Sammanfattning Bakgrund: Ungdomsinnebandyn är förknippad med en hög skadeincidens och en stor del av skadorna anses möjliga att förebygga med skadeförebyggande åtgärder. Dock råder det en osäkerhet kring hur det skadeförebyggande arbetet fungerar i praktiken på Nationell Idrottsutbildning (NIU).   Syfte: Syftet med studien var att utforska NIU-instruktörers erfarenheter och tankar kring sin roll avseende skadeförebyggande arbete.    Metod: En kvalitativ intervjustudie med beteendemedicinsk inriktning genomfördes med innebandyinstruktörer verksamma inom NIU. Insamlad data analyserades med en manifest innehållsanalys och induktiv metodansats.    Resultat: 4 kategorier framkom som centrala i det skadeförebyggande arbetet: ”Valet av ledarskapsstil upplevs ha betydelse för spelarnas skaderisk”, ”Kommunikationen upplevs vara av betydelse för att styra spelarnas tränings-, och matchbelastning”, ”Det skadeförebyggande arbetet upplevs vara ett gemensamt ansvar mellan flera parter”, ”Implementering av skadeförebyggande åtgärder kopplat till träning och match upplevs vara nödvändiga för att minska spelarnas skaderisk”.   Slutsats: Instruktörerna upplevde att en sund träningsplanering, god kommunikation, öppet & inkluderande ledarskap, och regelbunden implementering av skadeförebyggande träning är nycklar i det skadeförebyggande arbetet. Svårigheter i samarbetet mellan NIU och klubblagsverksamheter framkom, och det finns ett utbildningsbehov av klubblagstränare och spelare inom skadeförebyggande arbete.    Nyckelord: Barn-, och ungdomsidrott, beteendemedicin, fysioterapi, idrottsmedicin, idrottsskador, primärprevention.

Bakgrund: Nickningar är en stor del av fotboll. Studier som framkommit de senaste åren har visat på långsiktiga risker med nickningar. På grund av det har bland annat England och USA infört restriktioner för att reducera dessa risker. I Sverige finns idag inga restriktioner men spelreglerna är anpassade för att bollen ska vara på marken så mycket som möjligt hos spelare under 13 år.  Syfte: Att beskriva fotbollstränares tankar och upplevelser av nickningsrelaterade huvudtrauman inom svensk barn- och ungdomsfotboll samt hur det kan förebyggas. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats samt en kvalitativ innehållsanalys. Åtta fotbollstränare för barn- och ungdomar mellan 10-13 år intervjuades.  Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier; “Tränarens tankar om nickningsrelaterade huvudtrauman”, “Faktorer hos barn och ungdomar som påverkar risker med nickningar”, “Stödet tränaren får i det skadeförebyggande arbetet”, “Det skadeförebyggande arbetet”. Vardera huvudkategori innefattar två till fyra underkategorier. Konklusion: Informanterna ansåg sig varken ha stor kunskap om eller erfarenhet av skador relaterade till nickningar. Det fanns en önskan om att få mer kunskap på området. Informanterna lyfte Svenska Fotbollförbundet som en viktig aktör i både kunskapsspridning och i det skadepreventiva arbetet.

Bakgrund: Över 80 % av alla barn och ungdomar har någon gång varit aktiva i enidrottsförening men i 20-årsåldern är bara hälften kvar. Flickors drop outinom fotboll tenderar till att vara högre än vad det är för pojkar. I förlängningen lederdet till att ungdomslag får lägga ned då lagidrotter som fotboll kräver ett visst antalspelare för att kunna bedrivas. Organiserad idrott bidrar, specifikt för flickor, till en merpositiv framtidssyn och idrottande ungdomar har också visat sig hantera motgångar påett bättre sätt än de som inte idrottar. Syftet är att undersöka vilka orsaker som ökar risken för drop out från organiseradfotboll för flickor i åldern 10-17 år. Metod: Datainsamlingen bygger på enkätdata och för att besvara frågeställningarnaanalyserades svaren kvantitativt. Det stratifierade urvalet bestod av 275 flickfotbollsspelare från fotbollsklubbar i Sverige deltog. Resultat: Huvudfynden i studien är att det finns en skillnad i drop outs när det gällerålder då det är tydligt att äldre slutar i högre grad än yngre. Av de spelare som harmindre än 10 minuters resa till träning slutar 11,4% att spela, medan de som har 10minuter eller längre slutar 30,9%, alltså att om en spelare behöver resa 10 minuter ellerför att ta sig till träning så ökar risken för att spelaren slutar. Det är en större risk att enspelare slutar med fotboll om denne endast utövar fotboll. Det vill säga att om enspelare utövar minst en annan idrott så är det en mindre risk att individen slutar medfotboll. De spelare som har skattat lägre på skalan support slutar i högre grad att spela,medan de spelare som skattat högre är mer benägna med fortsatt utövande. Slutsats: Sammantaget verkar den här undersökningen visa att då det finns en konflikthos en aktiv så främjar det drop out. Konflikten kan gälla tidsåtgång, svårighet att kunna ta sig till och från träning eller huruvida vems ambition som ska styra antalet träningstimmar i veckan. Bristen på flexibilitet kan med stor sannolikhet vara en bidragande faktor till drop out. Nyckelord: Drop out, drop outs, Flickfotboll, Fotboll. Ungdomsidrott.

<p>The Swedish way to organize sport has a long tradition and the parents play an important role in ways to organize sport. Without the thousands of adults who voluntary work the sport associations would have problems to survive. However, there are tendencies to that commitment is reduced, which means that the activity is exposed. The purpose of this study was to examine parents opinions about a nonprofit children´s sport respective professional children´s sport. The study was based on questionnaires which were distributed to 83 parents in four different sports; equestrian sport, track and field sports, ice hockey and soccer. The results show that the parents value the sport, the physical activity, in itself, and not the actual organization of the non-profit sport. Furthermore, the parents seem to be in general positive about the changes a professionalising could mean.</p>

The Swedish way to organize sport has a long tradition and the parents play an important role in ways to organize sport. Without the thousands of adults who voluntary work the sport associations would have problems to survive. However, there are tendencies to that commitment is reduced, which means that the activity is exposed. The purpose of this study was to examine parents opinions about a nonprofit children´s sport respective professional children´s sport. The study was based on questionnaires which were distributed to 83 parents in four different sports; equestrian sport, track and field sports, ice hockey and soccer. The results show that the parents value the sport, the physical activity, in itself, and not the actual organization of the non-profit sport. Furthermore, the parents seem to be in general positive about the changes a professionalising could mean.

Girls choose to drop out of sports in a higher rate than men. According to some researchers there are several factors that affects their decisions to drop out or continue with their sport. The purpose with this study is to increase knowledge about young female athletes and how they look at their future in elite sports, also how the girls experience their elite efforts, and what they find important in it. The study examines what is required for young female elite athletes to continue their elite efforts and what factors affect how the girls look at their future. In this study, a qualitative survey in the form of semi-structured interviews has been conducted. The selection consisted of six girls from the sports soccer, ice hockey and taekwondo. The result showed that the athletes consider having fun and to develop to be the most important in sport. Factors that made the athletes continue their elite efforts was right conditions and their sport clubs. The factors that determines how athletes look at their future were their goals and dreams, as well as motivation. The conclusion of this study was that the conditions can be different between team athletes and individual athletes. The individual athletes in this study seemed more satisfied with their situation than the team athletes.

This study was made in collaboration between Umeå University and Västerbotten sports federation. The study was aimed to find out how the municipalities are working with various issues in the sports field. A subject of interest for this study was to see if the municipalities were implementing strategies in the sports field on determined goals by using policy documents. Our study focused mostly on kids and youth that participate in organized sports in Västerbotten. Other aspects of interest in the study were economics in sports, how youth sports should be organized, and segregation in sports due to financial factors. The study was based on seven interviews in four different municipalities in Västerbotten. The result of the study showed a lack of working with determined goals in the sports field. Other clinical findings in the study were that in youth’s opportunities to participate in organized sport became a threat due to increasing costs; this may also increase segregation within the society. We also found that municipalities were interested in practicing a youth sports organization that would offer sports to a wide population. During our discussions with politicians and workers in the municipalities we saw a desire to start working in a more goal oriented way.

The aim of the study was to investigate coaches’ experiences of their own as well as their clubs’work with safeguarding children in Swedish sport. The study was carried out through qualitative interviews with five experienced coaches. The material was analyzed through a thematic analysis. The theoretical perspectives used to analyze the results were Systems theory and Learning theory. The results show some deficiencies in the proactive work and a certain lack of discussions about the subject in the clubs. The coaches showed individuals were prioritized higher than results, but identified flaws in sports in general. Results indicate that there has been a lack of coverage regarding abuse in the education coaches have received and they claimed that sexual abuse was particularly difficult to discover. Despite the lack of plans of action, the coaches were prepared to confront situations that might occur. The authors argue that Swedish sports is heading in the right direction, but that there is still a lot of work to be done. / Studiens syfte var att undersöka idrottsledares uppfattning om sitt samt sin förenings arbete med att skydda barn från att fara illa inom svensk idrott. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med fem erfarna tränare. Materialet analyserades genom en tematisk analys. De teoretiska perspektiv som användes för att analysera resultaten var systemteori och inlärningsteori. Resultaten visar på vissa brister i det förebyggande arbetet och viss brist på diskussioner kring ämnet inom föreningarna. Idrottsledarna visade att individer var prioriterade högre än resultat, men identifierade brister allmänt inom idrottsvärlden. Resultaten indikerar att det funnits vissa brister kring ämnet övergrepp i utbildningar idrottsledarna fått och de menar att sexuella övergrepp är särskilt svåra att upptäcka. Trots brist på handlingsplaner var idrottsledarna beredda att ta tag i situationer som kan uppstå. Författarna argumenterar för att svensk idrott går i rätt riktning, men att det fortfarande finns mycket arbete att göra.

Föreliggande tvärsnittsstudie är av kvantitativ design med syftet att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och olika typer av motivationsklimat påverkar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbollsspelare, samt hur väl de olika typerna av tränarbeteenden och motivationsklimat predicerar ungdomsfotbollspelares psykologiska välbefinnande. Den aktuella studien hade 95 deltagare i åldrarna 16 till 19 år (M= 16.97, SD= 2.6). Deltagarna självskattade sina upplevelser av tränarbeteenden, motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande utifrån frågeformulären Coaching Behavior Scale for Sport, Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 och Ryff's Psychological Well-Being scales. Resultatet av en enkel regressionsanalys visade att tränarbeteendet tävling/-matchstrategi hade störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande. Vidare visade analysen att tränarbeteendet negativ personlig kontakt hade en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande. Den enkla regressionsanalysen visade även på en positiv effekt på psykologiskt välbefinnande av uppgiftsorienterat motivationsklimat, och en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande av resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat anses kunna användas för att facilitera psykologiskt välbefinnande för ungdomsfotbollspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftsorienterade motivationsklimat / This cross-sectional study is based on a quantitative method with the aim to investigate how different types of coaching behaviors and motivational climates affect psychological well-being in young football players, and how well the different types of coaching behaviors and motivational climates predict young football players’ psychological wellbeing. The current study had 95 participants aged 16 to 19 years (M=16.97, SD=2.6). The participants self-rated their experiences of coaching behaviors, motivational climate and psychological well-being based on the Coaching Behavior Scale for Sport, Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 and Ryff's Psychological Well-Being scales. The results of a simple regression analysis showed that the coaching behavior competition/match strategy had the greatest positive effect on psychological well-being. Furthermore, the analysis showed that the coaching behavior negative personal contact had a negative effect on psychological well-being. The simple regression analysis also showed a positive effect on psychological well-being of task-oriented motivational climate, and a negative effect on psychological well-being of results-oriented motivational climate. The results of the study are considered to be used to facilitate psychological well-being of youth football players through appropriate coaching behaviors and task-oriented motivational climates.

As of January 1st, 2020, the United Nations Convention on the Rights of the Child was incorporated as a law in Sweden. This raises some questions about how it would influence and implicate the Swedish way of executing youth sports. Several media and experts in children's and youth sports have argued that using selective methods such as ranking or topping the team might not be in accordance with the convention. What the legislation entails and how the convention is taken into account in practice, however, seems to be largely dependent on how this is interpreted by those who are expected to implement it. The purpose of this study is therefore to gain insight into how children and youth coaches interpret the convention and its new status as a Swedish law. We also aim to understand how the coaches reflect on these selective methods from a children's rights perspective. The examination uses a phenomenological approach with qualitative semi structured interviews. The study's theoretical framework consists of three theories. We adopt the perspective of social constructionism to understand how coaches create meaning of the convention, institutional theory to understand how institutionalized logics and values can influence reflections and the theory of deviant conformity to understand how deviations from normative ideas and behaviors are understood and what they are based on. Some of the insights gained from the analysis were as follows: None of the coaches has experienced any change as a result of the convention being incorporated as a law. The convention is perceived as difficult to interpret by most of the coaches and the legitimacy of selective methods is considered to be in a gray zone. Several coaches ́ descriptions indicate that the structure of the Swedish sports movement largely influences their way of reflecting and assenting to the convention. The most frequently occurring problematic aspect regarding practical activities is perceived to be the children's parents. / Vid årsskiftet till 2020 blev de Förenta Nationernas barnkonvention inkorporerad i svensk lagstiftning. Detta väckte en del frågeställningar om hur svensk barn-och ungdomsidrott skulle komma att påverkas. Flera medier och experter inom barnidrott har argumenterat för att selektering och toppning av barn inte är i linje med konventionen och att det därför inte längre, legitimt kan bedrivas. Vad lagstiftningen innebär och hur konventionen beaktas i praktiken tycks dock till stor del vara beroende av hur detta tolkas av de som förväntas implementera den. Syftet med denna studie är därför att skapa insikt i hur barn- och ungdomstränare tolkar barnkonventionen och dess nya status som svensk lag. Studien avser även att skapa förståelse för hur tränarna reflekterar kring just selektering och toppning för barn utifrån ett barnrättsperspektiv. Undersökningen använder en fenomenologisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att förstå dessa fenomen från tränarnas egna perspektiv. Studiens teoretiska referensram utgörs av tre teorier. Vi antar ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att förstå hur tränarna skapar mening av konventionen, nyinstitutionell teori för att förstå hur institutionaliserade logiker och värderingar kan influera reflektioner samt teorin om avvikande konformitet för att förstå hur avvikelser från normativa idéer och beteenden förstås och vad de baseras på. Ur analys av insamlat material har studien lett till bland andra följande insikter: Samtliga tränare upplever att deras verksamhet inte förändrats till följd av att konventionen blev lag. Konventionen uppfattas svårtolkad av de flesta tränarna. Selektering och toppnings legitimitet upplevs utgöra i en gråzon i relation till konventionen. Flera av tränarnas beskrivningar indikerar att den svenska idrottsrörelsens struktur till stor del influerar verksamheternas förhållningssätt gentemot barnkonventionen. Den mest återkommande problematiska aspekten i relation till praktisk implementering upplevs vara barnens föräldrar.