When too many afford too little, one could claim that a housing market is malfunctioning. The United Kingdom and Sweden suffer from housing shortages in the major cities, creating low affordability, great strain on lower income groups and worse foundation for social sustainability. Considering matters such as different housing histories, political ideologies and policies, Sweden and the UK may seem quite unalike at first, resulting in expectations for two ‘distinct’ housing shortages. However, when a more thoroughly examination is made, it is possible the situation may appear different. Perhaps, it is even possible solving the British and Swedish housing shortages with the same solutions; two birds with one stone.    The purpose with this thesis is to: analyse and compare the British and Swedish housing histories, identify challenges, present a few options to solving today’s low affordability, discuss how these shortages are solved so that affordable housing is obtained in both countries.    To investigate this, the four questions:   1.    Do Sweden and the UK have similar housing histories, and have they contributed to today’s shortages?   2.    Are there similar housing challenges in Sweden and the UK?   3.    Are there the same solutions to the housing shortages of Sweden and the UK?   4.    Which are the most effective options for achieving an affordable housing future?   ; were asked and tried to be answered.    The intentions are that this thesis will be of use to housing debates in both countries, planners, professionals and decision makers, as well as interested and affected laymen, in search for knowledge concerning the reality they are faced with.    Through examining the British and Swedish housing histories from 1946 to 2018, policies during the eras of the ‘Welfare State’, the ‘Liberal Society’ and the ‘State of Crisis’, the affordability challenges of tomorrow where formulated. To find possible options to face these challenges, five experts in the UK were interviewed, leading up to the four options concerning affordability; the market liberal: lowering construction cost and building smaller homes, and the social: local authority development / council housing and policy changes to increase social values in land.    After analysing pros and cons with these options, their effect on increasing affordability and social sustainability were discussed, along with preventing further deregulation and privatisation of the housing markets as well as investing more in the countryside.    The final recommendations and conclusions conclude that policies in both countries need to be changed if these housing shortages are to be truly ended and long-term sustainability on the housing markets achieved. To obtain affordability and stable housing markets, attitudes and policies throughout the societies would have to change towards viewing homes more as a human right, rather than a commodity. Another conclusion is that local authorities/councils have proven themselves to be capable developers in the past, which they can become yet again but only if the current systems change. / När alltför många har råd med alltför lite, kan man hävda att en bostadsmarknad fungerar felaktigt. I Storbritannien och Sverige råder bostadsbrist i storstäderna, vilket belastar låginkomsttagare och skapar en sämre grund för social hållbarhet. Med hänsyn till ämnen så som olika förflutna, politiska ideologier och politik, kan Sverige och Storbritannien i första hand tyckas vara ganska olika, vilket resulterar i förväntningar efter två "distinkta" bostadskriser. Dock, efter en grundligare undersökning är genomförd, kanske situationen uppfattas annorlunda. Kanske är det till och med möjligt att lösa de brittiska och svenska bostadskriserna med samma lösningar, så som det heter på engelska; two birds with one stone.    Syftet med denna avhandling är att: analysera och jämföra historien rörande bostadssituationen i Sverige och Storbritannien, identifiera utmaningar, presentera några alternativ för att lösa dagens kriser samt att diskutera hur dessa kriser bör lösas så att en hållbar morgondag blir uppnådd i båda länderna.    För att undersöka detta, ställdes de fyra frågorna:   1.    Har Storbritannien och Sverige ett liknande förflutet vad gäller bostäder och har dessa bidragit till dagens kriser?   2.    Finns det liknande utmaningar berörande bostäder i Storbritannien och Sverige   3.    Finns det samma lösningar på bostadskriserna i Storbritannien och Sverige?   4.    Vilka är de mest effektiva alternativen för att uppnå en hållbar framtid?   ; vilka försöktes besvaras.    Avsikten är att denna avhandling kommer vara till nytta för bostadsdebatten i båda länderna, planerare, professionella och beslutsfattare samt intresserade och påverkade lekmän på jakt efter kunskap om den verklighet de står inför.    Genom att undersöka hur den brittiska och svenska bostadssituationen tidigare sett ut, från 1946 till 2018, politiken under ”välfärdsstatens”, ”det liberala samhällets" och "staten i kris" eror, har utmaningarna för att uppnå en billigare morgondag formulerats. För att hitta möjliga alternativ för att möta dessa utmaningar, intervjuades fem experter i Storbritannien, vilket ledde fram till de fyra alternativen: de marknadsliberala; sänka byggkostnader och bygga mindre bostäder, samt de sociala; lokala myndigheters bostadsbyggande / kommunalt bostadsbyggande och politiska förändringar för att öka markers sociala värden vid utveckling.    Efter att ha analyserat för- och nackdelar med dessa alternativ diskuterades deras effekt på ökad köpkraft och social hållbarhet, att förhindra ytterligare avregleringar och privatiseringar av bostadsmarknaderna samt att investera mer i landsbygden.    De slutliga rekommendationerna och slutsatserna fastställer att politiken i båda länderna behöver ändras om dessa bostadskriser verkligen ska lösas och långsiktig hållbarhet på bostadsmarknaden uppnås. För att få överkomliga priser och stabila bostadsmarknader skulle attityder och politik i hela samhället behöva förändras mot att betrakta hem mer som en mänsklig rätt snarare än en vara. En annan slutsats är att lokala myndigheter / kommuner tidigare har visat sig vara kapabla bostadsutvecklare, vilket de kan bli igen men bara om de rådande systemen förändras.

This thesis investigates the developing understanding of male homosexuality as a societal issue in Sweden between 1930 and 1960, primarily detailing what political motives and scientific ideas defined the governmental discourse around the group in question. In doing so, the discussion about male homosexuality is situated within a rapidly transforming political landscape. 1930–1945 has been described as a preamble to the Swedish welfare state, while 1945–1960 is commonly seen as its defining period. The study shows that in the 1930s, the question of homosexuality was connected to population policy, while from 1941 and onwards, it was primarily connected to social policy. It is then argued that these changes can be understood using theoretical ideas of biopower, more specifically state generated ideals regarding productivity and biological reproduction. It is also argued that the surge in negative attitudes towards male homosexuality in the 1950s must be understood as an effect of this development.

<p>Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?</p><p>Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas. Hur skolans framtid blir avgörs sannolikt av åt vilket håll det allmänna ideologiska klimatet förändras, eller inte förändras. Vad vill man med skolan och vad vill man med medborgaren? Att utbilda alla till arbetskraft i en tid då allt färre behövs i produktionen, är inte längre självklart en förnuftig idé. I varje fall inte ur ett effektivitetsperspektiv.</p><p>Men oavsett vad man vill och beslutar om på politisk och rättslig nivå lever gamla institutioner i stora stycken sitt eget liv, åtminstone ser det så ut. Det går trögt att lägga om institutionella roder och medan arbetet med det pågår hinner tidsandan med sin bärande ideologiska övertygelse kanske ändras igen. Det är inte lätt att sia om framtiden, och kanske är den institutionella trögheten en av förklaringarna till det.</p>

Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten. Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun? Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas. Hur skolans framtid blir avgörs sannolikt av åt vilket håll det allmänna ideologiska klimatet förändras, eller inte förändras. Vad vill man med skolan och vad vill man med medborgaren? Att utbilda alla till arbetskraft i en tid då allt färre behövs i produktionen, är inte längre självklart en förnuftig idé. I varje fall inte ur ett effektivitetsperspektiv. Men oavsett vad man vill och beslutar om på politisk och rättslig nivå lever gamla institutioner i stora stycken sitt eget liv, åtminstone ser det så ut. Det går trögt att lägga om institutionella roder och medan arbetet med det pågår hinner tidsandan med sin bärande ideologiska övertygelse kanske ändras igen. Det är inte lätt att sia om framtiden, och kanske är den institutionella trögheten en av förklaringarna till det.

Uppsatsen är en rumslig läsning av Ulla Isakssons Kvinnohuset (1952) där romanens rumsliga aspekter och Huset som motiv undersöks med narratologiska verktyg. Romanen diskuteras också utifrån rollteori och sin ideologiska kontext i det socialdemokratiska välfärdssamhället. Romanen kretsar kring några av de kvinnor som bor i “Huset” - ett kollektivhus för självförsörjande kvinnor. Triangeldramat mellan Tryggve (en regissör med en våning på Stan), Anna (som är hans fru men bor i Huset) och Eva (en skådespelerska och Tryggves nya älskarinna) är centralt i romanen då Tryggve ordnar en lägenhet åt Eva i Huset. Studien visar att det i Kvinnohuset finns en stark sammanlänkning av rumslig, social och känslomässig ordning. De rum de olika kvinnorna tillskrivs hjälper till att definiera både dem själva och deras relationer - i romanen finns det ett tematiserat samband mellan den plats där kärleksrelationer utspelas och den karaktär dessa relationer har. Trapphuset är det främsta rummet för interaktion mellan kvinnorna och därigenom ett rum där de tydligast kämpar om att definiera situationer och upprätthålla roller och masker. Huset fungerar som en viktig organiserande princip för romanen, vilket märks på fabulaplan men också genom att narrerandet placeras i Husets lägenheter, även när de händelser som beskrivs skett på andra platser. Huset beskrivs i romanen både som ett väsen och som ett begrepp för kvinnokollektivet. Att vara bosatt i Huset är i romanen starkt förknippat med att inneha en viss erfarenhetsposition - den erfarna och svikna kvinnans. I uppsatsen undersöker jag också konstruktionen av manligt och kvinligt i relation till hem och offentliga platser. Trots att kvinnorna inte bor tillsammans med män fokuserar de flesta av kvinnorna sin längtan på män, och flera av dem får under romanen tillfälle att agera värdinnor i det egna hemmet. / This thesis is a spatial reading of the Ulla Isaksson novel Kvinnohuset (first published in 1952) where the focus is on the spatial aspects of the novel and the House as a motif. Kvinnohuset is set in 1952 and revolves around a group of women who live in a residential building for single working women, Stockholm. The main plot is a love triangle between the director Tryggve, his wife Anna and his new mistress Eva, an actress. For the analysis I use contextualization on both an internallevel and an external level and an interdisciplinary selection of theories are used – performativity theory, spatial theory, narratology. The novel is also seen in relation to the historic context of socialdemocrat twentieth century Sweden. The house is found to function as a main organizing principle of the novel. The novel is also found to be a rich example of narrative space being intertwined with the social and emotional aspects of the text. The fabula revolves around the house – from Eva moving in to Anna being brought out – and narrating is often situated within the apartments, even when the events narrated take place in the city or elsewhere. The House is referred to as a creature, sometimes at the sametime referring to the collective of women residents as a social unit. The character of The House depends on the focalizor, and therefore shifts. Individual women characters' spaces are also used tocharacterize them and their relations – to the House, the novel and the narrative universe. The interplay between rooms and human relationships are thematized in the novel – each love affair isassigned its own space. The interaction in the stairways and the connection between the collectiveand the outside male world are also found to be central for the novel. In this thesis the construction of female and male in relation to homes and public space is also explored, since the novel is set in the 1950's when the idea of the woman as a housewifepeaked in popularity. The women are found to act as hostesses in their homes, using housework as acomforting practice in difficult situations.

This thesis analyses the public art competitions arranged by the Public Art Agency Sweden (Statens konstråd) 1937-1970 and the discussions about public art competitions in within the art field of the 1940’s, -50’ and -60’s. The main material for this analysis has been the protocols of the Public Art Agency and the annual paper of the Swedish Artists' National Organization (Konstnärernas riksorganisation). The theoretical and methodological framework is based on Pierre Bourdieu’s understanding of the art field, and institutions as agents within that field. I also use Foucauldian discourse theory as another theoretical tool to understand the power relations between these institutions in the art field. My aim has been to understand why there were competitions for public art commissions – the purposes, the processes, the discussions and how these factors change over the decades. The purpose for public art competition can be understood through the ideology of the Swedish welfare state and the cultural policy of the Social Democratic government in the 1930’s. The public art competitions could support the Swedish artists economically, but was also a way for the Swedish Government, through the Public Art Agency, to control and guarantee that the public artworks were of high artistic quality. This idea of artistic quality became more and more dominant as a purpose for the competitions through the 1950’s and 1960’s.  The artists active in the Swedish Artists' National Organization found the competitions to be of great importance and the competitions were much discussed in the organisations annual paper. Many of the artists that discussed the artist competitions were of the same generation born in the 1910’s or 1920’s and were working with public art commissions to a great extent. For them, the public art competitions gave recognition and a possible income. My analysis also shows that the public art competitions were also connected to the concept of modernism. The status of the competitions changed along with the changing concept of modernism. The competition was at its highest status in the 1930’s and 1940’s, when many artists were engaged in public art commissions. It became less popular among young artists in the 1960’s, when the art field was more politically radical and critical against authorities.

This thesis provides an ethnography and critical phenomenology of undocumentedness in the Swedish context. By attending to the forces and processes that circumscribe the life-worlds of undocumented persons, as well as the phenomenology and essential experiences of their condition, a complex and multi-layered illustration of what undocumentedness is and means is successively presented. Employing a dual conceptualization of the state, as a juridico-political construct as well as a practiced and embodied set of institutions, the undocumented position emerges as a legal category defined only through omission, produced and reproduced through administrative routine and practice. The health care sector provides empirical examples of state-undocumented interaction where the physical and corporeal presence of the officially absent becomes irrefutable. This research suggests that the Swedish welfare state – universalistic, comprehensive and with digitized administrative routines – becomes a particularly austere environment in which to be undocumented. Drawing on interviews with regional and local health care administrators, NGO-clinics’ representatives and health professionals, as well as extensive participatory observation and interviews with undocumented persons, I argue that the undocumented condition is characterized by simultaneous absence and presence, and a correspondingly paradoxical spatiality. I suggest that the official absence and deportability of undocumented persons deprives them of the capacity to define space and, in an Arendtian sense, appear as themselves to others. There are, however, some opportunities for embodied political protest and dissensus. The paradoxical qualities of the absent-present condition manipulate the undocumented mode of being-in-the-world and I argue that alienation and disorientation are essential experiences of the undocumented situation.

This thesis provides an ethnography and critical phenomenology of undocumentedness in the Swedish context. By attending to the forces and processes that circumscribe the life-worlds of undocumented persons, as well as the phenomenology and essential experiences of their condition, a complex and multi-layered illustration of what undocumentedness is and means is successively presented. Employing a dual conceptualization of the state, as a juridico-political construct as well as a practiced and embodied set of institutions, the undocumented position emerges as a legal category defined only through omission, produced and reproduced through administrative routine and practice. The health care sector provides empirical examples of state-undocumented interaction where the physical and corporeal presence of the officially absent becomes irrefutable. This research suggests that the Swedish welfare state – universalistic, comprehensive and with digitized administrative routines – becomes a particularly austere environment in which to be undocumented. Drawing on interviews with regional and local health care administrators, NGO-clinics’ representatives and health professionals, as well as extensive participatory observation and interviews with undocumented persons, I argue that the undocumented condition is characterized by simultaneous absence and presence, and a correspondingly paradoxical spatiality. I suggest that the official absence and deportability of undocumented persons deprives them of the capacity to define space and, in an Arendtian sense, appear as themselves to others. There are, however, some opportunities for embodied political protest and dissensus. The paradoxical qualities of the absent-present condition manipulate the undocumented mode of being-in-the-world and I argue that alienation and disorientation are essential experiences of the undocumented situation.