Idag finns det över en miljard människor som har någon form för funktionsvariation som påverkar deras vardagsliv. Ungefär hälften av dessa har en fysisk funktionsvariation, vilket komplicerar en persons rörlighet och självomsorg. Oftast är personer med en fysisk funktionsvariation beroende av ett hjälpmedel så som rullstol för att uppnå rörlighet. Antalet personer som har en fysisk funktionsvariation är ökande i takt med populationsväxten och åldrande befolkning. Resor och turism har idag blivit en stor del av en persons vardagsliv, då vi människor reser oftare och längre än någonsin tidigare. Vid längre resor och internationell turism används ofta flygtransport, vilket har blivit ett effektivt och ekonomiskt transportmedel. På så vis har flygtransporten utvecklats till att bli ett vanligt transportmedel som anses att förutse alla i samhället med tillgänglighet att flyga. Denna studie undersöker relation till den ökande populationen med fysisk funktionsvariation och deras förutsättningar för tillgängligheten att resa med flyg. Ämnet studeras genom forskningsfrågor som berör flygerfarenheten hos personer med fysisk funktionsvariation, deras utmaningar och svårigheter, rättigheter och möjligheter samt deras förslag på förbättringar inom flygtransport. Det empiriska materialet utgår från kvalitativa intervjuer med 16 informanter från hela landet. Studiens vetenskapliga ansats utgår från socialkonstruktivismen som har lagt grunden för det kvalitativa metodvalet. Socialkonstruktivismen har även gett stöd för att nå kunskap och förståelse inom studiens forskningsämne. Det teoretiska ramverket belyser fysisk funktionsvariation, jämlikhet, tillgänglighet och flygtransport. Resultatet framförs därefter i en tematisk analys där kopplingar som har identifierats är i tematiska teman. Utifrån studiens resultat går det att dra diskussioner om viktiga aspekter som kan belysas inom förutsättningar för passagerare med fysisk funktionsvariation inom flygtransport. Samtidigt presenteras ny kunskap som har framkommit i relation till studien. Avslutningsvis dras slutsatser där studiens avslutas med förslag på tidigare forskning inom tillgänglighet för personer med fysisk funktionsvariation inom turism och flygtransport. / Today, there are over one billion people who have some kind of functional variation that affects their everyday life. About half of these have a physical function variation, which complicates a person's mobility and self-care. Most often, people with a physical function variation are dependent on an assistive device such as a wheelchair to achieve mobility. The number of people who have a physical function variation is increasing in pace with population growth and aging population. Travel and tourism have today become a big part of a person's everyday life, as we people travel more often and longer than ever before. For long journeys and international tourism, air transport is often used, which has become an efficient and economical means of transport. In this way, air transport has evolved into a common means of transport which is considered to anticipate everyone in society with accessibility to fly. This study examines the relationship with the increasing population with physical function variation and their conditions for accessibility to travel by air. The topic is studied through research questions that affect the flying experience of people with physical functional variation, their challenges and difficulties, rights and opportunities, and their suggestions for improvements in air transport. The empirical material is based on qualitative interviews with 16 informants from all over the country. The study's scientific approach is based on social constructivism, which has laid the foundation for the qualitative choice of method. Social constructivism has also provided support for achieving knowledge and understanding within the study's research topic. The theoretical framework illustrates physical function variation, equality, accessibility and air transport. The result is then presented in a thematic analysis where links that have been identified are in thematic themes. Based on the results of the study, discussions can be drawn on important aspects that can be illuminated within the conditions for passengers with physical functional variation in air transport. At the same time, new knowledge is presented that has emerged in relation to the study. In conclusion, conclusions are drawn where the study concludes with proposals for previous research on accessibility for persons with physical functional variation in tourism and air transport.

No description available.

I den här studien undersöks några rektorers uppfattning gällande tillgänglig lärmiljö utifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell (2018) vilken innefattar pedagogisk-, fysisk- och social miljö.   Vidare undersöks hur rektorer uppfattar arbetet med tillgänglig lärmiljö och hur det organiseras samt säkerställs på den skola hen är ansvarig för. Den här studien visar att rektorers uppfattning kring begreppet tillgänglig lärmiljö varierar, så även arbetet med uppföljning och säkerställande. Några av de uppfattningar som framkom var att samverkan mellan olika professioner ses som en del i det främjandet arbetet där specialpedagogen har en viktig roll i arbetet med att utforma, samt skapa förståelse av vad begreppet tillgänglig lärmiljö innebär och leder till. I den här studien har en kvalitativ metod använts, där resultatet presenteras i form av en tematisk innehållsanalys. I studiens resultat framkommer en osäkerhet kring begreppet tillgänglig lärmiljö vilket påverkar både organisation och säkerställande olika utifrån rådande skolkontext. Rektorerna framhåller pedagogernas roll i frågan kring tillgänglig lärmiljö och ett delegerat ansvar till pedagogerna ute på golvet. I den här studien framkommer även att tillgänglig lärmiljö påverkas av många olika faktorer, som till exempel ekonomi, politisk styrning och samhällspåverkan. Trots det anser samtliga rektorer sig ha stort inflytande gällande utformandet av tillgänglig lärmiljö. Det lyfts också en del kritiska aspekter kring vilken effekt tillgänglig lärmiljö ger elevernas utveckling och lärande. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att skapa en förståelse av rektorernas uppfattning gällande tillgänglig lärmiljö, hur lärmiljöer organiseras och säkerställs.

Studiens syfte är att undersöka hur matematiklärare på lågstadiet resonerar kring och ger uttryck för inkluderande lärmiljö för elever i matematiksvårigheter. Fokus i studien ligger på att undersöka hur lärare resonerar kring matematiksvårigheter, vad inkluderande lärmiljö innebär för matematikläraren samt hur matematikläraren skapar inkluderande lärmiljöer.   Relationellt perspektiv och individperspektiv används som teoretisk analysram. Relationellt perspektiv innebär att svårigheten uppstår i mötet mellan elev och omgivning. Det innebär att arbetet blir att anpassa omgivningen för att förbättra elevens förutsättningar. Ett relationellt perspektiv innebär vidare att lösningarna är långsiktiga. Eleven beskrivs vara i en svårighet. Ett individperspektiv utgår från att eleven är bärare av en svårighet på grund av exempelvis en diagnos eller svåra hemförhållanden. Arbetet här innebär att påverka elevens situation genom till exempel medicinering eller särskild undervisningsgrupp. Lösningarna i detta perspektiv tar inte hänsyn till lärmiljön. Eleven beskrivs vara med en svårighet. I studien används dessa perspektiv för att tolka det lärarna uttrycker för att se om deras resonemang kan upplevas vara relationella eller ha ett individperspektiv.   Studien har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med matematiklärare på lågstadiet. Intervjutypen som användes var den semistrukturerade. Utifrån denna typ skapades en intervjuguide där frågor grupperades efter studiens frågeställningar. Intervjuerna föregicks av ett missivbrev som lämnades ut till rektorer vid fyra skolor. I dessa missivbrev framkom det hur studien har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna.    Studiens resultat visar att lärare kan uppfattas vara kategoriska i sina åtgärder. Lärarna kan uppfattas relationella i hur de uttrycker sig kring inkluderande lärmiljö. Lärarna tycks ha en vilja att vara relationella men att det inte alltid syns i deras utförande. Resultatet visar vidare att lärare har svårt att veta vad matematiksvårigheter är eller hur det identifieras. Däremot har de hade generellt god kunskap om lärmiljöer. Den gemensamma definitionen på inkluderande lärmiljö var för lärare att alla elever ska kunna delta. När lärare resonerar kring arbetet för att alla elever ska kunna delta skiljer sig svaren åt. I resultatet presenteras att lärare kan behöva fortbildning i metoder för att arbeta inkluderande och hur de kan reflektera över sin undervisning. Gemensamt för samtliga lärare visade sig vara att de reflekterade över den pedagogiska lärmiljön medan den sociala och den pedagogiska lärmiljön inte nämndes i lika stor utsträckning. Detta kan för speciallärare och specialpedagoger tyda på ett viktigt arbetsområde att arbeta med på skolor, att stötta lärare i att se till hela lärmiljön för att arbeta främjande och förebyggande kring matematiksvårigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal elever och några svensklärare tänker om litteraturvalet i allmänhet och hur de förhåller sig till idéer om en statlig litterär kanon för den svenska gymnasieskolan samt hur lika respektive olika deras uppfattning är gällande en statlig litterär kanon. Studien utgick från både en kvalitativ och kvantitativ metod där tre svensklärare deltog i intervjuer och 40 gymnasielever deltog i en enkätundersökning. Studien visar att lärarna är medvetna om att det råder en sorts kanon i den svenska gymnasieskolan, lärarnas attityder spelar roll vid valet av litteratur och att både svensklärarna och gymnasieeleverna har olika uppfattningar om införandet av en statlig litterär kanon.

Studiens syfte var att öka kunskapen om lärares erfarenheter av vad en tillgänglig lärmiljö kan innebära och på vilka sätt de anser att digitala verktyg kan bidra till att lärmiljön blir mer tillgänglig för alla elever. Vidare ställdes frågan vilken roll lärarna anser att de har i användandet av digitala verktyg samt vilka utmanande faktorer lärarna upplever med arbetet med digitala verktyg. Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolans årskurser 1–6. Studien var inspirerad av det sociokulturella perspektivet på lärande, vilket kopplades till Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell för lärande, samt de båda specialpedagogiska perspektiven, det kompensatoriska och det relationella perspektivet. Resultatet av studien visade att lärarna såg möjligheter att genom digitala verktyg göra lärmiljön mer tillgänglig för alla elever. De digitala verktygen beskrevs ge möjlighet att individualisera och variera undervisningen, kompensera svårigheter och underlätta både inlärning och undervisning. Dessutom angav lärarna att de digitala verktygen kan vara en hjälp att skapa delaktighet och motivation hos eleverna. Resultatet visade även att det ur tillgänglighetssynpunkt är avgörande hur de digitala verktygen används. En slutsats utifrån studiens resultat var att för att dessa verktyg ska bidra till att lärmiljön blir mer tillgänglig för alla elever ska de digitala verktygen användas som ett naturligt inslag i undervisningen och vara tillgängliga som ett alternativ för alla elever. Resultatet visade även att lärarens roll är viktig för att de digitala verktygen ska bidra till att lärmiljön blir tillgänglig,och att det kräver tid och intresse av läraren.

Syftet med studien är att undersöka vad två speciallärare med specialisering inom grav språkstörning har för uppfattningar om hur lärmiljön kan anpassas för att stödja, stärka samt utveckla elevers språkliga förmåga samt deras tankar om hur elever i språklig sårbarhet tros uppfatta sin lärmiljö. Studien syftar även till att få uppfattning om hur en fysisk lärmiljö kan bli tillgänglig för elever i språklig sårbarhet. Begreppet språklig sårbarhet har, i samarbete med Ivarsson, Svensson och Sventelius, myntats av Bruce (2016a). Syftet med begreppet är att lyfta bort ensidigt fokus på eleven och därmed påvisa att elevers språksvårigheter uppstår i mötet med lärandemiljön. Den språkliga sårbarheten uppstår när elevers förutsättningar i relation till skolans pedagogiska verksamhet kommer i obalans.   Studien har utgått från det specialpedagogiska relationella perspektivet, den sociokulturella teorin, designerteoretiska perspektivet och Human Environment Interaction model. Till studien användes en kvalitativ metod. Som datainsamlingsmaterial användes intervjuer med speciallärare och elever. I samband med intervjuerna fick vi en rundvandring i kommunikationsskolans lärmiljö och fick möjlighet att observera denna.   Studien tydliggör hur viktigt det är att lärmiljöer anpassas så att den blir språkligt tillgänglig för alla elever, framförallt för de elever som befinner sig i språklig sårbarhet. För att göra lärmiljön språkligt tillgänglig utgår de intervjuande speciallärarna från att skapa en tillgänglig fysisk, pedagogisk och social lärmiljö. Den fysiska lärmiljön blir språkligt tillgänglig genom att elevens svårigheter kompenseras, vilket kan ske genom tekniska hjälpmedel, placering i klassrummet för att exemplifiera. Den pedagogiska lärmiljön bedrivs via undervisning som är språkstödjande och utvecklande. Detta görs genom att speciallärarna använder sig av strukturstöd, strategistöd samt innehållsstöd i undervisningen. Social lärmiljö handlar om hur eleven fungerar tillsammans med andra och hur eleven beter sig i olika situationer. Speciallärarna säger att det handlar om att ge eleven en förförståelse när det gäller hur eleven ska agera när vissa situationer uppstår.

Det här arbetet innefattar webbtillgänglighet med avseende hur väl ett antal utvalda universitet och högskolor följer de riktlinjer för personer med läs- och skrivsvårigheter. Problemet med att inte ha en webbtillgänglig webbplats är att en stor grupp av personer som går miste om innehållet. Det är dessutom inte bara personer med läs- och skrivsvårigheter som blir drabbade, utan det är även personer med andra livssituationer som drabbas. Syftet med arbetet är att ta fram rekommendationer och finna lösningar som gör att universitet och högskolors webbplatser blir tillgängliga för alla. Analysen som görs i arbetet är baserad på W3C WAI:s riktlinjer om tillgänglighet och är avgränsad till användare med dyslexi. I uppsatsens analys används en kvalitativ metod där riktlinjerna jämförts mot webbplatserna. Ett antal testpersoner har också analyserat samma webbplatser och gett egna utlåtanden, detta för att få ett bredare omfång till rekommendationerna. Avseende resultatet visar det att webbplatserna överlag brister i webbtillgängligheten, både i stora drag och i mindre. Rekommendationer togs fram efter analysen och visar hur de bristerna går att lösa, med enkla medel. Slutsatsen är att med hjälp av rekommendationerna, kan en webbplats bli tillgänglig för alla oavsett om användaren har läs- och skrivsvårigheter eller inte. / The aim of this study is to evaluate how well Swedish university websites is accessible for users with dyslexia. Websites that is not accessible leaves out a large group of people. The purpose of this study is to find solutions and give recommendations for improvement, to make sure the university websites is accessible for all persons. The analysis in the study is based on W3C WAI guidelines about accessibility and is concentrated to users with dyslexia. Methods used in the study are a qualitative method where the guidelines were compared with the university websites. Also a couple of persons have tested and handed out their opinions about the same websites. The result after analyzing the websites shows that the websites lack web accessibility, both in bigger and minor parts. A solution to the web accessibility problem is the recommendations, which was produced after the analysis. The conclusion of the study is that a university website can be accessible with the help of the recommendations.

I takt med att samhället utvecklas skapas nya möjligheter vad gäller utbildningsformer. Detta arbete syftar till att ur ett specialpedagogiskt perspektiv analysera och problematisera nätbaserad utbildning. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där fokus var på att identifiera faktorer kopplade till inkludering samt hur den digitala miljön kan förstås i förhållande till andra miljöer inom tillgänglig lärmiljö. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar inkludering både på organisations-, grupp- och individnivå samt att den digitala miljön kan förstås på flertalet olika sätt i förhållande till de andra miljöerna.

Syftet med studien är att beskriva hur undervisande lärare i år 3-6 upplever sitt arbete med att tillämpa individanpassningar för att göra lärandemiljöer tillgängliga och inkluderande för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien syftar även till att beskriva vilka anpassningar lärarna gör och vilken betydelse dessa anpassningar har för lärandets tillgänglighet, samt att beskriva lärares upplevelser av tillgängliga lärmiljöer och inkludering.   Metoden som använts i studien är en induktiv fenomenologisk metod. Sju lärare har intervjuats och intervjuerna ska betraktas som kvalitativa och semistrukturerade. Det empiriska materialet har analyserats och detta resulterade i följande kategorier; resurs, teknik, individ, grupp och dilemma. Slutsatser som dras utifrån resultaten och som är möjliga att generalisera är följande. Resurs ses av lärarna som en anpassning i form av en extra pedagog i klassrummet. Resursen möjliggör individanpassad undervisning som innebär inkludering i en tillgänglig lärandemiljö för elever i läs- och skrivsvårigheter. Dessa anpassningar anses av lärarna vara en förutsättning för att eleverna ska nå skolans kunskapsmål. Teknik handlar om kompensatoriska hjälpmedel som gör lärandemiljön tillgänglig för elever i läs- och skrivsvårigheter. Individ handlar om differentierad undervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter. Eleverna upplevs ofta ha svårigheter som relateras till minne, uppmärksamhet, koncentration och motivation. Grupp handlar om att utveckla sociala relationer vilket bidrar till ett gott klassrumsklimat. I ett tillåtande klimat upplever lärarna att det är lätt att arbeta inkluderande. Individanpassning som innebär lärande genom växelvis samspel i grupp gynnar särskilt elever i läs- och skrivsvårigheter. Dilemma beskrivs som motsättningar som lärarna ställs inför i sin vardag då det gäller att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar och vitt skilda behov av anpassninga. Lärarna upplever att styrdokumenten är oklara vad det gäller extra anpassningar, tillgängliga lärandemiljöer och inkludering.