerna, men dock inte de barriärer som primärts bör fokuseras på. Istället anser vi att kraften skall fokuseras på att minska de attityd drivna barriärerna: relevans, lämplighet, flexibilitet och stolthet hos företagarna. Om attityden hos småföretagarna ändras vad gäller träning så kommer den uppfattade fördelen av träning att öka, därmed minskar vikten av barriärerna kostnad och pris. Dessa barriärer kan lättare överbyggas om småföretagarna och de externa utvecklingsleverantörerna samarbetar. Samarbetet kan ske genom att fastställa att det praktiska verktygen, utvecklade av de externa utvecklingsleverantörerna, används av småföretagarna och att en tillförlitlig relation byggs. Detta skulle hjälpa småföretagarna att se <em>relevansen</em> och <em>lämpligheten</em> i de erbjudna kurserna och de externa utvecklingsleverantörerna skulle få en förståelse i hur man kan få kurserna att framstå som <em>relevanta</em> och <em>lämpliga</em> för småföretag.</p>

Föreliggande uppsats handlar om enhetschefers förtroende för omsorgspersonalen inom hemtjänsten ur enhetschefsperspektiv. Eftersom förtroende är ett begrepp som kan se olika ut beroende på vilket område som undersöks, avgränsas uppsatsens undersökning till att gälla enhetschefers förtroende i samband med förekomsten av omsorgspersonal som stjäl hemma hos brukare. Omsorgspersonals stölder hos brukare av hemtjänst är ett outforskat område, det enda som med säkerhet kan sägas är att det förekommer. Därför har uppsatsen som syfte att undersöka hur enhetschefers förtroendebild och kontrollåtgärder ser ut för att kunna ha förtroende avseende förekomsten av stölder. Teorierna som används för analysen är Uslaner´s teori om moralisk och strategisk tillit och Luhmann´s teoretiska funktionsanalys av förtroende samt Cohen´s och Felson´s rutinaktivitetsteori. Resultatet visar att enhetscheferna anser att deras förtroende för omsorgspersonalen är avgörande för att hemtjänstverksamheten ska fungera. Samtidigt visar resultatet att de kontrollåtgärder enhetscheferna använder inte är tillräckliga för att skydda brukaren från stöld, varför fortsatt forskning kring hur detta skydd kan se ut rekommenderas. / The present paper deals with unit managers trust for care staff in home care from a unit manager's perspective. Since trust is a concept that may vary depending on the area under study, defined the essay examination to cover the unit managers' confidence in the existence of social care staff who steal in the homes of patients. Care Personals thefts of users of home care is an unexplored area, the only thing that can certainly be said is that it exists. Therefore, the paper aims to examine how the unit managers' confidence image and control measures appear to have confidence in the existence of theft. The theories used for the analysis is Uslaner´s theory of moral and strategic trust and Luhmann´s theoretical functional analysis of trust as well as Cohen’s and Felson´s routine activity theory. The results show that the unit managers believe that their confidence in social care staff are essential to home care business to work. While the results show that the control unit managers are using is not adequate to protect the user from theft, so continued research on how this protection could look like is recommended.

Frågeställning: Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive? Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet. Metod: Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda. Slutsats: Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill. Det finns ett glapp mellan studenter och företagare som uppehåller sig på CreActive. Det syns att platsen CreActive inte utnyttjas på det sätt som det är tänkt. Brist på rätt utrustning, marknadsföring, studieutrymme samt aktiviteter medför att mötet över gränserna mellan studenter och företag saknas. Det leder till att socialt kapital uteblir. Vi har sett att det finns möjligheter till förbättring och det vi har kommit fram till är sex stycken bidrag som består av nya aktiviteter, annan marknadsföring och utveckling av befintliga idéer. / Research questions: How do CreActive work to improve the social capital? How does CreActive work to improve the social capital in a creative environment? How is the (face-to-face) meeting between people made easier by CreActive? Are there any possibilities for further improving the social capital at CreActive? Purpose: The study’s purpose is to describe how CreActive creates advantages for its environment. The study will also examine how (face-to-face) meeting occur between people in CreActive to promote the social capital. Method: The study was executed with the qualitative method, because it captures the details and information of the interviewee’s interpretation of the reality, namely their perception, thoughts and the feelings. It results in an insight on how CreActive work with the (face-to-face) meetings between people, to promote the social capital. The empirical data is consisting of interviews with students and employees.          Conclusion: In the study it appears that the students don’t know about CreActive in the extents they want. There is a gap between students and business people who visit CreActive. It appears that CreActive is not used in the extent that it was intended. The lack of proper equipment, marketing, place of study and activities contributes to (face-to face) meeting between students and business people are missing. These things lead to the failing of social capital. There are opportunities for improvement and what was developed were six contributions which consists of new activities, marketing and development of existing ideas.

Syfte:                           Syftet är att analysera intermediärens funktion i en svensk kontext för att öka kunskapen kring vilka roller en intermediär kan tillskrivas och varför de existerar. Syftet är vidare att analysera huruvida ett förtroende gentemot intermediären förelåg och vad detta förtroende baserades på. Detta för att skapa ett bidrag till befintlig forskning och öka kunskapen kring förtroendeskapande gentemot intermediärer.     Metod: Fallstudie av Stiftelsen Flemingsberg Science och dess projekt Kraftcentrum Flemingsberg. Semi-strukturerade intervjuer med respondenter vilka varit involverade i projekt drivna av Kraftcentrum Flemingsberg.   Teori Transaktionskostnadsteori, strukturella hål, kunskapsöverföring, medling och förtroende.                                  Slutsatser                  Intermediärerna fyllde en funktion utöver de traditionella ”brokering” och ”knowledge brokering” funktionerna genom att de även fungerade som operativa projektledare och stöd. Förtroende existerade i ett tidigt stadie och baserades på intermediärens kompetens och meriter.  Vidare baserades förtroendet även på organisationen vilken intermediären representerade och förmedlades genom, där organisationens finansiär och syfte även var betydelsefullt.

Helsestasjon for ungdom er et av flere tiltak innenfor det lokale folkehelsearbeidet hvor det gis enmulighet til å styrke unges mestringsevne og helseatferd i ungdomstiden og senere i voksen alder.Ungdom er framtidens brukere av den generelle helsetjenesten. De erfaringer unge gjør i sine første møter med helsepersonell vil ha betydning for deres nåværende og senere bruk av helsetjenesten. Hensikten med denne studien var å få en bedre forståelse og innsikt i hva ungdom opplever i møtet og relasjonen med helsepersonell og helsestasjonen som system. Undersøkelsen gikk ut på å finne ut hvilke forventninger, erfaringer og opplevelser ungdom hadde til helsestasjonen i forhold til sine helsebehov. Datamaterialet er basert på intervju med ni ungdommer av begge kjønn i aldersgruppen 16-20 år rekruttert fra forskjellige helsestasjoner i Nordland og Troms fylke. Intervjuene i studien varsemistrukturerte slik at informantene hadde muligheter til å fortelle beretninger. Metoden Grounded Theory ble brukt som analytisk tilnærming. Resultatet av studien viste at unge opplever en umiddelbar tillit til personell og institusjonen helsestasjon for ungdom. Når så ungdom møtte helsepersonell med gode kommunikasjonsferdighetersom ivaretok deres behov for konfidensialitet og hadde tro på at unge er i stand til å gjøre gode helsevalg for seg selv, ga dette en sirkeleffektmed en fornyet eller bekreftet tillit til personell og institusjon. Tillit ble det sentrale analytiske fokuset i denne studien. Tillit er en forutsetning for å skape gode prosesser, der ungdom ikke bare ender opp med en mer tillitsfull relasjon tilhelsevesenet, men også med en større tillit til egneholdninger og vurderinger. Tillit inngår således som et sentralt element i en empowerment prosess hvor resultatet etter gode møter kunne blimestring og økt selvfølelse og selvtillit. I motsatt fall ble møter disempowering og førte til tillitssvekkelse og redusert bruk av helsetjenesten. Studien peker også på fenomenet tillitssmitte,hvor den enkelte ungdom bringer med seg erfaringer fra helsestasjonen ut i vennekretsen ogungdomsmiljøet. Ungdom overtar den enes erfaring som igjen blir til den andres forventning. Helsepersonell bør tilbysrelevante etterutdanningsprogram for å sikre en kunnskapsbasert praksis hvor noe av innholdet i slike etterutdanningsprogram bør være å øke kompetansen omkommunikasjonens betydning i møtet med ungdom. Det gjelder for fagpersonell å forstå tillitens ”natur”, hvordan den oppstår, vedlikeholdes, og hvor sårbar den kan være. Uten at denne grunnleggende tillit er til stede, vil en vanskelig kunne lykkes i folkehelsearbeidet. / Health clinics for adolescents are one of several services within the local public health. Such clinics may help adolescent to achieve control over the factors which affect their lives and their healthbehavior now and in the future. Adolescents are the next generation users of the general healthservices. The first experiences in their interactions with health professionals are of significanceregarding later use of health services. The purpose of this study was to increase our understanding of the relations between adolescents, health personnel and the health clinic as a system. The study tried to find out adolescentsexpectations, experiences and perception when theyattended the service. Data was collected from youth of both sexes between 16-20 years who called on adolescent health clinics in two counties in northern Norway. The interviews were semi-structured giving the informants the possibility to do narratives. The interviews were analyzed in the tradition of grounded theory. The results of the study showed that adolescents perceived spontaneous trust in the health clinics andhealth professionals. Effective communication skills, assuring confidentiality and confidence in the youth’s ability to make good decisions regarding their own health, generated renewed trust inprofessionals and the institution. Trust became the analytic focus in this study. Trust is a key elementin the empowerment process which may result in adolescents increased control and self-confidence.If not, it may have dis-empowering effects and thus lead to reduced trust and less use of health services. The study also points out the phenomena of trust as “catching”, as one adolescent brings hisand hers experiences to their group of friends. In this way, the perceptions of trust/mistrust fluctuatebetween and among the youth; one persons experience will be another’s expectation. Health professionals should be given access to relevant postgraduate courses in order to secureevidence based practice where the content of education should increase their attention aboutcommunication when they meet with young people in health services. Professionals have to understand the nature of trust, how it is generated, maintained and how easily it can be diminished. Without trust present, the public health work will suffer. / <p>ISBN 91-7997-098-2</p>

Avhandlingen är en nutidsanalys av delar av den svenska välfärden. Samverkan mellan myndigheter och organisering av socialt arbete i frivilliga organisationer är två samtida tendenser i det svenska välfärdssystemet. Båda studierna fokuserar på arbetslivsinriktad rehabiliteringför personer utanför arbetsmarknaden en längre tid. Den första studien beskriver samverkan mellan olika offentliga myn-digheter i form av ett samverkansteam (ReSamprojektet), medan den andra studien beskriver och analyserar en delvis brukarstyrd form för arbetslivsinriktad rehabilitering, den så kallade klubbhus-modellen (Fontänhusrörelsen).Den första studien var en processinriktad utvärdering med olika me-toder för datainsamling som intervjuer, fokuserade gruppdiskussioner, samt dagboksanteckningar. Den andra studien gjordes utifrån en deltagarbaserad forskningstradition där författaren arbetade med en forskarcirkel bestående av medlemmar från klubbhuset. Syftet var att närma sig rehabiliterings-processen på ett så utforskande sätt som möjligt. Data samlades in som detaljerade anteckningar, officiellt material och inspelade intervjuer.Resultat från den första studien visar att det var möjligt att samarbeta över myndigheternas gränser men att det fanns hinder som handlade om kulturella och organisatoriska skillnader mellan myndigheterna, olikheter när det gäller engagemang och begränsa-de resurser för att kunna möta klienternas komplexa behov. Samtidigt var en viktig lärdom att ju mer kunskap handläggarna hade om varandra och sina respektive organisationer destolättare blev samar-betet. Resultat från den andra studien visar att genom det dagliga arbetet formas, fördjupas och åter-upptas relationer och den stödjande omgivningen. Förstärkande mekanismer var en uttalad ideologi, en tydlig struktur för möten, återkommande arbetsgrupper ochcertifiering. Det var också viktigt att arbetsuppgifterna betraktades som nödvändiga och att de gjorde en skillnad om de utfördes. Å andra sidan beskrevs rörelsen som begränsande för vissa medlemmar.I diskussionen används tillit somett begrepp som spänner över individ-, grupp-och samhällsnivå. Tillit blir ett sammanbindande begrepp mellan de båda studierna och visade sig vara den viktigaste komponenten för att etablera hållbara relationer på gruppnivå. Slutligen följer en mera framåtblickande diskussion som handlar om hur utanförskap kan bemötas genom samverkansaktiviteter respektive frivillig organisering och vilken roll verksamheterna kan få i välfärdssystemet / The thesis is a contemporary analysis of parts of the Swedish welfare system. Co-operation between agencieswithin the welfare system and provision of welfare services by organizations within the voluntary sector are two contemporary tendencies. Both studies are focusing on the rehabilitation process for individuals who have been excluded from the labour market for a longer time period. The first study describes and analyzes co-operation in a three year project as a strategy for provision of complex welfare services (the ReSam project). The second study describes and analyzes the club house model of rehabilitation (the Fountain House movement).The first study is based on a process evaluation, where different kinds of data were collected through interviews, focus groups and diaries. These data were subsequently analyzed with qualitative methods. The second study isparticipant oriented, which means that a group of members conducted the study in co-operation with the re-searcher. The study isexplorative and research data were collected in a variety of ways including detailed notes, taped interviews and cognitive maps.The results of the first study show that it was possible to co-operate across the organizational boundaries of the different agencies involved, but there were obstacles related to organizational and cultural differences between the agencies, divided loyalties of the officials involved, and limited resources available to deal with the complex needs of the clients. The most important factor was that the officials learnt more about each other and the agencies involved. The result of the second study reveals that daily work tasks forms, deepens and reinvents both relationships as well as the supportive environment. Supportive mechanisms were an explicit ideology, plain structure of the meetings, frequent held working groups and thecertification process. Furthermore, it was important that the taskswere considered as necessaryand made a dif-ference. On the other hand, the members described the clubhouse environment as restricting for some. In the discussion, trust is used as a concept which spans over individual, interpersonal and organizational levels and becomes a useful tool as a theoretical concept binding the two studies to-gether. Trust was revealed as the most important ingredient as it comes to establishing sustainable relationships on a group level. Finally, some possible future scenarios are drawn up and discussed concerning the roles and relations between the welfare system and contemporary new forms of orga-nizing welfare services.

Vilka är de faktorer som bidrar till att den grova våldsbrottsligheten varierar i moderna samhällen? Detta är en internationell och komparativ studie där jag jämför data från ett stort antal länder och använder mig av kvantitativa data från OECD och världsbanken. För att kunna jämföra dessa länder och mäta den grova våldsbrottsligheten har jag valt att använda mig av mordfrekvensen som mått på denna, med stöd av tidigare forskning i ämnet. Vad studien visar är att det finns en tydlig koppling mellan mordfrekvensen och den ekonomiska ojämlikheten, den förklarar ensamt 39 procent av variationen i mordfrekvens mellan länder. Detta stämmer överens med den tidigare forskningen, som visar att när unga män känner en hopplöshet över att på ett lagligt sätt uppnå positivt värderade mål blir villigare att ta till allt mer riskfyllda metoder för att uppnå dessa. Detta gör att unga män i högre grad blir villigare att använda grovt våld mot varandra. Hur stor del av BNP som läggs på sociala utgifter har ett samband både med den ekonomiska ojämlikheten och mordfrekvensen. Ju högre del av BNP som staten lägger på sociala utgifter desto mindre ekonomisk ojämlikhet och lägre mordfrekvens. Även graden av tilliten i ett samhälle har ett samband med mordfrekvensen. Ju högre grad av tillit, desto lägre mordfrekvens. En av de mer överraskande upptäckterna i denna studie är att BNP per capita inte har något samband med mordfrekvensen. Således verkar det handla om den relativa fattigdomen som får människor att bli mer benägna att ta till det grova våldet.

Försvarsmakten som organisation är inne i en spännande fas där den är i full fart med att ställas om till ett yrkesförsvar, med anställda soldater. I en nyutkommen studie från Försvarshögskolan observeras en problematik i samspelet mellan officerare och soldater i den nya organisationen. Ett begrepp som används flitigt inom den militära professionen är tillit, vilket blir utgångspunkten i arbetet för att analysera problematiken från studien. Syftet med arbetet är att kartlägga om det finns förutsättningar för att skapa tillit från soldaten till officeren i dagens svenska yrkesförsvar. I arbetet sammanfattas fyra situationer i studien för att skapa en övergripande bild av problematiken. Vidare analyseras studien utifrån de faktorer som skapar tillit enligt teorier från den svenska och den kanadensiska försvarshögskolorna. Analysen struktureras upp utifrån de faktorer som skapar tillit ur den svenska teorin, faktorerna från den kanadensiska teorin förstärker och för analysarbetet vidare. Ur det tillitsperspektiv som används i arbetet visar resultatet på att skapandet av tillit hämmas inom alla faktorer enligt den svenska teorin. De förutsättningar som hämmar är: en oklar syn på hur officeren skall behandla soldaters erfarenhet, plutonchefens allt mer administrativa tjänst samt personalomsättningar. En slutsats är om dessa förutsättningar ändras, ges bättre möjligheter att skapa tillit. / The Swedish Armed Forces as an organization are undergoing an exciting phase where the conversion to a professional military, with employed soldiers, is in full swing. In a recent study the Swedish National Defence College observed a problem in the interaction between officers and soldiers in the new organization. A term that is widely used in the military profession is trust, which forms the starting point in this paper to analyze the problem from the study. The purpose of this paper is to identify whether there are preconditions for building trust from the soldier to the officer in today’s Swedish professional military. In the paper the aforementioned study is summarized into four situations to provide a comprehensive overview of the problem. The study is analyzed out of the factors that create trust according to the theories from the Swedish and Canadian defence colleges. The analysis is structured by the factors from Swedish theory, while the factors from Canadian theory reinforce and develop the analysis further. From the trust perspective used in this paper, the result shows that the creation of trust is impeded in all factors of the Swedish theory. The conditions that inhibit trust are: an imperfect view of how the officer deals with soldier’s experience, the platoon commander’s increased administrative services and personnel turnovers. One conclusion is that if these preconditions are changed, there will be better opportunities to build trust.

I princip hela IT-världen ser på och häpnar medan Blockchain-tekniken växer. Många spekulerar om fördelar och nackdelar med tekniken. Men hur ser egentligen samhället på detta nya sättet att lagra data på? Det finns väldigt lite forskning på hur Blockchain uppfattas i Sverige, hur tekniken uppfattas och vad folk vet om tekniken. Det har inte heller hittats någon undersökning som tar upp graden av tillit privatpersoner har till Blockchain i Sverige och vad för faktorer det är som påverkar privatpersoners tillit. För att tekniken ska kunna accepteras på en större skala behöver man veta vad privatpersoner och konsumenter tycker om tekniken, annars finns det risk att tekniken inte omfamnas i framtiden. Syftet med denna undersökningen är att, på ett explorativt sätt, ta reda på till vilken grad privatpersoner i Sverige har tillit för Blockchain som teknik. Undersökningen skall också, i ett explorativt syfte, identifiera faktorer till varför den svenska befolkningen litar mer eller mindre på Blockchain. Studien använder sig av både kvalitativa och kvantitativa datainsamlingstekniker. Det utfördes en kvalitativ studie i form av personliga intervjuer för att ta reda på vad privatpersoner vet om Blockchain, och vad folk anser är viktiga faktorer som påverkar deras tillit för tekniken. Den kvalitativa undersökningen utfördes för att säkra att den sedan kvantitativa undersökningen fick in så pålitlig data som möjligt. Den kvantitativa undersökningen var en enkätstudie. I enkäten var det frågor som behandlade tillit, kunskap om ämnet, generell inställning till ny teknik och bakgrundsfrågor om respondenten. I analysen har det framgått att 10,47% privatpersoner från undersökningen i Västra Götalands län litar mindre på Blockchain, 19,19% litar inte alls på tekniken, 63,95% litar neutralt på den, 4,1% litar ganska mycket på den och 2,33% litar fullt ut på den. Utifrån detta kan slutsatsen dras att tillitsgraden är relativt låg. Resultatet visade också att det fanns ett antal återkommande faktorer som påverkade privatpersoners tillit för Blockchain. Dessa faktorer var manipulering, decentralisering och att Blockchain anses vara relaterat till svarta marknaden. Vidare kan man utifrån denna undersökning utläsa både en låg kunskapsnivå samt en hög neutral attityd till tekniken. Detta skulle kunna anses som någonting positivt för teknikens framtid då få förutfattade meningar finns. Mer information om Blockchain skulle därmed kunna vara en möjlighet för ökad tillit. För vidare forskning föreslogs det att det bör forskas mer om detta utanför Västra Götalands län och att man bör undersöka om privatpersoner kan tänka sig använda tekniken även om de inte litar på tekniken fullt ut. / Developments in Blockchain technology has grown so rapidly that it has, in a short time, become a core business in the IT industry. These developments have come with positive and negative impacts and their overall perception by society has remained uncertain. Limited work has focused on understanding the societal perception of Blockchain, particularly the extent to which society trust such technology. Moreover, it is not only important to understand the level of trust for a technology such as Blockchain that is built on transparency, but even the factors that influence such trust. In order for the technology to be accepted on a larger scale, one needs to know what individuals and consumers think about the technology, otherwise there is a risk that that the potential of the technology may not be fully utilized. The purpose of this study is, therefore, to explore the extent to which individuals in Sweden trust Blockchain as a technology. The overall goals and approach can be applied anywhere else in the world. The report identifies factors as to why the Swedish population trusts more or less in Blockchain. The study uses both qualitative and quantitative data collection techniques. A qualitative study was conducted in the form of personal interviews to find out what individuals know about Blockchain, and what people consider to be important factors that affect their trust in Blockchain. The qualitative survey was conducted to build a foundation for the quantitative study. The quantitative survey was conducted with the help of questionnaires. The questionnaire addressed trust, knowledge of the technology, as well as respondent's general attitude toward new technology. The respondents were restricted to a sample of individuals living in Sweden between age range 18 to 65+. Based on the survey sample of about 172 participants, the analysis shows that 10.47% of individuals in the Västra Götaland county are less familiar with Blockchain, 19.19% do not count on the technology at all, 63.95% are neutral, 4.1% trust it fairly and 2.33% fully trust it. From this, the conclusion can be drawn that the trust is relatively low. The result also showed that there were a number of recurring factors that affected individuals' confidence in Blockchain. These factors were data integrity, decentralization and the fact that Blockchain is considered to be related to the black market. Furthermore, on the basis of this survey, it is possible to interpret both a low level of knowledge and a high neutral attitude towards the technology. This could be considered as something positive for the future of technology as few pre-defined opinions exist. More information about Blockchain could thus be an opportunity for increased trust. For further research, it was suggested that more research should be done involving a much larger sample in order to investigate if individuals would be willing to accept the technology even if they do not fully trust the technology.

Sociala mediers stora utbredning de senaste åren har inneburit ett ökat intresse för hur de påverkar oss i våra romantiska relationer. Tidigare forskning har med kvantitativa metoder bland annat kunnat påvisa en positiv korrelation mellan överdrivet användande av sociala medier och grad av upplevd svartsjuka och ensamhet. Denna studie avsåg att genom kvalitativa djupintervjuer med fem unga vuxna undersöka huruvida och på vilka sätt sociala medier inverkar på romantiska relationer. Utöver att bekräfta fynd från tidigare studier visade denna studie att sociala medier inverkar på romantiska relationer främst som en katalysator och grogrund för problem som redan finns i den romantiska relationen. Exempel på problem som beskrevs av intervjudeltagarna är ökad misstro/misstänksamhet, ökat behov av kontroll/övervakande av partner och upplevelse av att vara bortvald eller konkurrera med sociala medier om partnerns uppmärksamhet. Vidare upplevde deltagarna att styrkan av en individs självkänsla spelar en viktig roll gällande huruvida dessa problem uppstår eller inte i en relation. I studien framkom även reflektioner hos deltagarna gällande hur frekvent användande av sociala medier kan inverka på romantiska relationer över en längre tidsperiod. / The continuing growth of social media during the last decade has resulted in an increased interest in what affect it has on our romantic relationships. Existing research using quantitative methods has suggested a correlation between excessive use of social media and an increase in feelings of jealousy and loneliness. This qualitative study of interviews with five young adults aims to examine in what ways the use of social media can be seen affect romantic relationships. Beyond confirming earlier findings, the study shows that the effect of social media on romantic relationships primarily is as a magnifier of pre-existing relational problems and a catalyst for potential relational difficulties. Among those problems described by the participants are an increase in distrust and suspicion, an increased need for control/supervision of one’s partner together with the experience of competing with social media for the attention of the significant other. Furthermore, the participants experienced that the strength of an individual’s self-esteem plays an important role regarding the degree of likelihood with which these problems arise within the relationship. The study also shows how the possible effect that frequent social media usage may have on the relationship in the long term is a question that is given much consideration by the participants.