<p>I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg.</p><p>Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.</p><p>Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen.</p>

Med tanke på att offentlig upphandling är ett mycket stort område, främst med tanke på dess ekonomiska värde, är det viktigt att det finns en väl fungerande konkurrens. Syftet med uppsatsen är att se hur marknaden för offentlig upphandling påverkas av ett större deltagande av SME-företag, vilka möjligheter finns att påverka konkurrensen och hur upplever SME-företagen upphandlingsprocessen.   Vi tog en initial kontakt med Svenskt Näringsliv som gav oss information och hjälpte till med avgränsningarna. Tillvägagångssättet i uppsatsen kan sägas tillhöra en abduktivt tillvägagångssätt. Valet gjordes att använda kvalitativ metod och därmed bestod empirinsamlingen av intervjuer med två personer från kommunen och tre företag som deltar vid offentlig upphandling. Därefter började vi jämföra teori med empiri. Utifrån detta har vi svarat på vår frågeställning.   De slutsatser vi dragit i vår uppsats är att inom tjänstesektorn torde företagen ha likartade förutsättningar att delta vid upphandlingar, framför allt genom att många konsultuppdrag upphandlas. Det område som kan anses minst jämlik mellan SME-företag och stora företag är byggentreprenader där det av naturliga skäl blir svårt för mindre företag att vara med och lämna anbud. Här skulle vi vilja se ett ökat användande av kombinatorisk upphandling för att underlätta för SME-företag att lämna anbud och därmed öka konkurrensen på marknaden. Det vi fått fram är att myndigheterna kan göra förfrågningsunderlagen tydligare och dela upp upphandlingarna i mindre delar, för att ytterligare öka konkurrensen.   Intervjuerna med företagen har gett oss att det inte tycker anser att det finns några särskilt krångliga moment vid offentlig upphandling. Samtidigt har dessa företag varit med ganska länge och lämnat anbud vid offentlig upphandling vilket medför att de har byggt upp vissa rutiner för att underlätta det administrativa arbetet vid offentlig upphandling. Dock finns det kritik från företagen att ramavtalsupphandlingar är svårvärderade.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg. Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft. Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen.

Offentlig upphandling är ett stort och betydelsefullt ämne i samhället. Det finns ingen officiell statistik över hur stor den offentliga marknaden är, men Doublecheck menar att det sammanlagda värdet överstiger 1000 miljarder kronor, om siffror från både kommuner och landsting slås ihop. Det finns flera frågor angående upphandlingens effektivitet och däri frågan som denna uppsats kommer att beakta – sociala hänsyn. Det finns ännu ingen entydig definition av begreppet sociala hänsyn. Det kan innefatta både arbetsrättsliga frågor, etiska frågor och frågor om jämställdhet och diskriminering. Vi kommer i denna uppsats att beskriva vad som är karaktäristiskt för begreppet sociala hänsyn.Uppsatsens huvudsakliga syfte är att synliggöra vilka juridiska möjligheter det finns att, enligt svensk upphandlingslagstiftning, ställa krav på sociala hänsyn. Den praxis som utvecklats i Sverige innebär en mycket snäv tolkning av regelverket, vilket lett till att sociala hänsyn sällan beaktats. Det är många som tror att EU-direktiven förbjuder annan hänsyn är strikt ekonomisk. Detta trots att det uttryckligen står i EU:s upphandlingsdirektiv att sociala hänsyn får beaktas vid offentliga upphandlingar. Sveriges upphandlingslagstiftning är anpassad till EU:s upphandlingsdirektiv och det finns i dagsläget två möjligheter i LOU att beakta sociala hänsyn i offentliga upphandlingar. Enligt 6 kap. 13 § LOU får en upphandlande myndighet ställa särskilda sociala villkor för hur ett upphandlingskontrakt ska fullgöras. Enligt 1 kap. 9 a § LOU, som tillkom år 2010, bör upphandlande myndigheter beakta sociala hänsyn om upphandlingens art motiverar detta.En offentlig upphandling går igenom ett flertal faser innan kontraktet tilldelas det vinnande anbudet. De bestämmelser som finns är inte tydliga gällande när i upphandlingsprocessen kraven ska införlivas. Innan en upphandling påbörjas gör man en s.k. behovsanalys och för att lättare kunna skriva ett bra förfrågningsunderlag och en tydlig kravspecifikation kan det vara bra att, redan i detta skede, ta ställning till om (och i så fall när) sociala hänsyn ska beaktas. Det råder dock delade meningar om detta och vi ska beskriva vad som sagts och tyckts i frågan och därefter reflektera över vad vi anser är lämpligast.Vi kommer i denna uppsats att redovisa både positiva och negativa konsekvenser som beaktandet av sociala hänsyn medför. Sedan kommer vi att sammanfatta och reflektera över vad som väger tyngst och hur myndigheter bör agera därefter. Att beakta sociala hänsyn kan leda till att arbetslösheten och diskriminering minskar och att jämställdhet och social integration ökar. Även om beaktandet av sociala hänsyn är menat att leda till en god affär finns det även negativa konsekvenser. En förutsättning för att offentlig upphandling ska leda till en god ekonomisk affär är att konkurrensen på marknaden fungerar bra. Både Sverige och EU reglerar offentlig upphandling för att undvika snedvriden konkurrens. Ställer den upphandlande myndigheten allt för hårda krav på leverantörerna finns en risk att färre anbud inkommer, vilket i sin tur leder till minskad konkurrens. För höga krav kan dessutom innebära att mindre företag inte har möjlighet att uppfylla dem och att de därför inte kan delta i upphandlingen. Det är därför det är viktigt att se till att de krav som ställs är proportionerliga och att myndigheten inte förbiserkonkurrensen. En annan negativ konsekvens är att det kan leda till högre kostnader att upphandla på ett socialt ansvarsfullt vis. Offentlig upphandling sker med skattebetalarnas pengar och det är därför viktigt att myndigheter prioriterar rätt. Därför är det inte positivt om kostnaderna för upphandling skulle öka markant. Dock leder beaktandet av sociala hänsyn till en ”godare affär” med högre kvalitet. Det gäller därför för myndigheter att prioritera på bästa sätt, så att sociala faktorer inte åsidosätts, samtidigt som kostnaderna inte blir allt för höga.

Lagen om offentlig upphandling specificerar att leverantörer inte får missgynnas beroende på storlek, bakgrund, ekonomiska resurser etc. Genom en grundlig litteraturöversikt fann vi variabler som visade sig vara problematiska för små och medelstora företag (SME) i en internationell kontext, vilka vi ville undersöka vidare i en svensk kontext. Vår undersökning visar att vissa variabler som identifierats har en större påverkan än andra. Vidare visar undersökningen att flera variabler påverkar de minsta företagen till större grad än övriga SME. Slutligen visar undersökningen att upplevelsen av hinder skiljer sig åt beroende på företagens deltagandegrad i upphandlingar. / The law involving public procurement specifies that suppliers cannot be discriminated against on size, background, financial resources etc. Through a thorough literature review we found variables that were problematic for SME´s in an international context, that we wanted to further investigate within a Swedish context. Based on our investigation it can be concluded that some of the variables identified have a greater impact than others. Furthermore, our investigation showed that several variables affect the smallest companies to a greater degree than the larger companies. Finally, our survey also showed that barriers differ depending on the companies' level of participation in the procurement process.

I byggbranschen idag är det vanligt att upphandling av installationsentreprenader oftast sker vid produktionsskedet. Denna typ av upphandling har av installatörer ansetts vara sen då det oftast medför sämre möjlighet till god planering för installationsentreprenaden där bristerna leder till ändrings- och tilläggsarbeten. Problemet är inte endast vid upphandlingen utan detta påverkar hela byggprocessen då det finns kopplingar mellan de olika komponenterna i byggprocessen. Även tidigare studier har uppmärksammat brister i samarbetet mellan de olika aktörerna i processen. Beställare och entreprenörer har varit i fokus i dessa arbeten och eftersom byggbranschen är stor och komplex är det förståeligt att de som är längre ner i hierarkin får lägre prioritet. Detta gör att det här examensarbetet blir viktig då det idag inte görs många undersökningar ur installatörers synvinkel. Examensarbetet bygger på en förfrågan från VVS Företagens och Isoleringsfirmornas Förening, om att undersöka hur tidig och sen upphandling av installationsentreprenad påverkar faktorerna planering, lönsamhet, kvalitet, arbetsmiljö och arbetsklimat. I denna studie undersöktes två företag; ÖPE Isolering och Imtech VS-teknik, där ett par utvalda projekt från respektive företag studerades med hjälp av ansvarig projektledare/arbetsledare. Syftet med examensarbetet var att ur installationsentreprenörers synvinkel undersöka hur olika byggprojekt påverkas vid sen upphandling jämfört med projekt där de upphandlades i tidigt skede. Effekterna av sen respektive tidig upphandling har avgränsats till just dessa fem nämnda faktorerna för att under tiden som finns tillgänglig få en så bra bild av projekten som möjligt. Det svar som resultatet pekar emot är att generellt sett blir det mesta bättre då installatörerna upphandlas tidigare. Förhoppningsvis kommer beställare i framtiden att inse nyttan i att upphandla underentreprenörer tidigare, vilket troligtvis skulle medföra mycket bättre arbetsförhållanden både för byggare och installatörer.

Large volumes of excavated soil and rock are generated in building- and construction projects. These materials need to be transported longer and longer distances due to the densifications of cities. The transportation affects the environment in terms of noise and emissions, but also makes high demands on road infrastructure. To reduce the transport distances an increased responsibility for the excavated rock generated needs to be taken. Responsibility can be increased through an introduction of means of control. Previous studies describe public procurement as an effective tool to increase the responsibility taken by public authorities. Public procurement is regulated by law but the inclusive of environmental requirements is optional, which makes procurement as a tool flexible. The aim of this thesis is to examine public procurement as a tool to control and reduce the environmental impacts from handling, and specifically transporting excavated rock generated in municipal construction projects. The study consists of a case study conducted in Södertörns eight municipalities and a wider analysis that has been carried out in the regions of Stockholm, Västra Götaland and Skåne. The two studies showed that municipal officials generally do not believe that the handling of excavated rock is a municipal responsibility, it lies in the entrepreneurs self-interest to implement regional mass balances. Entrepreneurs instead, consider it to be a municipal problem that can be resolved only when the municipality begins to take responsibility for the excavated rock generated, by example through developing regional plans. As in previous studies, the result indicates that the supplier and purchaser consider the environmental requirements in the procurement process differently. The thesis identify four different factors, which limits the municipalities ability and willingness to take more responsibility in the procurement process regarding the matter excavated rock from construction. These factors are different political position, short term planning, centralization of the procurement units and lack of national and municipal regulations. The study presents that the knowledge in municipal procurement entities is low when it comes to the handling of excavated rock from municipal construction projects. The major knowledge gaps are probably due to the fact that excavated rock for a long time has been seen as an unwanted issue and interest in managing their materials has therefore been low. The knowledge gap must be decreased before the municipalities are able to develop an ethical maturity and take more responsibility in the management of excavated rock. Increased dialogue between different municipal sections and other stakeholders may increase the knowledge. / OptiMass

I Sverige upphandlar den offentliga sektorn produkter och tjänster för ungefär 680 miljarder kronor varje år. År 2016 genererade detta utsläpp av 12,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket kan jämföras med Sveriges totala mängd utsläpp år 2018 som var 51,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Offentliga upphandlingar bör bidra till hållbar utveckling genom att analysera inköpsprocessen på flera nivåer. Ansvarig myndighet för upphandlingar inom det offentliga är Upphandlingsmyndigheten som både har verktyg och metoder för att minska inköps- och upphandlingsprocessen miljöpåverkan. Då kunskap inom detta område är mycket begränsad var syftet med denna studie att belysa frågan gällande de utmaningar som finns med att ställa miljökrav inom kommunala upphandlingar. Studien genomfördes som en flerfallstudie med fem falldeltagare. Den datainsamling som krävts för att besvara studiens frågeställning har skett genom intervjuer med de deltagande kommunerna. Intervjuerna som genomfördes var av semistrukturerad karaktär och i varierande utförande. De deltagande kommunerna i studien menade samtliga att utmaningarna i olika utsträckning handlar om bristen på kunskap, engagemang och resurser och att utmaningarna kan variera mellan olika kommuner. Samtliga deltagande kommuner menade att miljökrav skall ställas i ett tidigt skede och att uppföljning är en mycket viktig del i arbetet med miljökrav. Deltagarna menade att storleken på kommunen kan ha en betydelse för dess möjlighet att ställa miljökrav, bland annat på grund av tillgången till resurser. Gällande lagstiftning menade de flesta kommunerna att denna inte påverkade deras möjligheter att ställa miljökrav. De övergripande förändringar som kommunerna menade skulle kunna underlätta arbetet med miljökrav inom upphandlingarna var att få tillgång till en stödfunktion vilken i sak också kunde variera beroende på kommun. Sammanfattningsvis visade denna studie att alla deltagande kommuner fann utmaningar inom arbetet med att ställa miljökrav inom upphandlingar och att det krävs förändring för att prestera bättre ur ett miljömässigt perspektiv. Detta bland annat genom det övergripande behovet av en miljövetande stödfunktion för att i längden kunna utföra dessa uppgifter utan att urholka den egna verksamhetens grundläggande arbete. / In Sweden, the public sector procures products and services for approximately SEK 680 billion each year. In 2016, this generated emissions of 12.3 million tons of CO2 eq. In year 2018 Sweden's total amount of emissions was 51.8 million tons of CO2 eq. Public procurement should contribute to sustainable development by analyzing the purchasing process on several levels. The responsible authority for public procurement is Upphandlingsmyndigheten, which has both tools and methods for influencing the procurement process to have less environmental impact. Since knowledge in this area is very limited, the purpose of this study was to shed light on the challenges of setting environmental requirements in municipal procurement. The study was conducted as a case study with several case participants. The data collection required to answer the research question was conducted through interviews with the participating municipalities. The interviews conducted were of a semi-structured nature and varied in approach. Participating municipalities in this study all claimed that the challenges to different extent were about the lack of knowledge, commitment, and resources and that all of these could vary depending on the municipalities. All participating municipalities claimed that environmental requirements should be set at an early stage and that follow-up is a very important part of the process of environmental requirements. The participants claimed that the size of the municipality may have a bearing on its ability to set environmental requirements, partly because of the availability of resources. In current legislation, most municipalities claimed that this did not affect their ability to set environmental requirements. The overall changes that the municipalities claimed would make the process of environmental requirements easier to use in the procurement process would be to add a supporting function which would vary depending on the municipalities needs. In summary, this study showed that all participating municipalities deal with different challenges in the process of using environmental requirements in procurement and that change is required to perform better from an environmental perspective. This is partly due to the overall need for an environmentally aware support function that can carry out the environmental requirement process in the long term without eroding the core purpose of the organization.

Öppen programvara innebär att källkoden är tillgänglig för vem som helst att använda, läsa, vidareutveckla och dela vidare. Fördelar som vanligen nämns med denna typ av programvara är minskade kostnader, möjligheten att undvika inlåsningseffekter samt ökad innovation. Inom svenska kommuner saknas det en samlad bild av kunskapen kring öppen programvara och hur utspridd användningen är. Yrkesgruppen upphandlare har en central roll i vilken typ av programvara som införs i organisationen. Syftet med studien är att besvara vilka hinder och möjligheter som påverkar upphandlare vid införandet av öppen programvara inom kommuner. För att uppnå angivet syfte besvaras frågeställningen: Vilka hinder och möjligheter påverkar upphandlare inom svenska kommuner i övervägandet av öppen programvara? Resultatet delas in i de tre faktorerna organisation, teknologi och omvärld. Viktiga organisatoriska faktorer är kommunikation inom kommunerna för ökad kunskap om öppen programvara samt storleken på kommunen. Teknologiska faktorer innefattar en utbredd oro kring informationssäkerheten hos öppen programvara och speciellt community-aspekten ses på med viss misstänksamhet. Öppen programvara anses även kunna motverka inlåsningseffekter. Påverkande omvärldsfaktorer handlar om kommunikation mellan kommuner, vikten av god konkurrens på leverantörsmarknaden och hur media och lagstiftning påverkar valet av programvara. / Open source systems (OSS) are systems where the source code is available for anyone to use, read, further develop and share. Often cited advantages include reduced costs, avoidance of lock-in effects and increased innovation. It is not clear however how much knowledge and usage there is of OSS in swedish municipalities. Within municipalities, procurement officers play a central role in what type of software that is introduced into the organisation. The aim of the study is therefore to answer what obstacles and opportunities that affect procurement officers when introducing OSS in municipalities. The research question to answer the purpose is: What obstacles and opportunities affect procurement officers in swedish municipalities in their consideration of OSS? The results show that important organisational factors are communication inside the municipalities to increase knowledge about OSS and the size of the municipality. Technological factors show a widespread concern regarding the information security in OSS and especially the community aspect is shown scepticism. OSS is also seen to counteract lock-in effects. Influential environmental factors include communication between municipalities, the importance of good vendor market competition and how media and legislation in the public sector affects the choice of software.

Bakgrund: Mångmiljardbelopp spenderas varje år i onödan på offentliga upphandlingar, delvis på grund av bristande ekonomistyrning. Offentliga upphandlingar beräknas även stå för 28 procent av den totala klimatpåverkan för Sveriges konsumtion. Trots det finns det flera lagar som styr upphandlingar, exempelvis lagen om offentlig upphandling men den kan dock upplevas som tvetydig gällande miljöhänsyn. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur mindre kommuner implementerar miljöhänsyn i deras upphandlingar samt att ta reda på vilka faktorer som påverkar mindre kommuners möjligheter att utföra strategiska upphandlingar. Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning för studien. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med upphandlingschefer eller ordföranden i kommunstyrelsen i 5 olika kommuner där datan som inhämtats har använts som grund i vår empiri.  Slutsats: Avslutningsvis konkluderar vi att alla intervjuade kommuner tar miljöhänsyn i beaktning vid upphandlingar men de har olika förutsättningar för att lyckas. Samverkan mellan kommuner är något som frekvent anges främja hållbarhet i upphandlingar medan kompetensutveckling och uppföljningar behöver utvecklas ytterligare. / Background: Billions of SEK are spent unnecessarily each year on public procurement, partly due to inadequate financial management. Public procurement is also estimated to account for 28 percent of Sweden's total carbon footprint from consumption. Despite this, there are several laws governing procurement, such as the Public Procurement Act, but it can be perceived as ambiguous regarding environmental considerations. Purpose: The purpose of the study is to investigate how smaller municipalities incorporate environmental considerations in their procurement processes and to identify the factors influencing smaller municipalities' ability to conduct strategic procurement. Method: We conducted a qualitative study for this research. We conducted semi-structured interviews with procurement managers or chairpersons of the municipal boards in five different municipalities, and the data collected from these interviews formed the basis of our empirical analysis. Conclusion: In conclusion, we find that all interviewed municipalities take environmental considerations into account in their procurement processes, but they have varying conditions for success. Collaboration between municipalities is frequently mentioned as a factor that promotes sustainability in procurement, while further development is needed in terms of competence development and monitoring.