Facebook är en social nätverkstjänst som används av ett mycket stort antal människor runt om i världen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om den ökade interaktionen via Facebook har förändrat vår syn på vänskapsbegreppet och på vilket sätt identitetsskapandet på Facebook skiljer sig från den fysiska världen. För det första ska undersökas om olika personer anser att interaktionen med ”vänner” på Facebook på något sätt har ändrat deras syn på vänskap eller deras relationer överhuvudtaget. Med andra ord, är det rätt att tala om ”vänner” i samband med Facebook, och i så fall på vilket sätt? Den andra frågan är vilka möjligheter Facebook erbjuder för människor för identitetsskapandet och på vilket sätt människor väljer att utnyttja dem . Är det möjligt att genom Facebook påverka sin sociala identitet på ett sätt som inte är möjligt i den fysiska världen? Som teoretisk bakgrund används Anthony Giddens identitetsteori och Erving Goffmans dramaturgiska teori om interaktion. En kortfattad redogörelse av dessa teorier presenteras i uppsatsen. För att ge en bakgrund till frågeställningarna undersöks vad vänskap är som idé eller idealbild. Vidare presenteras en kort översikt av Facebook, och en teknisk beskrivning av de funktioner på tjänsten som är relevanta, t.ex. hur man blir ”vän” med någon på Facebook. Tidigare forskning om Facebook som är relevant för uppsatsen tas också upp. Huvuddelen av uppsatsen bygger på en analys av intervjuer som gjorts med fyra Facebookanvändare. De har fått berätta hur de använder tjänsten, vilken relation de har till personer som de har kontakt med via Facebook och hur de uppfattar andra användare. Slutsatsen är att Facebook inte anses ha någon inverkan på riktig vänskap men att tjänsten underlättar kommunikationen med vännerna. Däremot gör Facebook att man kan stärka sina relationer med bekanta personer utanför den närmaste vänkretsen. När det gäller identitetsskapandet på Facebook så verkar det som om alla möjligheter som finns att visa en förbättrad bild av sig själv är så kända att sådana försök ofta bemöts med skepsis.

In a preparatory class are newly arrived students who have no or very little knowledge of the Swedish language. Some of the newly arrived pupils may have arrived in Sweden very recently and some of them have no or very limited understanding and experience of how the school system works in their country of origin. The purpose of this study is to find out how education in a selected preparatory class works seen from two SVA-teachers and students perspective.  Questions related to my purpose reads as follows: In which way can two of the SVA-teachers respond in a selected preparatory class to their group of newly arrived students? What methods can be used by the two SVA-teachers in a selected preparatory class to their group of newly arrived students' language learning? How does the newly arrived student in a selected preparatory class experience their education and friendship? The study was conducted through a qualitative approach in a selected preparatory class in a multicultural school in a suburb in southern Stockholm. Through observations on six separate occasions as well as interviews with two of the SVA- teachers in the selected preparatory class, and with three of the newly arrived pupils during a period of three weeks. The results of this study show that in the selected preparatory class, one is actively working to learn the Swedish language and to create a structural learning environment based on trust and friendship. The results also show how easily the structure may fall apart when some teachers lack training in Swedish as a second language, also because of insufficient resources and inadequate guidelines in the selected preparatory class, for the reception of the newly arrived students in school activities for the chosen study area.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera ungdomarnas erfarenheter av och föreställningar om delaktighet i gemenskapsgrupper i skolan. I denna studie har elever i årskurs nio intervjuats och materialet har analyserats utifrån Bourdieus teoretiska modell om det sociala rummet. I min analys av materialet fann jag fyra kategorier. Dessa var gemenskap, vänskap, delaktighet i gemenskapen och ledande positioner i skolan och i kompisgruppen. Med hjälp av dessa kategorier har jag kommit fram till att ungdomarna upplever två varianter av gemenskap, klassgemenskap och vänskapsgemenskap. Det som karaktäriserar gemenskap vare sig det handlar om klassgemenskap eller vänskapsgemenskap är att individerna i gruppen strävar efter att vara lika varandra på olika sätt som att ha lika intressen, mål, normer och värderingar. Detta reflekteras även när ungdomarna beskriver vänskap. Ungdomarna beskriver att deras val av kamrater görs utifrån intressen och personliga egenskaper vilket jag uppfattar som att individernas habitus bör överensstämma med varandras för att bli delaktig i gemenskapen. Detta återkommer också ungdomarna till när de talar om inkludering och exkludering. Gemensamma intressen, mål, normer och värderingar inkluderar individer in i gemenskapen och exkludering sker när individen inte uppfattas dela dessa med den övriga gruppen. Eftersom gemenskap uppstår via likheter blir den som inte liknar sig med de andra olik och riskera därmed att bli exkluderad från gemenskapen. Vidare anser ungdomarna att den enskilda individens delaktighet i klassen påverkas av de ungdomar som har en ledande position. För att inte bli bortglömd eller att hamna i bakgrunden anser ungdomarna att det är viktigt att våga visa sig och ta plats. Genom att uttrycka sina åsikter och att våga ta plats kan individen visa vem de är och synliggör för de andra sitt kapital och habitus och därmed avgörs det om individen har det som krävs för att bli inkluderad i gruppen.

Vänskap är en viktig del för den psykiska hälsan och individens välbefinnande, det är även ett välbeforskat område inom psykologins värld. Tidigare forskning inom vänskapsrelationer har lagt den största tyngden på genus som den ensamma och bästa variabeln till denna typ av relationer och därmed inte tagit hänsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie ämnade undersöka om känslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vänskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bättre än genus. Undersökningen utfördes med en enkätundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 män och 30 kvinnor i åldrarna 19 – 26. Resultatet visade att känslan av tillhörighet kunde förklara skattningen inom vänskapsrelationer bättre än genus. Detta resultat påvisar att skillnader inom vänskapsrelationer till stor del tycks bero på andra variabler än genus.

<p>Benämningen ’den nya andra generation invandrare’ innefattar barn som immigrerat tillsammans med sina föräldrar. Med fokus på denna generation har syftet med denna studie varit att söka efter former för och variationer av erfarenheter, föreställningar och förhållningssätt vid vänskapandet (valet av vänner). Studien behandlar tre utbildningsperioder: grundskolan, gymnasiet och högskolan. Den övergripande frågan är hur etnicitet inverkar på vänskapande. För att besvara denna fråga har empirin inhämtats genom kvalitativa djupintervjuer med sex personer och metodologisk bearbetning byggd på inspiration av Grounded Theory. För att på ett klarare sätt förstå informanternas val av vänner har studien även fokuserats på informanternas etniska identifikationer. Dessa etniskt upplevda skillnader och likheter till andra människor synliggörs med en socialkonstruktionistisk grund.</p><p>Personerna i studien har i olika avseenden visat på multikulturella bakgrunder befästa genom exempelvis språk och kulturella band till mer än endast en nation. Studien har visat att det finns ett tydligt samband mellan informanternas etniska identifikationer och deras sätt att välja vänner. Samband har visat sig i personernas olika sätt att etniskt identifiera sig i relation till den ålder de hade när de kom till Sverige. Vänskapandet har främst framträtt genom ett etniskt gruppgenererande. Men valen av vänner har även framträtt genom upplevelser av icketillhörande där kategoriseringar kunnat ange vägen till gruppsolidaritet. Etablerandet av grupperna har på så vis kunnat framträda genom ett etniskt tillhörande och icketillhörande som stått i kontrast till en etniskt svensk omgivning. Informanterna har dock över tid visat på ett utvecklande av vänskapsbanden med svenskar. Vidare har informanternas föreställningar om innebörder av ordet invandrare återkommande kunnat fångas i form av negativa konnotationer, men även som en grupptillhörighet eller i form av kategorisering via deras omgivning.</p>

<p>Benämningen ’den nya andra generation invandrare’ innefattar barn som immigrerat tillsammans med sina föräldrar. Med fokus på denna generation har syftet med denna studie varit att söka efter former för och variationer av erfarenheter, föreställningar och förhållningssätt vid vänskapandet (valet av vänner). Studien behandlar tre utbildningsperioder: grundskolan, gymnasiet och högskolan. Den övergripande frågan är hur etnicitet inverkar på vänskapande. För att besvara denna fråga har empirin inhämtats genom kvalitativa djupintervjuer med sex personer och metodologisk bearbetning byggd på inspiration av Grounded Theory. För att på ett klarare sätt förstå informanternas val av vänner har studien även fokuserats på informanternas etniska identifikationer. Dessa etniskt upplevda skillnader och likheter till andra människor synliggörs med en socialkonstruktionistisk grund.</p><p>Personerna i studien har i olika avseenden visat på multikulturella bakgrunder befästa genom exempelvis språk och kulturella band till mer än endast en nation. Studien har visat att det finns ett tydligt samband mellan informanternas etniska identifikationer och deras sätt att välja vänner. Samband har visat sig i personernas olika sätt att etniskt identifiera sig i relation till den ålder de hade när de kom till Sverige. Vänskapandet har främst framträtt genom ett etniskt gruppgenererande. Men valen av vänner har även framträtt genom upplevelser av icketillhörande där kategoriseringar kunnat ange vägen till gruppsolidaritet. Etablerandet av grupperna har på så vis kunnat framträda genom ett etniskt tillhörande och icketillhörande som stått i kontrast till en etniskt svensk omgivning. Informanterna har dock över tid visat på ett utvecklande av vänskapsbanden med svenskar. Vidare har informanternas föreställningar om innebörder av ordet invandrare återkommande kunnat fångas i form av negativa konnotationer, men även som en grupptillhörighet eller i form av kategorisering via deras omgivning.</p>

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram några barns egna tankar om lek och vänskap och undersöka vad dessa värderingar och konkreta handlingar kan säga om a) skillnader och likheter över kulturgränser, b) hur barnen upplever och påverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan säga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien är komparativ och gäller barn i Sverige och Brasilien. Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor från respektive land. Studien vilar på en kombination av teoretiska och begreppsmässiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förståelsen av lek. För analysen av barnens grupplek har även genusteorier använts. Hermeneutiska teorier samt barnperspektiv är ytterligare teoretiska influenser i studien. Etiska frågor kring metod och samtal med barn har beaktats. Av analyserna framgår att regellekar dominerade barnens lekval i bägge kulturer. Det framgår att barn i Trancoso lekte i större och mer åldersintegrerade grupper till skillnad från Göteborgsbarnen som föredrog lek i parrelationer, vilket ofta medförde en relationsproblematik utan motsvarighet i Trancoso. Klassaspekten och materiella tillgångar spelade en viktig roll för de brasilianska barnen och kom att påverka upplevelsen av tillhörighet i förhållande till lek och vänskapsrelationer. Olika former av maktstrukturer påverkade och organiserade barnens lek. Dels bestod dessa maktstrukturer av omgivande vuxnas kommentarer kring leken, men även av förhandlingar, bestraffningar samt inkludering och exkludering av lekkamrater i givna lekgrupper. Även genusaspekten visade sig ha en organisatorisk funktion i barnens lek.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader i antalet vänskapsrelationer mellan kvinnor och män, samt om skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta individerna träffar sina vänner kan hjälpa till att förklara denna skillnad. I teoridelen diskuteras vad vänskap är utifrån olika vänskapsdefinitioner, samt varför vi har vänner. Vidare presenteras genusteorier som förklarar varför kvinnor och män agerar på olika sätt i samhället, samt relationen mellan vänskap och genus. Korstabeller och en multipel linjär regressionsanalys har genomförts på datamaterialet som är hämtat ifrån Levnadsnivåundersökningen år 2000. Det slutgiltiga antalet respondenter var 5142 stycken som i undersökningen fick besvara sina levnadsförhållanden som exempelvis vänner, familj, utbildning och arbetsförhållanden. I studien formulerades tre hypoteser, där resultaten till att börja med visade att kvinnor har färre vänskapsrelationer än män, samt att män är yrkesverksamma i större utsträckning och träffar sina nära vänner oftare jämfört med kvinnor. Den multipla linjära regressionsanalysen visade att kvinnor har färre vänner än män, men att skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta vännerna träffas inte helt kan förklara skillnaderna mellan kvinnors och mäns antal vänskapsrelationer.

Mitt projekt är en bilderbok som skildrar en kort men omvälvande tid i ett barns liv.  En flytt river upp känslor och osäkerhet. Bildvärden var min ingång till berättelsen.  Den visuella världen är uppbyggd av olika minnen och referenser  porträtterade i kollage form. Bilderna fokuserar på barnets perspektiv, att porträttera den kroppsliga känslan snarare än den anatomiskt korrekta. Samlandet av bilder har varit som att trä pärlor på tråd, att plocka upp karaktärer och sätta dem i olika scener som sen placerats i olika ordning. De bildar en berättelse om vänskap och hur den påverkas av förväntningar vi får från andra. Berättelsen speglar klass, tillhörighet och vilka konsekvenser små vardagliga ting kan få för ett barn.

Uppsatsen analyserar tre karaktärer i J.K Rowlings bok Harry Potter och fången från Azkaban (2017) ur ett genusperspektiv och vänskapsperspektiv. Syftet med analysen är att se hur karaktärerna beskrivs utifrån könsroller och vad vänskapsrelationen har för betydelse för de tre karaktärerna och hur det kan kopplas till genus. Uppsatsen utgår från olika perspektiv kring genus och vänskap, bland annat Maria Nilsons (2010) tankar kring genus i barnlitteratur och William M. Bukowski (2001) som skriver om fyra olika vänskapsfunktioner. Analysen visar att alla tre karaktärerna har både manliga och kvinnliga egenskaper och därmed bryter mot traditionella könsroller till viss del. De tre karaktärernas egenskaper påverkar vänskapen på flera sätt då karaktärerna kompletterar varandra.