Bakgrund: Begreppet transperson är ett paraplybegrepp och inkluderar bland annat transsexuella och icke-binära personer. Transpersoner blir marginaliserade och utsatta för olika typer av diskriminering i det svenska samhället, inkluderat att bli behandlad nedsättande eller bemötta med okunskap. Syfte: Att beskriva transpersoners erfarenheter av bemötande inom den svenska hälso-och sjukvården. Metod: Detta är en kvalitativ, intervjubaserad studie där innehållsanalysen är inspirerad av Graneheim och Lundman. Sex semi-strukturerade intervjuer genomfördes under en tvåmånadersperiod. Resultat: Resultatet visade tre teman: positiva upplevelser av mötet, negativa upplevelser av mötet och föreställningar om mötet, följt av åtta subteman, till exempel okunskap, bristande information och osäkerhet. Bristande kunskap var en central komponent till upplevelser av negativt möte, där faktorer som att vilja för mycket eller subtila tecken på att inte respektera patienten var bidragande faktorer. Diskussion: Fynden i resultatet har diskuterats och jämförts med tidigare forskning och visar stora likheter med studier utförda i exempelvis USA och Australien. Det är uppenbart att detta är ett strukturellt problem och behöver tas på allvar för att garantera en jämlik vård för denna patientgrupp.

Titel: Transpersoners upplevelse av bemötande inom sjukvården. Bakgrund: Trans är ett paraplybegrepp för de personer vars juridiska kön och könsidentitet inte stämmer överens, ett tillstånd som kan leda till könsdysfori. Transpersoner upplever diskriminering relaterat till deras könsidentitet. Tidigare forskning visar på lågt minoritetsmedvetande bland vårdpersonal samt att transpersoner ofta känner stor stress relaterat till att tillhöra en minoritetsgrupp. Detta medför ökad risk för bristande bemötande inom vården. Syfte: Att beskriva transpersoners upplevelse av bemötande inom sjukvården. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar vars resultat har analyserats med kvalitativ ansats. Artikelsökning genomfördes i PubMed, Cinahl samt SocIndex. Resultat: Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier, ”Upplevd okunskap från vårdpersonal”, ”Att uppleva utanförskap”, ”Att mötas av diskriminering” samt ”Att mötas med respekt”. Transpersoner uttryckte att det fanns en brist på kunskap bland vårdpersonal, vilket resulterat i att de axlat ett ofrivilligt ansvar för sin egen hälsa och att de ofta känt sig tvungna att utbilda vårdpersonal gällande könsdysfori. I möten mellan vårdpersonal och transpersoner förekom diskriminering. Även hot och våld, sämre vårdkvalitet och verbal kränkning har erfarits av transpersoner. Transpersoner uttryckte att de upplevde ett gott bemötande när vårdpersonal var accepterande och bekräftande. Konklusion: Sjuksköterskans bemötande ska genomsyras av acceptans, respekt och bekräftelse. För att detta ska vara möjligt krävs ökad medvetenhet kring minoritetsgrupper. Ökad kunskap hos vårdpersonal angående könsdysfori skulle leda till mer jämlik vård på lika villkor. Nyckelord: Transpersoner, diskriminering, upplevelser, bemötande, vårdpersonal.

Bakgrund: De senaste årtionde har antalet ansökningar gällande könsbyte ökat i Sverige. Personer som identifierar sig som det motsatta könet, transpersoner, kan oftast ses som en utsatt patientgrupp. De personer som vill förändra sin kropp till det könet de vill efterlikna, finns det åtgärder och behandlingar som gör detta möjligt. Vilket sätter stora krav på sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet var att beskriva transpersoners upplevelser i mötet med sjukvården. Metod: En litteraturstudie har genomförts genom att ha analyserat och sammanställt sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Detta resulterade i tre kategorier. Resultat: Det visade sig att transpersoner möttes av vårdpersonal med bristande kunskap, då vårdpersonal inte visste hur de skulle vårda patientgruppen. Transpersoner kände sig även förbisedda, eftersom det fanns vårdpersonal som ignorerade och nonchalerade patientgruppen. När patientgruppen sökte vård blev de diskriminerade, vilket resulterande till att patientgruppen fick finna andra transvänliga vårdgivare. Slutsats: För att undvika att transpersoner upplever sig diskriminerade samt förbisedda krävs det som vårdpersonal att vara professionell i sin yrkesroll, behandla alla sina patienter jämlikt samt ha ett holistiskt synsätt. Eftersom det finns brister inom vårdandet av transpersoner kan det behövas ytterligare forskning inom området, för att vidga kunskapen kring vårdandet och mötet med patientgruppen. För att inte möta transpersoner med okunskap är det därför viktigt att vårdpersonal ständigt håller sig uppdaterade med ny forskning.

No description available.

Abstract Jag har genomfört en kvalitativ studie med etnografiskt inspirerade metodverktyg. Arbetet undersöker, utifrån intervjuer, hur unga transpersoner använder sig av videodagböcker och digitala berättelser på Youtube. Genom videodelningssajten skapas möjligheter till sökande och delande av information, identifikation, och en plats för berättelser som annars inte ges plats. Undersökningen fokuserar på hur de som tittar använder sig av videoklippen på olika sätt; som ett informationsverktyg, som en del i ett självstärkande arbete, och i det egna identitetsarbetet. Med hjälp av etnografiskt inspirerad metod så undersöks och analyseras den betydelse informanterna ger sitt tittande. Youtube ses som ett verktyg för kunskapsdelande enligt ett socialkonstruktionistiskt synsätt. Videornas inslag av kunskap- och informationsdelning och synliggörande av den egna gruppen, ses som en medveten aktivistisk strategi. I det gestaltande arbetet vänds istället uppmärksamheten mot själva videoklippen på Youtube. Med min gestaltning vill jag lyfta några exempel från Youtube och visa upp lite av den av mångfald av personer och berättelser som finns där ute. Istället för att endast synliggöra informanternas berättelser, får några av personerna som gör videobloggar och deras tankar om Youtube som medium för kommunikation och aktivism, ta plats. Filmen fokuserar på kommunikation, möjligheterna till identifikation och kraften i den personliga berättelsen.

No description available.

In this essay, five digital textbooks in social sciences at secondary school have been studied with the purpose of examining how, and to what extent, transgender people are portrayed. Furthermore, the purpose has also been to examine whether it is possible to see any change in representation and presentation based on the year of publication of each digital textbook. The study is based on transgender studies and Judith Butler's theory of gender, sex and performativity. A qualitative content analysis has been used to study selected chapters that concerns the identities of groups and individuals in order to answer the questions raised in this essay. The result shows that transgender people are mentioned either implicitly and/or explicitly in all of the five digital textbooks that have been examined. However, how developed the descriptions are varies and also which subcategories are given room. In two of the digital textbooks, transgender people/gender identity is mixed with sexuality, which is in line with previous studies. Furthermore, an increased representation in relation to previous research can be seen, especially when it comes to nonbinary people. It is also possible to see that the newer textbooks tend to have more detailed descriptions of transgender people than the older ones.

Normer fyller en viktig funktion för sociala interaktioner och vilka konsekvenser normbrott får beror på vilka normer som bryts och vem som bryter dem. Syftet med studien var att undersöka hur brott mot sociala normer och könsnormer bedöms beroende på vilken könsidentitet normbrytaren har. Totalt deltog 117 personer (51.7 % kvinnor) mellan 18-73 år (M = 37.24, s = 13.27). Deltagarna randomiserades till en av tre versioner av en enkät där de fick bedöma olika normbrott. Versionerna var identiska med undantag för förnamnet på personerna som utförde normbrotten och efterföljande pronomen (hon, han eller hen). Utfallsmåtten var moralisk acceptans, olämplighet och sannolikhet. Resultaten visade att: (1) sociala normbrott bedömdes mer negativt för hon, (2) könsnormbrott bedömdes mer negativt för han, (3) ju starkare könsidentitet bedömaren rapporterade desto mer olämpliga bedömdes könsnormbrotten för hen och han, och (4) bedömarens kön påverkade hur normbrotten bedömdes. Implikationer av resultaten diskuteras.

Transpersoner har inom den svenska idrottsrörelsen haft det svårt för att hitta acceptans på grund av att de utestängs, inte tillåts träna eller tävla inom rätt könsfack. På grund av detta så har man sett att transpersoner har en önskan om att idrottscoacher i Sverige ska utbilda sig inom HBTQ-frågor eller skaffa HBTQ-certifiering. Denna studie gjordes för att få en förståelse över den nuvarande förmågan som idrottscoacher har inom bemötande av transpersoner inom den svenska idrotten, där beredskap kom att mätas via vilka utbildningar och erfarenheter som idrottscoacherna har haft tidigare, om några. Dessutom så undersöktes deras syn på transpersoner och svårigheter som de tror kan upplevas av transpersoner, detta för att se vilken attityd idrottscoacher har mot transpersoner. Resultaten kom att visa att trots att det finns få idrottscoacher med en god förmåga till att bemöta transpersoner på rätt sätt samt att endast 7% av idrottcoacherna hade tidigare coachat någon som identifierade sig som en transperson, så har idrottscoacherna en positiv och stödjande syn på transpersoner som individer. Samt möjligen att bristen av kunskaper inte är orsakad av en brist på vilja till att lära sig mer om transproblem, utan istället på grund av en brist på resurser eller tid / Since trans people in the Swedish sports movement have found it difficult to find acceptance, due to being excluded, not allowed to practice or compete with the preferred gender. As a result of this, the trans community has expressed a want for sports coaches in Sweden to educate themselves within LGBTQ issues or obtain LGBTQ-certification. This study was done to gain an understanding of the current abilities that sports coaches possess in meeting transgender people correctly within Swedish sports, where a good ability was measured via what education and experience that the sports coaches have had in the past if any. Also investigated was the overall view on trans people and the issues that can be linked to being trans, this was done to see what attitude sports coaches had towards trans people. The results came to show that even though there are few sports coaches with a good ability to deal with transgender people in a correct way, sports coaches show a positive and supportive view on transgender people as individuals. At the same time, the lack of knowledge may not be caused by a lack of willingness to learn more about trans problems, but instead due to a lack of resources or time.

Att inte identifiera sig med det kön som tilldelats vid födseln kan, i dagens samhälle, vara utmanande. Att vara transperson innebär att bryta mot många av de normer vi har i samhället vilket gör att de kan bli utsatta och utstötta. Sjuksköterskan ska i mötet med patienten utgå ifrån livsvärldsperspektivet där patientens livsvärld ska vara utgångspunkt för vårdandet. Sjuksköterskans förförståelse ska läggas åt sidan och för att mötet ska bli vårdande behövs öppenhet och delaktighet. Trots lagar och utgångspunkt i vårdvetenskapen erhåller transpersoner sämre vård än de som identifierar sig med det kön de blivit tilldelat vid födseln. Syftet med litteraturstudien är att belysa transpersoners upplevelse av vårdens bemötande genom integrativ sammanställning av empirisk kvalitativ forskning. Analysen gjordes med grund i metaanalys och mynnade ut i två huvudteman: "Att bli ifrågasatt för den hen är” och ”Att bli sedd som den hen är” med underteman. Resultatet visar att transpersoner känner sig som ett levande lexikon då personalen förväntar sig att bli lärda av dem. De upplever ett utanförskap eftersom samhällets normer syns tydligt även i sjukvårdssystemet, och de upplever samtidigt den beroendeställning som de är i. När vårdpersonal gör transpersoner delaktiga och tar ansvar för eventuell kunskapsbrist infinner sig tillit och trygghet. Användandet av inkluderande språk ger känsla av inkluderande och att integriteten värnas. I diskussionen diskuteras möten med sjuksköterskan, okunskap och utanförskap. Slutsatserna är att det behövs mer kunskap hos den grundutbildade sjuksköterskan, i sjuksköterskeutbildningen och de normativa värderingar som idag finns i hälso- och sjukvården behöver ses över.