Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. Studien jämför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieägandet och attityder till välfärdsstatens institutioner och premisser mellan åren 1984-2008. Med aktieägande avses en inkluderande definition av både direkt ägande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, såsom pensionsfonder. Studiens primära hypotes är att ökat aktieägande leder till mer negativa attityder till välfärdsstaten. Därtill antas fusket inom välfärdssektorerna öka samt misstänksamheten om fusk tillta medan klasskillnader inom åsikter rörande välfärdsstaten förväntas minska. Centrala teoretiska utgångspunkter är reciprocitet, moralisk ekonomi, historisk institutionalism och spårberoende. Det alltmer utbredda aktieägande liknas vid processer i riktning mot ett massinvesteringssamhälle där vardagen tenderar att finansialiseras alltmer. Studiens resultat ger inget stöd för hypoteserna. Stödet för välfärdsstaten verkar inte ha förändrats nämnvärt under undersökningsperioden. Inte heller verkar klasskillnaderna i åsikter kring välfärdsstaten, fusket inom välfärdssektorerna samt misstänksamheten om fuskets utbreddhet ha förändrats nämnvärt. Dessa resultat beror troligen på flera orsaker. Bland annat tenderar aktieägandet att vara mycket ojämnt fördelat bland Sveriges befolkning. / Between the years 1984-2000 it became increasingly common to own stocks in Sweden. Among the whole population stock ownership increased from 29 to 80 % until year 2000, and was thereafter around 80 % until present day, 2008. As more people receive disposable income not only from labour, but also from capital, their attitudes regarding how the welfare state should be financed and organized, should change. Stock ownership here includes both traditional private stocks and also savings in stock funds. The paper’s main hypothesis is that increased stock ownership will have a negative impact on attitudes towards the welfare state. Also cheating in the welfare sectors and the suspicion about others cheating is believed to increase while class differences concerning attitudes towards the welfare state are believed to diminish. Central theoretical themes are reciprocity, moral economy, historical institutionalism and path dependency. The increased stock ownership is described as a process in the direction towards a mass investment society, where everyday life tends to become financialized to a growing extent. The results show no support for the hypotheses. Attitudes and opinions concerning the welfare state seem to be stable during the whole time period. Neither seems there to be any significant sign of diminishing class differences regarding attitudes towards the welfare state, nor any growing suspicion concerning cheating within the welfare sectors nor any actual growth of cheating. These results might depend on a number of reasons. For one, stock ownership seems to a large extent be unequally distributed among the population of Sweden.

<p>Bakgrund: Vi tycker oss kunna skönja en utveckling i Sverige där potentialen för företagens sociala ansvarstagande ökat till följd av att den traditionella trygghetsgaranten, staten, alltmer dragit sig tillbaka. Samtidigt konstaterar vi att begreppen som behandlar detta område ofta saknar konkreta förslag på vilka aktiviteter som är lämpliga för företag att ägna sig åt. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva statens roll och den allmänna opinionen i det svenska samhället vad avser förutsättningarna för företagens sociala ansvarstagande. Genom att företrädelsevis använda teoribildningen inom Corporate Citizenship ämnar vi visa och förklara vilka konkreta möjligheter detta kan innebära för företag verkandes i Sverige. </p><p>Genomförande: Empirisk data har företrädelsevis samlats in med en postenkät riktad till 3000 individer ur den svenska allmänheten. </p><p>Resultat: Välfärdsstatens tillbakadragande har skapat ett välfärdsvakuum där medborgarnas behov inte längre till fullo tillgodoses av staten. Vår undersökning visar vidare att den svenska allmänheten ger företagen legitimitet att agera som goda Corporate Citizens. De samhällsområden som är mest lämpade för företag att ägna sig åt i detta avseende är: arbetslöshetsbekämpning, brottsbekämpning, jämställdhet, kamp mot droger/missbruk, miljöfrågor, sjukvård, utbildning och äldreomsorg. Samarbete med ideella organisationer eller staten kan vara ett sätt att få legitimitet även inom andra samhällsområden För företag som inte är konsumentnära rekommenderar vi en tydlig kompetensbaserad koppling till det sociala ansvarstagandet. För konsumentnära företag finns även möjligheter att utnyttja kopplingar i det naturliga interagerande med det lokala samhället. Vi rekommenderar vidare företag att söka genomdriva sina Corporate Citizenship-projekt på en lokal nivå. Avslutningsvis finner vi att den svenska allmänheten både är mogen för och positivt inställd till att företagen på allvar börjar kommunicera ut sitt sociala ansvartagande.</p>

No description available.

Socialsekreterare är den förmedlande gruppen mellan välfärdsstaten och klienter i Sverige, därför blev det viktigt att studera dessa miljöer. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare ser på vilka möjligheter de som erhåller ekonomiskt bistånd har för att kunna avstå/lämna biståndet och om möjligheterna skiljer sig åt mellan vita och icke-vita. För att besvara syftet genomfördes fem intervjuer med socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det transkriberade materialet. Vi anlade ett konstruktivistiskt perspektiv på begreppen vit och icke-vit. Klientskapande och rasism används för att analysera vår empiri. Studiens resultat visar att socialsekreterarna konstruerade alla icke-vita till flyktingar och alla vita till svenskar. Utifrån detta, visade resultatet att icke-vita hade sämre förutsättningar att ta sig ur ekonomiskt bistånd på grund av att de inte kunde “rätt” språk och därför inte kunde etablera sig på arbetsmarknaden. Därav innehöll mycket av planeringen för icke-vita att gå på “Svenska För Invandrare”. Vita var främst dem som hade ett missbruk men planeringen för dem var däremot att få ut dem direkt på arbetsmarknaden. Resultatet visade även skillnader på vilka möjligheter som fanns för vita och icke-vita hade för att bli självförsörjande, där icke-vita anses ha sämre möjligheter. Det kunde visa sig i form av brist på information på andra språk vilket resulterade i att icke-vita hade svårare att förstå det svenska systemet.

The welfare state is ideally about guaranteeing citizens welfare and social security. This thesis describes how the embodied experience of austerity politics and reforms of national health insurance in Sweden is lived along the links of what I call “the chain of precarity”. In 2008 the duration of the entitlement to sickness benefit was limited to 2.5 years. The majority of people on sick leave and passing the benefit limit were women. Using qualitative in-depth interviews and drawing on feminist phenomenology, theories of recognition and crip perspectives, the analysis shows that the chain of precarity orients women with long-term illness towards increased vulnerability and risk. This (dis)orientation is the result of a lack of recognition and respect within the fields of social insurance, health care, work life, discourse and politics as well as close relations.

This thesis explores the communication of health knowledge among new parents in Sweden. Based on three separate studies, the thesis employs a selection of theoretical concepts and methodological approaches, mainly originating from mediated discourse analysis and linguistic anthropology. Study 1 takes a broad view on the object and asks how knowledge circulates and emerges in a particular arena for parental knowledge. Drawing on nine months of online fieldwork on a discussion forum thread for expectant parents, the study shows that communication of knowledge is engendered by entextualizations and recenterings of previous experiences, including encounters with discourse. This fact challenges categorical conceptions that construct some sources of health knowledge as trustworthy and others as unreliable, and thus, potentially harmful. Study 2 narrows the focus to professionals typically perceived as producers of parental health knowledge, namely, midwives who give prenatal education classes. Drawing on a dataset comprising observations of classes as well as interviews with midwives, the study throws analytical light on anticipatory discourse, that is, discourse designed to dictate and influence the future, and elucidates some of the ways in which midwives prepare the participants for their upcoming delivery by discursively constructing links to these future events. Study 3, finally, takes the perspective of a single individual in whose life several forms of communicated parental knowledge converge as she becomes a mother. The study focuses on a period during which this individual struggles with breastfeeding problems. A combination of the notions of interdiscursivity and the historical body is here employed to grasp this experience as shaped in relation to discourse regarding child care and health. Looking at narrative data through this lens, the study shows how this individual connects failure to follow official breastfeeding recommendations to failure to perform child care in an appropriate way. At heart, the study makes a case for the moral loading of health knowledge and cautions against the assumption that authoritative medical knowledge is the only means for taking action that a new mother might need. In conclusion, the present thesis utilizes a combination of theoretical and methodological tools from MDA and linguistic anthropology to enable a discourse analysis of health communication that privileges a view of language in use as accumulating vis-à-vis engendering meaning over time and in relation to social action. Invoking the notion of ideologies of communication, it demonstrates that parents’ knowledge about their children’s health is a non-neutral issue, and that instrumental aspects of parental health knowledge can never be isolated from moral ideas regarding how particular parenting practices are to be carried out. At the same time, the thesis points out that while representatives of institutions of the welfare state may produce messages to communicate health knowledge, the knowledge obtained by individuals is the product of myriad discursive encounters and other experiences, of which the discourse produced by representatives of state institutions constitutes only one share. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Submitted. Paper 3: Accepted.</p>

<p>I uppsatsen görs en läroboksanalys av samhällskunskapsläroböcker från 1970-tal och 2000-tal. Samtliga läroböcker som ingår i analysen vänder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen är hur arbetsmarknadens parter framställs under 1970-talet, respektive under 2000-talet. Framställningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhällsutvecklingen och till för tiden gällande styrdokument.  </p>

I uppsatsen görs en läroboksanalys av samhällskunskapsläroböcker från 1970-tal och 2000-tal. Samtliga läroböcker som ingår i analysen vänder sig till elever i gymnasieskolan. Fokus för analysen är hur arbetsmarknadens parter framställs under 1970-talet, respektive under 2000-talet. Framställningen av dessa aktörer kopplas bl.a. till samhällsutvecklingen och till för tiden gällande styrdokument.

This thesis takes an interest in how values attain a specific meaning in market reforms of welfare provision. The study builds on exploring how values are enacted rather than treating them as universal and stable. The aim of the thesis is to contribute conceptually to the understanding of how market-making activities in the welfare state bureaucracy handle the values at play in welfare reform. The empirical case is the governance of a so-called care choice system in a Swedish county council. The methodology for the study is “shadowing” of public officials working to formulate a so-called rulebook for care centres. The analysis describes how these officials handle a variety of values when designing the rulebook. How they choose to organize their work – the methods used to collect data about care centre performance, what governance tools they employ, how they arrange their work roles, and how they construct the rulebook – leads to value shifts and determines the meaning of values in practice. The officials’ work practice is political in the sense that it actively shapes the values enacted in the care choice reform. Therefore, it is of great importance to spur a broader debate about the organization of such governance practices, while there is a need to problematize simplistic images of what market reforms of welfare entails in practice. The thesis proposes that an “ecological” – i.e. a situated, reflexive, and malleable – approach to handling of contending values may contribute to such debates. / Avhandlingen intresserar sig för hur värden får sin praktiska innebörd i marknadsreformer av välfärdstjänster. Studien bygger på att undersöka hur värden blir lokalt iscensatta snarare än att behandla dem som universella och stabila. Syftet med studien är att utveckla begrepp för att förstå hur marknadsskapande styrning av välfärd hanterar de motstridiga värden som står på spel i välfärdsreform. Det empiriska fallet utgörs av styrningen av det s.k. vårdvalet i ett svenskt landsting. Metoden är ”skuggning” av tjänstemän som jobbar med att formulera en s.k. regelbok för vårdcentraler. Analysen beskriver hur dessa tjänstemän arbetar med att hantera olika typer av värden när de konstruerar regelboken. Hur de väljer att organisera sitt arbete – vilka metoder de använder för att samla in data om vårdcentralernas prestationer, vilka verktyg de använder för styrning, hur de ordnar sina arbetsroller, samt hur de konstruerar regelboken – leder till värdeförskjutningar och styr vilka uttryck de olika värdena får i praktiken. Tjänstemännens arbete är politiskt såtillvida att det aktivt formar de värden som får utrymme i vårdvalsreformen. Därför är det av stor vikt att skapa en bredare debatt kring organisering av sådan styrning, samtidigt som det kräver att man problematiserar förenklade bilder av vad marknadsreformer i välfärden betyder i praktiken. Avhandlingen föreslår att ett ”ekologiskt” – dvs. ett situerat, reflexivt och föränderligt – perspektiv på hanteringen av motstridiga värden i marknadsreformer kan bidra till en sådan debatt.

Political decision making can be analyzed through a plethora of theories. Here Economic Psychology is used as theoretical framework to analyze decision making, both by politicians and voters. The thesis consists of an overview of current research; an econometric study of how the voters in municipal elections react to changes in fiscal policy; and two case studies where the transfer of responsibility from one political level to another are studied, namely the transfer of Elder Care from counties to municipalities, and the transfer of the school system from the national government to the municipalities. It is shown that political actors often take psychological factors into consideration when they design or react to policy proposals. It is also shown the use of a psychological approach can improve the understanding of political decision making, particularly when the processes are complex or involve negotiations. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2009 Sammanfattning jämte 4 uppsatser