Socialtjänsten ska vara en myndighet som ger service och hjälp av god kvalitet till alla människor. Det ska vara rättvist och inkluderande. Det är den socialtjänstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktär så att alla i samhället kan känna sig välkomna till socialtjänsten. Forskning visar att transpersoner är en särskilt utsatt grupp då de bryter mot de normer som säger att det bara ska vara två kön, och därför tycker jag att det är särskilt relevant för socialtjänsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell läggning eller etnicitet. Jag har därför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhållningssätt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner. Baserat på queer och genusteori, har jag därför analyserat de fyra intervjuer som gjorts med socialarbetare som är anställda inom socialtjänsten. Dessa teorier ifrågasätter och förklara de normer och föreställningar som samhället har att det finns bara två kön. Jag valde att använda mina kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse för socialarbetarnas erfarenheter och tankar. Resultatet visar att socialarbetarnas kunskap om transpersoner och deras situation är låg och att organisationen inte aktivt arbetar för att öka denna. Resultatet visar också hur samhällets normer och värderingar påverkar de enskilda socialarbetararnas uppfattningar om kön, men att de alltid skulle försöka hålla det professionellt i behandlingen av klienterna. / Social services should be an authority to provide service and assistance of good quality for all people. It should be equitable and inclusive. It is the social services responsibility to comply with this and work as an inviting character so that everyone in the community feel welcome to the Social services. Research shows that transgender people are a particularly vulnerable group, as they violate the norms that there should only be two sexes and therefore I think it is particularly relevant for social services to work for an inclusive treatment of all, irrespective of gender, sexual orientation or ethnicity. I have therefore chosen to study individual social worker's thoughts on trans-concept, an inclusive approach and their experiences of how the organization works for the knowledge about transgender and approach. Based on queer and gender theory, I have therefore analysed the four interviews made with social workers who are employed in the social services. These theories is questioning and explaining the norms and beliefs that society has that there exist only two sexes. I chose to use my qualitative interviews to gain a deeper understanding of the social workers' experiences and thoughts. The result shows that social workers knowledge about transgender and their situations is low and that the organization is not actively working to increase this. The result also shows how society's norms and values influence the individual social workers' perceptions of gender, but that they would always try to keep it professional in the treatment of clients.

Uppsatsens fokus ligger inte på att definiera eller värdera sexarbete, utan snarare på att utforska mångfalden och komplexiteten i transpersoners erfarenheter av att sälja sexuella tjänster. Hur upplever och beskriver transpersoner med erfarenheter av sex mot ersättning sin situation i Sverige och hur möjliggörs/begränsas deras berättelser av dominerande diskurser kring sexarbete? Studien är baserad på intervjuer med sex transpersoner som på olika sätt har erfarenheter av sexarbete och en genealogisk metod har använts. Den handlar inte om att söka efter en sanning om sexarbetets verklighet och vara, utan att genom intervjupersonernas berättelser undersöka hur de skapar mening i sina erfarenheter av sexarbete och hur diskurser möjliggörs, samspelar och producerar nya sanningar.Forskningen kring transpersoner med erfarenheter av sexarbete i en svensk kontext är väldigt begränsad och det är som att sexarbetesdiskursen är förbehållen framför allt ciskvinnor och binära konstruktioner om antingen makt eller maktlöshet, frivillighet eller tvång osv. Respondenternas narrativ innehöll berättelser om både makt och motstånd, erfarenheter av både utsatthet och agentskap och både fördelar och nackdelar med sexarbetet. I berättelserna framkom att det tycks finnas en ständigt närvarande dominerande historia att förhålla sig till och utgå ifrån. Det kan på ett sätt vara begränsande, men möjliggörandet ligger i hur intervjupersonerna etablerar nya sanningar och diskurser genom att utmana och göra om dessa berättelser med sig själva som huvudpersoner. Genom att aktivt ta beslutet att börja och fortsätta sälja sexuella tjänster konstruerar de genom narrativen mening i sina erfarenheter och skapar nya berättelser om transpersoner i sexarbete. / This study is not primarily about defining sex work, but rather to explore the multiplicity and complexity of transgenderists’ sex work experience. How do transgender sex workers describe their situation in Sweden, and how are their narratives and experiences enabled/constrained by dominant discourses on sex work?This master’s thesis constitutes interviews with six transgender sex workers and used genealogy as a method to analyse the narratives. It is not about recognizing one truth about sex work, but rather to explore how the participants through their narratives construct their identities and make sense of their experiences of sex work. Prior research concerning transgender sex workers has, in a Swedish context, been limited and the discourse about sex work seems to be reserved especially ciswomen containing binary constructions of either power or resistance, agency or structure. The participants narratives were stories of both power and resistance, experiences of both coercion and free will and of both pros and cons of sex work. Their stories contained complex, contradictive and multiple meanings of sex work but were all expressed in relation to dominant discourses on sex work. Their narratives are enabled by challenging and retelling dominant stories of sex work and in that sense constructing new truths and discourses with themselves as central characters

Bakgrund: Transpersoner är personer som inte identifierar sig som det kön de blev tilldelade vid födseln. Enligt tidigare forskning har transpersoner sämre hälsa än befolkningen i allmänhet, och enligt lag så har de, som alla andra, rätt till en god och säker vård. Studien utförs med den teoretiska referensramen Joyce Travelbees teori om mellanmänskliga relationer samt kärnkompetensen personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva transpersoners upplevelse av bemötande inom vården. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som analyserar kvalitativa studier med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Många transpersoner upplever både direkt och indirekt diskriminering från vårdpersonal. På grund av detta har många starka känslor kopplade till vården, och en del har även skjutit upp eller låtit bli att söka vård. Det upplevs även finnas en kunskapsbrist hos vårdpersonal, och många transpersoner känner att de själva behöver utbilda vårdpersonal de möter. Det framkommer även bekräftande upplevelser och idéer. Slutsats: Mer utbildning om transpersoner behövs för att vårdpersonal ska kunna ge dessa personer en god och personcentrerad vård. Det är även viktigt för sjuksköterskor att vara medvetna om diskriminering, så att de kan upptäcka tecken och stå upp för sina patienter.

Bakgrund: Socialarbetare ska verka för mänskliga rättigheter, social rättvisa och respekt för mångfald. Frågan är om socialarbetare bemöter transpersoner på ett tillräckligt bra sätt. Samhällelig diskriminering, kränkande behandling och våld (Folkhälsomyndigheten, 2015; James et al., 2015) gör att det kan ifrågasättas. Syfte: Att kritiskt granska aktuell internationell forskning som undersöker hur transfobi och okunskap om transpersoner uttrycker sig bland yrkesverksamma socialarbetare samt hur det påverkar transpersoner. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på studier utvalda på ett sakligt och strukturerat vis. Resultat: Enligt analysen utförd på de utvalda studierna förekommer transfobi och okunskap om transpersoner bland socialarbetare. Nivån av okunskap och transfobi varierar mellan studierna och uttrycker sig på många olika vis. Materialet visar att ett dåligt eller okunnigt bemötande påverkar transpersoner negativt och resulterar ofta i försvarsmekanismer menade att förminska deras utsatthet. Slutsats: Det är oklart exakt hur vanligt det är med transfobi och okunskap om transpersoner bland socialarbetare, men resultatet pekar på att de är utbredda problem som behöver åtgärdas. Ett återkommande förslag var att satsa på utbildningschanser. Det kan leda till en exponentiell förändring när tjänstepersoner kan vända sig till varandra vid osäkerhet, när det finns blanketter och information att ta del av samt när det blir en självklarhet att se transpersoner som människor först och transpersoner i andra hand.

Bakgrund: Transpersoner är personer som inte uppfattar sig vara det kön som det biologiska könet. Trots att transpersoner idag har uppmärksammats, är de fortfarande en utsatt grupp i samhället samt i vården där de upplever diskriminering och stigmatisering. Transpersoner följer inte det normativa förväntningarna vilket har lett till att de upplever att de inte passar in i vissa kriterier när de uppsöker vård. Transpersoner väljer därför att inte besöka vården i behov på grund av förväntningar av att bli diskriminerade. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av vårdmötet med transpersoner Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och fyra var kvantitativa. Artiklarna valdes ut från databaserna CINAHL Complete, Medline och PsycINFO. Artiklarna granskades och analyserades med hjälp av Fribergs tre analyssteg. Resultat: Resultatet baseras på sjuksköterskans upplevelser i vårdmötet med transpersoner. Totalt framkom två teman och sju subteman. Första temat kunskaper med subteman utbildning, begreppet trans och erfarenheter. Andra temat attityd med fyra subteman positiva och negativa attityder, inställning till vårdmötet, känsla av osäkerhet och normer. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån bakgrund, vetenskapliga artiklar, Leiningers teori samt författarnas egna reflektioner. De huvudfynd som uppstod omfattade kunskapsbrist, ett anpassat vårdmöte och heteronormativa förväntningar.

Syftet för den har här uppsatsen har varit att öka kunskapen om representationen av transpersoner i media, genom att undersöka en mediedebatt om synen på kön och vård för transpersoner som uppstod i samband med Kajsa Ekis Ekmans bok Om könets existens (2021). Debattinlägg som publicerades i tidningen Dagens ETC 2021 har analyserats utifrån kritisk diskursanalys och legitimeringsanalys. Fokus för analysen var hur skribenterna legitimerade åsikter om kön, samt om det fanns ett samband mellan skribenternas sociala positionering i debatten och hur de legitimerade åsikter om kön. Analysen visade att skribenter som positionerade sig som transperson ofta legitimerade åsikter om kön genom att hänvisa till sin personliga auktoritet som transperson, alternativt utifrån en förebildsauktoritet där transpersoners existens legitimerade en syn på kön som inbegriper en subjektiv könsidentitet. Skribenter som inte positionerade sig som transperson valde i större utsträckning att hänvisa till traditionsauktoritet för att legitimera sina åsikter om kön. Traditionen som dessa skribenter hänvisade till var oftast en feministisk tradition, och en syn på kön som inbegriper en subjektiv könsidentitet framställdes som ett hot mot den här traditionen.

This is a comparative study between binary and nonbinary transgender people based on their everyday experience of difficulties. Previous studies show that many transpeople experience violence, infringement and oppression. Studies also show that suicide rate among transgender people is much higher than among the common (cisgender) population. Those studies rarely make an analysis based on specific gender identity, which shows the diversity among transgender people.To analyse the individual experiences, this study made four interviews with binary and nonbinary transgender people. The interviews were analysed with a queer-theoratical perspective to show and focus on the oppressional mechanics that heteronormativity has. The results show clear differences and similarities between binary and nonbinary transgender people's experiences of everyday life difficulties and oppression. Nonbinary transgender people elucidate their nonexistence in the majorities knowledge as a big difficulty; that people in their everyday surroundings and society in general are not aware of them. Binary transgender people's experiences have instead been focusing on their bodies and social context of their transitions. / Denna studie avser att undersöka och jämföra transpersoners erfarenheter kring svårigheter i vardagen. Jämförelsen görs mellan binära och ickebinära transpersoner. Tidigare forskning visar att många transpersoner blir utsatta för våld, kränkningar och förtryck. Den visar även att självmordsfrekvensen bland transpersoner är mycket högre än hos populationen i övrigt. I dessa undersökningar kring transpersoners hälsa och situation görs det sällan eller aldrig analyser baserade på den mångfald gällande identitet som finns inom gruppen transpersoner. För att undersöka dessa individuella erfarenheter genomfördes ett antal intervjuer med binära och ickebinära transpersoner. Intervjuerna analyserades utifrån en queerteoretisk utgångspunkt för att belysa de förtryckande mekanismer som heteronormen medför. Resultatet visar att det finns tydliga likheter och skillnader i binära och ickebinära transpersoners erfarenheter kring svårigheter och förtryck. Ickebinära transpersoner tar upp omgivningens omedvetenhet kring deras existens som en stor svårighet, att personer i deras vardagliga omgivning och i samhället i stort inte känner till att de finns medan svårigheterna för binära transpersoner snarare har varit i förhållande till deras kroppar och sociala sammanhang.

Bakgrund: Omedveten/medveten diskriminering av transpersoner framläggs som ett problem i människovårdande yrken av Diskrimineringsombudsmannen (DO). Tidigare forskning styrker problematiska faktorer som påverkar välbefinnandet hos målgruppen. Syfte: Syftet var att utgå från transpersonernas egna uttalanden för att få syn på sociala och/eller psykosociala faktorer som utifrån dem är relevanta för identiteten. Utforskandet av faktorer i transidentiteten skulle kunna ge oss möjlighet att dra slutsatser om vad som kan förebygga diskriminering i det professionella bemötandet som socialarbetare. Metod: Dokumentärfilmer som empiri med en samskapelse mellan journalist och transperson gav oss kodning av transidentiteten. Innehållsanalys tillämpades för att tolka fram teman i utsagorna från dokumentärerna. Resultat: Vi fann två domäner som fångade in identitetsutmaningar och identitetsfrämjande faktorer som inverkar på transpersonernas livstillfredställelse och som också påverkar deras upplevelser av konflikter mellan identiteten och sociala normer. Slutsats: Vi såg att det finns ett könsdikotomt sätt att bemöta transpersoner på som gör att de påverkas negativt. Stöd från anhöriga och gemenskap är bidragande faktorer för transpersoners livstillfredställelse. Framtida studier bör fokusera på att finna fler bidragande faktorer eftersom dessa ger ledtrådar till professionellt bemötande som förebygger diskriminering. / Background: Unconscious and conscious discrimination of transgender people is presented as a problem in human care professions by Discrimination Ombudsmannen (DO). Previous research proves problematic factors that affect the well-being of the target group. Purpose: To use the transgender people's own statements and thereby see factors relevant to their identity. The exploration of social and / or psychosocial factors gave us the opportunity to draw conclusions about what can prevent discrimination in the professional treatment as a social worker. Method: Documentaries with a co-creation between journalist and transgender person gave us coding of trans identity. Content analysis was applied to interpret themes in the statements from the documentaries. Results: We identified two domains that capture identity-challenging and identity-promoting factors that affect transgender people's state of life. These factors also affect the transgender individuals’ experiences of conflicts between their own identity and social norms. Conclusion: There is a gender dichotomous way of dealing with transgender people that causes them to be negatively affected. Support from relatives and the community are contributing factors to the living conditions of trans people. Future studies should focus on finding more contributing factors as these provide clues to professional treatment that prevents discrimination.

Denna studie undersöker hur unga transpersoner representeras i media, närmare bestämt inom genren reality tv. De två program som valts för ändamålet är amerikanska I am Jazz och ryska TransReality, där den första fokuserar på 15-åriga Jazz Jennings liv medan den andra följer ett antal unga transpersoners vardag. Valet av program bygger på att de båda släpptes under det gångna året, att samtliga huvudpersoner är ungdomar och att de har sitt ursprung i två vitt skilda kulturella kontext. Syftet är att granska hur serierna representerar transpersoner utifrån frågor som biologiskt kön, genus och könsidentitet. Frågeställningarna rör ungdomarnas sociala relationer och samhället, vad det är som serierna problematiserar och hur programmets utformning bidrar till att berätta deras historier. Inledningsvis förklaras olika definitioner av kön, samt genus och könsidentitet. För att närma mig materialet har jag valt teorier utifrån programmens utformning såväl som innehåll. Teorierna omfattar reality tv, stereotypier, Judith Butlers idéer om genus i kombination med transgender studier och transfeminism. De senare två är relativt nya akademiska ämnen/teorier i Sverige, men välbehövliga sådana då de tar transpersoners liv och erfarenheter på allvar. Studierna jag tagit del av inom tidigare forskning visar på att transpersoner ofta förbises även i queerteoretiska sammanhang. Feminismen har även inkorporerats i metodologin, för att bättre belysa det som studien avser att undersöka. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys med sin politiska betoning utgör stommen för det analytiska arbetet. Detta har applicerats på tre avsnitt av varje program: det första, mittersta och sista. Genom att analysera dessa framkommer att bakom den överlag positiva framställningen av de unga transpersonerna i TransReality ligger konservativa värderingar om kön, genus och könsidentitet. I am Jazz är mer progressiv, men även den visar ibland på liknande tendenser som TransReality. De sociala relationerna är det som problematiseras, istället för de unga transpersonerna själva. Reality tv ger prov på att den vuxit till sig som genre i att den med dokumentär ambition berättar de unga transpersonernas historier. Denna autenticitet kan vara av vikt för samhällets förståelse av transpersoner.

No description available.