Grundtanken till att vi valt detta specifika ämnesområde, tillgängliga lärmiljöer, är att vi i vår kommande yrkesroll som specialpedagoger kommer arbeta med att förebygga hinder och problem för att eleverna ska känna trygghet i skolan. Dessa två delar är av stor betydelse i vårt uppdrag som specialpedagoger. Syftet med studien är att få en djupare förståelse samt kunskap om pedagogers upplevelser och arbete kring tillgängliga lärmiljöer. Studiens frågeställningar är: Vilken innebörd har begreppet tillgänglig lärmiljö för pedagogerna? Vad är, enligt pedagogerna, grundläggande för att skapa en tillgänglig lärmiljö? Hur arbetar pedagogerna för att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever? Som metod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 14 informanter från tre kommunala grundskolor. Informanterna som deltog i studien fördelas på 10 pedagoger och 4 specialpedagoger. Vid analys av resultatet används tillgänglighetsmodellen i SPMS:s värderingsverktyg för tillgänglig utbildning – förskola, skola och fritidshem. Den teoretiska utgångspunkten har sin inriktning utifrån det relationella perspektivet. Med ett relationellt perspektiv ses elevens svårigheter utifrån att det är i konfrontation mellan skolans kultur och elevens förutsättningar och behov som problem uppstår. Specialpedagogik som område söker svar i elevens sociala-, pedagogiska- och fysiska lärmiljö vad som behöver tillrättaläggas eller förändras i undervisningen för att hjälpa eleven. Resultatet från våra intervjuer visar att informanterna har ett välförankrat synsätt som utgår från ett relationellt perspektiv om faktorer som gynnar en tillgänglig lärmiljö. Utifrån analysmodellens tre miljöer, social-, pedagogisk – och fysisk miljö och informanternas svar har det skapats en uppfattning om vilka grundläggande faktorer som är av betydelse för att tillgängliggöra lärmiljön. Faktorer som i mångt och mycket stämmer in på vad studiens litteratur säger.

Det övergripande syftet i denna studie är att belysa hur lärare upplever den språkutvecklande undervisningen av teckenspråkiga elever i specialskolan. Studien belyser den utmaning lärare möter då de undervisar flerspråkiga elever med dövhet eller hörselnedsättning där språkutveckling och kunskapsutveckling sker parallellt. Språk är grunden för all kunskapsinhämtning och elever med dövhet eller hörselnedsättning har en språklig nivå som är lägre än jämnåriga hörande barns. Lärarna i specialskolan behöver ge eleverna rika möjligheter i undervisningen att utveckla språk. De behöver också ha en undervisning som är meningsfull för eleverna och där eleverna får tänka och reflektera över hur språk är konstruerade och hänger ihop. För att besvara syfte och frågeställningar i denna kvalitativa studie har åtta lärare intervjuats. Insamlat material har bearbetats och analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv samt med hjälp av Easterbrooks och Beal-Alvarez (2013) HOTS & CoVES modell. Resultaten visar att lärarna i vår studie är överens om att språkutvecklande undervisning är något som genomsyrar hela verksamheten. Dock visar deras utsagor att de arbetar på olika sätt med språkutvecklande undervisning och att de använder sig av mer eller mindre planerade metoder. Utifrån vårt analysverktyg HOTS & CoVES (Easterbrooks och Beal-Alvarez, 2013) ser vi att samtliga framgångsfaktorer (metakognitivt tänkande, tillgänglig kommunikation, visuell support, explicit instruktion och stöttning och mediering) finns representerade i lärarnas utsagor. Lärarens breda kompetens, speciellt inom lingvistik, upplevs som en central faktor för att eleven ska utvecklas optimalt utifrån sina förmågor.

Utformandet av våra klassrum och fysiska lärmiljöer har i stort sett varit detsamma i flera hundra år, trots att villkoren och syftet med undervisningen har förändrats. För att “en skola för alla” verkligen ska kunna tillgodose allas rätt till likvärdig utbildning måste delaktigheten öka i den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön. Denna studie tar till vara specialpedagogikens tvärvetenskapliga ambitioner och har för avsikt att få en ökad förståelse för hur vi i skolan kan ändra de traditionella klassrummen och göra dem mer inkluderande. Vi lutar oss också mot Vygotskij och den sociokulturella teorin samt det relationella perspektivet. Studien kommer att svara på hur elever och lärare upplever att deras klassrum främjar delaktighet och vad det har för betydelse. I detta arbete har vi i forskning samt med en etnografiskt inspirerad forskningsansats undersökt hur alternativa fysiska lärmiljöer kan främja ökad delaktighet. Vi presenterar forskning kring delaktighet och lärmiljöer, och lyfter de hinder och framgångsfaktorer som framkommer där. Vi har tolkat observationer, fokusgruppssamtal och enskilda intervjuer. I våra resultat blev tre teman tydliga: Samspel, gemenskap och relationer; Arbetsro och motivation samt Acceptans av olikheter. Alla teman leder till begreppet delaktighet, varav det sista temat är det med störst specialpedagogisk relevans. Resultaten bekräftar att de elever och lärare som hade tillgång till ett klassrum med alternativ lärmiljö upplever att detta främjar delaktigheten, både den pedagogiska och den sociala. De alternativa fysiska lärmiljöerna är mer flexibla och inkluderande och erbjuder eleverna anpassningar utan att dessa blir utmärkande. Vidare framkommer att lärarna reflekterar mer över sin undervisning och sitt ledarskap i dessa miljöer, samt att de alternativa lärmiljöerna generellt bidrar till en känsla av arbetsro, kreativitet, sammanhållning och acceptans för olikheter, samt att man kommer närmare varandra på olika plan.

Externhandelsområden står inför stora utmaningar i och med den digitaliserade handeln och samhällets utveckling mot det hållbara samhället. I takt med att städerna växer blir de externa handelsområdena en del av staden. Järfälla kommun i Stockholms län, nämner i sin översiktsplan att Barkarby Handelsplats år 2050 ska ha en stadsmässig bebyggelse som binder samman kommunens centrum till en stor kommunkärna. Syftet med arbetet var att undersöka möjligheterna att minska den externahandelns bilberoende genom förtätning. Frågan besvarades genom ett områdesförslag för Barkarby Handelsplats där handeln har anpassats till en stadsmässig struktur, med god tillgänglighet och fortsatt ekonomiskt värde. Genom teoretiska studier om förtätning kunde det konstateras att förtätning är en fungerande strategi för minskad biltrafik, om det görs i samband med en förbättrad kollektivtrafik. Studierna visade också att handeln anpassas allt mer till ett digitaliserat samhälle samtidigt som vikten av fysiska butiker fortfarandeär viktig för lönsamheten. Genom att minska butiksytorna och implementera hemleverans för stora varor kunde handeln anpassas till en stadsmässig struktur. För att behålla områdets tillgänglighet förbättrades områdets gång- och cykelnät, parkeringsplatser samlades vid områdets utkant och en ny kollektivtrafiklinje drogs genom området. / Decentralized retail sites are facing increased challenges with retail digitalization. Another challenge is that societies are progressing towards sustainable cities. As the cities grow the decentralized retail sites are becoming a centralized part of the city. Järfälla municipality in Stockholm County, mentions in their latest comprehensive plan that Barkarby Retail Center will have an urban development scheme in 2050. The plan also states that the area will be a part in connecting the local municipality centers. The aim of this study was to determine the possibilities of reducing car dependency in decentralized retail sites with compact development. The study resulted in an area proposal for Barkarby Retail Center, where the existing retail were adapted to an urban development with an improved accessibility and continued economic value. Theoretical studies concluded that compact development is a working strategy to make people drive less, if it is combined with an improved public transport. The studies also concluded that even though the retail is getting more digitalized, the importance of physical stores is still proven to be important for profitability. By minimizing the retail space and implementing home delivery for bulky goods, the decentralized retail could be adapted to an urban development scheme. In order to maintain the accessibility of the area, the area’s pedestrian and bicycle networks were improved, parking spaces were gathered at the outskirts of the area and a new public transport line was drawn through the area.

Detta är en uppsats inom specialpedagogiska programmet vid Örebro universitet. Den är riktad till skolledare, specialpedagoger och pedagoger som är intresserade av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö i förskola och grundskola. I vår kommande yrkesroll som specialpedagoger i skolan är en viktig faktor att arbeta med detta fokusområde oavsett verksamhet. Uppdraget har en given plats i vår yrkesroll. Studiens metod är kvalitativ och vi genomför semistrukturerade intervjuer med 8 specialpedagoger från 4 kommunala grundskolor och 4 kommunala förskolområden som valts ut genom ett bekvämlighetsurval i en kommun. Genom intervjuerna eftersträvas att få en bild av informanternas beskrivningar av främjande och förebyggande arbete med fokus på lärmiljö. Syftet är att få djupare förståelse, samt kunskap om specialpedagogers beskrivningar av detta i de båda skolformerna. Tillgänglighetsmodellens värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (förskola och grundskola) skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten används som analysverktyg vid tolkningen av resultatet. Den teoretiska utgångspunkten i studien tar avstamp i hermeneutiken. Den tidigare forskning som ligger till grund för studien, tillsammans med studiens resultat och analys utgör ett intressant underlag för fortsatt forskning inom det studerade området. Studiens resultat visar att specialpedagoger inom förskolans verksamhet bredare beskriver främjande och förbyggande arbete med lärmiljö än specialpedagoger inom grundskolan gör. Grundskolans specialpedagoger tycks främst fokusera pedagogisk miljö i form av stöd, förenklingar och hjälpmedel. Något förvånande har ingen av specialpedagogerna lyft normkritik och attityder (social miljö), digitalt lärande (pedagogisk miljö) och ljudmiljö (fysisk miljö). Resultatet synliggör olika förbättringsområden inom det främjande och förebyggande arbetet med lärmiljö i för- och grundskolan, vilket i sin tur kan leda till att skapa förutsättningar för att öka medvetenheten kring fokuspunkter både gällande fortsatt forskning och praktiskt arbete på skolor.

Studien syftar till att ge ett kunskapsbidrag kring specialpedagogers erfarenheter av tydliggörande pedagogik i grundskola och gymnasium. Vi använde kvalitativ intervjumetod med tematisk analys som metodansats. I vår studie genomförde vi semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger som utifrån sina roller beskrev hur de arbetar med tydliggörande pedagogik på individ-, grupp- och organisationsnivå samt vilka utmaningar, hinder och möjligheter de erfarit i det arbetet. I resultatet framkom att specialpedagogernas beskrivningar av innebörden av tydliggörande pedagogik varierar, från exempelvis hjälpmedel och arbetssätt till lektionsdesign, enhetlig struktur och förhållningssätt. Informanterna såg tydliggörande pedagogik som en självklar del av undervisningen för att möta elevernas behov, att det är bra för alla, men särskilt viktigt för elever med exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Informanterna poängterade att arbetet med tydliggörande pedagogik handlar om ett förändringsarbete, ett arbete som ofta drivs av specialpedagoger. Detta förändringsarbete kan utgöra en utmaning då det kräver att all personal arbetar tillsammans och stöttar varandra, men även att skolledningen är positivt inställd och delaktig i arbetet. Resultaten diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp som kommunikation, medierande resurser och proximal utvecklingszon är centrala. Vi drar slutsatsen att tydliggörande pedagogik kan ses som en medierande resurs som bidrar till att lärare lättare kan utmana elevernas proxiamala utvecklingszon.

SammanfattningSyftet med utvecklingsarbetet var att få förståelse för den skolsituation som en klass på en gymnasieskola befann sig i. Situationen som kännetecknade klassen var ohållbar och miss-gynnsam, med flertalet elever som riskerade att inte nå kunskapskrav och mål. Arbetet syftade till att utveckla lärares undervisningssätt för optimal tillgänglighet för eleverna, samt att ut-veckla elevernas ansvar för skolarbetet genom ett inkluderande arbetssätt. Vidare var det vik-tigt och relevant för oss som involverade i arbetet att få förståelse för den specialpedagogiska rollen. Rollen har inneburit en styrande och drivande position under processen. Betydelsen av samverkan med lärarna har varit av värde, liksom med skolledningen. Valet av att beakta ett elevnära perspektiv har varit högst väsentligt, vilket betytt att deras åsikter och tankar legat till grund för de insatser som formats. Utvecklingsarbetet ämnade bygga på lärares och elevers delaktighet för att utveckla en främjande och givande lärandesituation. Metoden har haft inslag av aktionsforskning genom att vi som författare till arbetet varit aktiva som specialpedagoger, och deltagit i processen. Arbetet tar vid ett pågående arbete inom skolverksamheten gällande extra anpassningar. En bakomliggande faktor till att fortsätta utvecklingsarbetet var att tidigare insatser inte fått genomslag i tillräcklig omfattning. Utifrån de erfarenheter som hittills erhållits, kommer frågeställningarna omformuleras och ligga till grund för ett fortsatt arbete med klassen. Utvecklingsarbetet har inspirerats av det relationella perspektivet vilket genomsyrar samt-liga insatser. Resultatet gav indikationer på att det relationella ledarskapet har omfattande betydelse, liksom lärares förhållningssätt till att göra undervisningen tillgänglig. Sambandet mellan det relationella ledarskapet och förhållningssättet har i hög grad visat sig vara avgö-rande för en god lärandemiljö. Lärares perspektiv har varit av skiftande karaktär, vilket har varit en fundamental del av hur arbetet utvecklat sig. Slutsatser som är framträdande och relevanta för det fortsatta arbetet är samspelet över professionsgränserna, samt en helhetsbild omfattande individ- och gruppnivå. En avgörande faktor har varit samspelet mellan specialpedagog, lärare och elev, liksom det elevnära, relat-ionella arbetet. Dessa nämnda faktorer lyfts fram som väsentliga och kan utgöra ett kunskaps-bidrag för såväl den skolverksamhet som har berörts som andra skolverksamheter inom gymnasieskolan. Inför det fortsatta arbetet utgår omformuleringen av frågeställningarna från de slutsatser som dragits, och som kommer att ge arbetet ny riktning.

Studien grundade sig i skillnaden mellan skolans styrdokuments krav på ett övervägande främjande arbete på organisationsnivå och många skolors upplevelse av att bedriva ett huvudsakligen individfixerat åtgärdande arbete, alltså ”brandkårsutryckningar”. Syftet med studien var att undersöka varför och på vilket sätt tre skolor har valt att starta ett utvecklingsarbete på organisationsnivå för att ändra sin verksamhets förhållningssätt från ett åtgärdande arbete till ett främjande. Studien är en fallstudie som har genomförts på tre skolor. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer, observationer och textanalys har använts för att samla in empiri till studien. Vi valde att använda oss av systemteori för att förklara processerna i den skolutveckling som skett på de undersökta skolorna. De kategoriska och relationella perspektiven valdes också ut som analysverktyg. De användes både för att förklara hur skolornas syn på elever har skiftat från ett kategoriskt till ett relationellt perspektiv samt för att skapa förståelse för hur ett främjande arbete kan organiseras för att gynna alla elevers lärande och måluppfyllelse. Resultatet visade att samtliga skolor upplevde ett förändrat förhållnings- och arbetssätt genom den genomförda skolutvecklingen. Ett antal framgångsfaktorer och utmaningar i att bedriva ett skolutvecklingsarbete identifierades såsom bland annat en tydlig ledare, en tydlig vision, att personalen lär tillsammans, långsiktighet i utvecklingsarbetet. Samtliga skolor upplevde att de efter skolutvecklingsprojektet antagit ett utbrett relationellt perspektiv och att de i större utsträckning anpassade organisationen utifrån elevernas behov efter utvecklingsarbetet än de gjorde tidigare.

I Skollagen framgår det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov, samt att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Trots det finns det inte mycket forskning om hur en sådan lärmiljö kan skapas eller utformas. Mot bakgrund av detta genomfördes denna studie med syfte att undersöka hur några lärare i mellanstadiet organiserar undervisningen samt den fysiska miljön för att skapa förutsättningar för lärande. Frågeställningar togs fram med inspiration från TEACCH- modellen som handlar om att skapa förutsägbarhet och förståelse för sammanhang genom en tydliggörande pedagogik. De tre frågeställningarna var: Hur är den fysiska miljön organiserad?, Hur är den tydliggörande arbets- och aktivitetsordningen organiserad? och Hur ser organiseringen av undervisningen ut? Sex stycken lärare observerades under ett eller två lektionstillfällen vardera utifrån ett observationsschema som utgick från de tre frågeställningarna. Utöver observationerna skickades en enkät ut som 28 lärare deltog i. Enkätens frågor utgick, liksom observationerna, från de tre frågeställningarna. Resultatet analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket och förhållningssättet Universal Design for Learning. Studien visar att en tillgänglig lärmiljö skapas i olika utsträckning, samt att lärarna inte fullt ut skapar en tillgänglig lärmiljö och därmed inte uppväger skillnader mellan elevernas olika förutsättningar. Hinder för att lärarna inte fullt ut skapar en tillgänglig lärmiljö kan relateras till olika nivåer av yttre kontroll, såsom fysiska och organisatoriska begränsningar. Utifrån resultatet kunde slutsatsen dras att tydliggörande och tillgänglig undervisning behöver utvecklas som forskningsfält då forskning ännu inte har klargjort hur och på vilket sätt enskilda faktorer inom tydliggörande pedagogik påverkar lärande. I den specialpedagogiska praktiken skulle lärarnas arbete kunna försvåras på grund av komplexiteten och oenigheten inom den vetenskapliga forskningen om vad som specifikt främjar lärande samt hur olika faktorer påverkar lärmiljön.

Trots nationella lagar baserade på internationella tillgänglighetsriktlinjer visar rapporter att myndigheters webbplatser inte är tillgängliga för användare med funktionsnedsättning. Riktlinjerna för webbtillgänglighet i Sverige bygger på internationella standarden WCAG 2.0, nivå AA samt uppfyllnad av punkterna; ”Språket är enkelt och begripligt” och ”Navigeringen har en tydlig och överskådlig struktur”. Utifrån studier som har identifierat problem som inte kan kopplas till riktlinjer i den internationella standarden för webbtillgänglighet(WCAG 2.0) argumenteras för att tillgänglighetsarbetet behöver inkluderas redan under utvecklingsprocesserna. Arbete kring utformningen av en webbplats navigation och sitestruktur faller under metoder och principer inom informationsarkitekturen. I denna uppsats redogörs för en studie vilken undersökt hur synskadade användares definition av användbara navigationsstrukturer förhåller sig till metoder och principer inom informationsstrukturen. Under studien skapades fördjupad kunskap kring användargruppens beteende, användning av strategier samt preferenser för navigationens utformning. Data samlades in genom en användarstudie baserad på metoderna för deltagande observation och kvalitativ intervju. Det insamlade materialet från studien analyserades genom kvalitativa analyser och utfördes i två delar. Den första analysen behandlade användarnas beteenden och upplevelser och sammanfattades i ett antal teman vilka representerar användarnas upplevelser, preferenser samt användning av strategier. I ett andra steg analyserades hur användarnas förhållningssätt överensstämmer med metoder och principer inom informationsarkitekturen.Resultatet visar på ett antal aspekter vilka bör beaktas vid tillämpning av metoder och principer för utveckling av webbplatsers navigation och informationsarkitektur. Benämningar på rubriker och länkar är viktiga för att skapa översikt och navigera. Transformation av länklistor samt listornas placering i förhållande till övriga element har betydelse för navigeringens upplevda effektivitet. Användarna förlitar sig vidare på konventionellaplaceringar av navigationselement. De föredrar att söka (searching) framför att leta (browsing). En stor mängd information och/eller grafiska element samt användarens mentala modell påverkar informationssökningens upplevda effektivitet. Ovan nämna aspekter har analyserats i förhållande till metoder och principer inom informationsarkitekturen och har identifierats påverka följande. Vilka element som ska ses som ett navigationssystem bör utvidgas och navigationssystemens komponenter bör fungera utanför sin kontext. Namngivning och benämningar har visat sig ha extra stor påverkan på interaktionen och bör formas för att stödja auditiv scanning. En ökad mental belastning påverkar formen på användarens mentala modell och arbetsminnet kapacitet. Söksystemen används ofta och i stor utsträckning för att snabba upp informationssökningen. Studien visar även att navigationsstresstestet inte är en tillförlitlig metod för att utvärdera synskadade användares upplevelser, preferenser och användning av strategier. / Despite national laws based on the international standards for accessibility reports shows that government websites aren’t accessible for disabled users. Guidelines for web accessibility in Sweden are based on the international standard WCAG 2.0, level AA of conformance which includes simple and understandable language and clear and easy overview of the navigation. Based on previous studies that identified problems thatcan’t be extracted from guidelines from the international standard (WCAG 2.0) argues that the web accessibility needs to be included earlier during the development process. The work behind the websites navigation and site structure falls under the methods and principles of information architecture. In this thesis, a study regarding how visually impaired user’s definition of usable navigation structures relate to methods and principles of information architecture will be presented. The study deepened the knowledge of the user groups behavior, use of strategies and preferences for navigations design. Data was collected during a user study based on participation observations and qualitative interview. The collected material from the study was compiled during qualitative analysis and was divided in two parts. The first analysis was focused on the user’s experiences and preferences and was summarized as a collection of themes. During the next stage the themes were analyzed in connection with the methods and principles of information architecture.The result indicates aspects that should be considered when practice methods and principles during the development of websites navigation and information architecture. Labels on heading and links are important to overview and navigate. Transformation of list of links and the placement of the lists in regard to other elements have impact on the experience of the navigation. The users follow conventions when searching for navigation elements. They prefer searching before browsing. Large amount of information, graphical elements and the mental model have an impact on information seeking as well as the effectiveness. The previous findings have been analyzed in connection with the methods and principles of information architecture and the following are considered important. Navigation systems should be expanded and designed to work outside it’s context. Names and labels have a great impact on the interaction and should be design to support scanning with the ears. Increased mental load affect the shape of the mental model and the capacity of theworking memory. Search systems are used often and are used to speed up the information seeking process. Lastly, the result indicated that the navigation stress test is not reliable as an evaluation method for visually impaired users and should not be used to evaluate the use of strategies, the user experience and user’s preferences.