Problemformulering och syfte:Tidigare forskning visar att tonårstjejer i åldrarna 14 till 18 år spenderar mer tid på sociala medier jämfört med övriga demografiska grupper, sett till kön och ålder.  Inom den nämnda gruppen observeras det vidare att 40% av flickor, i åldrarna 14 till 16, tillbringar mer än tre timmar per dag på sociala medier. Motsvarande andel för tonårstjejer, 17 till 18, år är 50%. Huvudfokus för tidigare studier har främst undersökt hur denna “ständiga uppkoppling” bär med sig negativa konsekvenser med hänsyn till den aktuella demografiska gruppens psykiska välmående, i synnerhet gällande självkänsla och självbild.  Syftet med studien är att undersöka hur unga tjejer påverkas av kommunikationsinnehållet på sociala medier.

Bakgrund: Under adolescensen genomgår tjejer puberteten och får den första menstruationen tillsammans med andra kroppsliga förändringar. Under denna känsliga fas i livet behöver tjejer information och utbildning i sex- och samlevnad för att tillgodogöras en god sexuell och reproduktiv hälsa. I Sverige har sex- och samlevnadsundervisning varit obligatorisk sedan 1950-talet. Trots det förekommer en stor okunskap i menstruationscykeln hos tjejer trots att information och utbildning om pubertet skall undervisas om redan i grundskolan.Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva erfarenheter av menstruationscykeln hos tjejer i åldersgruppen 16–19 år.Metod: En kvalitativ intervjustudie tillämpades. Intervjufrågorna var semistrukturerade och en innehållsanalys med induktiv ansats användes. Totalt intervjuades 12 tjejer individuellt. Intervjuerna skedde digitalt på grund av COVID-19 pandemin.Resultat: Resultatet sammanfördes genom två kategorier: Betydelsen av information och utbildning samt Omställning och anpassning. Deltagarna beskrev att menstruationscykeln påverkade vardagen till det sämre. Deltagarna beskrev en brist på kunskap gällande menstruationscykeln och härledde det till brist på undervisning. Konklusion: Barnmorskor och lärare utgör en viktig roll i att informera och undervisa tjejer om menarke och menstruationscykeln. Att erhålla adekvat sex- och samlevnadsundervisning kan komma att påverka tjejers upplevelse av menarke och kommande menstruationer till det positiva.

Dagens Sverige är ett mångkulturellt land där människor med olika bakgrund lever tillsammans mer eller mindre integrerat. Att vara ung idag kan vara problematiskt då man ska förhålla sig till olika attityder som existerar sida vid sida. Detta gäller inte minst synen på sexualitet som i samhället i allmänhet kan anses vara liberal men där unga tjejer i invandrargrupper kan ha helt andra villkor. Vi ville undersöka hur de unga tjejerna upplever synen på sexualitet i samhället och i mångkulturella sammanhang. Denna kunskap kan vara av intresse för hur man kan bedriva socialt arbete med unga tjejer. För att inhämta information intervjuade vi en grupp unga tjejer i åldrarna 15-16 år, vilka gav oss den kunskapen vi sökte. Unga tjejer befinner sig i en position där uttrycket för sexualitet är viktigt för hur man betraktas och tankar om den perfekta kärleksrelationen är ständigt närvarande. Unga tjejerna med invandrarbakgrund befinner sig även i en process där de både ska hitta sin identitet och position i det mångkulturella samhället. Resultatet av vår fokusgruppsintervju visade att sexualitet kan vara ett komplext ämne och att det finns ett behov och intresse hos de unga tjejerna av att diskutera detta ämne. Sexualitet kan betraktas som ett känsligt ämne men detta bör inte stå i vägen för att de unga tjejerna ska få möjligheter att uttrycka och diskutera sina känslor och tankar om ämnet.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att belysa vilka de viktigaste komponenterna och faktorerna inom leisure constraints theory är hos tjejer, 21 år eller äldre, som fortsätter med organiserad idrott. Frågeställningarna som behandlades var: vilken komponent inom leisure constraints theory är den viktigaste? och vilka faktorer inom de tre olika komponenterna är de viktigaste? Metod: Detta var en tvärsnittsstudie där 53 tjejer mellan 21–30+ år svarade på en kvantitativ enkät om anledningar att fortsätta idrotta baserad på leisure constraints theory. Enkäten använde påståenden där respondenterna fick svara på en likertskala från 1–5, “stämmer inte alls” till “stämmer helt”. Likertskalan omvandlades till poäng 1–5 som nyttjades till att räkna ut medelvärde för varje komponent och totalpoäng för varje faktor. Resultat: Studien visade att faktorer inom den intrapersonella komponenten, såsom glädje för idrotten och inre motivation, skattades högst. De interpersonella faktorer som ansågs viktigast var support från familjen och ingen upplevd press från vänner utanför idrotten. Att ekonomi inte var ett hinder för fortsatt idrottande samt att träningsanläggningen och organisationen ansågs vara tillfredsställande var de viktigaste strukturella faktorerna. Slutsats: Inom leisure constraints theory är det intrapersonella faktorer som är viktigast för tjejer, 21 år eller äldre som fortsatt med organiserad idrott. Genom att ta hänsyn till de faktorer som visade sig vara viktigast för fortsatt idrottande kan idrottsrörelsen i stort och lokala föreningar främja ett livslångt organiserat idrottande för tjejer, så att de kan ta del av alla de fysiska, psykiska och sociala hälsofördelar idrotten medför.

<p>This thesis describes how the punk movement was started in Sweden and how it continued to grow in the late 70's. The main questions are: How was the punk movement regarded in Sweden?; How did punk reflect the society? and What does the term punk represent?</p><p>The study is based on journalistic texts in newspapers and magazines from the period of the breakthrough of punk. The work is based on a methodical review of the material and is organized thematically under topics like opinions, gigs, clothing and music. Initially, punk lead to misunderstandings and misperceptions since few people knew what punk was all about. The study reflects society in its time and is therefore more than just a caption of history.</p><p>Punk attracted much attention in Sweden in 1977 and in its wake came a number of misunderstandings due to the punk look and the ‘punks’ alleged views. During 1978, the punks got their own Swedish identity and a lot of the misconceptions started to disappear. In time, ties were tied between the former rivals, the punk, and the Swedish music movement (Musikrörelsen). The situation changed by the principle of 'Do it yourself' (DIY) in the punk when more young people started doing something for themselves rather than being passive.</p>

<p>This essay focuses on the relationship between Islam, secularism, girls and sexuality. These categories problematize gender and how it affects identity processes of young women with a Muslim background. Sexuality is especially emphasized. The Muslim background is placed in contrast to the prescribed norms and ideals of the Swedish society/context concerning gender, sexuality and identity and this essay analyses how young women create gender and identity and which possibilities and strategies they have and use to negotiate about space in the relationship to other people. A girls’ relationship to her own and others’ sexuality is precisely what makes her a girl, but more importantly, also to which kind of girl. What does the secularization do with gender- and identity processes and does it change the views on sexuality? In what way do the experiences and conceptions of young Muslim women differ from Swedish girls? This is what this essay will focus on.</p> / <p>Den här uppsatsen fokuserar på relationerna mellan islam, sekularisering, tjejer och sexualitet. Genom att koncentrera mig till dessa kategorier problematiserar jag genus och vad det innebär för identitetsprocesserna hos unga kvinnor med muslimsk bakgrund. Särskilt betonas sexualitet. Den muslimska bakgrunden sätts i kontrast till det svenska samhällets normer och ideal beträffande genus, sexualitet och identitet och denna uppsats analyserar hur unga kvinnor, genom att följa eller inte följa de föreskrivna normerna, skapar genus och identitet, samt vilka möjligheter och strategier de har och använder för att förhandla om utrymme i relation till andra människor. En tjejs förhållande till sin och andras sexualitet är just det som i mångt och mycket gör henne till just tjej, men kanske ännu viktigare –också till vilken sorts tjej. Vad gör sekulariseringen med genus- och identitetsprocesser och ändrar den uppfattningen om sexualitet? På vilket sätt skiljer sig muslimska tjejers erfarenheter och föreställningar från svenska tjejers? Det är vad denna uppsats handlar om.</p>

<p>I och med min kontakt med invandrarungdomar i skolan har jag ställt mig frågan om relationen mellan muslimska tjejer och idrottsutövande. Den kontakt som jag har fått inom skolan med muslimska tjejer och idrott är positiv över lag och detta gör att den bild som media ofta visar med stereotypa bilder av islam inte stämmer. De frågeställningar som belyses i denna undersökning är hur muslimska tjejer ser på idrott och idrottsutövande och om idrottsföreningar gör någonting för att integrera dessa tjejer i sin verksamhet.</p><p>För att besvara frågeställningarna utgår jag ifrån en intervjustudie med fyra muslimska tjejer. Resultatet av denna undersökning visar att tre av de muslimska tjejerna som blir intervjuade är positiva till ett aktivt idrottsutövande. Samtidigt är det en av tjejerna som säger att hon inte får hålla på med idrott på grund av religionen. Vidare visar studien att idrottsföreningarna inte gör så mycket för att knyta till sig dessa tjejer för att börja idrotta aktivt i en förening.</p>

This essay focuses on the relationship between Islam, secularism, girls and sexuality. These categories problematize gender and how it affects identity processes of young women with a Muslim background. Sexuality is especially emphasized. The Muslim background is placed in contrast to the prescribed norms and ideals of the Swedish society/context concerning gender, sexuality and identity and this essay analyses how young women create gender and identity and which possibilities and strategies they have and use to negotiate about space in the relationship to other people. A girls’ relationship to her own and others’ sexuality is precisely what makes her a girl, but more importantly, also to which kind of girl. What does the secularization do with gender- and identity processes and does it change the views on sexuality? In what way do the experiences and conceptions of young Muslim women differ from Swedish girls? This is what this essay will focus on. / Den här uppsatsen fokuserar på relationerna mellan islam, sekularisering, tjejer och sexualitet. Genom att koncentrera mig till dessa kategorier problematiserar jag genus och vad det innebär för identitetsprocesserna hos unga kvinnor med muslimsk bakgrund. Särskilt betonas sexualitet. Den muslimska bakgrunden sätts i kontrast till det svenska samhällets normer och ideal beträffande genus, sexualitet och identitet och denna uppsats analyserar hur unga kvinnor, genom att följa eller inte följa de föreskrivna normerna, skapar genus och identitet, samt vilka möjligheter och strategier de har och använder för att förhandla om utrymme i relation till andra människor. En tjejs förhållande till sin och andras sexualitet är just det som i mångt och mycket gör henne till just tjej, men kanske ännu viktigare –också till vilken sorts tjej. Vad gör sekulariseringen med genus- och identitetsprocesser och ändrar den uppfattningen om sexualitet? På vilket sätt skiljer sig muslimska tjejers erfarenheter och föreställningar från svenska tjejers? Det är vad denna uppsats handlar om.

Uppsatsens syfte är att undersöka högstadieelevers syn på läsning, både allmänt och skönlitterärt. Syftet är även att försöka utröna om eventuella skillnader och likheter kan identifieras vad gäller tjejer och killar, där frågeställningarna rör synen på läsning och resultatets didaktiska värde. Uppsatsen bygger på två teoretiska utgångspunkter, vilka är litteracitet och genus. Begrepp av värde, litteracitet och genus presenteras före bakgrunden. I enlighet med genusteorin betraktas tjejer och killar som en grupp individer framför två separata grupper. Bakgrunden koncentrerar på läsning kopplat till skolan, samt tidigare forskning på litteratur och skola med ett genusperspektiv. Undersökningsmaterialet består av tre undersökningsgrupper från tre olika skolor. Varje grupp består av en klass i år 7 och en i år 9 som har besvarat en enkät. Två tjejer och två killar har även intervjuats från varje klass. Undersökningsmaterialet utgörs således av 114 enkäter och tjugofyra intervjuer med fokus på elevers syn på läsning, både kopplat till fritid och skola. Resultatet visar att ”tjejers och killars läsning” snarare bör refereras som ”individers läsning” eftersom läsningen är mycket spridd, med avseende på, och oavsett, kön. Det finns vissa generella skillnader att utläsa mellan kön och ålder, där det gemensamma mellan informanterna är att de läser från datorn på fritiden och att den skönlitterära läsningen är personlig. En didaktisk slutsats är att den skönlitterära läsningen i skolan kanske främst borde vara personlig. Detta i och med att det finns skillnader mellan individer som gör det omöjligt att motivera alla att läsa en gemensam bok. Diskussionen bygger främst på resultatet och den teoretiska utgångspunkten. / The purpose of this study is to examine secondary school pupils’ views on reading in general, followed by a specific focus on fiction. The purpose is to identify similarities and differences between girls and boys, where the questions at issue are related to the pupils’ views on reading and the didactic value of findings based on the result. The essay is founded on two theories, which are literacy and gender. Concepts of value, literacy and gender are presented before the background. According to the gender theory, girls and boys are regarded as a group of individuals rather than two separate groups. The background concentrates mainly on reading connected to school; previous research on literature and education, with a gender perspective. The research material consists of three research groups from three different schools. Each group consists of one class from year 7 and one from year 9 who have answered a survey. Two girls and two boys have been interviewed from each class. The research material therefore represents 114 questionnaires and twenty-four interviews that focus on students’ views on reading, both in terms of reading during leisure time and at school. The result shows that "girls and boys reading" should rather be referred to as "individual reading" because reading is very widespread with respect to, and no matter of, sex. There are some general differences between the sexes and ages, where the joint between the informants is that, during leisure time, they read from the computer, whereas literary reading is personal. A didactic conclusion suggests that the literary reading in school should be mainly personal. This, given the differences between individuals, makes it impossible to motivate everyone to read a collective book. The discussion is based primarily on the results and the theoretical starting point.

Sedan år 2007 har regeringen avsatt 500 miljoner kronor årligen, i ett projekt som kallas för ”Idrottslyftet”, för att under fem år satsa på barn- och ungdomsidrotten. Trots detta verkar det som att fler unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott.  Syftet med studien var att undersöka varför flickor i åldern 13 till 16 år slutar att idrotta inom organiserad lagidrott. Fokusgrupper valdes som metod, och 13 fokusgruppsintervjuer (n=118) genomfördes i tre kommuner i nordöstra Skåne. Två intervjuer valdes ut för en djupare analys och transkribering, resterande elva analyserade enbart det material som svarade på syftet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det var flera olika faktorer som påverkade flickornas val till att sluta idrotta inom organiserad lagidrott. Faktorerna var: familj och vänner och föreningsidrotten. Skolidrotten pekades också ut som en negativ faktor. Diskussionen kopplar resultatet till två hälsoperspektiv; patogenes och salutogenes. Resultatet relaterat till patogenes diskuterar faktorerna kring varför unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott, samt flickornas syn på hur skolorna bedriver sin idrottsundervisning. Vidare diskuteras resultatets salutogena anknytning kring hur idrottsföreningar och skolidrotten kan arbeta för att minska på avhoppen inom idrottsföreningarna och få fler flickor att bli aktiva på fritiden och fortsätta att vara aktiva i framtiden. Konklusionerna var att idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsidrott borde bedriva en förening grundad på Idrotten vill (som handlar om idrottens idé. Idrottsföreningar och Riksidrottsförbundet har tillsammans skapat riktlinjer för idrottens utformning i svenska förbund och föreningar) och föreningsfostran, men samtidigt beröra tävlingsfostran. En idrottsförening som kan balansera dessa tre faktorer kommer att ha goda förutsättningar att nå framgång på olika sätt. Skolor borde se över innehållet i idrottsundervisningen, göra den mer variationsrik och stimulerande för eleverna. Även samhället och föräldrar borde tillsammans arbeta för att barn och ungdomar ska få en positivare attityd gentemot idrott. / Since 2007 the Swedish government has allocated 500 millions SEK per annum, for a project named “Idrottslyftet”, the aim is to enhance the child and youth sport within five years. Despite this, it seems that more young girls choose to stop participating in organized sport clubs. The aim with this study was to find out why girls stop participating in organized sport clubs. The method that was used was focus groups, and 13 focus groups interviews (n=118) was performed in northeast Skåne. Qualitative content analysis was used as the analysis method. The result showed that there were several factors that influenced the girls to stop participating in organized sport clubs. The factors were friends and family and sport clubs. The physical education was also pointed out as a negative factor. The discussion was divided into two health perspectives; pathogenesis and salutogenesis. In pathogenesis the focus was to find out why young girls choose to dropout of organized sport clubs, and the interviewees perspective on the physical education curriculum. In salutogenesis, the discussion focus on, how sport clubs and physical education in schools can prevent dropouts and pursue more physical activity by young females in their spare time and in their future. The conclusions were that sport clubs that perform child and youth sports should perform their activities conforming with the Swedish Idrotten vill ideology and club education, but also a touch of competition education. A sport club that can balance these three factors will probably reach success in different ways. Schools should oversee the curriculum in physical education and make it more variable and stimulating for the students. But also the society and the families should cooperate to pursue a better and more positive attitude towards physical activity among young people.