Sammanfattning Olika fälttest är flitigt använda för att utvärdera fotbollsspelares fysiska uthållighet, däribland Yo-Yo Intermittent Recovery Level 1 (Yo-Yo IR1) och Coopers löptest. Ytterst lite är dock känt om Coopertestets lämplighet som mätmetod i en sport med intermittent arbete som fotboll. Syftet med denna studie var att undersöka prestation i Coopertestet i förhållande till Yo-Yo IR1 testet hos fotbollsspelare på olika tävlingsnivåer. Under försäsongen testades 19 manliga fotbollsspelare (23 ± 4 år, 181 ± 9 cm, 77 ± 9 kg) från svensk division 1 (hög-nivå, n=5), division 3 (mellan-nivå, n=6) och division 5 (låg-nivå, n=8). Coopertestet består av oavbruten löpning så långt som möjligt under 12 minuter på löparbana. Yo-Yo IR1 testet består av upprepade 2x20 meters löpningar i ökande hastighet, med 10 sekunder aktiv vila mellan varje omgång. Testerna utfördes under standardiserade former på kvällstid med minst 72 timmars mellanrum. Resultatet för Coopertestet var; hög-nivå 3056 ± 194m, mellan-nivå 2950 ± 188m och låg-nivå 2916 ± 203m, utan signifikanta skillnader mellan grupperna (p>0,05). Yo-Yo IR1 resultaten var; hög-nivå 2264 ± 286m, mellan-nivå 1933 ± 395m och låg-nivå 1615 ± 496m. Det fanns en signifikant skillnad i testresultaten mellan hög-nivå och låg-nivå (p<0,05). Förhållandet mellan de två testerna för hela populationen var r=0,89 (p<0,001), och inom grupperna; hög-nivå r=0,69 (p=0,2), mellan-nivå r=0,99 (p<0,001) och låg-nivå r=0,98 (p<0,001). I motsats till övriga grupper visade resultaten att hög-nivå gruppen, som har större mängd fotbollsspecifik träning, inte hade något signifikant samband mellan de två testen. Coopertestets utformning med oavbruten löpning, tillsammans med dess oförmåga att särskilja mellan olika tävlingsnivåer, medför att Yo-Yo IR1 testet bör användas framför Coopertestet i syfte att få tydligare information om en fotbollsspelares fysiska uthållighet under matchsituation.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring slöjdlärarens undervisningsstrategier i ämnet slöjd, för att möta upp elevers intresse eller ointresse och främja lusten att lära. Frågeställningarna i studien är: Vilka strategier använder sig slöjdläraren av för att väcka elevernas intresse i undervisningen, hur tolkar och omsätter slöjdläraren elevernas gensvar under en lektion, hur verkar slöjdläraren för att utveckla elevens uthållighet under arbetsprocessen? I studien deltar tre slöjdlärare. Via ljudinspelade observationer och intervjumetod; stimulated recall, reflekterar läraren över ett specifikt undervisningstillfälle. I studien har de ramfaktorteoretiska- och skoldidaktiska modellerna fungerat som stöd och analysverktyg. Resultatet visar att relationsskapande är en grund för användandet av övriga undervisningsstrategier. Tre ramfaktorer framträder; gruppsammansättning, anpassning i undervisning och tid. Slöjdläraren strävar efter ett öppet, tillåtande klimat i slöjdundervisningen där elever vågar att misslyckas och lär sig bli uthålliga.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är idag den vanligaste dödsorsaken nationellt och internationellt. Hälso- och sjukvården bör erbjuda individanpassad fysisk träning efter inträffad hjärthändelse. För att möjliggöra individanpassad fysisk träning bör patienten genomgå pre-exercise screening. Kunskapen om förändringar av hjärtfrekvens (HF) och systoliskt blodtryck (SBT) under symtombegränsat cykeltest vid pre-exercise screening av personer efter hjärthändelse är idag begränsad. Syfte: Huvudsyftet i denna studie var att i) undersöka förändring av HF och SBT hos personer som genomgått hjärthändelse under ett symtombegränsat cykeltest. Vidare var delsyftet att ii) undersöka eventuell korrelation mellan aerob prestationsförmåga och greppstyrka respektive muskulär uthållighet samt att iii) jämföra deltagarnas greppstyrka med referensvärden. Metod: Data som analyserats är insamlat från pre-exercise screening efter hjärthändelse och 68 deltagare inkluderades (median [25e percentilen; 75e percentilen] ålder, 66,4 [59,6; 71,7]; 89,7% män). Vid pre-exercise screening utfördes ett symtombegränsat cykeltest, där HF och SBT mättes med tidsintervall enligt standardiserat protokoll. Deltagarna fick även genomgå tester för muskulär uthållighet samt greppstyrka. Resultat: 68 deltagare genomförde symtombegränsat cykeltest, 59 genomförde test av greppstyrka, 60 axelflexionstester samt 59 tåhävningstester. HF och SBT ökade 14,5 (10; 18,5) slag/minut respektive 15 (10; 25) mmHg per belastningsnivå. HF sjönk i median 21,5 (15; 30,25) slag/minut 1 minut efter avslutat test. En stark korrelation sågs mellan maximal greppstyrka och peak prestationsförmåga (W) vid cykeltest (Rho=0,600, p<0,001).  Slutsats: Vårt resultat visar på en linjär ökning av HF och SBT samt en tydlig Heart Rate Recovery efter avslutat test, vilket överensstämmer med en frisk befolkning. Då greppstyrka har ett prognostiskt värde och att vi här visar att greppstyrka har en stark korrelation med peak prestationsförmåga rekommenderar vi att inkludera greppstyrka vid pre-exercise screening.

Det pågår diskussioner huruvida aktivt förvaltade fonder lyckas generera en bättre avkastning än marknaden. Ett argument för att investera i en aktivt förvaltad fond är att fondförvaltaren aktivt handlar värdepapper i syfte att uppnå hög avkastning. De här fonderna har ofta en högre avgift vilket används som motargument för att investera i den typen av fonder. Kritiker anser att en indexfond ger investerare en högre nytta eftersom de har lägre avgifter och att aktiv handel inte leder till större avkastning.  Många studier har gjorts på ämnet och den allmänna uppfattningen är att aktivt förvaltade fonder kan ge bättre avkastning än index över tid. Få studier kan dock bekräfta att det är fondförvaltarens bedrift. Fondprestation mäts enligt prestationsmåtten, Jensens Alfa, Sharpekvot och Treynorkvot. Slutsatsen liknar majoriteten av studier. Det är svårt att bekräfta hypotesen att det är fondförvaltarens skicklighet som ligger till grund till en bra fondprestation. Troligtvis beror större delen av en fonds prestation på makroekonomiska faktorer och börspsykologi. / Discussions are ongoing as to whether actively managed funds succeed in generating a better return than the market. One argument for investing in an actively managed fund is that the fund manager actively trades securities in order to achieve a high return. These funds often have a higher fee, which is used as a counter-argument to invest in this type of fund. Critics believe that an index fund provides investors with a higher benefit because they have lower fees and that active trading does not lead to greater returns.  Many studies have been done on the subject and the general perception is that actively managed funds can provide better returns than indices over time. Few studies can, however, confirm that this is the fund manager's achievement. Fund performance is measured according to performance measures such as Jensen's Alpha, Sharpe ratio and Treynor ratio. The conclusion of the study is similar to the majority of studies. It is difficult to confirm the hypothesis that it is the fund manager's skill that is the basis for a good fund performance. Most of a fund's performance probably depends on macroeconomic factors and stock market psychology.

I organisationer finns kulturer som skapar olika normer och beteenden om hur uppgifter ska lösas både individuellt och i grupp. Dessa normer och beteenden kan leda till att fungerande tillvägagångsätt för att lösa ett problem kan bli vedertagna trots att sättet inte är organisationens vilja. Det tillsammans med en mentalitet hos personalen som innebär att uppgifter ska lösas till varje pris kan leda till djupt rotade felbeteenden. Dessa felbeteenden kan påverka arméns förmåga till logistisk uthållighet och i förlängningen negativt påverka möjligheten till att försvara Sveriges suveränitet. Studien avser undersöka hur grundläggande antaganden hos logistikofficerare påverkar arméns förmåga till logistisk uthållighet. En stark organisationskultur som gör att officeren känner att hen inte kan lösa sin uppgift utan att använda felaktiga metoder kan påverka Försvarsmaktens önskade tröskeleffekt och uthållighet att försvara Sverige i en krissituation. Resultatet från studien visar att det finns ett antal olika grundläggande antaganden som påverkar arméns förmåga till uthållighet. Det finns en kultur inom organisationen där realistiska övningar för logistiken inte uppfattas som viktiga. Det är normaliserande att använda felaktiga metoder eftersom det viktigaste är att stridsvagnarna måste kunna verka och det saknas en förståelse för logistikerns behov till att kunna utföra sitt arbete.

This study investigates how the supporting strategies of Swedish armed forces (SWAF) logistics and materiel procurement contributes to the crea-tion of national strategic autonomy. In a case study design, official strategy documents and actions of the Swe-dish government and authorities are examined through the lens of Mintzberg and Waters (1985) theory of strategy development combined with the appli-cation of logistical theories in a military context. The study is using three el-ements of analysis to structure the data: international collaborations; sus-tainment and freedom of action.The study finds that actions and collaborations indicate an emerging strategy that implements aspects of strategic autonomy. The upcoming analysis and decision on SWAF funding and constitution in the Swedish parliament has the potential to transform the developing strategy into a deliberate strategy of strategic autonomy.The study indicates a strategic dilemma in the choice between self-sustainment and being a reliable partner in collaborations.

Uppsatsen syfte var att undersöka effekten av koffeinintag på mental uthållighet. Hypotesen var att koffein skulle förbättra mental uthållighet på ett statistiskt signifikant vis. 34 individer rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. SART (Sustained Attention to Response Task) användes för att mäta mental uthållighet före och efter intag av 180 mg koffein. Resultat på SART visade en signifikant minskning i antal fel gjorda, men inte i responstid. Det påvisades även en signifikant korrelation mellan ålder och responstid där äldre individer uppvisade en längre responstid före och efter koffeinintag. De förbättrade resultaten på SART efter koffeinintag är i linje med annan koffeinforskning och studien ger ytterligare stöd till att koffein förbättrar mental uthållighet. Metodologiska brister i form av en eventuell förväntanseffekt, intag av B-vitaminer i samband med koffeinintag, okontrollerade motivationsfaktorer, och eventuellt andra oidentifierade confounding variabler i undersökningen gör att vi inte med fullständig säkerhet kan tillskriva den signifikanta förbättringen i mental uthållighet till enbart koffein. / The purpose of this study was to examine the effects of caffeine on sustained attention. The working hypothesis was that caffeine would increase sustained attention in a significant way. 34 individuals were recruited by way of a convenience sample. SART (Sustained Attention to Response Task) was used to measure sustained attention before and after ingestion of 180 mg of caffeine. Results of SART showed a significant decrease in the number of errors made, but not in response time after caffeine ingestion. The study also showed a significant correlation between age and response time, in which older adults took a longer time to respond before and after caffeine ingestion. The improved results of SART after caffeine ingestion are in line with other caffeine studies and provide further support to the notion that caffeine improves sustained attention. Methodological shortcomings in shape of an eventual expectancy effect, intake of B vitamins in conjunction with caffeine intake, uncontrolled motivational factors and other eventual unidentified confounding variables makes it so that we can't ascribe the significant improvement in sustained attention to only caffeine with absolute certainty.

The aim of this study is to investigate how students learn new words most efficiently by using three different methods: retrieval practice, adaptive retrieval practice and the traditional re-reading of words. The study will also examine which of the methods that is most efficient for students with language vulnerability. The first question we asked was which impact the three different methods had on how students learned new words. The second question investigates if there is a connection between the result from the learning intervention and the students’ cognitive abilities and mental stamina. The method used was a computer-based study of 90 words ending with a test with a re-test done 7 days afterwards. The students also answered the questionnaires TEXI and METQ to estimate their cognitive abilities and mental stamina. The results showed that the most effective method for learning new words was retrieval practice regardless of the student’s cognitive abilities, mental stamina, or language difficulties.

Bakgrund: Innebandy är en intensiv sport där snabba upprepade accelerationer och riktningsförändringar är viktiga ingredienser för framgång. Även om både förflyttningssnabbhet och uthållighet är viktiga för prestationen i innebandy, finns inga studier som undersöker hur de relaterar till varandra och andra viktiga fysiska kvaliteter. Syfte: Att beskriva kvinnliga elitinnebandyspelares fysiska egenskaper och undersöka korrelationen mellan snabbhet i förflyttningar, aerob uthållighet, maximal styrka och explosivitet. Metod:19 kvinnliga elitinnebandyspelare i åldern (medel (SD)) 21,8år (±2,15), längd 168,8cm (±5,8) långa och vikt 65,9 kg (±6,3), rekryterades till studien. Ett testbatteri genomfördes över två dagar och bestod av snabbhetstester (Acc10, Acc20m, Pro-agility), explosivstyrketester (SLH, SJ, CMJ, CMJ:A), maximalstyrketest (IPU) och aerob uthållighet (Beeptest). Korrelationen mellan testresultaten analyserades. Resultat: Det fanns starka korrelationer mellan förflyttningssnabbhet och prestationen explosiv styrka, utom mellan vertikalhopp med armsving (CMJ:A) och snabbhet i riktningsförändringar (Pro- agility). Isometrisk styrka (IPU) relaterade endast signifikant till snabbhet i riktningsförändringar (Pro-agility), vilket också aerob uthållighet (Beeptest) gjorde. Slutsats: För kvinnliga elitinnebandyspelare finns ett samband mellan explosiv styrka och snabbhet i alla förflyttningar, medan maximalstyrka endast verkar relatera till snabbhet i riktningsförändringar. Arbetsförmågan i aerob uthållighetsarbeten verkar inte påverka prestationen i snabbhet negativt, utan på den här prestationsnivån kan båda utvecklas till tillräcklig nivå. / Background: Floorball is an intense sport where rapid repeated accelerations and changes of direction are important ingredients for success. Although both the locomotion speed and endurance are essential for achievement in floorball, there are no studies examining how they relate to each other and other important physical qualities. Objective: To describe female elite Floorball player's physical properties and examine the correlation between locomotion speed, aerobic endurance, maximum strength and explosiveness. Method: 19 female elite Floorball players age (mean (±SD)) 21, 8 years (±2.15), height 168, 8 cm (±5.8) and weight (65.9 kg±6.3), were recruited to the study. A test battery was conducted over the span of two days and consisted of tests of locomotion speed (Acc10, Acc20, Pro-agility), explosive strength (SLH, SJ, CMJ, CMJ:A), maximum strength (IPU) and aerobic endurance (Beep test). The correlation between the test results were analyzed. Results: There were strong correlations between locomotion speed performance and explosive strength, except between vertical jump with arm swing (CMJ) and speed in changes of direction (the Pro agility). Isometric strength (IPU) significantly related to the speed in changes of direction (the Pro agility), as did aerobic endurance (Beeptest). Conclusion: For female elite Floorball players there seems to be a correlation between explosive strength and quickness in all types of locomotion, while the maximum strength only seems to relate to the speed in changes of directions. Work ability in aerobic endurance tasks does not seem to affect performance in locomotion speed, and at this performance level both can be developed to a sufficient level.

Introduktion: Muskulära styrke- och uthållighetsteter är fysioterapeutiska bedömningsinstrument som används inom hjärtrehabilitering. I kliniken krävs uppdaterade normalvärden för de muskulära styrke- och uthålighetstesten samt värden på absolut reliabilitet (MDC) för att upptäcka avvikelser och avgöra kliniskt relevanta förändringar vid utvärdering av patientens prestationsförmåga.   Syfte: Att utvärdera test-retest reliabiliteten och ta fram normalvärden för muskulära styrke- och uthållighetstester.   Metod och material: Test-retest analysen bestod av två testtillfällen med 2-3 dagars mellanrum där 9 friska personer (6 kvinnor, 3 män) slutförde samtliga test (isometrisk armbågsflexion, isometrisk knäextension, isotonisk unilateral axelflexion och isotonsik unilateral tåhävning). Underlaget till normalvärdesanalysen bestod av insamlad data på 164 friska kontroller (61 kvinnor, 103 män) från tidigare studier.   Resultat: Den relativa reliabiliteten klassades som utmärkt för isometrisk armbågsflexion (ICC = 0,98), isometrisk knäextention (ICC = 0,97) samt isotonisk unilateral axelflexion (ICC = 0,98) och god för isotonisk unilateral tåhävning (ICC = 0,90). Mäns muskulära uthållighet var sämre jämfört med kvinnor vid test av isotonisk unilateral axelflexion. Ingen enlighet sågs i muskulär uthållighet mellan könen för isotonisk unilateral tåhävning. Kraftutvecklingen för män var större i båda isometriska tester jämfört med kvinnor. En skillnad sågs mellan olika åldersgrupper i isometrisk knäextension och isotonisk unilateral tåhävning. Ingen skillnad sågs mellan åldersgrupperna i övriga test.   Konklusion: Den relativa reliabiliteten för de muskulära styrke- och uthållighetstesten klassas vara god-utmärkt. Mer forskning behövs på större studiepopulationer där samtliga åldersgrupper representeras för att ta fram ett precist och stabilt underlag för normalvärden och absolut reliabilitet som kan representera och matcha standarden i den kliniska verksamheten.