Sedan 1992 har Jönköpings kommun drivit en naturskola i form av en exkursionsbuss, ekobussen. Verksamheten har varit inriktad mot dagsexkursioner för grundskolans senare år och gymnasieskolan under ledning av utbildad och engagerad personal. Genom åren har, i dialog med kommunens undervisande lärare, en pedagogisk modell för praktisk ekologiundervisning etablerats, där jämförande undersökningar av olika biotoper har utgjort tyngdpunkten. Man har använt ett undersökande och elevaktivt arbetssätt. Bussens utrustning har kunnat användas för avancerade mätningar och examination av djur och växter men tillhandahåller även personlig utrustning som stövlar och regnkläder. Det innebär stor flexibilitet i verksamheten. I föreliggande studie berörs hur ett upplevelsebaserat lärande kan främja ett ökat miljömedvetande. I sex gymnasieklasser har undersökts i vilken mån uppfattningarna om den pedagogiska modellen förenas hos deltagarna. Vidare har undersökts hur exkursionen integreras i övrig undervisning i ekologi- och miljöundervisningen på skolorna. Slutligen besvaras frågan hur detta uppfattats av eleverna. Studien har både kvantitativa inslag i form av enkäter till cirka deltagande 150 elever, före och efter exkursion, och kvalitativa delar som innefattar deltagande observation under sex exkursioner, intervjuer med de sju lärare och även med initiativtagaren och den ansvarige för ekobussen. Undersökningen har huvudsakligen genomförts under maj månad år 2004. Resultaten visar att verksamheten är mycket efterfrågad, både av lärare och av elever. Eleverna är i stort väl förberedda både teoretiskt och praktiskt och att upplevelserna under dagen används i efterarbetet. Hårt bokningstryck ger dock praktiska problem att inordna exkursionen i ordinarie undervisning. Exkursionsledaren kör bussen men styr också den pedagogiska verksamheten. Det finns en dynamik i processen att välja arbetsformer och parera för händelser under dagen. Det har över tid skett en förskjutning av fokus från kvantifiering av data till mera upplevelsebaserade erfarenheter. En tendens till passiv elevroll finnsi vissa situationer, när klassen lyssnar till exkursionsledarens genomgångar. Under praktiska arbetspass sker redovisningar genom att gruppen samtalar om resultaten, även om de flesta elever också får skriva en formell rapport i efterhand. Det finns en stark ambition att vara en utomhuspedagogisk modell för skolorna. Man förefaller också lyckas vara den impuls till pedagogisk utveckling av arbetsformerna som styrdokumenten för skolan uppmuntrar till. Genom sin breda kontakt med kommunens lärare påverkar ekobussens pedagogiska modell ekologi- och miljöundervisningen på ett positivt sätt. Detta kan därmed vara ett värdefullt bidrag till ett ökat miljömedvetande.

Den här studien handlar om äventyrspedagogik som metod där syftet är att utforska och bidra med förståelse för vad den pedagogiska metoden äventyrspedagogik innebär. Frågeställningarna som valdes ut för att svara upp till syftet berör hur och varför förskollärare arbetar med äventyrspedagogik, hur förskollärare ser på äventyrspedagogikens möjligheter att stimulera barns lek och lärande samt vilka pedagogiska utmaningar som finns i arbetssättet. Studien är av kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att svara upp till frågeställningarna. För att kunna få ett resultat bearbetades teman och kategorier fram utifrån de transkriberade intervjuerna. Urvalsgruppen innefattar fem förskollärare från två olika förskolor i två olika kommuner som arbetar med äventyrspedagogik som metod i sin vardagliga verksamhet. Fyra av dessa förskollärare har läst Furmarks (1999) kurs i äventyrspedagogik som ges vid Luleå Tekniska universitet. Resultatet på studien visar på ett stort engagemang hos de berörda förskollärarna, där flera fått en nytändning i sin yrkesprofession. Samtliga respondenter svarade att lek uppstod utifrån de erfarenheter barn förvärvar i ett äventyr samt att lek och lärande hör ihop med varandra. Den kunskap som barn får genom äventyrspedagogik är bland annat samarbete och den sociala utvecklingen barn emellan. De pedagogiska utmaningar som belystes var frågor om tid, materiella resurser, språk samt funktionsnedsättningar.

I skolorna talas det alltmer om utomhuspedagogik som arbetssätt och dess inflytande på elevers inlärning. Det finns forskning som behandlar huruvida arbetssättet påverkar elevers förståelse och kunskapslagring, men desto mindre kring hur arbetssättet bedrivs i praktiken. Frågor som kan ställas är om det även kan finnas faktorer som har inflytande på användandet av arbetssättet, och varför. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur lärare i Stockholms innerstad kontra förorter, använder historiska platser i form av besök i samband med sin historieundervisning. Sju legitimerade grundskolelärare i årskurs 4–6 som arbetar på olika skolor runt om i Stockholm har deltagit i studien. Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en abduktiv ansats. Intervjufrågorna som har ställts är öppna för att respondenterna ska få utrymme till mer utförliga svar med eventuella följdfrågor. Den övergripande teorin för studien är Learning by doing av John Dewey med särskilt fokus på begreppen utomhuspedagogik, platsbaserad undervisning och upplevelsebaserat lärande. Dessa är förankrade med undersökningens innehåll, och därav baseras arbetet utifrån dessa teorier gällande lärande. Resultatet av studien visade att geografiska förutsättningar ökar användningen av arbetssättet i samband med historieundervisningen, då det oftast används i innerstaden med närhet till många av Stockholms kulturhistoriska platser. / In schools you often hear about outdoor education as a way of teaching and its influence of the students learning. There is research that shows whether outdoor education has an impact on the student’s understanding and memorization, however it is hard to find research that describes how it is actually used and practiced. Questions that should be considered is whether factors that affect the use of outdoor education, and why that is. The aim of the study is to contribute with knowledge about how teachers in Stockholm’s inner city versus the suburbs, tend to use historical places in terms of visits in connection with their history teaching. The respondents who participated in the research are seven licensed primary school teachers who teach the history subject in grades 4–6 and work at different schools in Stockholm. The method that is used is qualitative and semi structured interviews with an aduktiv approach. The interview questions that have been asked are opened with the possibility to give the respondent space for a more free answer and also the possibility to ask supplementary questions. The overall theory for the study is learning by doing by John Dewey, with a particular focus on concept outdoor education, place-based education, and experience-based learning. These are strongly anchored with the consent of the research, and therefore the research is based upon these theories about learning. The result shows that the geographic closeness increase the use of the working method in connection with history education, as it is most often used in the inner city with closeness to many of Stockholm's cultural-historical places.

Utomhuspedagogik kan berika undervisningen i de naturorienterande ämnena genom att ge elever möjligheten att utveckla sin kunskap genom olika erfarenheter. Trots att tidigare forskningsresultat pekat på att utomhuspedagogik ger en positiv inverkan på elevers lärande väljer lärare att frångå pedagogiken. Därav syftar denna studie till att framhäva lärares erfarenheter och uppfattningar av utomhuspedagogik.   Denna kvalitativa studie utforskar lärares erfarenheter och uppfattningar av utomhuspedagogik inom naturvetenskapliga ämnen i de tidiga skolåren, F-3, i Skåne. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare från tre kommuner undersöker studien både fördelar och utmaningar med utomhuspedagogik inom NO-ämnen. Empirin analyserades utifrån tematisk innehållsanalys där det framkom kategorier utifrån lärarnas gemensamma svar. Därefter analyseras framkomna teman utifrån Kolbs (2015) upplevelsebaserade teori och Vygotskys koncept ”Zone of proximal development”. Resultatet och slutsatsen av studien visade att lärarna ser mestadels mervärden med utomhuspedagogik men även några få utmaningar. / Outdoor education can enrich the teaching of natural sciences by giving students the opportunity to develop their knowledge through hands-on experiences. Despite previous research that highlights the positive impact outdoor education has on students' learning, teachers choose not to utilize this pedagogic technique. This study aims to highlight teachers' experiences and perceptions of outdoor education in order to understand the utility and challenges of its implementation. This qualitative study specifically explores teachers' experiences and perceptions of outdoor education in natural science subjects during the early school years, F-3, in Skåne. Through semi-structured interviews with five teachers from three different municipalities, this study examines both the benefits and challenges of outdoor education in natural science subjects. The teachers’ experiences were analyzed based on thematic content, where categorical themes emerged based on the teachers' common responses. These themes were then analyzed based on Kolb's (2015) experience-based theory and Vygotsky's concept "Zone of proximal development". The results of this study demonstrate that teachers view outdoor education as an added benefit but they also identify some challenges to its implementation.

I detta arbete undersöks bordsrollspel som pedagogisk metod. Spelets komponenter, berättande, drama och spel, undersöks i detalj och i förhållande till bordsrollspel. Bordsrollspel som pedagogisk metod är ett mer eller mindre obefintligt forskningsområde, och detta är ett försök att sammanställa de empiriska undersökningar som gjorts för att lägga en grund till vidare forskning. Komponenternaberättande, drama och spel ärallahörnstenar i bordsrollspel som metod. Komponenternas fördelar belyses var för sigoch även tillsammans inom ramen för bordsrollspel. Detta arbete försöker även poängtera skillnader mellan bordsrollspel och andra former om rollspel som mer frekvent än det tidigare används inomundervisning. Resultatet av arbetet visar att bordsrollspel, om änrelativt oprövat,har stor potential som metod inom litteraturundervisning. Grunden till detta resultat är att berättelsen ger metoden en tydlig form och hjälper eleverna sedet lästai ett sammanhang; drama hjälper eleverna anta nya identiteter och öppnar för nya perspektiv samtidigt som flera minnessystem aktiveras; spelet lägger tydliga regelramar för undervisningen och dess element har visatsig vara motiverande i stor utsträckning. I bordsrollspel samspelar dessa tre komponenter.

Skanska 21 is a student program for university students. The program runs for a year and a half parallel to university studies. It is aimed at those studying a few specific master engineering programs at Lund University, Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology or Luleå University of Technology. The program consists of a number of program meetings such as company presentations, a boarding school week, rhetoric training and project visits. The aim of the project is to evaluate the Skanska 21 student program. This has been done by conducting a study on how the program is designed, how it is implemented and the results it produces. Finally, some suggestions on how to improve the program have been made. The survey was conducted using interviews and questionnaires to persons within the Skanska 21 management and current and former Skanska 21 students. The theoretical aspects presented in the report focus on the theories of mentoring, experiential learning, employer branding and professional development. The findings show that the formal objectives that have been set for Skanska 21 are met to a large extent. Keywords: Skanska 21, Skanska, student program, trainee, executive recruitment, employer branding, experiential learning, learning, mentoring, professional development.SammanfattningSkanska 21 är ett studentprogram för studenter som bedriver universitetsstudier och pågår i ett och ett halvt år parallellt med studierna. Programmet riktar sig till de studenter som går några få utvalda civilingenjörsprogram vid Lunds Tekniska Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers Tekniska Högskola eller Luleå Tekniska Universitet. Programmet består av ett antal programträffar bestående av bland annat företagspresentationer, en internatvecka, retorikutbildning och projektbesök.Syftet med examensarbetet är att genomföra en fallstudie av studentprogrammet Skanska 21. Detta har gjorts genom en studie av hur programmet är konstruerat, hur det genomförs och vilket resultat det ger. I rapporten finns förslag på förbättringsmöjligheter. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer och enkäter till personer inom Skanska 21:s ledning samt nuvarande och före detta adepter.De teoretiska aspekterna som presenteras i rapporten fokuserar på teorier kring mentorskap, upplevelsebaserat lärande, arbetsgivarvarumärke och kompetensutveckling. Slutsatserna visar att de formella målen som sätts upp för Skanska 21 uppfylls till stor del. / Skanska 21 är ett studentprogram för studenter som bedriver universitetsstudier och pågår i ett och ett halvt år parallellt med studierna. Programmet riktar sig till de studenter som går några få utvalda civilingenjörsprogram vid Lunds Tekniska Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers Tekniska Högskola eller Luleå Tekniska Universitet. Programmet består av ett antal programträffar bestående av bland annat företagspresentationer, en internatvecka, retorikutbildning och projektbesök.Syftet med examensarbetet är att genomföra en fallstudie av studentprogrammet Skanska 21. Detta har gjorts genom en studie av hur programmet är konstruerat, hur det genomförs och vilket resultat det ger. I rapporten finns förslag på förbättringsmöjligheter. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer och enkäter till personer inom Skanska 21:s ledning samt nuvarande och före detta adepter.De teoretiska aspekterna som presenteras i rapporten fokuserar på teorier kring mentorskap, upplevelsebaserat lärande, arbetsgivarvarumärke och kompetensutveckling. Slutsatserna visar att de formella målen som sätts upp för Skanska 21 uppfylls till stor del.

Syftet med det självständiga arbetet var att undersöka hur äventyrspedagogik tillämpas i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Genom att jämföra dessa pedagogiker kan man få syn på likheter och skillnader som motiverar tillämpningens betydelse för barns lärandeprocesser. Undersökningen fick sitt praktiska utförande i en skogsmiljö på en av förskolorna, där två förskollärare hade teoretiska kunskaper inom äventyrspedagogik och Reggio Emilia. Tio pedagoger och en förälder deltog som observatörer i äventyret. Utöver dessa deltog två studenter från förskollärarutbildningen, Stockholms universitet som också är författarna till denna undersökning. Deras observationer och intervjusvar från de två förskollärarna ingår i undersökningen. I äventyret deltog femtiofem sexåringar från fem förskolor inom enheten. Utformningen av äventyret bestod av sju stationer med diverse samarbetsövningar där utmaningarna i övningarna hade olika svårighetsgrader. Barnen skulle utmanas i och få utforska sina frågor i en spännande miljö med hela kroppen. Det framkom att resurser i form av tid för planering, föräldrar och pedagoger ute i äventyret både som observatörer och som säkerhet och trygghet krävdes. Resultatet av vår undersökning visar att tillämpningen av äventyrspedagogik med sin syn på sinnliga samspelsövningar med motoriska inslag och med naturen som stöd, berikar och kompletterar förskolors arbete med barns lärandeprocesser samt Reggio Emilias syn på barns möjligheter till utveckling och lärande. / The purpose of the independent work was to investigate the adventure pedagogy applied in a Reggio Emilia-inspired preschool. By comparing these pedagogies can catch sight of the similarities and differences that justify the application's impact on children's learning processes. The survey received a practical point in a woodland setting on one of the pre-schools, where two preschool teachers had theoretical knowledge in adventure education and Reggio Emilia. Ten teachers and a parent participated as observers in the adventure. In addition to these two students attended from preschool teacher, Stockholm University, who is also the authors of this study. Their observations and interview responses from the two preschool teachers surveyed. The adventure took fifty-six year olds from five kindergartens within the unit. The design of the adventure consisted of seven stations with various team-building exercises where the challenges of the exercises had different difficulty levels. The children were challenged to explore and get their questions in an exciting environment with your whole body. It was revealed that the resources in terms of time for planning, parents, and educators around the adventures both as observers and that safety and security was required. The results of our study show that the application of adventure education with its view of sensuous interplay exercises with motor elements and with nature that support, enrich and complement förskolors work with children's learning processes and the Reggio Emilia approach to children's opportunities to learn and develop. / <p>Sebastian Palm har efter att uppsatsen skrevs bytt efternamn till Denus.</p>