Lågaffektivt bemötande (LAB) används inom socialt arbete vid flera olika typer av verksamheter. LAB har främst formats inom en svensk kontext utav psykologen Bo Hejlskov Elvén, han har med hjälp av internationell forskning samt egna erfarenheter format vad som blivit LAB och nu används på allt ifrån skolor till demensboenden. Denna metod har skapat debatt i hur effektiv den faktiskt är, vilka resultat den når och vilka konsekvenser den har. Med detta som bakgrund har jag försökt undersöka metoden närmare. Hur upplever de som använder sig av metoden att den fungerar? Vilka positiva och negativa sidor har den? Fungerar metoden i alla lägen? För att försöka svara på dessa frågor har jag intervjuat sex personer från olika verksamheter och med olika erfarenheter som har gett sin bild utav metoden. Informanterna upplever att LAB är en metod som underlättar i kontakten med människor, att den skapar starkare relationer samt att den har en respektfull framtoning emot individen. Dock finns det negativa sidor med metoden LAB. Det blev tydligt att personer som arbetar med LAB saknar struktur och kunskap inom hur arbetet skall organiseras på verksamheter. Nyckelord: affekt, autism, bemötande, demens, lågaffektiv, uppfattning. / Low-impact response (LIR) is used in a variety of social workplaces. The LIR has mostly been created in a Swedish context by the psychologist Bo Hejlskov Elvén, he has combined international research with his own experiences and created what has become LIR which is now used in places ranging schools to homes for people with dementia. This method has created a debate regarding how efficient it actually is, what results it reaches and to what consequences.Using this as a background, I have tried to understand the method closer. How does the people who use the method experience it? What positive and negative sides does it have? Does it work in all cases? To be able to answer these questions I have interviewed six people from different areas of work and with different amounts of experience, whom have given me their picture of the method. They experience that the method makes work easier in the contact with other people, that it helps them to create stronger relationships and that it as a respectful tone to it. There are negative sides though. It became apparent that the people who work with LIR are missing structure and knowledge in how to organize the work surrounding LIRKeywords: autism, dementia, emotion, low-impact, perception, response.

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen har tydliga riktlinjer att följa, vilka utgörs av ett påtagligt ansvar i omvårdnaden av patienter samt krav på att uppfylla en roll som ledare i arbetsteam. Trots riktlinjer och krav uppfattar många sjuksköterskor att de saknar förutsättningar för att klara av att axla rollen som en adekvat och fullgod ledare. Utveckling och forskning visar att goda kunskaper i kommunikation är ett verktyg som främjar samarbete och leder till patientsäker vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans uppfattning gällande aspekter som har betydelse för teamarbete. Metod: En litteraturstudie utfördes i syfte att sammanställa kvalitativa studier. Litteratursökning skedde i tre databaser: PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklar valdes utifrån syfte och problemformulering. Artiklar kvalitetsgranskades enligt SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik. Analys genomfördes av studierna genom kodning och tematisering, vilket ledde till litteraturstudiens resultat. Resultat: Litteraturstudien gav en bred bild av sjuksköterskors uppfattning gällande aspekter som har betydelse för teamarbete. Flertalet teman framkom som visar vilka styrkor och brister sjuksköterskan uppfattar förekomma i teamarbete. Dessa teman var kommunikation, samarbete, personliga relationer, kompetens och organisation. Kommunikation mellan samt kunskap om olika professioner spelar en viktig roll. Bristande kunskap gällande sjuksköterskeprofessionens ansvar och krav råder mellan olika professioner. Konklusion: Sjuksköterskan behöver utrustas med rätt förutsättningar inför sin yrkesroll och dess ansvarsområden. Kunskap om vad sjuksköterskeprofessionen innebär måste etableras tydligare. Detta är en viktig utmaning för att stärka professionen. Framtida studier som fokuserar på hur denna kunskap kan implementeras mer framgångsrikt inom vården skulle vara av intresse. / Background: The nursing profession has distinct guidelines to follow whom represent a significant responsibility in the caregiving regarding patients as well as filling the roll as a leader in a team. Despite guidelines and requirements, a lot of nurses perceive that they lack the preconditions to be able to shoulder the role as an adequate and substantial leader. Development and research show that adequate knowledge in communication is a tool that promotes collaboration and leads to a safer care for the patients. Aim: The aim of this literature review was to examine nurse´s perception regarding aspects with significance to teamwork. Method: A literature review has been done with the purpose to collect and compile qualitative research studies. The search for literature was performed by using three different databases, PubMed, Cinahl and PsycINFO. Articles were chosen on the basis of the aim and question formulation. Articles went through quality appraisal according to SBU: s guide for quality appraisal of studies with qualitative research method. Analyses of the studies were done by coding and thematising, which lead to the result of the literature review. Result: The literature review provided a wide view regarding nurses’ perception of aspects with significance to teamwork. Several themes emerged that show the strength and flaws which the nurses perceived existing in teamwork. These themes were communication, collaboration, personal relationships, competence and organisation. Communication between and knowledge of different professions played a substantial part. There is a lack of knowledge regarding the nursing professions responsibility and demands, among other professions. Conclusion: Nurses need to be equipped with the proper preconditions for their professional role and its requirements. Knowledge regarding the nursing profession needs to be established more evidently. This is an important challenge for further strengthening of the profession. Future studies and research with the focus on how such knowledge can be implemented in health care could be of interest.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar tekniksamt hur deras kunskap om teknik och tidigare utbildning påverkar teknikundervisningen iförskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod i form av semistruktureradeintervjuer som genomförts med fyra förskollärare från tre kommuner i södra Sverige. Studiensteoretiska utgångspunkter är hermeneutik och fenomenografi samt de teoretiska begreppenhermeneutiska cirkeln och sense of coherence då fokuset i den här studien är förskollärarestolkning av läroplanen samt deras uppfattning om teknik som grundar sig i deras tidigareerfarenheter. Studien visar en variation av uppfattningar om teknik där tidigare erfarenheter ären bidragande faktor. I studiens resultat framkommer även att förskollärare upplever enosäkerhet om hur teknik kan synliggöras i förskolan utifrån läroplanens mål. En annan faktorsom framkommer i resultatet är att kompetensutveckling inom området är avgörande för hurförskollärare uppfattar teknik då begreppet uppfattas som brett och svårt att ringa in baserat påläroplanens formuleringar. En slutsats utifrån studien är att samtliga förskollärare i studien ärpositiva till teknik i förskolan men behöver kontinuerlig kompetensutveckling inom ämnet föratt motsvara läroplanens intentioner om teknik i förskolan.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om lärares uppfattningar om hur läroplanen används i deras arbete och hur förändringar av läroplanen har och kan komma att påverka dem. För att besvara syftet har vi utgått ifrån följande frågeställningar: hur uppfattar lärare att arbetet med läroplanen i undervisningen går till, hur uppfattar lärare förändringarna i kunskapskraven och hur uppfattar lärare kunskapskraven i organisationen av lärande. Som teoretisk utgångspunkt använde vi fenomenografi. Teorin användes vid analysen av det empiriska materialet för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I intervjuerna lyfte lärare hur de använder olika delar av läroplanen i sitt arbete, både i undervisningen och vid bedömningen av elevernas kunskaper. Det framkom även hur läroplanens förändringar har uppfattats av lärarna som intervjuats och slutligen redovisas deras tankar om rättvis bedömning. Resultatet visar att lärare använder läroplanen i deras arbete och men gör det på olika sätt. Även uppfattningar om de förändringar som har skett och kommer att ske, i och med den nya revideringen, skiljer sig. Samtliga lärare var överens om att det ser ut som att texten har minskat i de reviderade kunskapskraven. När det kommer till bedömning så uppfattar lärarna att värdeorden i kunskapskraven är tolkningsbara och att det kan vara svårt att uppnå en rättvis bedömning.

No description available.

Syftet med studien är att utreda om eleverna anser att undervisningen i klimatförändringar är tillräckliga. Det motiverar i sin tur till att ställa frågor till lärare om hur de går tillväga när de planerar och genomför undervisning om klimatförändringar och hur de anpassar undervisningen till elevernas olika förmågor inom ämnet. Studiens syfte besvaras med hjälp av kvantitativ metod i form av enkätundersökning och kvalitativ metod i form av intervjuer. Resultatet visar att både elever och lärare har olika synsätt på undervisningen om klimatförändringar utifrån i vilken omfattning den sker och hur lärarnas kunskapsnivå om klimatförändringar påverkar undervisningen. Detta visade sig ha inverkan på dels i vilken omfattning eleverna fick undervisning om klimatförändringar, dels vilka didaktiska metoder som användes i undervisningen och hur den anpassades utifrån elevernas olika förmågor. Klimatförändringar är ett högst aktuellt ämne men som inte omnämns i läroplanen förrän i årskurs 7–9 vilket även påverkar undervisningens omfattning och upplägg.

I denna kvalitativa forskningsstudie utgår vi från att se hur yrkesverksamma pedagogers uppfattningar, kännedom och tankar kring konflikt och konflikthantering mellan dem och barn vid på- och avklädningssituationer tolkas.  Det empiriska materialet baseras på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma pedagoger på två olika förskolor i Skåne. Studiens empiriska material som samlats in har vi valt att analysera utifrån teoretiska utgångspunkter som vi såg som relevanta för denna studie. Resultatet visar att respondenterna är medvetna om att konflikter mellan pedagoger och barn kan uppstå, men de ser på fenomenet konflikt ur olika perspektiv; konstruktivt och destruktivt. Utifrån de teman som växte fram ur det empiriska materialet kunde vi också tolka att respondenterna lyfte erfarenheter och tankar till olika strategier för att undvika, förebygga eller lösa de konflikter mellan pedagog och barn som uppstår i deras verksamheter vid på- och avklädningssituationer. Det blev synligt utifrån de olika teman som uppsatsen bygger på i vår analys, hur respondenterna ansåg sig förhålla sig till och hantera situationen när en konflikt uppstod mellan dem och barnen/barnet.

Tidigare forskning visar att det är viktigt för barnen i förskolan att vistas ute i en naturlig miljö för sin utveckling både motoriskt och kognitivt. I forskningen framkommer det att pedagoger i förskolan haren förståelse för utevistelsens betydelse för barnens utveckling och lärande, både på gården och utanför staketet. Dock saknar pedagogerna kunskaper hur de kan använda sig av utevistelsen tillundervisning. Vi anser att denna studie behövde göras för att skapa en medvetenhet kring barnensutevistelse i relation till undervisningen i förskolan. Genom fokusgruppsintervjuer med sex arbetslag på lika många olika förskolor, så har denna studie fokuserat på pedagogernas uppfattning av barnens lärande i relation med utevistelsen på förskolan. Vårt resultat visar att pedagogerna valt att vara ute mer på grund av den rådande pandemin och de beskriver att ett lärande sker när barnen är ute på gården och får röra sig fritt. Lärandet sker i samspel med andra barn men även med närvarande och stöttande pedagoger. Det sker även ett lärande när de kommer utanför staketet och framförallt i skogen där pedagogerna uppmärksammar fler handlingserbjudanden för barnen och att barnen samspelar i högre grad med varandra. Studien belyser att pedagogerna har olika syften med utevistelsen där vila och återhämtning för pedagogerna är ett. De andra syftena är att de beskriver barnens behov till rörelse och att använda utevistelsen till planerade aktiviteter och undervisning. Det är även i skogen som den mesta av undervisningen sker, men resultatet visar även att det finns en stor osäkerhet hos pedagogerna kring begreppet undervisning och utomhuspedagogik. / <p>Betyg i Ladok, 210108.</p>

Denna studie undersöker hur digital pitchförändring påverkar upplevelsen av en röst. En monoton röst har spelats in och olika pitch-versioner av rösten har skapats. Bakgrundskapitlet tar upp områden som psykologi, kontext, röst och demografi m.fl. För att få svar på frågeställningen har en undersökning genomförts. Ett digitalt spel skapades med syfte att undersöka deltagarnas upplevelser. I spelet stöter deltagaren på fem olika karaktärer vars tal endast består av vokaler. Varje karaktärs röst har pitchförändrats på olika sätt och deltagarna ombads anteckna sina tankar för vardera karaktär. Undersökningen hade 8 deltagare som efter spelsessionen deltog i en intervju. Svaren från deltagarna visar på att den pitchförändring som gjort påverkat deltagarnas upplevelser. Det finns vissa likheter mellan svaren men även en del skillnader. Resultatet visar på att pitchhöjning verkar vara ett effektivare sätt att förmedla en känsla än både vid oförändrad pitch samt vid pitchsänkning.

Syftet med studien är att få insikt i vilka erfarenheter lärare har av problemlösning inom matematik för andraspråkselever. Erfarenheterna bygger på tre nivåer som innefattar hur lärarna anpassar undervisningen, vilken påverkan lärare upplever det har på elevers problemlösning att de är andraspråkselever samt vilket stöd som finns tillgängligt för lärarna i verksamheten. Genom en kvalitativ ansats kom det fram att lärarna är medvetna om språkbarriärer som skapar problematisk vid matematikundervisningen för andraspråkselever. Utifrån sina erfarenheter var lärarna medvetna om att det språkutvecklande arbetet i dagsläget inte är optimalt. Det språkutvecklande arbetet i matematik behöver utvecklas för att elevernas kunskapsutveckling i problemlösning ska vara likvärdig