I denna studie var syftet att utforska förskolpedagogers upplevelse av sin förskolegård samt närliggande miljö med koppling till barns motoriska utveckling, utifrån två frågeställningar. På vilket sätt anser pedagogerna att förskolegårdens utfärdande främjar barns motoriska utveckling och rörelsebehov? Upplever pedagogerna att de tar tillvara på närliggande miljö och på vilket sätt anser de att den främjar barns motoriska utveckling?   Studien utgår från Reggio Emilia som teoretiskt ramverk där utemiljön och pedagogens roll som medforskare har stor betydelse för att främja barnens motoriska utveckling.   Metoden som användes i studien var kvalitativ i form av intervjuer, där sex pedagoger från tre förskolor belägna i ett mindre samhälle i Mellansverige deltog. Som komplement till intervjuerna genomfördes även observation av förskolegården utan närvarande pedagoger eller barngrupp för att användas vid analysen och resultatdiskussionen.   Resultatet visar att pedagogerna anser att förskolegården är viktig för barnens motoriska utveckling samtidigt som närmiljöns betydelse lyfts, i detta fall skogsmiljön som motoriskt utvecklande på ett mer utmanande sätt. Det framhålls att materialet, främst det fasta har stor inverkan på barnens motoriska utveckling. Resultatet visar även att pedagogerna anser sig ha en viktig och betydande roll för att hjälpa och stötta barnen i utforskandet av utemiljön. / In this study, the purpose was to explore the preschool teacher´s experience of their preschool yard and the nearby environment related to children's motor development, based on two issues. In what way do the educators consider that the schoolyard´s design promotes children's motor development and movement needs? Does the preschool teacher take advantage of the nearby environment and how does it promote children´s motor development?   The study is based on Reggio Emilia as a theoretical framework where the environment has a great importance to promote the children´s motor development.   The method used in this study was qualitative in terms of interviews, where six preschool teachers from three different preschools located in a smaller society in the middle of Sweden attended. A compliment to the interviews was also observations of the preschool yard preformed without preschool teachers and children, to be used at the analysis.   The result shows that the preschool teacher´s consider that the preschool yard and nearby environment are important for the children’s motor development. It also emphasizes that the material, mainly the fixed one has big impact. The result also shows that the preschool teacher´s consider themselves to have an important role to support the children in the exploration of the outdoor environment.

Forskning visar att utevistelse har en positiv inverkan på elevers lärande och kan vara länken mellan teori och praktik. Genom att vara utomhus och vistas i olika utemiljöer påverkas både vårt fysiska och psykiska välmående positivt, vilket vidare påverkar vår inlärning. Enligt läroplanen ska fritidshemmet komplettera skolan genom att erbjuda eleverna undervisning i olika utemiljöer och genom upplevelsebaserade lärandesituationer. Syftet med denna studie är att undersöka fritidslärares erfarenheter och uppfattningar av utemiljöns pedagogiska möjligheter. Studien grundar sig på två frågeställningar: Vilka möjligheter kan fritidslärare se i olika utemiljöer som pedagogiska arenor? Hur uppger fritidslärarna att de använder utemiljöer i den fritidspedagogiska verksamheten? Den teoretiska utgångspunkten i studien grundar sig utifrån teorin om affordance. I vår undersökning används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där sex fritidslärare deltog. Utifrån den kvalitativa analysmetoden resulterade detta till studiens fyra olika huvudteman: Utemiljö- en viktig lärmiljö, Skogen som upptäcksplats, Vatten- ett viktigt element och Skolgård- en planerad och spontan arena. Resultatet visar att fritidslärarna ser utemiljön som en självklar och viktigt lärmiljö i undervisningen på fritidshemmet. Fritidslärarna lyfter fram pedagogiska möjligheter på skolgården, skogen samt platser där det finns tillgång till vatten. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att olika utemiljöer används för att utveckla elevernas kognitiva, sociala och fysiska förmågor. Utemiljön kan vidare användas för att eleverna ska få uppleva ett mer praktiskt och utforskande arbetssätt, vilket kan förstärka elevernas teoretiska kunskaper. / Research shows that the outdoor environment has a positive impact on students learning and can be a supporting link between theory and practice. Being outdoors and visiting different outdoor environments, both human physical and mental well- being are positively affected, which supports learning. According to the curriculum, the after school program should supplement the school by offering students teaching in different outdoor environments and through experience-based learning situations. The aim of this study is to examine after school teachers experiences and perspective of the educational opportunities of the outdoor environment. The study is based on two questions: What opportunities can after school teachers see in different outdoor environments as educational arenas? How do afterschool teachers state that outdoor environment are used in after school programs? The study is based on the theory of affordance. In our study, qualitative methodology was used in the form of six semi-structured interviews with after school teachers. Based on a qualitative method of analysis, this resulted in four main themes: The outdoor environment – an important learning environment, The forest as a place of discovery, Water – an important element and The schoolyard – a planned and spontaneous arena. The result shows that the after school teachers see the outdoor environment as an obvious and important learning environment in the education at the after school program. The after school teachers highlight educational opportunities in the school yard, the forest and places where there is access to water. Conclusions that can be drawn from the study are that different outdoor environments are used to develop students cognitive, social and physical abilities. Furthermore, the outdoor environment can be used to allow students to experience a more practical and exploratory way of working, which can strengthen the student’s theoretical knowledge.

Utemöbler i dagens offentliga miljö ger möjligheter till en stunds andrum, men är det allt vi kräver idag för att trivas med vår omgivning? Samhället såväl som individen förlitar sig på telefoner och personlig elektronik för både funktioner och rekreation. Teknologi är alltid närvarande och då framtidens Smarta städer ska forma sig efter hur invånaren lever bör också utemiljön spegla hur vi lever idag med framtidssyn. Soliotech är ett företag som säljer smarta utebänkar och söker inspiration till expansionsmöjligheter inom deras sortement. Syftet med rapporten är att i undersöka trivsel i den offentliga utemiljön med fokus på solceller och smarta utemöbler, och samtidigt finna en rekommenderad väg för Soliotech att expandera sitt sortiment. Examensarbetet omfattar en klassisk designprocess indelad i sektioner: Planering, Utforska kontext, idégenerering samt prototypande. Processen förklaras linjärt för enkelhetens skull trots att den är högst iterativ. Först planeras projektet grovt innan relevanta aspekter utforskas i syfte att skapa en förståelse för intressenter, teknologi och utemiljö. Idéer genereras och utvärderas efter kriterier som byggs under utforskningen innan ett utvalt koncept tas vidare till prototypande fasen. Där experimenteras med funktion, ergonomi och gestaltning innan ett slutkoncept presenteras: Noah, en samlingsplats i utemiljö med smarta funktioner.

Even if the courtyard as a specific area lacks a clear description within PBL, there is a relatively unified view of what the courtyard is within research and academic work. The view of the courtyard as an extension of the living room has been repeated by several and suggests that the courtyard is a place that should accommodate and enable uses connected to the home. This common meaning is not only valid for our time but also historically. The Swedish courtyards have throughout history been marked as a compiling surface for what the home was unable to provide as well as being an insight into the spirit of the times. In a period where we live more isolated from our neighbors, the social context has changed, and the purpose of courtyards has become increasingly blurred.Based on three selected study areas, this paper aims to examine, from a planning perspective, the role of the Swedish courtyards in society and how they are used and can be used to fulfill more sustainable cities. Results show a generally passive attitude to the design of today's courtyards, where its outcome relies heavily on the developers' implementation. The result also shows the importance of creating spatiality, perceived emotions, and assets within the courtyard already during the planning stage in order to not only be able to offer attractive courtyards, but also sustainable environments within cities in a metropolitan environment. / Även om bostadsgården som specifik yta saknar tydlig skildring inom plan- och bygglagen (PBL) finns det inom forskning och verk en relativt enad syn på vad bostadsgården faktiskt är. Synen på bostadsgården som en förlängning av hemmet är en skildring som återkommer, vilken står för uppfattningen att gården är en plats som ska tillgodose och möjliggöra användning som är kopplat till hemmet. Denna gemensamma bild är inte bara giltig för vår tid utan även historiskt. Utöver att bostadsgårdar under historien utgjort en kompletterande yta till hemmet har de vidare speglat, och därmed även gett en insyn i, tidens anda. I en period där vi lever mer isolerat från våra grannar har gården som en självklar social yta ändrats och bostadsgårdars syfte har blivit alltmer suddigt. Baserat på tre utvalda studieområden har denna studie utifrån ett planeringsperspektiv undersökt bostadsgårdars roll i dagens samhälle, och hur de används och kan användas för att bidra till mer hållbara städer. Resultatet visar på en generellt passiv hållning till utformning av dagens bostadsgårdar, där utfallet till stor del överlämnas åt byggherrarna i själva genomförandefasen. Resultatet visar även på vikten att redan under planeringsskedet lägga fokus på att skapa rumslighet, planera för vilka känslor man tänker sig att bostadgården ska ge upphov till samt vilka funktioner gårdarna ska fylla. Detta för att inte bara kunna erbjuda attraktiva bostadsgårdar, utan även hållbara miljöer som en viktig beståndsdel i storstadsmiljöer.

Syftet med denna studie är att ge läsaren en inblick i småbarns kommunikation. Hur deras samspel med andra barn och förskollärare kan te sig i en organiserad förskolas utemiljö och i skogsmiljö. Studien omfattar också observationer av hur förskollärare stödjer och utmanar småbarn i deras kommunikation och samspel.Förberedelser för denna studie har varit undersökningar av tidigare studier kring kommunikation och samspel kring småbarn. De tidigare studierna fokuserar främst på en inomhusmiljö, vilket innebär att det finns en brist på information om kommunikation och samspel i utemiljön. Denna studie har ett sociokulturellt perspektiv vilket återspeglas i val av förstudie material, med fokus på social interaktion mellan människor.För att samla in vårt empiriska material har vi använt oss av videoobservationer och fältanteckningar.I studien kan vi se att småbarn använder sitt kroppsspråk, ljud och ord som kommunikationsverktyg, de tillämpar sina tidigare erfarenheter i möten med andra i sin omgivning när de kommunicerar. När de små barnen hittar föremål i sin omgivning, använder de dessa för att kommunicera och interagera med sina kamrater och förskollärare. / The aim of this study is to give the reader an insight in toddler communication. Their interaction with other children and preschool teachers, in an organised preschool outdoor environment and in a forest environment. The study also includes observations of how preschool teachers support and challenge toddlers in their communication and interaction.In preparation for this study previous studies on communication and interaction on toddlers has been researched. Previous studies mostly focus on an indoor environment, which means that there is a lack of information on communication and interaction in the outdoor environment. This study has a sociocultural perspective which is reflected in the choices of pre study material, focusing on social interaction between human beings.To collect our empirical data we used video observations and field notes. In the study we can see that the toddlers are using their body language, sounds and words as communication-tools, they also apply their past experience onto others in their environment when communicating. When finding objects in their environment, toddlers use them to communicate and interact with their peers and preschool teachers.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar av riskfylld lek i förskolans utemiljö. Utifrån våra egna tidigare erfarenheter, när vi har varit verksamma i förskola, har vi sett och upplevt att säkerheten hos pedagogerna tar överhand när barnen vill utforska riskfylld lek. Vi har även sett att riskfylld lek är ett underforskat ämne nationellt och det behövs mer forskning.  Studiens forskningsfrågor handlar om vilka uppfattningar förskollärare har om riskfylld lek samt vilka möjligheter och dilemman som framträder i förskollärarnas uppfattningar om den riskfyllda leken. I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Utifrån intervjuerna och analys med en fenomenografisk analysmodell har fyra olika uppfattningar om riskfylld lek framkommit. De olika uppfattningarna är vikten av att barnen ska utmana sig i leken, att barnen ska lära sig i leken, pedagogernas alternativ till riskfylld lek samt pedagogernas rädsla för att barnen ska skada sig. Det framkommer i resultatet att förskollärarna är medvetna om fördelarna som riskfylld lek kan bidra med till barnens utveckling. Risken för skada väger över och kan istället leda till att förskollärarna hellre begränsar barnens riskfyllda lek. Möjligheterna som visas utifrån förskollärarnas uppfattningar är att det är av vikt att barnen har närvarande pedagoger och att det finns olika sätt hur pedagoger är närvarande i barnens lek. Dilemma som framkommit är att förskollärarna anser att ekonomin begränsar dem i möjligheterna till att skapa och utveckla en utmanande utemiljö för barnen. Ett annat dilemma som visas är att stora barngrupper påverkar den riskfyllda leken för att pedagogerna känner att de inte alltid räcker till för att barnen ska kunna få utforska den riskfyllda leken. / The aim of this study is to enhance understanding regarding preschool teacher’s perceptions of risky play in the outdoor environment of preschools. Based on our own previous experiences while actively participating in preschool activities, we observed that educators prioritize safety when children seek to engage in risky play. We have also noticed that risky play is a relatively under-researched topic nationally, highlighting the need for further investigation. The study uses a qualitative method, utilizing semi-structured interviews with eight preschool teachers. Based on these interviews, and analysis with a phenomenographic analysis model four distinct perception of risk play emerge. These includes the significance of children challenging themselves in play, children learning through play, pedagogue’s consideration of risky play as an alternative, and the pedagogue’s concerns about potential injures to children. The results indicate that preschool teachers are aware of the benefits that risky play can contribute to the children's development. However, the fear of injury tends to outweigh these benefits, leading preschool teachers to lean towards limiting children's engagement in risky play. The possibilities based on the pre-school teacher’s perceptions indicate the importance of having pedagogues present for the children, and that there are various ways in which pedagogues can engage in the children's play. A dilemma that emerged is that preschool teachers believe financial constrains limit their ability to create and develop a stimulating outdoor environment for the children. Another dilemma highlighted is that large groups of children impact the risky play because educators feel they may not always be sufficient to supervise the children adequately in exploring such activities.

<p>In this examination paper I’m using the qualitative method<em>: phenomenographic analysis</em> to present twenty educated and working pre-school teachers opinions about being outdoors in Swedish pre-school. The purpose is to describe the variation between different pre-school teachers’ opinions, not to focus on wrong or right.    The paper starts with a review over the opinions presented by the literature on the subject. After that I present the category system I’ve created based on the answers I’ve got from the interviews with the pre-school teachers. The category system have four main headlines: <em>Physical and psychological records of being outdoors</em>, <em>the</em> <em>outdoor environment</em>, <em>being outdoors </em>and<em> the outdoor environment in the Child’s perspective</em> and <em>being outdoors in the</em> <em>pedagogues perspective</em>.    In The ending chapter “Discussion/Analysis” I compare the literature with the pre-school teachers’ opinions and make the conclusions that good conditions for a qualitative time outdoors are: attending pedagogues manage to see possibilities in the outdoor environment, be conscious about what you are doing and why, never stress and have patience. Overall it doesn’t matter if you are indoors or outdoors you must always plan, have commitment and be full of happiness.</p> / <p>Genom den kvalitativa metoden fenomengrafisk analys redogör jag i det här examensarbetet för vad 20 utbildade förskollärare, som är verksamma på förskolor inom samma skolområde har för uppfattningar kring begreppet utevistelse. Syftet har varit att beskriva variationen i förskollärarnas uppfattningar, inte att visa på något som rätt eller fel.    Arbetet börjar med en genomgång av vad litteraturen har för olika uppfattningar kring utevistelsen på förskolan. Sedan har jag utifrån svaren jag fått av de intervjuade förskollärarna skapat ett kategorisystem med fyra rubriker som är genomgående genom hela arbetet. Dessa rubriker är: <em>Utevistelsens fysiska och psykiska förtjänster</em>, <em>utemiljön</em>, <em>utevistelsen och utemiljön i barnens perspektiv</em> och <em>pedagogen i utevistelsen</em>.    I det avslutande kapitlet ”Diskussion/analys” knyter jag an litteraturen till förskollärarnas svar i resultatet och drar slutsatser om vilka förutsättningarna för en bra utevistelse är. Främst krävs det närvarande pedagoger, pedagoger som kan se möjligheter i utemiljön, att vara medveten om varför man som pedagog agerar som man gör i olika situationer, att aldrig vara stressad och våga ha tålamod.  Övergripande kan jag se att det inte spelar någon roll om man är ute eller inne. Samma planering, engagemang och glädje ska alltid finnas som ledord hos pedagogerna.</p>

In this examination paper I’m using the qualitative method: phenomenographic analysis to present twenty educated and working pre-school teachers opinions about being outdoors in Swedish pre-school. The purpose is to describe the variation between different pre-school teachers’ opinions, not to focus on wrong or right.    The paper starts with a review over the opinions presented by the literature on the subject. After that I present the category system I’ve created based on the answers I’ve got from the interviews with the pre-school teachers. The category system have four main headlines: Physical and psychological records of being outdoors, the outdoor environment, being outdoors and the outdoor environment in the Child’s perspective and being outdoors in the pedagogues perspective.    In The ending chapter “Discussion/Analysis” I compare the literature with the pre-school teachers’ opinions and make the conclusions that good conditions for a qualitative time outdoors are: attending pedagogues manage to see possibilities in the outdoor environment, be conscious about what you are doing and why, never stress and have patience. Overall it doesn’t matter if you are indoors or outdoors you must always plan, have commitment and be full of happiness. / Genom den kvalitativa metoden fenomengrafisk analys redogör jag i det här examensarbetet för vad 20 utbildade förskollärare, som är verksamma på förskolor inom samma skolområde har för uppfattningar kring begreppet utevistelse. Syftet har varit att beskriva variationen i förskollärarnas uppfattningar, inte att visa på något som rätt eller fel.    Arbetet börjar med en genomgång av vad litteraturen har för olika uppfattningar kring utevistelsen på förskolan. Sedan har jag utifrån svaren jag fått av de intervjuade förskollärarna skapat ett kategorisystem med fyra rubriker som är genomgående genom hela arbetet. Dessa rubriker är: Utevistelsens fysiska och psykiska förtjänster, utemiljön, utevistelsen och utemiljön i barnens perspektiv och pedagogen i utevistelsen.    I det avslutande kapitlet ”Diskussion/analys” knyter jag an litteraturen till förskollärarnas svar i resultatet och drar slutsatser om vilka förutsättningarna för en bra utevistelse är. Främst krävs det närvarande pedagoger, pedagoger som kan se möjligheter i utemiljön, att vara medveten om varför man som pedagog agerar som man gör i olika situationer, att aldrig vara stressad och våga ha tålamod.  Övergripande kan jag se att det inte spelar någon roll om man är ute eller inne. Samma planering, engagemang och glädje ska alltid finnas som ledord hos pedagogerna.

Syftet med vårt examensarbete är att få en inblick i hur lärare agerar och kommunicerar med förskolebarn i åldern ett till tre år om rumsuppfattning i utemiljön. Som metod använder vi oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att besvara våra tre frågeställningar. Resultatet visar att lärarnas intresse och kunskap att tolka barnens både verbala och ickeverbala uttryck är en förutsättning för att inspirera till nya läranden om rumsuppfattning. Utemiljöns föränderliga möjligheter inspirerar både barn och lärare i deras kommunikation och utmanar till nya lärande om rumsuppfattning. / The aim of our study is to gain insight into how teachers act and interact with preschool children aged one to three years in space perception in the outdoor environment. The method we use qualitative interviews and observations to answer our three questions. The results show that teachers' interest and knowledge to interpret children both verbal and non-verbal expression is a prerequisite to inspire new learners of spatial awareness. Outdoor environment changing opportunities inspires both children and teachers in their communication and challenge to new learning about spatial awareness.

FN har tagit fram regler kring främjandet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Detta innebär att allmänna platser och utemiljöer ska vara tillgängliga och användbara för alla. Målet med detta examensarbete är att ta fram typlösningar som är anpassade för personer med nedsatt orienteringsförmåga, med fokus på synnedsättning. Den geografiska avgränsningen är Östra Sjukhuset i Göteborg, men resultatets lösningar skall även vara applicerbara på andra allmänna utemiljöer. Lagar och rekommendationer har jämförts med brukarnas subjektiva upplevelser av utemiljöer för att se om eventuella glapp uppkommer. Av platsobservationerna och studier av lagar och bestämmelser kan det konstateras att strängare krav måste ställas vad gäller tillgänglighet. Att skapa en fungerande tillgänglig och användbar miljö kräver dock inte enbart att regler efterföljs, även kunskap om verklig behov och hur lösningar fungerar i praktiken har en betydande roll.