This thesis is a part of Master Degree within the field of Education science at Kristianstad University. The aim of this study is based on a few informants’ descriptions and experiences of the schools in a municipal school changed their work to increase inclusion for students with Autism Spectrum Disorders (ASD). The focus of the study is the changes which have been implemented, how it has influenced the student group's schooling and what success factors and challenges the school has encountered. According to the Swedish Education Act, shall the Swedish regular school be available to all scholars. However, several studies and accounts show that primary schools have found it difficult to meet the educational needs of students with ASD.  The national board of education (2009) and The Swedish schools inspectorate (2012) criticizing the school for not investigating the students' needs and supply adequate support. The study was conducted by a qualitative approach; data were collected through semi-structured - and focus interviews. The choice to use interviews are based on interesting to let each informant describes how their school, meet and educated students with ASD and what elements they consider important developments of an inclusive school for pupils with ASD. The implication of the results confirms that by increasing the knowledge about autism spectrum disorders of the instructors, the school has developed a more including learning environment for the students. By creating, a flexible organization in the school’s students gives the chance to be in school on their own terms. Belonging to a class on their own terms, with the possibility of instructing in different contexts, has increased the presence of many students.

Abstract The purpose with this study is to illustrate how six teachers precieves learning environment for pupils with intellectual disabilities who are placed in elementary school. The study take stand from four questions; What are these six teachers opinions about learning environment for pupils with intellectual disabilities? What methods are used to respond to the needs of the pupils with intellectual disabilities? What are the teachers opinions about inclusion? On what basis are inclusion possible for pupils with intellectual disabilities? The study is a qualitative study, based on six interviews with semi structure; Five interviews with teachers, who have experiences of pupils with intellectual disabilities, who are placed in elementary school. One interview with a special need teacher, working with one pupil who are placed in elementary school. The analysis of this study is made with the perspective from the salutogenic theory of Aaron Antonovsky (SOC- Sence of Coherence). The main concepts in this perspective are manageability, comprehensibility and meaningfulness. All the data has been transcribed, and analysis is made from the salutogenic perspective. The result of this study shows that teachers are trying to respond to the needs from pupils with intellectual disabilities. They try to structure the learning environment in their classrooms. Each interview tells that learning environment is a complex concept. The learning environment doesn’t end in the classroom. Corridors, the school restaurant and the schoolyard is also important areas to adjust for all pupils in school, and especially for pupils with intellectual disabilities. Participation is made from adjusted learning environment, but also from social contact, which is an important part of learning. The teachers underlines the fact that the school is supposed to be adjusted for all the pupils who are in it. The school should be experienced with comprehensibility and meaningfulness. This study shows that teachers has got high ambitions when it comes to adjust the learning environment for pupils with learning disabilities. The study also shows that the teachers, quite often, doesn’t get the basis to implement an adjusted learning environment. This study can make a clearer picture of how we can adjust our learning environment for all the pupils who are in it. The learning environment should take stand from manageability, comprehensibility and meaningfulness. That increases the feeling of participation for every pupil, even pupils with intellectual disabilities. / Sammanfattning Syftet med studien är att synliggöra sex pedagogers uppfattningar kring om, och i så fall hur, lärmiljön anpassas och tillgängliggörs för grundsärskoleelever som är placerade i grundskolan. Utifrån syftet har fyra frågeställningar formulerats: Vad framkommer i de sex pedagogernas utsagor om vad de anser är en tillgänglig lärmiljö? Genom vilka olika arbetssätt anpassar pedagogerna sin undervisning för att möjliggöra tillgänglighet för grundsärskolans elever? Vad framkommer hos pedagogerna i deras uppfattningar om inkludering? Vilka förutsättningar för att möjliggöra tillgängliga lärmiljöer upplever pedagogerna att det finns? Studien har en kvalitativ ansats och bygger på sex semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med pedagoger som arbetar eller har arbetat med placerade elever i grundskoleklass samt en resurspedagog som arbetar med en placerad grundsärskoleelev. Analys- och tolkningsarbetet utgår från Aaron Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM – Känsla Av SAMmanhang. De begrepp som valts ut från detta perspektiv är, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Datamaterialet har transkriberats och sedan analyserats utifrån det salutogena perspektivet.   Studiens resultat visar att pedagoger försöker att anpassa undervisningen och skapa tillgänglig lärmiljö i klassrummet. De upplever att begreppet tillgänglig lärmiljö är ett stort begrepp som innehåller många olika delar. Förutom arbetet med tillgänglighet i klassrummet anses också att arbetet på hela skolan, inklusive skolgårdsmiljö och korridorer ingår i begreppet tillgänglig lärmiljö. Även den sociala samvaron anses vara en viktig del för att eleverna ska känna delaktighet. Pedagogerna trycker på att den tillgängliga lärmiljön innebär att skolan ska vara anpassad för alla elever, så att alla elever ska få möjlighet att kunna nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Pedagogerna i studien anser att tillgänglighet är att känna delaktighet, och att vara en del av ett socialt sammanhang. Lärmiljön ska utgöra en begriplig och meningsfull kontext. Denna studie kan medverka till att skapa en tydligare bild av möjligheter men också hinder för att nå till målet om en skola för alla. Genom att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för elever i grundsärskolan skapas en tillgänglighet som innebär ökad delaktighet.

There are various health promotion and preventive measures that can be done in schools. Creating accessible learning environments is such a way. In this qualitative study interviews are made with professionals in School Health Teams on what they think is important in the process of creating accessible learning environments for pupils with neuropsychiatric disorders. The results show that the different perspectives as well as the way in which the different professionals work in Student Health Teams affect the orientation of the work in Student Health Teams. It affects whether the efforts become general or individual and whether they become promotion, prevention or remedial action. The Lundin model - the pyramid of change (2017) that describes a possible way of running an accessibility work has proved to be partly in line with the informants' percep-tions. I have revised the model to include the National Agency for Education's definition of ac-cessible learning environments that also include socially and educationally accessible learning environment. The results show the need to raise the level of knowledge of the staff and the need to work with their core values because they affect the way the teachers treat pupils, and the op-portunities to make the school more accessible physically, pedagogically and socially. The study also shows practical examples of ways of making the learning environment accessible and that efforts that are good for students with neuropsychiatric disorders are good for all students. Suc-cessful perspectives for the work with accessible learning environments have proven to be a re-lational perspective and a salutogenic perspective. What all occupational groups emphasized was the importance of relationships and creating structure and comprehensibility for students with neuropsychiatric disorders, as well as for all other pupils. The empirical material is grouped under three themes: Awareness and approach, Accessible learning environments - in practice and Di-lemmas and governance. These themes also show that the revised model also needs to include dynamic aspects of change work as well as dilemmas and governance. The result also shows the need to obtain views from more types of informants such as pupils, teachers, principals and other staff.

Resor har länge varit en del av människors liv och kan bidra till både välmående ochökad livskvalitet. Dock har inte alla samma förutsättningar när det kommer till attresa. Det gäller bland annat personer med funktionsnedsättningar. Trots att 15procent av världens befolkning tros leva med en funktionsnedsättning finns idagbegränsade möjligheter för dem att ta del av resor på lika villkor som andra. Detverkar gälla även inom Sverige. Resa utan hinder är med det sagt en studie inomforskningsområdet tillgänglig turism som avser att undersöka tillgängligheten inomden svenska besöksnäringen. I syfte att uppmärksamma eventuellaförbättringsområden utgår studien från hur personer med någon form avrörelsenedsättning uppfattar sina möjligheter att resa inom Sverige. Dessauppfattningar kartläggs med en enkätundersökning och används sedan som grund föratt presentera möjliga utvecklingsmöjligheter för den svenska besöksnäringen.Resultatet visar att personer med rörelsenedsättningar på grund av bristandetillgänglighet inte kan ta del av resor till den grad de önskar inom Sverige. Detframkommer att begränsningarna beror på bristfälligheter inom både besöksnäringenoch samhället i stort. Vidare uppmärksammas brister gällande den fysiska miljön,tillgång till tillförlitlig information samt negativa attityder. Med det som grundföreslås att den svenska besöksnäringen såväl som andra aktörer i samhället i enhögre grad bör prioritera tillgänglighet, förmedla mer tillförlitlig information,samarbeta, be om hjälp från sakkunniga, säkerhetsställa kompetensen hosmedarbetarna och göra rätt från början. / Due to accessibility barriers, people with disabilities do not have the sameopportunities to participate in tourism activities as others. This is a problem that canbe seen worldwide, with Sweden not being an exception. In this study, a survey hasbeen used to collect comprehensive data from people with mobility impairments inorder to identify possible improvements for the tourism industry in Sweden. Theresult shows that the barriers are mainly associated with the physical environment,access to information and attitudes. This in turns has contributed to suggestedimplications for both actors in the tourism industry and the society. The implicationsconcern prioritizing accessibility improvements, communicating reliableinformation, increasing co-operations, receiving inputs from experts, increasingcompetence among personnel and making right decisions from the start.

Bakgrunden till denna studie är en vision om att kunna göra skillnad för alla barn i skolan när det handlar om en tillgänglig lärmiljö. Speciellt i de lägre skolåren sker övergångar varje år från förskola till förskoleklass och till sist in i årskurs ett. Vårt intresse riktas mot hur handledning kan utveckla samarbete och förhållningssätt inom och mellan de olika verksamheterna. Det ger också en inblick i specialpedagogens profession och vilka prioriteringar de intervjuade specialpedagoger gör i sitt arbete. Som metod valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. För att skapa en inblick i studien intervjuades åtta specialpedagoger om hur de ser på lärmiljö ur olika infallsvinklar. Som teoretiskt stöd i analysen av empirin användes den sociokulturella teorin. Resultatet visar att specialpedagogen kan utveckla verksamheten genom handledning under förutsättning att specialpedagogen är inkluderad i arbetslaget. Den kan då vara ett stöd för lärarna genom att arbeta för goda relationer och ett bra samarbete när det gäller att möta barn/elever utifrån deras individuella förutsättningar och behov. Respondenterna i studien upplever att personal på skolan förväntar sig att specialpedagoger ska arbeta med enskilda elever och utredningar, eventuellt ha kontakter med vårdnadshavare och externa verksamheter. Ordet handledning är laddat och lärare har en bild av att någon utifrån ska tala om hur de ska agera i vissa situationer. Därför är det önskvärt att använda ett annat begrepp som till exempel professionella samtal. Studiens resultat bidrar med fördjupad kunskap om hur specialpedagogen kan arbeta med handledning i lärarlag och en insikt om hur specialpedagogen kan bemöta och utveckla en verksamhet utifrån ett barns perspektiv / The background to this study is a vision of being able to make a difference for all children in school when it comes to an accessible learning environment. Especially in the lower school years, transitions take place every year. Our interest is directed towards how supervision can develop cooperation and attitudes within and between the various activities. It also provides an insight into the special educator's profession and what priorities the interviewed special educators make in their work. As a method, a qualitative approach with semi-structured interviews was chosen. To create an insight into the study, eight special educators were interviewed about how they view the learning environment from different angles. Sociocultural theory was used as a theoretical support in the analysis of empirics. The results show that the special educator can develop the school activities through supervision, provided that the special educator is included in the work team. It can then be a support for the teachers by working for good relationships and a good collaboration when it comes to meeting children / students based on their individual conditions and needs. The respondents in the study feel that staff at the school expect special educators to work with individual students and investigations, possibly have contacts with guardians and external activities. The word supervision is loaded and teachers have a picture that someone from outside should talk about how they should act in certain situations. Therefore, it is desirable to use another term such as professional conversations. The results of the study contribute with in-depth knowledge of how the special educator can work with supervision in teaching teams and an insight into how the special educator can respond to and develop an activity from a child's perspective.

Riishøj, Camilla och Lindoff, Josefin (2023). Ett, två, tre - alla ska mé. Effekten av den tillgängliga lärmiljön med koppling till den tidiga läsinlärningen. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Studien förväntas bidra med djupare kunskap och förståelse gällande att utveckla och organisera en tillgänglig lärmiljö utifrån varje individ samt hur den tillgängliga lärmiljön kan påverka den tidiga läsinlärningen på ett gynnsamt och positivt sätt. Vidare syftar studien till att skapa insikt och kunskap kring hur speciallärarens arbete kan organiseras och planeras på olika sätt, för att påverka och utveckla den tillgängliga lärmiljön och på så sätt den tidiga läsinlärningen. Syftet är att undersöka några lärare och speciallärares uppfattningar och definitioner kring vad en tillgänglig lärmiljö innebär, både ur ett specialpedagogiskt och ur ett lärarperspektiv. Vidare syftar studien till att relatera den tillgängliga lärmiljön med elevens tidiga läsinlärning. Häri kommer fokus ligga på hur specialläraren kan bidra till att utveckla samt påverka, den tillgängliga lärmiljön för eleven, med koppling till den tidiga läsinlärningen. I studien kommer den sociala, den pedagogiska och den fysiska lärmiljön att undersökas.  Följande frågeställningar har använts för att besvara studiens syfte: Hur definierar några lärare och speciallärare begreppet tillgänglig lärmiljö och hur kan den gestaltas?Vilka uppfattningar finns gällande, hur den tillgängliga lärmiljön påverkar elevers tidiga läsinlärning?Vilka uppfattningar framträder gällande, hur specialläraren kan bidra till att utveckla en tillgänglig lärmiljö med fokus på tidig läsinlärning? Studien utgår ifrån Vygotskijs (1999; 2001) sociokulturella teori, med fokus på den närmaste utvecklingszonen, även kallad den proximala utvecklingszonen. Vidare belyses det specialpedagogiska teoretiska perspektivet med hjälp av Nilholm (2020), Ahlberg (2017), Aspelin (2013) samt Rubin (2013). Slutligen tas specialpedagogiska modeller i beaktning. Studien är baserad på sex semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och två speciallärare. Intervjuerna har utgått ifrån en intervjuguide med möjlighet till följdfrågor och djupare utveckling av svar. Intervjuerna genomfördes digitalt och har spelats in med digitala hjälpmedel. Samtliga intervjuer har transkriberats och därefter analyserats för att säkerställa största möjliga trovärdighet i resultatet. Studiens resultat visar att samtliga informanter har god kännedom kring vad en tillgänglig lärmiljö innebär samt hur den bör vara utformad och organiserad för att möta varje elevs enskilda behov och förutsättningar. Vidare visar resultatet ett tydligt samband mellan en välorganiserad och planerad lärmiljö som bedöms vara tillgänglig, kopplad till den tidiga läsinlärningen. Utifrån detta har speciallärarens påverkan på och utveckling av, den tillgängliga lärmiljön kopplat till den tidiga läsinlärningen undersökts. Resultatet visar att speciallärarens arbete har stor påverkan på den tillgängliga lärmiljön och således den tidiga läsinlärning, detta i samarbete med lärarna. Viktigt att lyfta fram är de resonemang vad gäller utveckling av speciallärarens roll och arbetsuppgifter för att kunna möta lärarens behov av stöd, handledning, samtal och diskussioner. I speciallärarrollen är det av stor vikt att tillgodose alla elevers behov utifrån deras individuella förutsättningar. En avgörande del i detta, är att specialläraren handleder lärare samt för samtal och diskussioner kring hur lärmiljön byggs upp på bästa sätt för att gynna den tidiga läsinlärningen. Specialläraren bör även vara delaktig och närvarande i klassrummet på olika sätt, samt vara flexibel och tillgänglig. Nyckelord: Anpassningar, förutsättning att komma till lärande, speciallärare, tidig läsinlärning, tillgänglig lärmiljö. / Riishøj, Camilla and Lindoff, Josefin (2023). One, two, three - everyone on board. The impact of an accessible learning environment in relation to early literacy development. Special Teacher Programme, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits. The study is expected to contribute with deeper knowledge and understanding regarding developing and organising an accessible learning environment based on each individual and how the accessible learning environment can influence early literacy in a beneficial and positive way. Furthermore, the study aims to create insight and knowledge about how the special education teacher’s work can be organised and planned in different ways, in order to influence and develop an accessible learning environment and thus early literacy. The aim is to examine some teachers' and special education teachers' perceptions and definitions of what an accessible learning environment means, both from a special education perspective and a teacher’s perspective. Additionally, the study aims to link the accessible learning environment with the pupil's early literacy. The focus will be on how the special education teacher can contribute to developing and influencing the accessible learning environment for the pupil, with a link to early reading acquisition. The study will examine the social, pedagogical, and physical learning environment.  The following research questions have been used to answer the objective of the study: ·       How do some teachers and special education teachers define the concept of an accessible learning environment and how can it be designed? ·       What are the perceptions of how the accessible learning environment affects pupils' early literacy? ·       What perceptions emerge regarding how the special education teacher can contribute to the development of an accessible learning environment with a focus on early literacy?  The study is based on Vygotsky's (1999, 2001) sociocultural theory, with a focus on the zone of proximal development. Furthermore, the special education theoretical perspective is highlighted with the help of Aspelin (2013), Rubin (2013), Ahlberg (2017), and Nilholm (2020). Finally, special education models are considered in this study.  The study is based on six semi-structured interviews with four teachers and two special education teachers. The interviews were based on an interview guide with the possibility of follow-up questions and deeper development of answers. The interviews were conducted digitally and recorded with digital aids. All interviews were transcribed and subsequently analysed to ensure maximum credibility of the results.  The results of the study show that all informants have a knowledge of what an accessible learning environment means and how it should be designed and organised to meet the individual needs and conditions of each student. Furthermore, the results show a clear relationship between a well-organised and planned learning environment that is deemed accessible and linked to early literacy. Based on this, the impact of the special education teacher on, and the development of, the accessible learning environment linked to early literacy learning has been investigated. The results show that the work of the special education teacher has a major impact on the accessible learning environment and thus on early literacy learning, in collaboration with the teachers. Important to highlight are the arguments regarding the development of the role and tasks of the special education teacher in order to meet the teacher's needs for support, guidance, conversation, and discussion. In the role of the special education teacher, it is essential to meet the needs of all pupils based on their individual circumstances. A crucial part of this is that the special education teacher supervises teachers and leads conversations and discussions on how best to structure the learning environment to promote early literacy learning. The special education teacher should also be involved and present within the classroom in various ways and be flexible and accessible.  Key words: adaptations, prerequisite for learning, special education teacher, early literacy, accessible learning environment.

Studiens syfte var att undersöka relationers upplevda betydelse för lärande och utveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv utifrån begreppet relationell kompetens hos pedagoger i förhållande till tillgänglig lärmiljö och motivation. För att ta reda på hur elever såg på sin skolgång intervjuade vi sex unga vuxna i tjugoårsåldern samt sex äldre i ålder med deras vårdnadshavare för att retrospektivt undersöka hur de unga vuxna upplevde sina pedagogers undervisning och hur vårdnadshavarna upplevde densamma. Samtliga ungdomar hade varit i skolsvårigheter under sin skoltid. Vi lät informanterna berätta fritt utifrån öppna frågeställningar. Deras berättelser tolkade vi sedan och sammanställde utifrån teman. Analysen gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på Martin Bubers teori om det mellanmänskliga. Vi kom fram till att pedagogers förhållningssätt och förmåga att bygga professionella relationer med elever var av betydelse för elever och deras personliga utveckling. Skolor som hade en kultur med ett öppet tillåtande klimat var relationsskapande i stort och smått med såväl elever som vårdnadshavare och samsynen och värdegrunden hos personalen var starkt förankrad och färgade hela verksamheten.

När man tänker på design och kanske framförallt grafisk design, samt med vilket av våra fem sinnen som vi människor främst upplever detta med, så är det förmodligen synen som man tänker på i första hand. De övriga fyra sinnena hamnar i skymundan och aktiveras inte i samma utsträckning som synen gör och de förblir passiva i vår interaktion med grafisk design. Men hur skulle upplevelsen av design förändras om man formger för fler sinnen än ett? Att inkludera och ta hänsyn till fler sinnen än synen när man designar öppnar även upp för ett mer inkluderande samhälle för dem människor som saknar full kapacitet av synen eller något av de övriga fyra sinnena oavsett om det är ett permanent eller temporärt tillstånd man befinner sig i. Med detta projekt ämnar jag att utforska vad sinnesdesign kan göra för vår upplevelse av design samt belysa de eventuella möjligheter som kan komma med den här typen av design där man designar med fler sinnen i åtanke. / When thinking about design, and perhaps graphic design in particular, and which of our five senses that we as human beings experience design with, most of us are likely to think about sight first hand. The other four senses tend to be forgotten or not taken into consideration and remain passive in our interaction with graphic design. How might the inclusion of more than one of these senses change, or perhaps even enhance the experience of design? To take more than one sense into consideration while designing could also create a more inclusive society for people that lack full capacity of their vision or any of the other four senses whether it be a permanent or temporary condition.  This project aims to explore what sensory design does to our experience of graphic design. It highlights the opportunities that could come with sensory design and designing with more senses in mind.

The aging population is a global challenge, meanwhile there's a strain on Swedish healthcare. In order to make healthcare efficient, designers are responsible for developing digital services that can be used by everyone, despite disabilities. To ensure accessibility, services must comply with the European Accessibility Act by 2025, a UN directive the Swedish healthcare website 1177 does not meet. In this study, the user interface will be investigated, based on seniors 65+. Through research in graphic design and user-centered design, the group's challenges, needs and aspirations will be identified through semi-structured interviews. In order to create accessible interfaces, designers need to examine the experience based on both function and visuality. Graphic design thereby constitutes a large part of the experience as a whole and must be reflected upon. The result will contribute with insights to increase the website's accessibility and contribute to improved welfare and equality.

Studiens syfte är att synliggöra och öka kunskapen om skolutvecklande processer i grundskolan med fokus på alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. För att uppnå syftet undersöktes vad lärarna fokuserade på i diskussionerna i uppstarten av arbetet och hur fokuset ändrades under arbetets gång samt vilka möjligheter och hinder som blev synliga under processen. För att undersöka detta användes aktionsforskning som ansats och ett projektarbete skapades om tillgängliga lärmiljöer. Studien är kvalitativ och empirin grundar sig på fokusgruppsamtal, loggböcker och intervjuer. För att analysera resultatet från empirin användes teorin om praktikarkitektur vilket även möjliggjorde synliggörandet av sägandet i samtalen utifrån forskningsfrågorna. Teorin om praktikarkitektur är en allmänt vedertagen metod för att analysera resultat från aktionsforskning. Studiens resultat visade att lärarna till en början fokuserade på de hinder de tyckte sig se i praktiken. I samtalen diskuterade de att förutsättningarna för arbetet utifrån elevers varierande behov, klassrumsmiljön och tid. Målsättning med deltagandet fick även det stort utrymme i diskussionerna. En bit in på projektet började lärarna fokusera mer på de positiva effekterna av att arbeta med lärmiljön och den förändrade syn de hade fått om arbetet. Förutsättningar för arbetet fortsatte att ta utrymme i diskussionerna, men innefattade då även ekonomi och samarbete. Möjligheter och hinder synliggjordes. Det som möjliggjorde arbetet var att avsätta tid för arbetet, samarbete och handledning samt en ökad förståelse för lärmiljöns betydelse. Det som hindrade arbetet var tidsbrist, ekonomi och till viss del den solidaritet som fanns i arbetslaget. / The purpose of the study is to highlight and increase knowledge about school development processes in compulsory school with a focus on all students' right to an equal education. To achieve the purpose, it was investigated what the teachers focused on in the discussions at the start of the work and how the focus changed during the work as well as what opportunities and obstacles became visible during the process. To investigate this, action research was used as an approach and a project work was created on accessible learning environments. The study is qualitative and the empirical data is based on focus group discussions, logbooks and interviews. To analyze the results from the empirical data, the theory of practice architecture was used, which also made it possible to make the saying visible in the conversations based on the research questions. The theory of practice architecture is a generally accepted method for analysing results from action research. The results of the study showed that the teachers initially focused on the obstacles they thought they saw in practice. In the conversations, they discussed that the conditions for the work are based on the students' varying needs, the classroom environment and time. The goal of participation was also given a lot of space in the discussions. A bit into the project, the teachers began to focus more on the positive effects of working with the learning environment and the changed view they had gained about the work. The conditions for the work continued to take up space in the discussions, but then also included finances and cooperation. Opportunities and obstacles were made visible. What made the work possible was to set aside time for the work, cooperation and supervision as well as an increased understanding of the importance of the learning environment. What hindered the work was lack of time, finances and, to some extent, the solidarity that existed in the team.