Denna studie bygger på kvalitativ forskning och undersöker hur sju lågstadielärare använder sig av extra anpassningar i sin undervisning. Studien har fokuserat på lärarnas beskrivningar och förklaringar för att analysera deras upplevelser om arbetet med extra anpassningar i lågstadiet.Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuer har genomförts genom Teams. De lärare som har deltagit i studien arbetar i olika kommuner. Det sociokulturella perspektivet och det relationella perspektivet fungerade som huvudsakliga teoretiska ramverk för att analysera hur det inkluderande arbetet kan tas sig i uttryck genom extra anpassningar i lärares organisation av olika lärandesituationer.Resultaten av studien visar att lärarnas medvetenhet kring arbetet med extra anpassningar är avgörande för hur de organiserar och tillgängliggör undervisningen för eleverna. Resultatet visar vidare att lärarna använder sig av extra anpassningar för att skapa möjlighet till en inkluderande undervisning för eleverna.I denna studie ger lärarna temporärt stöd genom extra anpassningar i undervisningen för att hjälpa eleverna att så småningom bli självständiga. Av intervjuerna har det framkommit att lärarna anpassar sin undervisning på olika sätt, exempelvis genom anpassat material utifrån elevers kunskapsnivåer och förutsättningar, anpassning av olika gruppkonstellationer och anpassningar genom olika placeringar i klassrummet för att underlätta lärandet. Samtliga lärare i studien fokuserar på elevens behov när de planerar extra anpassningar i undervisningen. Jag har även kommit fram till att lärarna i studien genom att stärka relationer med sina elever, skapar möjlighet för en inkluderande allsidig verksamhet i skolan. Det har framkommit att lärarna brukar ha dialog om extra anpassningar med sina elever och deras vårdnadshavare. Det har även framkommit att vissa lärare tolkar begreppen ledning och stimulans synonymt med extra anpassningar och anser att skolan genom ledning och stimulans kan tillgodose elevernas olika behov.Resultatet visar slutligen att lärarna använder sig av kollegialt samarbete för att utveckla sitt arbete med extra anpassningar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tillåtande, tillgänglig och föränderlig litteraturen är i förskolans miljö. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med förskollärare, samt genom observation och dokumentation av litteraturens placering med hjälp av foton. Resultatet visar att förskolorna har litteraturen nära platsen för vila, för att litteraturen ska vara tillgänglig och nära till hands när barnen och pedagogerna ska läsa. Litteraturen är i barnens höjd vilket gör att de kan plocka till sig litteraturen när de önskar. Utöver litteraturen i samband med platsen för vila, har några avdelningar fördelat litteratur på resten av avdelningen. Två av avdelningarna har litteratur i näst intill alla rum för att den ska vara tillgänglig för barnen överallt, även i leken. På några förskolor är litteraturens miljö ständigt i förändring, medan de på andra nästan aldrig förändrar miljön. Förskollärarna är medvetna om litteraturens och miljöns betydelse för barnen, dock speglas detta inte alltid i verksamheten. Förskollärarna är alltså medvetna om syftet till litteraturplaceringen i olika grad. / The main purpose with this survey is to review how variable, available and allowable the literature is in the preschool environment. When having interviews with preschool teachers and through observation and documentation of the placement of the literature by photos, the answers to the main questions have been answered. The result showed that the preschools have literature next to the place for rest because it´s supposed to be close while reading for the children. The literature is in available height for the children so they can reach the literature. Except the literature by the resting place some of the preschool teachers have placed the literature in every room so it is available everywhere in the preschool, even in the children’s play environment. The preschool teachers were aware of the meaning of the surrounding and the literature for the children, unfortunately this didn´t always reflect in the preschool environment. The preschool teachers were aware of the purpose and the placement of the literature in different degrees.

HR-funktionen har genomgått en del förändringar under de senaste åren. Förändringarna har främst skett genom att HR har gått från att vara en personaladministrativ funktion till en allt mer strategisk funktion. Detta har ställt nya krav på HR-funktionens roll och dess arbete. Bland annat har HR behövt bli mer datadrivna. Störst utmaning har detta inneburit för HR-funktioner inom den offentliga sektorn, som till skillnad från privat sektor, fortfarande ligger efter i den datadrivna utvecklingen, och lite forskning har gjorts i den offentliga kontexten. Syftet med denna masteruppsats är därför att öka förståelsen för datadrivet HR-arbete inom offentlig sektor. För att göra detta undersöktes tre forskningsfrågor: (1) Hur påverkas HR-funktionens roll av datadrivet HR-arbete? (2) Vilka möjligheter och utmaningar finns med datadrivet HR-arbete? (3) Vad är unikt med datadriven HR i offentlig sektor? För att få svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ flerfallsstudie genomförts i nio olika kommuner i Västra Götaland och Halland. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och en tematisk analysmetod tillämpades vid sammanställningen av resultatet. Resultatet visar att HR-funktionens roll och deras arbete drivs mer i linje med rationell styrfilosofi när ett mer datadrivet HR-arbete tillämpas. Denna studie visar att datadriven HR riskerar att ta bort HR-funktionens fokus på mjuk HR, och istället främja hård HR inom HR-arbetet, där mätning och kontroller förekommer i större grad. Möjligheten med datadrivet HR-arbete är att kunna använda och nyttja stora mängder tillgänglig data för att ta bättre beslut och genomföra effektiva insatser inom HR-området. Det möjliggör ett mer strategiskt HR-arbete som kan bidra till ökad legitimitet och förtroende för HR-funktionen. Utmaningen är att det ofta saknas kompetens hos HR-personal att arbeta datadrivet. Resultatet visar också att offentlig sektor påverkas av det faktum att de förväntas tillämpa en allt mer tillitsbaserad styrning, vilket är en styrfilosofi som kan anses vara oförenlig med datadriven HR. Studien bidrar med djupare förståelse, och fyller en kunskapslucka, gällande datadrivet HR-arbete inom offentlig sektor. Studien bidrar med insikter gällande den stora avvägning HR-funktionen är på väg in i, när HR måste hitta sätt att integrera både mjuk och hård. HR-funktionerna står mitt emellan en betydande möjlighet av att använda data, samtidigt som det finns en kraft i tillitsbaserad styrning som menar att offentlig sektor måste sluta att mäta allting, då det kan skapa ett alltför stort fokus på kontroll och detaljstyrning. Utmaningen med datadriven HR är därför hur HR-funktionerna ska använda stora mängder data utan att bli allt för datadrivna. Studien belyser att det i datadriven HR måste finnas kunskap kring när mätningar kan anses vara säkra och användas för att göra förutsägelser eller utvärderingar, men också när mätningar kan skapa felaktiga incitament eller distraktioner. Denna studies resultat kan användas som ett hjälpmedel för HR-funktioner inom den offentliga sektorn och fungera som ett ramverk för dessa HR-funktioner i syfte att utvärdera sitt datadrivna HR-arbete.

Autism är en funktionsnedsättning som bland annat medför svårigheter med olika kognitiva funktioner. Vanligt är bristande förmåga att tolka sociala koder, ta in och sortera information från omgivningen samt att göra abstrakta slutledningar. Autismvänlig lärandemiljö kan beskrivas som elevens möjligheter till delaktighet i skolans akademiska och sociala situationer, det vill säga en tillgänglig skola för elever med autism. Syftet var att identifiera hinder för lärande i grundskolans sociala miljö för barn och ungdomar med högfungerande autism. Genom en allmän litteraturöversikt, med utgångspunkt i den arbetsterapeutiska modellen CMOP-E, undersöktes kvalitativa studier utifrån vilka hinder som förekommer för målgruppen i grundskolan. Undersökningspersonerna var elever med autism, vuxna med autism samt föräldrar, lärare och skolpersonal till elever med autism. Nio studier som berör hinder för lärande i grundskolan för elever med autism analyserades ur ett socialt perspektiv. Resultaten som genererades visade att diagnosen medför att målgruppen blir funktionshindrad i den allmänna grundskolans klassrum och har behov av stödinsatser av varierande art och grad. Antonovskys salutogena modell beskriver att känslan av sammanhang (KASAM) är vad som upprätthåller god hälsa och välbefinnande trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Förutsättningarna är att vardagen och de aktiviteter individen är delaktig i upplevs meningsfulla, är begripliga och hanterbara. Att utnyttja arbetsterapeutens olika verktyg och insatser skulle vara en viktig resurs inom grundskolan för att erbjuda en mer meningsfull, begriplig och hanterbar skolmiljö för elever med högfungerande autism.

I rollen som specialpedagog ges insyn i andra pedagogers arbete och det blir tydligt att lärare arbetar mycket olika då de skapar lärmiljöer för sina elever. Det kan dock vara svårt att utläsa vad som är kopplat till lärarens personlighet och vad som är genomtänkta strategier och förhållningssätt, särskilt när det handlar om att bygga relationer. Skickliga pedagogers välfungerande och medvetna arbete bör synliggöras för att kunna överföras till fler. Med utgångspunkt i den relationella pedagogiken och Antonovskys teori om KASAM, känsla av sammanhang, har syftet med denna studie varit att undersöka hur lärare arbetar för att bygga hållbara relationer till sina elever och i tillgängliggörandet av undervisningen utifrån samtliga elevers skilda förutsättningar och behov i strävan att öka elevernas motivation och möjlighet till lärande. Specialpedagogens roll vad gäller att stödja lärare i detta arbete har också undersökts.I studien har två lärares klassrum observerats utifrån ett förberett observationsschema i syftet att undersöka vad lärarna verkligen gör. Genom efterföljande intervjuer med lärarna har dessa getts möjlighet att beskriva hur de medvetet arbetar med att bygga relationer och att tillgängliggöra undervisningen. Slutligen intervjuades också specialpedagoger som arbetar på samma skolor som lärarna kring hur de arbetar med handledning för att stödja lärare i deras relationsarbete med eleverna och i utvecklingen av undervisningen. Kombinationen av metoder gjorde det sedan möjligt att jämföra resultat från observationerna med lärarnas och specialpedagogernas beskrivningar av hur de arbetar.Resultatet av studien visar att relationer till eleverna ses som en nödvändig förutsättning för lärandet och för en inkluderande lärmiljö. Båda lärarna jobbar aktivt med att lära känna sina elever och använder sedan sin kunskap om varje elev både i relationsskapande och i tillgängliggörande av undervisningen. Genom ömsesidiga möten byggs elevens tillit till läraren, till andra elever, men också till den egna förmågan. Betydelsen av god struktur i undervisningen blir genom observationerna också tydlig. I intervjuerna betonar samtliga fyra respondenter relationsskapande som nödvändigt, medan god struktur inte nämns lika mycket utan snarare verkar ses som något som mer självklart ingår i lärarens uppdrag.De intervjuade specialpedagogerna arbetar båda elevnära och undervisar elever som del av sitt uppdrag. Den ena specialpedagogen jobbar dessutom regelbundet med handledning till lärare och elevstödjare. Den andra specialpedagogen arbetar inte alls med formell handledning. Specialpedagogernas inställning till handledning skiljer sig åt och det framgår att det saknas tydliga arbetsbeskrivningar för dem båda. Tydlig styrning från skolledningen saknas och de får därför till stor del utforma sitt arbete utifrån vad de själva tror är bäst. Lärarnas möjlighet att få handledning i pedagogiska frågor ser därför mycket olika ut på de två skolorna.

The study concerns personas, especially personas created to represent users with the disability visual dyslexia. The digitalization of the community and the Riga declaration which states that government systems and services are to be accessible to everyone makes demands on how information is presented and conveyed.One way to accommodate a user group’s demand is by using representative personas. A representative persona ought to contain correct information about the user group, which is why the study seeks to find what information is needed in a persona which is meant to represent users with visual dyslexia. Interviews and respondent validation by respondents from the user group have been utilized in order to make sure the information is accurate and representative.The result of the study is three shorter descriptions of visual dyslexia which may be used as building blocks when personas meant to represent users with visual dyslexia are created. The result cannot be said to be generalizable, but it gives an idea as to why respondent validation needs to happen in order to produce results which are representable. / Studien rör personas och då speciellt personas avsedda att representera användare med funktionsnedsättningen visuell dyslexi. I och med digitaliseringen av samhället och EU beslutet om att digitala tjänster och material ska vara tillgängligt för alla medborgare oavsett eventuella funktionsnedsättningar ställs det krav på hur informationen ser ut och framförs.Ett sätt att anpassa efter vilka behov målgrupper kan ha är genom att använda sig av representativa personas. Av den anledningen är det vilken information som behöver finnas med i personas tänkta att representera användare med visuell dyslexi som har undersökts. Intervjuer och respondentvalidering av respondenter som tillhör målgruppen har använts för att se till att informationen blivit korrekt och representativ.Resultatet av studien är tre kortare beskrivningar av visuell dyslexi som kan användas som byggstenar när personas tänkta att representera användare med visuell dyslexi ska skapas. Resultatet kan inte sägas vara generaliserbart, men ger en fingervisning om att respondentvalidering behöver genomföras för att få till ett representativt resultat.

Syftet med detta arbete är att studera ur olika synvinklar vad som gör en plats attraktiv och tillgänglig. Arbetet utgår från en fallstudie av det planerade kajstråket Borgmästarebryggan i Karlskrona. Genom analyser av resultaten från inventeringar, observationsstudier, intervjuer, dokumentsanalyser och beprövad praktik undersöks de bakomliggande faktorerna till Borgmästarebryggan, planens överensstämmelse med kommunens mål för att skapa en attraktiv och tillgänglig plats. Därefter kommer en kritisk läsning av planförslaget att utföras med grund i forskning och teorier om attraktivitet och tillgänglighet. Borgmästarebryggans tänkta utformning skapar många goda förutsättningar för att bli en attraktiv och tillgänglig plats för allmänheten. Dock visar arbetet även att den estetiska upprustningen och biltrafiken kring platsen kan skapa begränsningar samt att under vinterhalvåret riskerar Borgmästarebryggan att främst bli attraktiv för en viss samhällsklass på bekostnad av andras tillgänglighet. Detta går emot de grundläggande kraven för en offentlig plats: att vara en plats dit alla är välkomna. / Kontakt: 0737784654

This thesis is a part of Master Degree within the field of Education science at Kristianstad University. The aim of this study is based on a few informants’ descriptions and experiences of the schools in a municipal school changed their work to increase inclusion for students with Autism Spectrum Disorders (ASD). The focus of the study is the changes which have been implemented, how it has influenced the student group's schooling and what success factors and challenges the school has encountered. According to the Swedish Education Act, shall the Swedish regular school be available to all scholars. However, several studies and accounts show that primary schools have found it difficult to meet the educational needs of students with ASD.  The national board of education (2009) and The Swedish schools inspectorate (2012) criticizing the school for not investigating the students' needs and supply adequate support. The study was conducted by a qualitative approach; data were collected through semi-structured - and focus interviews. The choice to use interviews are based on interesting to let each informant describes how their school, meet and educated students with ASD and what elements they consider important developments of an inclusive school for pupils with ASD. The implication of the results confirms that by increasing the knowledge about autism spectrum disorders of the instructors, the school has developed a more including learning environment for the students. By creating, a flexible organization in the school’s students gives the chance to be in school on their own terms. Belonging to a class on their own terms, with the possibility of instructing in different contexts, has increased the presence of many students.

Abstract The purpose with this study is to illustrate how six teachers precieves learning environment for pupils with intellectual disabilities who are placed in elementary school. The study take stand from four questions; What are these six teachers opinions about learning environment for pupils with intellectual disabilities? What methods are used to respond to the needs of the pupils with intellectual disabilities? What are the teachers opinions about inclusion? On what basis are inclusion possible for pupils with intellectual disabilities? The study is a qualitative study, based on six interviews with semi structure; Five interviews with teachers, who have experiences of pupils with intellectual disabilities, who are placed in elementary school. One interview with a special need teacher, working with one pupil who are placed in elementary school. The analysis of this study is made with the perspective from the salutogenic theory of Aaron Antonovsky (SOC- Sence of Coherence). The main concepts in this perspective are manageability, comprehensibility and meaningfulness. All the data has been transcribed, and analysis is made from the salutogenic perspective. The result of this study shows that teachers are trying to respond to the needs from pupils with intellectual disabilities. They try to structure the learning environment in their classrooms. Each interview tells that learning environment is a complex concept. The learning environment doesn’t end in the classroom. Corridors, the school restaurant and the schoolyard is also important areas to adjust for all pupils in school, and especially for pupils with intellectual disabilities. Participation is made from adjusted learning environment, but also from social contact, which is an important part of learning. The teachers underlines the fact that the school is supposed to be adjusted for all the pupils who are in it. The school should be experienced with comprehensibility and meaningfulness. This study shows that teachers has got high ambitions when it comes to adjust the learning environment for pupils with learning disabilities. The study also shows that the teachers, quite often, doesn’t get the basis to implement an adjusted learning environment. This study can make a clearer picture of how we can adjust our learning environment for all the pupils who are in it. The learning environment should take stand from manageability, comprehensibility and meaningfulness. That increases the feeling of participation for every pupil, even pupils with intellectual disabilities. / Sammanfattning Syftet med studien är att synliggöra sex pedagogers uppfattningar kring om, och i så fall hur, lärmiljön anpassas och tillgängliggörs för grundsärskoleelever som är placerade i grundskolan. Utifrån syftet har fyra frågeställningar formulerats: Vad framkommer i de sex pedagogernas utsagor om vad de anser är en tillgänglig lärmiljö? Genom vilka olika arbetssätt anpassar pedagogerna sin undervisning för att möjliggöra tillgänglighet för grundsärskolans elever? Vad framkommer hos pedagogerna i deras uppfattningar om inkludering? Vilka förutsättningar för att möjliggöra tillgängliga lärmiljöer upplever pedagogerna att det finns? Studien har en kvalitativ ansats och bygger på sex semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med pedagoger som arbetar eller har arbetat med placerade elever i grundskoleklass samt en resurspedagog som arbetar med en placerad grundsärskoleelev. Analys- och tolkningsarbetet utgår från Aaron Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM – Känsla Av SAMmanhang. De begrepp som valts ut från detta perspektiv är, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Datamaterialet har transkriberats och sedan analyserats utifrån det salutogena perspektivet.   Studiens resultat visar att pedagoger försöker att anpassa undervisningen och skapa tillgänglig lärmiljö i klassrummet. De upplever att begreppet tillgänglig lärmiljö är ett stort begrepp som innehåller många olika delar. Förutom arbetet med tillgänglighet i klassrummet anses också att arbetet på hela skolan, inklusive skolgårdsmiljö och korridorer ingår i begreppet tillgänglig lärmiljö. Även den sociala samvaron anses vara en viktig del för att eleverna ska känna delaktighet. Pedagogerna trycker på att den tillgängliga lärmiljön innebär att skolan ska vara anpassad för alla elever, så att alla elever ska få möjlighet att kunna nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Pedagogerna i studien anser att tillgänglighet är att känna delaktighet, och att vara en del av ett socialt sammanhang. Lärmiljön ska utgöra en begriplig och meningsfull kontext. Denna studie kan medverka till att skapa en tydligare bild av möjligheter men också hinder för att nå till målet om en skola för alla. Genom att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för elever i grundsärskolan skapas en tillgänglighet som innebär ökad delaktighet.

There are various health promotion and preventive measures that can be done in schools. Creating accessible learning environments is such a way. In this qualitative study interviews are made with professionals in School Health Teams on what they think is important in the process of creating accessible learning environments for pupils with neuropsychiatric disorders. The results show that the different perspectives as well as the way in which the different professionals work in Student Health Teams affect the orientation of the work in Student Health Teams. It affects whether the efforts become general or individual and whether they become promotion, prevention or remedial action. The Lundin model - the pyramid of change (2017) that describes a possible way of running an accessibility work has proved to be partly in line with the informants' percep-tions. I have revised the model to include the National Agency for Education's definition of ac-cessible learning environments that also include socially and educationally accessible learning environment. The results show the need to raise the level of knowledge of the staff and the need to work with their core values because they affect the way the teachers treat pupils, and the op-portunities to make the school more accessible physically, pedagogically and socially. The study also shows practical examples of ways of making the learning environment accessible and that efforts that are good for students with neuropsychiatric disorders are good for all students. Suc-cessful perspectives for the work with accessible learning environments have proven to be a re-lational perspective and a salutogenic perspective. What all occupational groups emphasized was the importance of relationships and creating structure and comprehensibility for students with neuropsychiatric disorders, as well as for all other pupils. The empirical material is grouped under three themes: Awareness and approach, Accessible learning environments - in practice and Di-lemmas and governance. These themes also show that the revised model also needs to include dynamic aspects of change work as well as dilemmas and governance. The result also shows the need to obtain views from more types of informants such as pupils, teachers, principals and other staff.