Det står i både skollagen och styrdokumenten att fritidshemsundervisningen ska komplettera den obligatoriska delen av skolverksamheten. Därför finns det ett intresse att undersöka hur fritidshemsundervisningen kan vara kompletterande för elever i behov av särskilt stöd. På så vis har syftet med studien varit att undersöka hur fritidslärare uppfattar och arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågorna till studien är följande; Hur uppfattar fritidslärare begreppet elever i behov av särskilt stöd? Hur beskriver fritidslärare arbetet med elever i behov av särskilt stöd?  Med hjälp av dilemmaperspektivet har studiens resultat haft möjlighet till att argumenterats och kopplats till tidigare forskning i diskussion delen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där data samlades in med hjälp av semistrukturerade enskilda intervjuer. Totalt deltog fem utav de sju tillfrågade fritidslärare i intervjuerna. Respondenterna i studien var alla utbildade fritidslärare med varierade arbetserfarenheter. Resultatet visar att ett övervägande dilemma kan kopplas till hur bred variation det finns bland fritidslärares uppfattningar, deras arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd samt hur det aktualiseras till skrivelserna i de aktuella styrdokument och skollagar.

Introduktion/Bakgrund: Akutmottagningar är avsedda för människor med akut sjukdom eller skada. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret och förväntas med hjälp av triage göra snabba bedömningar och ge adekvat vård på ett effektivt sätt. Arbetsuppgifterna kan försvåras vid en ökad arbetsbelastning och bidrar till att sjuksköterskorna upplever och uppfattar stress i arbetet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av stressorer på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien utformades efter Polit och Becks (2017) flödesschema med nio steg. Sökningar i CINAHL, PubMed och PsychInfo utfördes där tolv artiklar matchade syftet och de satta inklusion- och exklusionskriterierna. Samtliga artiklar granskades sedan med granskningsmallar. Resultat: Upplevelsen och uppfattningen av stressorerna som har belysts i den här litteraturstudien presenteras i en huvudkategori med fem underkategorier som framträdde under databearbetningens gång. Huvudkategorin var; “Arbetsbelastning” med underkategorierna; “Organisatoriska brister”, “Bristande kompetens och kompetensutveckling”, “Oförutsägbar arbetsmiljö”, “Traumatiska händelser” och “Tidsbrist”. Slutsats: Stressorerna som har presenterats upplevdes och uppfattades som krävande och utmanande för sjuksköterskorna. Som följd av det upplevde sjuksköterskorna att det påverkade deras yrkesutövning och därmed omvårdnaden negativt. Stressen upplevdes även påverka sjuksköterskornas egna fysiska och psykiska hälsa negativt.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om barns förutsättningar för lärande på förskolegården. Sju pedagoger intervjuades med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Genom arbetet har vi funnit stöd i vår teoretiska utgångspunkt ramfaktorteorin för att hitta en struktur i texten och som ett stöd under analysarbetet. I vårt resultat framkom ett flertal faktorer som pedagogerna ansåg som betydelsefulla för barns lärande på förskolegården. De faktorer som var mest framträdande i vårt resultat är att barn lär genom lek och socialt samspel. Resultatet visar även att planerade aktiviteter sällan förekommer ute på gården. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syfte Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan könsfördelningen av idrottare i Riksidrottsförbundets olika medlemsförbund och vuxnas uppfattning om respektive idrotts genustillhörighet. Vidare syftar studien till att utvärdera om vuxnas uppfattning kring idrotternas genustillhörighet skiljer sig beroende av kön, ålder och högsta utbildningsnivå. Metod Datainsamlingsmetoden i denna studie har skett via en enkätundersökning där deltagande i undersökningen gjordes tillgängligt för medlemmar på fyra träningscenter, ingående i samma träningskedja, i en medelstor stad i Mellansverige. Erbjudandet om deltagande i enkäten gick enbart till de som klickat i att de gillar träningscentrets Facebooksida. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor samt frågor där respondenterna fick skatta sin uppfattning om en idrotts genustillhörighet på en skala 1-5, där 1 innebär att idrotten anses feminin och 5 innebär att idrotten anses maskulin. Datat analyserades med hjälp av Spearmans korrelation respektive X2-test. Resultat Resultatet visade på att det finns ett signifikant samband mellan könsfördelningen av idrottare i Riksidrottsförbundets olika medlemsförbund och allmänhetens uppfattning om respektive idrotts genustillhörighet (ρ = 0,074, p &lt; 0,001). Resultatet visade däremot att det inte finns en skillnad i uppfattningen av idrotternas genustillhörighet beroende av respondenternas kön (X2 = 1,40, p = 0,50), ålder (X2 = 0,46, p = 0,80), eller utbildningsnivå (X2 = 0,05, p = 0,98). Slutsatser Slutsatser som kan dras är att det positiva sambandet mellan idrotters könsfördelning och individers uppfattning om idrottens genustillhörighet innebär att idrotter med stor andel aktiva män generellt sett är skattade som maskulina medan idrotter med stor andel aktiva kvinnor skattas som feminina. Uppfattningen gäller oberoende av de aktiva vuxnas kön, ålder och utbildningsnivå. / Purpose The aim of the study was to investigate the relationship between the gender distribution of athletes in the National Sports Federation's various Swedish sports federations and the adults' perception of each sports gender affiliation. Furthermore, this study aims to evaluate whether the perception of the gender affiliation of sports differs depending on sex, age and the level of education. Methods The data collection method in this study was a survey where the participation was made available to members of four training centers, included in the same company, in a medium-sized city in central Sweden. The offer of participation in the survey only went to those who had clicked that they like the training center's Facebook page. The questionnaire consisted of background questions and questions where the respondents had to estimate their perception of a sport's gender affiliation on a scale of 1-5, where 1 means that the sport is considered feminine and 5 means that the sport is considered masculine. The data was analyzed using Spearman's correlation and a X2-test. Results The result showed that there is a significant correlation between the gender distribution of athletes in different Swedish sports association affiliates and the adoults perception of the respective sports gender affiliation (ρ = 0.074, p &lt;0.001). The result also showed that there is no difference in the perception of the gender affiliation of sports depending on the respondents' sex (X2 = 1.40, p = 0.50), age (X2 = 0.46, p = 0.80), or educational level ( X2 = 0.05, p = 0.98). Conclusions Conclusions that can be drawn are that the positive correlation between the sports gender distribution and individuals' perception of the sport's gender affiliation means that sports with a large proportion of active men are generally perceived as masculine, while sports with a large proportion of active women are perceived as feminine. The perception is independent of the active adults' sex, age and level of education.

Detta konsumtionsarbete syftar till att undersöka hur attityder till, och uppfattningar om matematik relaterar till beteenden som påverkar elevers matematikprestationer, främst under årskurs F–3. För att undersöka detta har vi sökt, behandlat och analyserat artiklar som berör både lärares och elevers attityder och uppfattningar gentemot matematik och lärande. Artiklarna som ligger till grund för resultatet är hämtade i databaserna UniSearch och ERIC. Resultatet visade att lärares attityder till, och uppfattningar om matematik och lärande påverkar elevers matematikprestationer. Vidare visar resultatet även att eleverna generellt har en positiv attityd till matematik. Attityden påverkas både internt av de olika komponenterna och externt av yttre faktorer. Studiens resultat har synliggjort vikten av tilltro till sin förmåga att utvecklas, både hos elever och lärare. Sammanfattningsvis är det viktigt att matematikundervisningen bidrar till positiva attityder som gynnar elevernas matematiska prestationer.

Utgångspunkten med denna studie är att urskilja om lärarna uppfattar att det finns en skillnad mellan pojkars och flickors prestationer i matematikämnet redan bland de yngre eleverna i årskurs F–3. Forskning visar att det finns skillnader mellan flickors och pojkars prestationer i matematikämnet i skolan, däremot finns det inte lika mycket forskning om de yngre åldrarna i F-3 (Tuohilampi, Hannula, Laine &amp; Metsämuuronen 2014). I en likvärdig undervisning hos de yngre eleverna är det betydelsefullt att veta om lärarna upplever synliga skillnader mellan flickors och pojkars prestationer i matematiken redan i de yngre åldrarna, för att kunna ta hänsyn till de faktorer som kan bidra till prestationsskillnader mellan flickor och pojkar. Med hjälp av vår studie uppmärksammar vi att det händer något i matematikinställningen, främst hos flickor efter att de lämnat årskurs 3, i en av deltagarnas utsagor. Vår studie bidrar till relevanta och specifika upplevelser från lärarna om skillnader och faktorer i elevernas resultat beroende på om de är flickor eller pojkar, som förmodas bidra till dessa skillnader mellan eleverna. Vårt resultat skulle kunna diskuteras vidare om och undersökas i större utsträckning, för att ta reda på om det finns liknande iakttagelser på andra skolor runtom i Sverige. Denna studie har genomförts i form av tre fokusgruppsamtal med lärare i tre mellanstora kommuner i södra Sverige. Undersökningen visar att majoriteten av lärarna inte ser någon skillnad mellan pojkar och flickor samtidigt som vissa kan se skillnader i exempelvis attityder, inställning och motivation till matematikämnet. I en av fokusgruppsamtalen deltog en lärare som precis följt med sin klass upp till årskurs 4, där det framgick att det sker stora förändringar i beteendet hos flickorna i klassen gentemot matematikämnet. Skillnader i flickors och pojkars matematikresultat har studerats och synliggjorts i tidigare forskning, som har visat att pojkar presterat bättre än flickor men att flickorna nu har gått om pojkarna i matematikresultaten. Detta visar att det fortfarande saknas kunskap om hur undervisningen kan bedrivas för att gynna både pojkar och flickor till ett jämlikt resultat i matematikämnet (Samuelsson &amp; Samuelsson 2016; Tuohilampi, Hannula, Laine &amp; Metsämuuronen 2014; Ghasemi, Burley och Safadel 2019).

Förskolans läroplan 98 (rev 16) säger att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter i förskolan. Då detta står i läroplanen är det något som förskollärare måste arbeta efter, detta medför även ett krav på att förskolläraren har en uppfattning om genus och om hur hen ska arbeta med begreppet. Därför är syftet med vår undersökning att undersöka förskollärarens uppfattning av genus, dess förändring samt kontinuitet under perioden 1990- 2017.Syftet har brutits ner till tre frågeställningar: Hur definierar förskollärare begreppet genus och hur ser deras uppfattning om genus ut? Hur beskriver förskollärarna sitt arbete utifrån sin uppfattning? Vilka förändringar och kontinuiteter kan identifieras utifrån ovanstående frågeställningar inom tidsperioden 1990 - 2017? Det teoretiska perspektivet är Yvonne Hirdmans teori om manlig överordnad och isärhållning som vi använt för att analysera förskollärarnas berättelser. För att samla in empiri till undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer av sammanlagt fem förskollärare från tre olika förskolor.Resultatet av undersökningen beskrivs i fyra olika teman, utbildning/bakgrund, förhållningssätt, verksamhet och styrdokument. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattning av begreppet genus genomgått en förändring. Förändringen menar vi syns i förskollärarnas berättelser om deras dåvarande och nuvarande verksamheter där genus under 1990-talet inte varit närvarande och att det då arbetades med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. I jämförelse med dagens uppfattning som förskollärarna menar är i större utsträckning mer medvetna om genus och arbetet med det i förskolan. Slutligen visar resultatet att med förändringen i genusuppfattningen syns även en kontinuitet av tillskrivningar av kön till platser, objekt och aktiviteter i förskolan.

I föreliggande studie kommer vi att redogöra för en grupp förskollärares uppfattningar och föreställningar om förskolan, dess verksamhet och arbetssätt utifrån tre verksamhetsbegrepp: arbete, lek och inlärning. Studien lånar dessa begrepp, delar av metod och utförande samt empiri från en studie utgiven 1990 och skriven av Boel Henckel. Hon ville undersöka förskollärares och förskollärarstudenters uppfattningar och föreställningar om förskolan, samt om förskollärare handlade på samma sätt som de tänkte. Vi genomförde fem intervjustudier för att samla in vår empiri, som sedan sorterades enligt Henckels kategorier och jämfördes. Empirin som samlades in sorterades utifrån de kategorier som Henckel formulerade i sin studie, varefter emprin analyserades och jämfördes med Henckels resultat samt styrdokument. Med hjälp av en sociokulturell utgångspunkt i analysen har det sedan varit möjligt att se likheter och förändringar i resultaten och diskutera deras ursprung.

Bakgrund: En halv miljon människor uppskattas ha diabetes i Sverige, varav majoriteten utgörs av typ 2- diabetes. Patienter med prediabetes och typ 2- diabetes är därmed en vanlig patientgrupp inom primärvården. För dessa patienter är fysisk aktivitet en viktig del i förebyggande syfte, men även som en del i behandlingen, vid etablerad typ 2- diabetes på grund av dess positiva fysiologiska effekter. Fysisk aktivitet är även prioriterat i syfte att undvika komplikationer. Ett verktyg som distriktssköterskan kan använda till denna patientkategori i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande syfte är Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Syfte: Att belysa distriktssköterskors uppfattning om förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept till patienter med prediabetes och typ 2-diabetes. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer låg till grund för datainsamlingen. Åtta distriktsköterskor verksamma på hälsocentral intervjuades. Insamlad data analyserades via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen utmynnade i tre kategorier. Distriktssköterskans personliga inställning till FaR, där FaR beskrivs som ett verktyg för motivation och ett tydligt redskap för patienten. Distriktssköterskans kompetens och arbetsmiljö påverkar förskrivning, visar på bristande kunskap och utbildning hos distriktssköterskan, vilket i kombination med tidsbrist, är ett hinder för förskrivning. Omgivningsfaktorer som kan påverka förskrivning av FaR, skildrar ett ekonomiskt perspektiv, där vikten av samverkan mellan lokala aktörer och patientens inställning, är yttre faktorer som kan påverka förskrivning. Slutsats: Distriktssköterskor har generellt en positiv uppfattning om FaR och de ser det som ett bra verktyg för motivation och som ett tydligt redskap för patienter med prediabetes och typ 2- diabetes. De efterlyser mer kunskap, utbildning, tid och ett utvidgat samarbete med lokala aktörer, för att använda FaR i högre utsträckning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger uppfattar fenomenet fri lek i förskolan och hur den egna rollen uppfattas  i dessa sammanhang. Denna studie är en kvalitativ forskningsstudie där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat 11 pedagoger från olika förskolor i mellersta Sverige som har olika lång yrkeserfarenhet. I studien används en fenomenografisk ansats där pedagogernas varierande uppfattningar av fenomenet fri lek i förskolan analyseras. Det kan finnas flera uppfattningar av vad fri lek i förskolan innebär och detta kan således påverka hur pedagogerna väljer sin roll i sammanhanget. Resultatet visar att det finns skillnader men även likheter i hur pedagogerna uppfattar fenomenet fri lek i förskolan. Det mönster vi sett är att fri lek uppfattas som en aktivitet där barnen får välja själva, men samtliga informanter uppfattade dock den fria leken som styrd på grund av olika faktorer. Pedagogerna uppfattar sin roll som ett stöd i den fria leken som till exempel att utveckla barnens sociala kompetens och utmana leken.  En slutsats som dras är att genom att vara medveten om  de olika uppfattningarna av fenomenet kan en förståelse för pedagogernas olika val klargöras. Vår studie kan bidra med ökad förståelse för den fria lekens komplexitet och hur idéer om fenomenet kan uppfattas olika. / <p>2020-06-08</p>