Ett flertal studier har undersökt användandet av olika typer av efterfrågan om förtydligande i en referentiell kommunikationsuppgift. Bland annat har skillnader i kommunikationsstrategier mellan barn med cochleaimplantat och normalhörande barn påvisats. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida kommunikationsstrategier skiljer sig åt i en referentiell kommunikationsuppgift hos barn med lindrig till måttligutvecklingsstörning och en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Vidare syfte var att undersöka hur barn med lindrig till måttlig utvecklingsstörning reagerar vid kommunikationssammanbrott, när personen inte har tillgång till en specifik referent. Studien har också undersökt vokabulär hos de båda grupperna och om detta har någon betydelse för vilka kommunikationsstrategier de väljer. I studien ingick två grupper. Den ena gruppen bestod av personer med utvecklingsstörning som har en kronologisk medelålder på 14:9 år, och kontrollgruppen bestod av barn utan utvecklingsstörning med en kronologisk medelålder på 7:8 år. Båda grupperna hade en mental medelålder på 8:6 år. Barnets kommunikativa strategier skattades av logopedstudenter i en referentiell kommunikationsuppgift och ordförrådsdelen i WISC-IV användes för att kunna jämföra ordförråd. Då idén till föreliggande studie föddes ur Ibertsson et al. studie från 2009 Deaf teenagers with cochlear implants in conversation with hearing peers har samma typer av efterfrågan om förtydligande använts som utgångspunkt i analys. Resultaten visade att personer med utvecklingsstörning kan skilja sig i användandet av olika typer av efterfrågningar från en mentalt åldersmatchad grupp. Vissa typer av efterfrågningar korrelerade signifikant med varandra i högre grad inom kontrollgruppen än inom målgruppen. Prestation på ordförrådstestet skiljde sig inte signifikant mellan grupperna. I jämförelse mellan medelpoäng på ordförrådstestet och typ av reaktion, som visar ordförrådets betydelse för hur personerna reagerar på den utbytta referenten, återfanns ett signifikant resultat i målgruppen. / Several studies have investigated the use of different types of requests for clarification in a referential communication task. The purpose of this study was to examine whether communication strategies differs between children with developmental disabilities and mental age matched peers in a referential communication task, and how the children react to a communication breakdown. We tested vocabulary to see if vocabulary correlates with different types of requests for clarification. Our study included two groups. One group consisted of people with development disabilities with chronological mean age of 14:9 years. The other group consisted of mental age matched children with no development disabilities. The mental mean age of both groups was 8:6 years. The children’s communicative strategies were assessed in a referential communication task. The vocabulary was examined with the vocabulary subtest of WISC-IV. Our results indicate that children with mental disabilities differ from mental age matched peers in the use of types of requests for clarification in this study. Different types of requests correlates with each other in both groups. This indicates that the persons in the groups use different strategies in solving the task. The vocabulary was not different between the groups.

Syftet med studien är att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesärskolan har av ämnet matematik. Den teoretiska ansatsen utgår från grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska förhållningssätt. Jag analyserar mina resultat utifrån Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studien är kvalitativ och gruppintervju används som metod. I gruppintervjun deltog sju elever som går i olika årskurser på gymnasiesärskolan. Eleverna går i Handelsprogrammet, Hotel och Restaurangprogrammet och Naturbruksprogrammet. Fokus i analysen är på vilka konstruktioner av skolämnet matematik, sig själva som matematikelever och nyttan med matematikkunskaper som eleverna gör. Resultatet visar att matematik som skolämne ses som ett nödvändigt ont och något som upplevs som svårt men viktigt. Det upplevs också som onödigt av vissa elever. Men även om relationen till matematik och rollen som matematikelev uppvisar kluvenhet, så var eleverna överens om att matematik var nyttigt att kunna i vardagslivet. Det fanns en stor samstämmighet bland de intervjuade eleverna om att man klarar sig bättre som vuxen om man kan matematik. / The purpose of the study is to describe the experiences students in Upper Secondary Special School have from the subject mathematics. The theoretical approach is based on the fundamentals of constructionism and Berger and Luckmann's (2008) approach to sociological knowledge. I analyse my results through Hacking (2000) and a social constructionistic perspective. The study is qualitative and a qualitative group interview is used as method. In the group interview, seven students in different levels on Upper Secondary Special School, participated. The students attend the Tradeprogram, Hotel and Restaurantprogram and Natural Resources Program. The focus of the analyse is which different constructions of the school matemathic, themselves as mathlearners and the usefulness of mathematics knowledge, that the students do. The result shows that mathematics as a school subject is seen as a necessary trouble and something that is perceived as difficult but important. It is also perceived as unnecessary by some students. But even if the relation to mathematics and the role of mathematics student exhibits ambivalence, the students were agreed that mathematics is useful to everyday life. There was a broad consensus among the interviewed students that you are doing better as an adult if you know mathematics.

Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka ansiktsigenkänning för personer med och utan utvecklingsstörning. Tre specifika forskningsfrågor undersöktes: 1. Hur ser interaktionen ut mellan familjaritet med ansikten och familjaritet med miljöer när det gäller bildigenkänning för personer med utvecklingsstörning? 2. Kan någon av de 2 teoretiska ansatserna till förklaring av falska minnen (sammanblandning av olika minnen), bindingsansatsen och dubbelprocessansatsen, förklara prestationen för både personer med och utan utvecklingsstörning? 3. Hur förhåller sig arbetsminnesförmåga till prestation i studier av falska minnen? Resultaten i de 4 artiklarna som ingår i avhandlingen gav svar på frågorna: 1. Interaktionen mellan familjaritet med personer och miljöer kan förklaras med förhållandet mellan personen och miljön, som antingen kan vara frånvarande, närvarande eller osannolikt. Dessa semantiska relationer bestämmer prestationen och en ”lat” semantisk strategi föreslogs. 2. Beroende på uppgiftens svårighetsgrad framkom olika interaktionsmönster mellan grupp och typ av igenkänningsbild, och då särskilt olika antal sammanblandade bilder. Dessa mönster kunde inte förklaras av någon av de 2 teoretisk ansatserna. Därför föreslås ett nytt sätt att tolka resultaten som inkluderar arbetsminne. 3. Hög arbetsminneskapacitet gav 2 effekter: för det första, igenkänning av fler ansiktsdelar, och för det andra, igenkänning av fler ansiktskonfigurationer. Vid höga arbetsminneskrav så används den första effekten mer på bekostnad av den andra. Det visade sig också att prestationen för personer med utvecklingsstörning på uppgifter med låga arbetsminneskrav liknade prestationen för åldermatchade kontrollpersoner utan utvecklingsstörning på uppgifter med höga arbetsminneskrav. Detta indikerar att utvecklingsstörning kan ”simuleras” genom högre arbetsminneskrav, åtminstone på denna typ av igenkänningsuppgifter. Resultatens implikationer för vittnespsykologi och användandet av fotografier som kognitivt stöd diskuteras. / The general purpose of this thesis was to investigate face recognition for persons with or without learning disability. Three specific research questions were investigated: 1. How does familiarity of faces interact with familiarity of environments in pictures for persons with learning disability? 2. Which, if any, of the 2 theoretical approaches to memory conjunction errors, the binding approach and the dual-processing approach, can explain performance for both persons with and without learning disability? 3. How does working memory relate to performance in memory conjunction error studies? The results of the 4 papers included in this thesis provided answers to the questions: 1. A person by environment interaction was found and was explained by an absent, present or implausible association between the person and the environment in the picture. These semantic relations determined performance and a “lazy” semantic strategy was suggested. 2. Different group by recognition type interaction patterns, and specifically different amounts of conjunction errors, were found for different degrees of task difficulty. These patterns could neither be explained by the dual processing approach nor the binding approach. Hence, a new frame of interpretation which included working memory was suggested. 3. High working memory capacity was associated with 2 effects: firstly, recognition of more facial features and, secondly, recognition of more facial configurations. At high working memory demands, participants relied on the first effect to a higher degree, at the expense of the other. It was also found that, in a task with low working memory demands, the performance for persons with learning disability was similar to the performance of age-matched controls with higher working memory demands in the task. This indicates that learning disability, at least in this type of recognition task, can be “simulated” by higher working memory demands in a population without learning disability. This finding is discussed in relation to witness psychology and the use of photographs as cognitive assistance.

Bakgrund: Då barn möts av en kognitiv utmaning talar de ofta högt med sig själva. Detta är en vanlig strategi hos barn i femårsåldern och kallas privat tal (private speech) vilket gradvis, i takt med att barnen åldras, utvecklas till en tyst form kallat inre tal. Inre tal är centralt i flera kognitiva uppgifter bland annat planering och problemlösning och är även involverat i arbetsminnet, främst i den fonologiska loopen. Det finns en begränsning i arbetsminnets kapacitet och även den fonologiska loopen är begränsad hos barn med utvecklingsstörning. Arbetsminneskapaciteten och utvecklingen av fonologiska loopen har en stor avgörande betydelse i tillägnandet av ordförrådet och därför kan en begränsning eller försening leda till en försening även i ordförrådet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka inre tal hos barn med utvecklingsstörning samt att undersöka om det finns något samband mellan barnens inre tal och det aktiva respektive passiva ordförrådets storlek. Metod: I studien deltog 28 barn. Målgruppen bestod av 14 barn med lätt till måttlig utvecklingsstörning i åldrarna 8:4-16:0 år. Kontrollgruppen bestod av 14 barn med typisk utveckling i åldrarna 4:8-8:6 år. De båda grupperna matchades efter deras testresultat på Ravens färgade progressiva matriser. Det aktiva ordförrådet testades med Boston Naming Test och det passiva ordförrådet undersöktes med Peabody Picture Vocabulary Test. För att undersöka barnens inre tal och minnesstrategier användes European Picture Span Study.  Resultat: Resultatet visar att barnen i kontrollgruppen har ett större passivt och aktivt ordförråd jämfört med målgruppen och att ett större ordförråd hos kontrollgruppen tycks ha viss betydelse för att barnen ska välja en mer mogen strategi. Målgruppen i föreliggande studie använder sig av verbala strategier i mindre utsträckning än kontrollgruppen, men de tycks ha utvecklat en medvetenhet kring sin strategianvändning. Analyserna visar även ett signifikant samband mellan uppnådd spannivå och storleken på det passiva ordförrådet hos målgruppen, medan det hos kontrollgruppen finns ett signifikant samband mellan uppnådd spannivå och storleken på det aktiva ordförrådet. / Background: When children are faced by a cognitive challenge they often speak out loud to themselves. This is a common strategy in five year old children and is called private speech, which gradually, is developed into a silent form called inner speech. Inner speech is essential in several cognitive tasks including planning and problem solving, and is also involved in the working memory, particularly in the phonological loop. Children with intellectual disabilities have a limitation in the capacity of the working memory and in the phonological loop. The capacity of the working memory and the development of the phonological loop have a big importance in the acquisition of the vocabulary, therefore a limitation or delay in these skills lead to a delay in the vocabulary. Aim: The purpose of this study was to investigate the inner speech in children with intellectual disabilities and to investigate the correlation between the inner speech and the dimension of the active and passive vocabulary.  Method: 28 children participated. The target group consisted of 14 children with mild to moderate intellectual disabilities aged 8:4-16:0 years. The control group consisted of 14 children with typical development aged 4:8-8:6 years. The two groups were matched according to their test results on Raven's Colored Progressive Matrices. The active vocabulary was tested with Boston Naming Test and the passive vocabulary was examined with the Peabody Picture Vocabulary Test. To examine the inner speech and memory strategies the European Picture Span Study was used. Results: The result showed that the children in the control group have a bigger passive and active vocabulary compared to the target group and that there is a correlation between having a big vocabulary and using a more mature strategy in the control group. The target group use phonological strategies to a smaller extent than the control group, but they seem to have developed a consciousness regarding their use of strategies. The analysis also shows a significant correlation between span level and the size of the passive vocabulary in the target group, whilst there is a significant correlation between the span level and the active vocabulary in the control group.

This study examines how the staff at a serviced housing for persons with developmental disabilities understands and manage their professional roles, and how they interact with the users. The material consists mainly of participant observation and interviews with duty personnel. The study has an existentialist/phenomenological framework and describes how personnel perceived their work situation as problematic and how this affected the staff's way of relating to and interact with the users. There was instances in which the staff exercised power over the users. The thesis also shows how the staff's jointly designed practical routine had compromising effects on the ethical principles they highlighted as important to follow in the interviews. The study shows that it is possible to understand the gap between the staff's ideals and practices based on their efforts to establish security, continuity and predictability in a situation that was perceived as unsafe.

Studien är baserad på en kvalitativ metod där jag, på två skolor, intervjuat rektor, studie- och yrkesvägledare och lärare på gymnasiesärskolans nationella program. Materialet analyserades genom teoristyrd kvalitativ analys.  Syftet med studien är att undersöka vilka strategier två skolor uppger att de har kring sitt arbete med övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv för elever på gymnasiesärskolans nationella program.  Resultatet visar att, båda skolorna, ser det viktiga i att eleverna utvecklar trygghet och blir självständiga. Detta kan eleverna bli genom att förberedas på vad som förväntas av dem när de kommer ut i arbetslivet. För att eleverna ska vara förberedda för arbetslivet så lägger skolan, i sin undervisning, fokus på vad som eleverna behöver ha med sig ut i arbetslivet. Ett sätt är att skapa undervisning som mycket efterliknar den verklighet som eleverna sedan kommer att möta. Eleverna är delaktiga i olika utsträckning inför arbetsplatsförlagt lärande (APL) men båda skolorna ser det viktiga i att ta tillvara på elevernas önskemål. Det är även av stor betydelse att det finns en tät kontakt mellan skolan och handledare på APL-platserna. En önskan, som båda skolorna uttrycker, är att det ska finnas mer tid till att vara tillsammans med eleverna på APL-platserna. / The study is based on a qualitative method, where I, on two schools, made interviews with principals, guidance counselors and teacher for students with learning disability. The data was analysed with theorybased qualitative analysis.  The purpose of the study is to examine the strategies that some schools state that they have with their work about the transition from school to work for students with learning disability.  The result shows that both of the schools see the importance that the students develop security and become independent. One way is to be prepared on what is expected of them when they enter the working career. To prepare the students for working life, the schools focus on what the students need for working career. One way is to make the teaching environment so similar to the reality that the students will meet later on.  The students participate in different extent before the placements, but both of the schools sees the importance in listening to the students own expectations. It is also of great importance that there is a close contact between the school and supervisors at the internships.  One request booth the schools expresses is that they would like to have more time with the students out on the placements

The purpose of this study is to show how some of primary teachers and support teachers in middle and lower secondary school, with help from special education advice and support, create conditions for learning for integrated students with intellectual disability. The research questions in the study are, how can special advice be arranged in the form of a network? What questions may be in focus for teachers and support teachers who teach student with intellectual disability? How does the teachers and support teacher reasons at the implementation of special advice. An research overview of the field within the field of inclusion of students with intellectual disability was done.  The theoretical approach is based on Dillons seven elements of curriculum, which form an educational context. The seven categories are: teacher, student, subject, environment, activity and result. The study has a qualitative approach. The method which has been used in the study is qualitative interviews. The study includes interviews with a principal, a special education teacher, primary teachers and support teachers. The principal and the special teacher were interviewed with the purpose to find out the thoughts behind the recently started network in the township, for regular schools who educate students with intellectual disabilities who are integrated. The analysis of the data conducted by separating the answers in different categories. These categories were created from Dillons seven elements of curriculum, which were clustered into three themes.   The result indicates that the teachers and support teachers have a positive attitude towards teaching students with intellectual disability in primary school. It is also indicates that the primary teachers and support teachers have a large need for support in the form of special education advice. Support needed in various ways, but particularly when it comes to discussing thoughts and ideas, adjusting material and finding an appropriate level of teaching.

Syftet med studien är att beskriva och analysera grundskollärares upplevelser och erfarenheter av hur grundskollärare lyckas inkludera elever som läser efter grundsärskolans läroplan i en grundskoleklass utifrån följande forskningsfrågor.  Vilka utmaningar upplever grundskolläraren det finns med att undervisa utifrån två läroplaner?  Hur genomför och planerar grundskolläraren undervisning för den integrerade grundsärskoleeleven på individ, grupp och skolnivå?  Vilka möjligheter och hinder upplever grundskolläraren att det finns med integrerade grundsärskoleelever i grundskolan? För att nå syftet i denna studie är tolv kvalitativa intervjuer genomförda med grundskollärare som undervisar en grundsärskoleintegrerad elev inom årskurserna 1-6. Studiens teoretiska utgångspunkt är Nilholm och Göranssons (2013) tre definitioner på inkludering: den gemenskapsorienterade definitionen, den individorienterade definitionen samt den placeringsorienterade definitionen. Examensförordningen tydliggör att specialläraren bland annat ska ha kunskaper och färdigheter för att handleda och stötta kollegor i deras arbete kring grundsärskoleintegrerade elever. Studiens resultat visar att arbetet varierar hur grundskollärare arbetar med grundsärskoleintegrerade elever i grundskolan. Den största oron hos studiens forskningspersoner är ängslan och frustration över att tiden inte räcker till att planera undervisningen för den grundsärskoleintegrerade eleven. Det framkommer av studiens resultat att de integrerade grundsärskoleelever oftast är lokalintegrerad utanför klassrummet. Studien beskriver även forskningspersonernas upplevelser av möjligheter respektive hinder med att undervisa grundsärskoleintegrerade elever i grundskolan. / The purpose of this study is to describe and analyze elementary school teachers' experiences including students studying the special needs curriculum in their own class, based on the following research questions.  What challenges do elementary school teacher have integrating the two curriculums in one class?  How does the elementary school teacher implement and plan lessons for the integrated special need pupils on an individual, group and school level?  What opportunities and obstacles do elementary school teacher experience with a special needs pupil in an integrated class? To achieve the purpose of our study, we have conducted qualitative interviews with elementary school teachers who teach at a basic school for grades 1-6. As a theoretical point of departure, we have chosen to use Nilholm and Göranssons (2013) three definitions of inclusion; the community-oriented definition, the individual-oriented definition and the investment-oriented definition. The degree regulation clarifies special needs teachers with a focus on developmental disorder. The specialist teacher must, among other things, have the skills to guide and support colleagues in their work around special needs pupils that have been included in the classroom. The study's results show that work varies over how elementary school teachers work with students following the rules of the basic school law. The biggest concern of the study's research is the teachers’ anxiety and frustration that time is not enough to plan lessons for the special needs pupil. It is apparent from the study result that special needs pupils are still locally included outside the classroom. The study also describes the researchers' experiences of opportunities and obstacles to teach special need pupils in elementary school.

Studiens syfte är att finna hur man arbetar inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan med att synliggöra lärandet för eleverna och bedöma vart eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Frågeställningarna behandlar vilka metoder speciallärare och specialpedagoger använder för att synliggöra lärandet samt vilka metoder som används för att bedöma vart eleven befinner sig kunskapsmässigt och vilka metoder lärarna använder för att göra lärandet meningsfullt, hanterbart och begripligt.  Kvalitativ metod i form av webbenkäter har använts för insamling av empirin. Den teoretiska ansatsen KASAM har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar på att den metod som lärarna använder mest för att synliggöra lärandet för sina elever är genom muntlig återkoppling. Den metod som lärarna använder sig mest av för att ta reda på var eleven befinner sig kunskapsmässigt är samtal med kollegor. För att göra lärandet hanterbart, begripligt och meningsfullt så tar lärarna reda på vilken lärmetod som passar bäst för eleven, utgår från elevens intresse och har en tydlighet kring mål och syfte med undervisningen. Resultatet visar också på likheter och skillnader i valda metoder för de elever som läser ämnesområde kontra de som läser ämne. Studiens specialpedagogiska implikationer är att ge tips på goda exempel om metoder för bedömning och synliggörande av lärande. Resultatet bidrar till förslag för fortsatt forskning kring effekten av beprövade metoder. / The purpose of this study is to find out best practices for teachers within the compulsory special school and the upper secondary special school in Sweden. The goal is to make the learning visible for the pupils and to assess where the pupils are in terms of knowledge. The study addresses what methods special teachers and special educators use to make the learning visible, to assess where the pupil is in terms of knowledge and what methods teachers use to make learning meaningful, manageable and understandable.  Qualitative method in the form of web surveys has been used to gather empirical data. The theoretical approach KASAM has been used to analyze the results. This reveals that the method most teachers use to make the learning visible to their pupils is through oral feedback. The method that teachers use most often to find out where the pupil is knowledgeable is talking to colleagues. In order to make learning manageable, understandable and meaningful, the teachers choose learning method best suited for the pupil based on the pupils interest and have a clear focus on the goals and purpose of the teaching. The result also shows similarities and differences in selected methods for the pupils who read the subject area versus those who read the subject.  The study's special educational implications are to give tips on good examples of methods for assessing and making visible learning. The result contributes to proposals for further research on the effect of tried and tested methods.

Recent research show that young people with mild intellectual disabilities are raising complaints against the society´s demand for categorization in order to provide the right amount of support (Ineland, Molin & Sauer 2013, Tideman 2012). This study’s purpose is to find out how students attending a senior high school for people with intellectual disability, are affected by their school attendance in their identity making. With focus on finding out:1.What situations within the school prove specific importance in relation to students’ identity making?2.How are the students identity making limited or enabled by their attendance at the school for students with intellectual disabilities? 3.How are the students identity making affected by being included or excluded?The theoretical framework is inspired by theories based on social constructionism. The author has chosen to adopt an intersectional analysis that claims that different power relations in society affects and reinforce each other. Another important theory is social identity theory and representations theory. These theories explain how social identity is created in the relation between the individual and the social world that she exists in. The empirical material was collected through interviews with six students currently attending a senior high school for people with intellectual disability, “gymnasiesärskola” in Swedish. The results show that the specific situations that proved importance for the student’s identity making were: When they were not being able to make choices. How other people, especially teachers, were relating to them combined with the social climate in groups they belonged to. And the overall sense of not being “normal” and having a diagnosis. Results that appeared to be new compared to other studies were that the students interpreted their diagnosis as a school issue and not something that was connected to their own person.