Statlig övervakning är en åtgärd som bl.a. kan användas för att förebygga brottslighet. Befolkningens attityder till övervakning påverkar acceptansen för åtgärden och kan skiljas åtberoende på flera faktorer. En ofta förbisedd faktor, konformitet, kan ha en inverkan på individens attityder till övervakning. Trots att människor i hög grad värnar om sin integritet, kan människor avstå från att skydda den. Det är därför av intresse att öka förståelsen bakom attityderna och acceptansen för övervakning. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan konformitet och individens attityder till statlig övervakning i Sverige. Vidare har denna studie undersökt om attityder och konformitet korrelerar med kön, invånarantal i deltagarens hemstad, utbildningsnivå och medvetenhet om statlig övervakning. Genom validerade frågeformulär sammanställdes en enkät där 184 deltagare (102 män; 82 kvinnor) besvarade frågor som mätte konformitet och attityder till övervakning. Den starkaste signifikanta korrelationen som hittades var mellan konformitet och positiva attityder. Vidare korrelerade konformitet signifikant även med kön samt medvetenhet om övervakning. Invånarantalet i deltagarens hemort korrelerade signifikant med positiva- likväl negativa attityder till övervakning. Studiens implikationer och begränsningar har diskuterats. / Government surveillance is a measure that can be used for crime prevention, among other purposes. Public attitudes towards surveillance influence the acceptability of the measure and may differ depending on several factors. One widely overlooked factor, conformity, can have an impact on individuals' attitudes towards surveillance. Although people are highly protective of their privacy, they may refrain from protecting it. It is thus of interest to better understand the attitudes and acceptance of surveillance. The purpose of this study was to explore the relationship between conformity and individual attitudes towards state surveillance in Sweden. Additionally, this study examined whether attitudes and conformity correlate with gender, the population of the participant's hometown, education level, and awareness of state surveillance. Using validated questionnaires, a survey was compiled in which 184 participants (102 men; 82 women) answered questions measuring conformity and attitudes towards surveillance. The strongest significant correlation found was between conformity and positive attitudes. Furthermore, conformity also significantly correlated with gender and awareness of surveillance. The population size of the participant's hometown correlated significantly with both positive and negative attitudes towards surveillance. The implications and limitations of this study have been discussed.

In military units, mutual trust between peers and leaders is fundamental to an effective organization and the implementation of mission command. This study explores the subject of trust at different hierarchical levels, specifically within the army staff and platoon context, to identify areas of improvement. The study utilized a survey based on leadership theories to gather notions from cadets and members of the army staff regarding their relationship to their commanders, aiming to contribute to organizational development. Insights gathered from this analysis allow tailoring of leadership strategies in order to improve identified issues and distribute the knowledge across the different command echelons. Results indicate that the general level of trust toward the commanders is similar between both groups with some differences. Members of the army staff generally show higher amount of role-based trust, likely due to a higher experience within the organization, whereas cadets showed a greater skepticism, assumedly due to a generally earlier stage in their careers. Structurally, the bigger amount of specialized roles of army staff members pose challenges in leadership support for development, in contrast to the more lenient approach toward mistakes observed in leadership towards cadets.

Bakgrund: När patienter med lungcancer befinner sig i den sena fasen med palliativ vård i livets slutskede är det inte ovanligt att de på grund av outhärdlig smärta och/eller ångest och oro har ett behov av att få sedering som behandlingsform. Det kan dock finnas en risk att patienterna inte alltid får tillräcklig lindring i samband med detta lidande. För att lindra lidandet hos dessa patienter är det viktigt att sjuksköterskan är väl förtrogen med denna behandlingsform. Därtill krävs en uppmärksamhet gällande patientens behov av behandlingsformen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring sedering som behandlingsform vid vård i livets slutskede hos patienter med lungcancer. Metod: Studien utgick från en hermeneutisk vetenskapsteoretisk grund och utgjordes av åtta intervjuer. Analysen genomfördes med hjälp av en kvalitativ manifest och latent innehållsanalys. Resultat: Temat "Att få känna tillit och stöd i situationen" baseras på följande kategorier: lidandets betydelse, jobbiga situationers betydelse, arbetsklimatets betydelse, vårdplaneringens betydelse och den upplevda erfarenhetens betydelse. Slutsats: Det måste finnas ett kollegialt stöd och möjlighet till reflektionsstunder för att sjuksköterskor ska orka arbeta med palliativ sedering för patienter med lungcancer i livets slutskede. Stöd och en tydlig struktur att arbeta efter ger trygga sjuksköterskor. / Background: When patient with lung cancer is in the late phase of palliative terminal care it is not unusual for them because of horrible pain and/or worry and anxiety have need to have sedation as a treatment. There may be a risk that patient do not always get enough relief in the connection with this suffering. In order to alleviate the suffering of these patients, it is important that the nurse is familiar with this form of treatment. This requires an awareness regarding the need for treatment form. Aim: The aim was to describe nurses experiences about sedation as a treatment in care of patient with lung cancer in the end of the life. Method: The study was based on a hermeneutic epistemological basis and consisted of eight interviews. The analysis was conducted using a qualitative manifest and latent content analysis. Results: The theme "to feel confident and support in the situation" is based on following categories: suffering significant, difficult situations importance, working climate importance, care planning importance and the perceived importance of experience. Conclusion: There must be a collegial support and possibility for reflection moments that nurses have the energy to work with palliative sedation for patients with lung cancer at the end of life. Support and a clear sture to work after giving confident nurses.

Denna studie redovisar genom en kvantitativ och kvalitativ undersökning, så kallad flermetodsforskning, vilka interpersonella aktiviteter som observerats hos åtta mötesledare av distansmöten med datorkommunikation.  Syftet med undersökningen är att undersöka de faktiska observationerna av mötesledares interpersonella aktiviteter på distansmöten. Denna undersökning bygger på åtta distansmöten med en utsedd mötesledare på respektive möte och sammanlagt 41 personer har deltagit i undersökningen. Distansmötena har skett genom Video Tele Conferencing (VTC) och via en  multimodal plattform (MP) där mötesledarna har suttit vid sina enskilda datorer. Undersökningens problemformulering är; Vilka interpersonella aktiviteter förekommer hos distansmötesledare och hur bidrar de till upplevelsen av relationsbyggande faktorer? Efter observationerna som har skett på distans och av inspelade möten har mötesledarna och deltagarna besvarat en webbenkät. Resultatet av studien visar att ögonkontakt inte sker nämnvärt mycket vid distansmöten jämfört med andra icke verbala uttryck som att nicka, le och uttrycka småord som ”mm” och ”ja” etc. Studien visar också att mötesledarnas och deltagarnas synpunkter på bra distansmöten handlar om mötesstruktur, tillit och att alla ska komma till tals på mötet. Skillnaden mellan VTC möten och MP möte är störst vad gäller observationer av kroppshållning och ansiktsuttryck där VTC mötena medger ett längre avstånd till mötesledaren och då framgår kroppshållningen bättre men under MP möten kan ansiktsuttryck lättare avläsas på nära håll. Där flest leenden förekommit har också deltagarna bedömt det som att mötesledaren alltid eller ganska ofta använder distansmöte som ett relationsbyggande verktyg. Studien visar att det är i lyssnarfasen som mötesledaren har flest interpersonella beteenden och inte när vederbörande talar.

Customers today use travel agencies that exist on the internet more frequently. However, what makes the customer trust a specific website? The purpose of this study is to examine if a customers’ trust towards a travel agency is affected by the agency’s website and the role trust plays in customers’ decision-making process. To examine this purpose a web survey and interviews were carried out. The web survey totals 110 responses and 15 people were selected through snowball sampling for the interviews. Results demonstrate that customers are affected by the design of the website in a way that it decides whether or not the customer will invest time and use the website. Furthermore, after getting past the first stage customers then decide whether or not a website is trustworthy depending on a set of factors including but not limited to security, information and navigation. The customers’ decision-making process is affected by trust in a later stage when the customer evaluates the possible alternatives. However when it comes to choosing a website, a customer might choose to buy a product from a website he/she has previously used due to already having built a trust towards the website and therefore refrains from using an unknown website. In that sense, trust is present from previous experiences and affects the customer in an earlier stage of the decision-making process. / Användningen av internet i vardagen har ökat under de senaste två decennierna. Som en form av marknadsföring är internet rätt ny och kan därmed medföra utmaningar för marknadsförare. För att kunna locka till sig kunder via internet samt behålla dem måste ett företags hemsida kunna tillfredsställa kunderna på olika sätt. Om en hemsida misslyckas med detta kan resultatet bli att kunderna avstår från att använda sig av en hemsida och använda andra företags hemsidor. Kunder använder idag resebyråer som finns på internet oftare. Men vad får kunden att ge sitt förtroende till en viss hemsida? Syftet med denna studie är att undersöka om kunders förtroende mot en resebyrå påverkas av resebyråns hemsida och vilken roll förtroendet spelar för kundernas beslutsprocess. För att undersöka detta syfte genomfördes en websurvey och intervjuer. Websurvey uppgick till 110 svar och 15 personer valdes genom snöbollsurval för intervjuerna. Resultatet visar att kunderna påverkas av designen på ett sätt som avgör om kunden kommer investera tid och använda hemsidan eller inte. Efter att ha tagit sig förbi det första steget bestämmer kunderna huruvida en hemsida är pålitlig eller inte beroende på en uppsättning faktorer, inklusive men inte begränsat till säkerhet, information och navigering. Kundernas beslutsprocess påverkas av förtroende i ett senare skede när kunden utvärderar möjliga alternativ. Men när det gäller att välja en hemsida kan en kund välja att köpa en produkt från en webbplats som hen tidigare använt på grund av att hen redan har byggt upp tillit till hemsidan och därför avstår från att använda en okänd hemsida. På så sätt är förtroendet närvarande från tidigare erfarenheter och påverkar kunden i ett tidigare skede av beslutsprocessen.

Att under en längre period i förskolan uppleva otillräcklig emotionell trygghet kan få konsekvenser förförskolebarns utveckling. Forskningen om vilken relevans och betydelse som barnen tillskriver sina upplevelserav trygghet är mycket begränsad. Denna studie är därför utformad med syfte att utifrån ett fenomenologisktperspektiv visa hur pedagoger kan närma sig barns livsvärld och få förståelse för hur enskilda barn på de olikaavdelningarna upplever emotionell trygghet. Detta genom att undersöka hur en grupp med fem- och sexåringarupplever begreppen tillit och trygg bas. Begrepp som enligt anknytningsteorin är grundläggande för barns totalaupplevelse av emotionell trygghet. Studien är kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer somdatainsamlingsmetod och interpretative phenomenological approach (IPA) som analysmetod. Resultatet visar atttillit spelar en central roll i barns livsvärld när det kommer till de relationer som barnen har och skapar iförskolan. Vidare är de känslor som framkallas i en specifik situation avgörande för hur barnen uppleveremotionell trygghet. För att verkligen kunna förstå hur barn upplever tillit och emotionell trygghet behöver merforskning genomföras med utgångspunkt i barns perspektiv. Genom att anta barns perspektiv kan pedagoger fåförståelse för varje enskilt barns livsvärld, och på så sätt öka pedagogernas möjligheter att möta varje barnssocioemotionella behov.

I studien har det försökt undersökas ifall tillit till överordnad och stärkande ledarskap kunde få anställda till att våga yttra sig om problem och komma med konstruktiva förbättringsförslag i svenskt telekomföretag. Studiens utgångspunkt har varit en kinesisk studie som demonstrerat detta fenomen i kinesisk kontext vilket skapade intresset att se ifall deras resultat kunde generaliseras till svensk kontext. Denna studie försökte replikera deras metod för att undersöka samma fenomen. I studien deltog 56 anställda som jobbade mot kunderna. 50 stycken besvarade enkäter var fullständiga och gick att använda till analysen. Med hjälp av korrelationsberäkningar och regressionsanalyser har det kunnat demonstreras att Tillit till överordnad och tre aspekter av stärkande ledarskapen (Deltagande i beslutsfattande, Coaching, Informera) separat hade ett samband med Anställdas yttrande. De tre stärkande ledarskapen utgjorde inte en mediator för Tillit till överordnad och Anställdas yttrande. Endast Informera kunde förutsäga Anställdas yttrande, dock med något osäkert resultat. Resultatet innebär i praktiken att ledare bör upprätthålla eller skapa tilliten till dem och utöva stärkande ledarskap mot sina anställda för att få dem att fortsätta våga yttra sig om problem och förbättringsförslag. Framtida studier kan fokusera på att bland annat undersöka utan extremvärden i analysen och kontrollera för kontrollvariabler. Då studien är en korrelationsstudie så har ej riktning eller kausalitet kunna uppmätas. Med experiment kan sådant undersökas mer noggrant. / This contemporary study explores the phenomenon of trust to leaders and empowering leadership in relation to employee voice in a Swedish telecommunication company. By employee voice, it refers to the extent an employee talks about problems/concerns and give feedback/improvements addressed towards the company. Previous study conducted in China has demonstrated that there is a correlation between trust, leadership and employee voice. This study tried to replicate their method and examine the same phenomena. 56 “front-line” employees participated in a survey, but only 50 responses were completed. The result showed significant separate correlation between the independent variables Trust in leaders and three aspects of empowering leadership (Participative decision-making, Coaching, Informing) and the dependent variable Employee voice, after calculating for correlations and carrying through regression analysis. The three aspects of empowering leadership did not mediate the effect of trust to leaders towards employee voice as predicted by previous studies. Only Informing by itself could predict employee voice, but the result could implicate some uncertainty. The implications of these results indicate that leaders should facilitate trust in them and practice empowering leadership to invoke employee voice. Future studies can continue this study by exclude outliers in the calculation and controlling for control variables. Because this is a cross-sectional study, causality could not be determined which could be improved by experimental design in future studies.

The purpose of the study was to study trust between Airbnb hosts and users. The complexity of the sharing economy lies in the fact that it lacks formal contracts and laws that support the private individuals included in an agreement. This type of economy is not in complete absence of laws. But laws that usually apply outside the sharing economy are not supported in this type of organizational form. Then the problem arises, when trust must be created between each other, since there are no laws to lean on disputes, fraud etc. not only that the sharing economy is characterized by uncertainty, the booking takes place digitally, which contributes with even greater uncertainty. The actors are forced to find ways to create security in the form of trust. The authors of the study have therefore investigated how Airbnbs' hosts and users create trust between each other. The study was based on a qualitative research method in the form of twelve semi-structured telephone interviews. The study's theoretical frame of reference consisted of previous research on the sharing economy, trust in the sharing economy and peer-to-peer asset sharing. The result was that respondents using the feedback system consisting of reviews and reviews and the person's profile create an idea of ​​the person and then get their own impression when they have a conversation with the person. Communication, feedback system and profile are thus the three ways that give an impression that further shapes and creates trust between users and hosts on Airbnb.

Influencermarknadsföring ses idag som det mest effektiva sättet att nå kunder i deras vardag. Idag består företagets marknadsföringsbudgetar främst av influencer marknadsföringsaktiviteter. Företag söker influencers som kan kommunicera och förmedla företagets budskap via sina sociala medieplattformar till sina anhängare - företagens potentiella kunder. Följande studie syftar till att undersöka förhållandet mellan influencers och deras följare samt hur detta påverkar följarens förtroende till influencern. Detta kommer att ske genom att utvärdera följarnas uppfattning om influencerns ärlighet och äkthet samt vidare analysera hur det påverkar influencerns trovärdighet i sina samarbeten med ett varumärken. För att förstå hur influencers trovärdighet påverkas av deras val samarbeten, kommer relationen mellan influencers personal brand och företagets identitet att undersökas ytterligare. Detta kommer att för att förstå hur brand fit påverkar följarnas relation beträffande förtroende till influencern. Studien består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som syftar till att ge en djupare förståelse i ämnet. En kvantitativ digital undersökning har också gjorts för att ge läsaren en allmän förståelse för unga kvinnors relation med influencers på Instagram. Genom att analysera det empiriska materialet finner vi att ärlighet i influencers samarbeten kommer att generera följares tillit till influencern. Om influencern samarbetar med ett företag som inte överensstämmer med dennes personal brand, kommer följarnas förtroende till influencern att skadas och influencern uppfattas som oärlig och falsk. Detta kommer också att skada influencerns personal brand. Vidare finner vi att ett långt förhållandet mellan influencern och deras följare skapar ett stabilt förhållande gällande tillit, ärlighet och äkthet även i samarbeten. Det här är också fallet med ambassadörskap, där ett långt förhållande mellan en influencer och ett varumärke överensstämmer med varandra. Detta genererar i ökad trovärdighet från influencerns följare. / Influencer marketing is today seen to be the most effective way to reach customers in their everyday life. Today, companies marketing budgets consists mostly of influencer marketing activities. Companies are searching for influencers who can communicate and convey the companies message through their social media platforms to their followers - the companies potential customers. The following study aims to investigate the relationship between influencers and their followers and how this affects the followers trust towards the influencer. This will be done by evaluating followers perception of the influencers honesty and authenticity and further analyze how this affects the influencers trustworthiness in their collaborations with a brand. To understand how the influencers trustworthiness is affected by their choice of collaboration, the relationship between the influencers personal brand and the company's identity will be investigated further. This will be done to understand how brand fit affects the followers relationship in terms of trustworthiness. The study consists of qualitative semi structured interviews which aims to provide a depth to the survey. A quantitative digital survey has also been done to provide the reader with a general understanding of young women’s relationship with influencers on Instagram. By analyzing the empirical material we find that honesty in influencers collaborations will generate in followers trust towards the influencer. If the influencer collaborates with a company that is not in line with the influencers personal brand, the followers trust towards the influencer will be damaged and the influencer will be seen as dishonest and fake. This will also damage the influencers personal brand. Further, we find that long relationship between the influencer and their followers creates a more stable relationship in case of trust, honesty and authenticity even in the influencers collaborations. This is also the case of ambassadorship, where a long relationship between an influencer and a brand correspond with each other. This reflects in generated trustworthiness from the influencers followers.

Läsare till denna studie får ta del av en undersökning där sociala medieföretagen Facebook och Snapchat står i fokus. Syftet för denna studie var att undersöka användare av Facebook och Snapchats attityder gällande hanteringen av personlig integritet/säkerhet, transparens och tillit. För att möjliggöra denna studie valdes en avgränsning där svensktalande användare av Facebook och Snapchat mellan 18-30 år medverkade. Dessa respondenter besvarade ett frågeformulär, som publicerades online i olika sociala forum och grupper. Detta skedde på grund av att urvalet av respondenter skulle bli så stort och spritt som möjligt, oavsett geografiskt läge och tid på dygnet. Frågeformuläret baserades på vetenskapliga teorier för att stärka frågornas relevansen för studiens syfte och frågeställning. Frågorna utformades för att täcka faktorerna personlig integritet/säkerhet, transparens och tillit gällande Facebook och Snapchat. Efter att 210 respondenter besvarat frågeformuläret sammanställdes den insamlade datan och en analys genomfördes, med en jämförelse av det valda teoretiska ramverket. Analys och resultat lade sedan grund för att föra en diskussion där respondenternas attityderna gällande personlig integritet/säkerhet, transparens och tillit. Efter diskussionen kunde slutsatser dras som presenterar studiens följd av insamlad data. Denna studie är skriven på svenska och har utgått från en kvantitativ metod med ett deduktivt tillvägagångssätt. Studien gynnar läsare som vill ta del av användares attityder om Facebook och Snapchat behandling av personuppgifter. / In this study, readers can take part in an examination of the social media companies Facebook and Snapchat. The purpose of this study was to explore user attitudes regarding privacy, transparency and trust in how Facebook and Snapchat process and treat personal data. In order to perform this study, a delimitation of survey participants in the data collection was made to Swedish speaking users of Facebook and Snapchat, between the ages of 18-30.These respondents answered a survey that was published in various social forums and groups, a decision that was made to enable a broad and varied group of respondents that could answer the survey regardless of geographical location and time. The survey was based on scientific theories in order to supply relevant questions that would fulfill the purpose of the study and lead to an answer of the phrased research question. Questions were designed to cover the factors of privacy, transparency and trust concerning Facebook and Snapchat, as well as the general knowledge of GDPR. After receiving survey-answers from 210 respondents, all collected data was compiled and an analysis of the results was made through a comparison of all empirically gathered data and previous scientific research. Onwards, the analysis and result laid a foundation for a discussion of respondents GDPR knowledge and attitudes towards privacy, transparency and trust. When the discussion was completed, conclusions were made based on the collected data. This study is written in the Swedish language and is based on quantitative methods with a deductive approach. The study is favorable for readers that wish to take part in the knowledge and attitudes of social media users regarding how Facebook and Snapchat process and treat personal data.