Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att bidra med kunskap om hurspecialpedagogen tolkar det normkritiska uppdraget och hur hen beskriver sin egen kunskapoch förmåga att implementera och driva detta uppdrag i verksamheten. Tidigare forskningvisar hur en hbtq-inkluderande läroplan tenderar att generera begränsad förändring av skolansom verksamhet och att elever efterfrågar större synlighet av frågorna i den dagligaundervisningen. Vidare visar forskning på hur avsaknad av kunskap bidrar till en otrygghetinför att hantera frågor runt sexualitet och identitet då den heteronormativa matrisen skaifrågasättas. Ett förändringsarbete i enlighet med den nya läroplanen förutsätter kunskapvilket erhålls genom gemensam utbildning. Studiens resultat visar på stor diskrepans gällandespecialpedagogens roll i förhållande till det normkritiska uppdraget, vilket delvis kanförklaras av yrkesrollens breda och komplexa uppdrag. Resultatet visar att behovet av såvälegen som gemensam kunskap är stort, vilket även styrks av tidigare forskning, samt attytterligare kunskap efterfrågas. Vidare visar resultatet på hur specialpedagogens olikauppdrag, såsom att utveckla den tillgängliga lärmiljön, driva skolutvecklingsfrågor samthandleda pedagoger, tolkas på diametralt skilda sätt i förhållande till det normkritiskauppdraget. Då frågornas placering i läroplanens inledande delar fastställer att uppdragetinvolverar skolans samtliga personal menar vi att denna variation av tolkningar ärproblematisk. Specialpedagogens roll gällande delaktighet och ansvar i skolans normkritiskauppdrag är enligt denna placering inte förhandlingsbar. Med anledning av detta menar vi attspecialpedagogens uppdrag är förenligt med möjligheten att anta rollen somförändringsagent, med syfte att belysa rådande heteronorm i skolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger uppfattar sin roll i arbetet kring den tillgängliga lärmiljön för elever i grundskolan före och under pandemin. Studien är deduktiv där vi utifrån ett systemteoretiskt perspektiv vill klargöra om och hur pandemin som en förändringsfaktor har påverkat specialpedagogers roll i arbetet med tillgänglig lärmiljö. Tidigare forskning visar att specialpedagogens roll i arbetet med tillgänglig lärmiljö på individ-, grupp- och organisationsnivå är komplex och har påverkats av pandemin genom att bland annat nya arbetsuppgifter tillkommit. Systemteori används som studiens ramverk och de inom systemteorin centrala begreppen nivåer & gränser, konstans & variation, samt skolan som system återkommer genom arbetet i olika delar. Studien är en kvalitativ intervjustudie med tio specialpedagoger som befinner sig geografiskt spritt i Sverige. Intervjuguiden som används i de semistrukturerade intervjuerna har inspirerats av den systemiska intervjutekniken för att göra det möjligt för informanterna att utveckla sitt tänkande. Resultatet visar att pandemin och de restriktioner som följs av pandemin och dess restriktioner har påverkat specialpedagogens möjlighet att i sin roll fullt ut utföra sina uppdrag, särskilt påtagligt är den del av uppdraget som berör arbetet med skolutvecklande processer på organisationsnivå som är en förutsättning för att åstadkomma varaktiga positiva förändringar i den tillgängliga lärmiljön. I slutdiskussionen diskuteras kring att specialpedagogen i sitt uppdrag har möjlighet att tillvarata de positiva effekterna av denna invecklade tid och bidra till utvecklade arbetssätt som bidrar till en mer tillgänglig lärmiljö.

No description available.

No description available.

Inledning  Studien ämnar undersöka hur fritidshemslärare definierar begreppet tillgänglig lärmiljö och vilka förutsättningar de ges för att skapa en inkluderande fritidshemsverksamhet. Studien behandlar frågeställningarna utifrån flertalet infallsvinklar och ger en bred insyn i det komplexa uppdrag lärare i fritidshem besitter. Fritidshemmet har en egen del i läroplanen vilket ställer krav på verksamhetens innehåll. Studien undersöker på vilket sätt fritidshemslärare upplever att deras verksamhet är tillgänglig och tillgodoser alla elevers behov, samt vilka faktorer somär gynnsamma för arbetet i att skapa ett fritidshem för alla.   Syfte  Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt fritidshemslärare upplever att deras verksamhet tillgodoser och är tillgänglig utifrån alla elevers behov. Även vilka faktorer som är gynnsamma för arbetet med målsättningen att skapa en tillgänglig lärmiljö i fritidshemmet   Metod Studien har utgått från en kvalitativ metod med ett pragmatiskt perspektiv. Metodvalet har använts i form av semistrukturerade intervjuer riktat till åtta behöriga lärare i fritidshem. Respondenterna är verksamma i olika kommuner med spridning i Sveriges mellersta delar. Detta för att undersöka potentiella skiftningar gällande både möjligheter och förutsättningar i skapandet av tillgängliga lärmiljöer i fritidshemmet. Den insamlade empirin delades vid analysarbetet in i teman med stöd i tillgänglighetsmodellen.   Resultat Resultatet av studien visar att olika definitioner av tillgänglig lärmiljö utgår från den sociala, fysiska och pedagogiska lärmiljön, vilket efter analys delats in i olika teman. Det framgår i studien att förutsättningarna för skapandet av en tillgänglig lärmiljö varierar utifrån exempelvisplaneringstid, fortbildning och ekonomi. Respondenterna menar att organisatoriska faktorer ansågs vara avgörande för hur väl fritidshemslärare lyckas med sitt undervisningsuppdrag. Studien visar också att goda och trygga relationer sågs som extra viktigt i arbetet att skapa en tillgänglig lärmiljö i fritidshemmet, även bildstöd nämndes som ett viktigt stöd i detta arbete.

En granskning gjordes av Skolinspektionen under 2014, där framkom det att svensk skola behövde förbättra stödet för elever med diagnosen ADHD. Svensk skollag säger att alla elevers olika behov ska tillgodoses och alla ska vara en del av undervisningen oavsett vilken förutsättning eleven har. Syftet med studien är att undersöka hur speciallärare och specialpedagoger handleder och stöttar undervisande lärare med fördjupning inom språk-, läs- och skrivutveckling för att skapa en tillgänglig och inkluderande lärmiljö där elever med diagnos ADHD ingår. Valet av forskningsmetod föll på en kvalitativ studie med målstyrt och strukturerat urval av informanter och semistrukturerade intervjuer av skolans olika professioner. I studien intervjuades 8 lärare, 2 speciallärare och 2 specialpedagoger. Intervjuerna utfördes på tre skolor i två olika län i mellersta Sverige. Sammantaget visar resultatet att åtgärder för elever med diagnosen ADHD utgår från flera olika specialpedagogiska perspektiv. Resultatet från studien visar att det finns ökat behov av handledning, kunskaps- och kompetensutbyte hos skolans olika professioner. Skolans organisation behöver utvecklas och göra det möjligt, genom kunskap, tid och resurser. Studiens resultat visar att elever med diagnos ADHD erbjuds särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp. I skolan behöver undervisningen utvecklas och arbeta mot en inkluderande skola för alla. Skolans olika professioner behöver samverka och skapa naturligt forum till kunskapsutbyte. Elevers olika behov behöver tillgodoses och en strukturerad skoldag behöver skapas. Resultatet visar att speciallärares och specialpedagogers stöd och handledning eftersöks i undervisningen från lärarna.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskollärare upplever sitt arbete med Tydliggörande pedagogik i lärmiljön. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod med tematisk analys som metodansats. I vår studie genomförde vi semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare som beskrev vad Tydliggörande pedagogik var för dem, hur de arbetar med Tydliggörande pedagogik i lärmiljön och om de upplever några möjligheter eller utmaningar i det arbetet. Resultatet har analyserats utifrån ett relationellt perspektiv och diskuterades sedan i relation till tidigare forskning och bakgrund. Studiens huvudsakliga resultat visade att förskollärarna har en gemensam syn på att Tydliggörande pedagogik handlar om att använda olika verktyg och strategier i lärmiljön för att göra vardagen på förskolan hanterbar, begriplig och meningsfull. Samtliga förskollärare upplever positiva möjligheter i arbetet med Tydliggörande pedagogik, dels att alla barn gynnas av att vardagen blir tydlig, dels att pedagoger får en bättre arbetsmiljö. De utmaningar som framkommer av studien är att det saknas kompetensutveckling i verksamheten och att pedagoger inte har ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen. Vi drar slutsatserna att det behövs mer forskning och kompetensutveckling inom fältet, pedagoger behöver ha ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen och att alla barn gynnas av att ha en tillgänglig lärmiljö.

Vi ville förstå hur olika professioner arbetar med att motivera språkligt sårbara ungdomar tillläsning i ett särskilt ungdomshem som Statens Institutionsstyrelse (SIS) ansvarar för. I dennasystemteoretiska studie har vi genom semistrukturerade intervjuer undersökt vilka utmaningaroch förutsättningar personalen som arbetar med ungdomarna upplever i sitt arbete då forskningvisar att ungefär 70% av ungdomarna i särskilda ungdomshem har läs- och skrivsvårigheter ochriskerar att hamna utanför samhället. De utmaningar som framkommer visar en komplex bild avspråklig sårbarhet i kombination med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), enbristande lärmiljö och tidigare erfarenheter av skolmisslyckanden. För att lyckas motivera tillläsning menar personalen att relationsskapande, samsyn, samarbete och kunskap är viktigt, menockså tillgång till litteratur och assisterande teknik, samt att fånga intresset och att skapameningsfullhet. Studien visar att det kollegiala samarbetet mellan professionerna behöverutvecklas för att skapa samsyn och öka kunskapen hos all personal för att kunna mötaungdomarna på deras nivå utifrån deras förutsättningar.

Studiens syfte är att analysera hur pedagoger, elever och skolledare vid en gymnasieskola uppfattar fenomenen inkludering och tillgänglig undervisning genom att undersöka deras syn på möjligheter och utmaningar med att som elev inskriven i gymnasiesärskolan delta i undervisning på nationella program på gymnasieskolan. Vi har genomfört sju semistrukturerade intervjuer med målet att finna variationer i uppfattningarna kring inkludering och tillgänglig undervisning hos de olika aktörerna. Tidigare forskning har visat att begreppet inkludering används på olika sätt vilket resulterar i att skolors arbete med inkluderingsprocesser tar sig olika uttryck beroende på vilken definition man utgår ifrån. Studier visar även att heterogena grupper kan ha en positiv effekt för både elever i behov av särskilt stöd och för elever utan samma behov samt att särskiljande lösningar ofta har en stigmatiserande effekt. Trots detta anser många lärare och rektorer att just heterogeniteten i klassrummen är en av de största utmaningarna. Tillgänglighet handlar om hur väl en verksamhet fungerar för personer med en funktionsnedsättning. En tillgänglig lärmiljö handlar om att ge alla elever förutsättningar att vara delaktiga och inkluderade i utbildning. En väl genomtänkt undervisning som är varierad, utmanande och i förväg anpassad efter alla elevers behov kommer att leda till att minska antalet elever i svårigheter. Ett sätt att göra detta är att använda sig av Universal design for learning, en uppsättning principer som utgår ifrån att alla elever lär på olika sätt och att läraren därför behöver använda sig av olika metoder för att möta alla elevers behov. Resultatet av vår studie visar att informanterna uppfattar att ett gemensamt förhållningssätt är viktigt för att kunna möta alla individer. Skolan ses som ett litet samhälle där alla ska ges möjlighet att möta mångfald och olikheter. För att inkludering och tillgänglighet ska kunna uppnås uppfattar informanterna att det krävs en vilja att inkludera alla elever samt att det är viktigt att olika professioner på skolan samarbetar. En annan viktig förutsättning för en lyckad inkludering är ett relationellt perspektiv samt en vilja att anpassa undervisningen efter de elever man som lärare har framför sig.

Sammanfattning De senaste åren har begreppet utbildning och undervisning fått ökat fokus i förskolan. Samtidigt har barngrupperna ökat i storlek och barn i behov av särskilt stöd ska erbjudas en plats i verksamheten. En tydlig beskrivning av hur ett sådant inkluderande arbete ska gå till finns inte och pedagoger upplever att de inte har den kunskap som behövs för att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Skolverket beskriver begreppet likvärdig utbildning som en utbildning som är tillgänglig för alla barn. Vårt syfte med den här studien är att utifrån ett relationellt perspektiv undersöka om pedagogerna på en Montessoriförskola respektive en Utvecklingspedagogiskt inriktad förskola arbetar lika eller olika för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Vi har en förhoppning om att det kan skapa nya perspektiv på hur ett arbete kring att skapa en tillgänglig lärmiljö skulle kunna gå till. Teori Urie Bronfenbrenner's ekologiska systemteori där individer och miljö påverkar varandra i en dynamisk, ömsesidig interaktion används som analysverktyg för studien. Metod Studien är en kvalitativ undersökning där fokusgrupp samt observationer använts som verktyg för insamling av dataunderlag. Resultat Resultatet visar att för att skapa en tillgänglig lärmiljö spelar grundläggande pedagogisk inriktning mindre roll om pedagogerna arbetar medvetet utifrån barns behov. Pedagogerna bör arbeta aktivt för en god sammanhållning i arbetslaget. Kommunikationen mellan pedagoger kring ett gemensamt förhållningsätt i arbetslaget är av vikt för att lärmiljön ska bli tillgänglig för alla barn. Pedagogens kompetens kring specialpedagogiska hjälpmedel underlättar för att möta barns behov och i större utsträckning kunna sträva efter att nå en tillgänglig lärmiljö.Resultatet tyder på att om ett relationellt arbetssätt upprättas i arbetslaget kan möjligtvis behovet av specialpedagoger ute i verksamheterna minska.